Hur filtrerar mangrover ut saltvatten

Apple, Conservation International samt colombianska samhällen samarbetar ifall för att skydda jordens kustnära, kolbindande växt

Mangroveträdets rötter liknar blodkärl. Längs landremsa vid havet nära Cispatábukten inom colombianska Córdoba breder dem ut sig åt varenda håll, ömsom ovanför, ömsom beneath Karibiska havets salta en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. en antal kanaler besitter bildat ett "arteriell motorväg" likt utmynnar inom Sinúfloden, tillsammans enkelfiliga passager in inom samt ut ur mangroven var fiskare samt skogshuggare påbörjar dagens jobb.

"Just för tillfället arbetar flera människor tillsammans med för att öppna upp kanaler på grund av för att upprätthålla vattentillförseln", säger Luis Roberto Canchila Avila, ordförande inom Asoamanglebal, den inledande ideella mangroveföreningen inom San Bernardo sektion Viento inom Córdoba. "Eftersom detta existerar sommar förändras vattenflödet vid vissa ställen, samt då får fisken syrebrist samt dör." detta existerar ett känslig balans: på grund av många flodvatten alternativt till lite saltvatten kunna bli förödande till mangroven.

Mangroveskogen utgör sedan gammalt ett livlina på grund av Colombias kustsamhällen. Den skyddar dem ifrån stormvågor samt förser dem tillsammans med föda samt virke.

Den utgör även ett livlina på grund av resten från världen, eftersom den tar upp kol ifrån atmosfären samt lagrar detta långt nere inom havsbottnen inom hundratals tid. Studier äger nyligen demonstrerat för att mangroven förmå lagra upp mot tio gånger mer kol per hektar än träd vid nation.

Samtidigt hotas dess existens från tjuvfiske, skövling samt illegalt vattenbruk inom kombination tillsammans klimatförändringar.

"Många ligor existerar verksamma inom mangroveskogen”, säger Luis Roberto Canchila Avila. "De varken känner mot alternativt bryr sig ifall dem skyddsinsatser liksom görs." Conservation International uppger för att då mangroveskog samt andra kustnära ekosystem skadas alternativt förstörs, släpper dem ut kolet likt varit bundet var inom århundraden mot atmosfären inom form eller gestalt från växthusgaser.

Organisationen bedömer för att utsläppen ifrån förstörda kustnära ekosystem kunna uppgå mot kurera ett miljard ton CO₂ per år.¹ detta existerar lika många såsom dem samlade utsläppen ifrån fordon, fordon för kollektivtrafik, flygplan samt ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig inom USA kalenderår 2017.

Den på denna plats fuktiga samt soliga aprilmorgonen existerar detta lugnt inom Cispatábukten, sånär vilket vid några lokala fiskare vilket tillsammans vätska upp mot midjan kastar ut sina handvävda nät.

Conservation International samt Invemar Research Institute samlar denna plats in jordprover på grund av bedömning från inlagrat kol inom sediment beneath vattenlinjen, därför kallat blått kol. dem numeriskt värde organisationerna utformar tillsammans tillsammans med Omacha Foundation ett kolinriktad finansieringsmodell till främjande från skydd samt restaurering från mangrove inom distrikt, inom samarbete tillsammans den lokala myndigheten till miljöskydd (CVS) samt boende inom området.

I samband tillsammans med Apples GiveBack-kampanj, vid Jordens solens tid 2018 inledde företaget en samarbete tillsammans med Conservation International ifall för att skydda samt restaurera den 11 000 hektar stora mangroveskogen nära Cispatábukten, vilket beneath sin livstid förväntas binda ett miljon ton CO2. nära Global Climate Action Summit liksom hölls inom Kalifornien inom september förra året underströk Lisa Jackson, direktör på grund av Environment, Policy and Social Initiatives vid Apple, vikten från dylika säkerhetsåtgärder.

"De denna plats skogarna existerar sålunda viktiga eftersom dem existerar en från naturens främsta redskap inom kampen mot klimatförändringarna", sa denna. "Globalt sett äger oss tappat bort eller missat hälften från världens mangroveskogar sedan 1940-talet, sålunda detta existerar vid tiden för att oss börjar skydda samt skydda dem."

Conservation Internationals uppdrag existerar detta inledande inom världen vilket fullt ut kvantifierar azurblå kolkrediter såväl inom träden såsom inom jorden, samt kommer för att tjäna liksom modell på grund av dels uppskalning från kolupptag inom globala mangroveekosystem samt dels minskning från utsläpp av ämnenofta föroreningar ifrån avskogning från dessa områden.

"Vi går inom bräschen på grund av den på denna plats nya våtmarksmodellen", säger Maria Claudia Díazgranados Cadelo, marinbiolog samt direktör på grund av Marine and Community Incentive Programs vid Conservation International.

"Vi måste bli förbättrad vid för att mäta inlagrat kol inom mangrovens jordkomponent. andra metoder använder sig enbart från biomassan ovan mark samt tar knappt hänsyn mot jorden, liksom på grund av mangrove samt andra kustnära ekosystem utgör detta primära kollagret."

Runt omkring bukten bor flera hundra familjer vilket livnär sig vid mangroven. Dessa mangleros ingår inom en nätverk från lokala ideella mangroveföreningar tillsammans syftet för att skydda samt skydda såväl mangroveskogen likt samhällena likt lever från den.

I grannstaden San Antero arbetar Cispatá-bon Ignacia dem la Rosa Pérez vid Independent Mangrove Association. denna hanterar relationerna mellan lokalsamhällena samt dem ideella organisationerna. "Jag existerar praktiskt taget född inom mangroven", säger denna. "När jag fanns små började jag leda expeditioner in inom skogen samt utforska existensen var.

Jag visste ej för att jag fanns enstaka chef, dock varenda följde mig. detta plats således jag började leda rörelser."

Sedan 1976 besitter Ignacia dem la Rosa Pérez samlat in oräkneliga uppgifter ifall mangroven, däribland data ifall djurlivet, mangrovens välmående samt kanalerna liksom genomkorsar den. Pärmar tillsammans med kartor samt detaljerad analyser från mangrovebeståndet fyller år numeriskt värde bokhyllor inom hennes hemmakontor.

denna ägde den största samlingen uppgifter ifall område redan innan Cispatábukten klassificerades likt marint skyddsområde (kriterierna på grund av detta återfinns även inom några från hennes pärmar).

"Vi såg hur flodmynningen förändrades", säger Ignacia dem la Rosa Pérez. "Vi såg dem ekologiska processerna förändras, ifrån vilt mot skogsområde. Förändringarna skedde överallt, samt därför småningom ägde ett mangroveskog likt legat var inom tre- alternativt fyrahundra kalenderår flyttat upp vid nation, sålunda tillsammans tiden började människor för att livnära sig från den."

Ignacia dem la Rosa Pérez erinrar sig för att lokalbefolkningen brukade sälja allt liksom plats gångbart: virke, bark, vattenlevande djur samt krabbor.

enstaka plats politiker tyckte för att deras jobb fanns för att betrakta liksom ekologisk rovdrift, vilket gjorde Ignacia dem la Rosa Pérez upprörd. Man påstod för att mangrovearbetarna förstörde träden genom fisket samt avverkningen, dock träden plats ändå redan därför gott liksom döda.

 "Vi äger börjat prata en nytt tungomål, ett blandning mellan ingenjörernas samt vetenskapsmännens tungomål samt detta lokala folkets språk."

"När jag fanns tre tid brukade oss tävla angående vem vilket kunde hitta detta största nerlagda trädet", säger Ignacia dem la Rosa Pérez.

"Mangroven ägde försvunnit, möjligen vid bas från salthalten alternativt till för att bifloderna ägde sinat. Den erfarenheten resulterade inom papper 1992, då jag tog tillsammans mig mangrovearbetarna mot saltgruvorna. dem grävde inom jorden tillsammans händerna samt tillsammans med sina spadar. dem drog upp trädet på grund av för att bevisa för att dem ej ägde huggit ner det." 

Dessa bevis lade grunden på grund av en långvarigt samarbete mellan lokalsamhället samt CVS vilket gett upphov mot en antal metoder till hållbart bruk från mangroven.

ett från metoderna existerar cirkulationsbruket, vilket innebär för att sysselsättning bara får ske inom en visst plats inom taget därför för att varenda distrikt får period vid sig för att återhämta sig samt växa.

"Vi äger börjat prata en nytt språk", säger Ignacia dem la Rosa Pérez, "en blandning mellan ingenjörernas samt vetenskapsmännens tungomål samt detta lokala folkets tungomål.

detta besitter gjort för att oss äger kunnat växa samt anlända dit var oss befinner oss idag."

I San Antero, fyra mil öster ifall San Bernardo sektion Viento, hanterar Luis Roberto Canchila Avila vid organisationen Asoamanglebal enstaka liknande relation mellan samhället, lokala organisationer samt lokala myndigheter. denne samordnar hållbar avverkning samt röjning från mangroven på grund av för att upprätthålla vattentillförseln.

han utfärdar även status för att avverka virke samt sälja detta vilket byggmaterial. "Vi tar ifrån mangroven dock oss bevarar den också", säger Luis Roberto Canchila Avila. "Om oss hittar en sektor tillsammans med väldigt erhålla träd därför förstår oss för att detta behöver rehabiliteras samt återhämta sig. oss låter detta området återhämta sig, således kommer detta snart fler träd."

"Vi känner området samt vattenståndet inom vattendrag, således oss kunde hugga utan några tekniska förkunskaper, tackar vare för att oss såg hur detta gick mot då oss växte upp", säger Canchila Avila.

"Idag kombinerar oss CVS tekniska förståelse tillsammans vår erfarenhet."

Canchila Avila, Rosa Pérez, Díazgranados and a grupp of marine biologists and Luis Roberto Canchila Avila, Ignacia dem la Rosa Pérez, Maria Claudia Díazgranados Cadelo samt en grupp från marinbiologer samt miljöaktivister går tillsammans inom bräschen på grund av dessa bevarandeåtgärder. Utan mangleros förståelse samt kunskap ägde detta knappast varit möjligt för att skydda mangroven.

"De existerar vår högra grabb inom arbetet på grund av bevarande", säger Maria Claudia Díazgranados Cadelo.

Mellan människorna inom Cispatábukten samt mangroven råder ett djup gemenskap. varenda tid hålls enstaka åsnefestival beneath Heliga veckan på grund av för att påminna angående skogens samt folkets gemensamma rötter.

Baserat vid ett skriftlig sägen, återberättad genom ett rum marionettspelare, bärs enstaka man från från maskerade åsnor mot stadens torg, var han döms mot döden till sina förbrytelse samt uppmanas för att studera upp sitt testamente. detta lyder ungefär därför här: "Till mangrovens människor testamenterar jag mangroven."

¹ Pendleton, L., D.C. Donato, B.C. Murray, S. Crooks, W.A. Jenkins, S. Sifleet, C. Craft, J.W. Fourqurean, J.B. Kauffman, N. Marbà, P. Megonigal, E. Pidgeon, D. Herr, D. Gordon and A.

Baldera. “Estimating Global ‘Blue Carbon’ Emissions from konvertering and Degradation of Vegetated Coastal Ecosystems,” 2012.