Det är just en skön figur

SKÖN ʃø4n (LoW (1889) anger uttal tillsammans med ö l. ø), adj. -are, superl. (i best. form) stundom äv. (numera nästan bl. inom vers) -st (Stiernhielm Fred. 10(1649, 1668: The skönste), Swedenborg Res. 85(1738: skiönsta, pl.; inom prosa), Östergren(1940)) ((†) superl. -est Jes. 13: 19(Bib. 1541: alraskönesta, sg. best.), Rydqvist SSL 2: 467(1860: skönesta; angivet ss.

vard. ifrån Sthm); -ist Psalt. 45: 3(öv. 1536: sköniste, sg. best.), Syr. 1: 13 (öv. 1536: skönista, sg. best.)). adv. = (†, VgFmT inom. 8—9: 90(i handl. fr. 1554), Karlson EBraheHem 146(i handl. fr. c. 1672: Een Skiöhn måhlat Taffla; möjl. adj.)), -T (IErici Colerus 2: 21(c. 1645) osv.).

1) vilket inom sig, (väsentligen) oavsett visst ändamål o.

d., tilltalar ögat l. örat l. ger enstaka därmed likvärdig l. jämförbar inre l. allmän upplevelse, estetiskt tilltalande, vacker; särsk. (o. ss. enkelt mening utom estet. numera nästan bl., tillsammans med mer l. mindre vitter l. högtidlig prägel l. skämts.): estetiskt tilltalande vid en mer l. mindre fulländat l. fullkomligt l. sann eller genuin l.

sublimt sätt, fulländat l. utsökt vacker; inom fråga ifall (strål)glans förr sannol. äv. utan ledande estetisk aspekt: ljus l. ljus l. lysande (o. vacker); inom estetiskt fackspr. äv. tillsammans med speciellare innebörd (se h); jfr 2—4, 7, 8. vacker anblick, form eller gestalt, färg, fägring, ögonkontakt, växling. Skönt buktad, avrundad. Sköna verk. Detta existerar verkligt vacker konst!; jfr 2.

Apg. 3: 10(NT 1526). (Farao såg inom drömmen) aff elffuenne vpstigha siw nööt sköön samt feet. 1Mos. 41: 2(Bib. 1541; Luther: schöne fette rinder; Vulg.: boves pulchræ et crassæ; Bib. 1917: vackra). Vnder hans föter war såsom enstaka skiön Saphyr, samt såsom ett sky tå denne klaar existerar. 2Mos. 24: 10 (Därs.; Luther: ein schöner Sapphir; Vulg.: opus lapidis saphirini).

CivInstr. 303(1620; ifall handstil). Lått lyssna osz fort, vacker Nächtergals låt / liksom Kölden twingar at tiga. Wivallius Dikt. 104(c. 1642). Wackraste Rosen existerar ey vthan Taggar, / Skiönaste blommor Förgifft hoos sig små frukter från växter. Kingo AndelSiung. 168(1689). likt himmelen existerar skiön af solens gyldne ljus / därför giör enstaka qwinnos wett stoor prydnad inom sitt huus.

Spegel ÖPar. 60(1705). Ibland varenda twåklöfwade samt gräs-ätande skogsdjur existerar Hiorten förmodeligen thet snällaste, skönaste samt ädlaste. Orrelius Diurr. 49: 3(1750). därför vacker går morgonstjernan fram / samt bådar, genomskinlig samt lyckosam, / Den stora dagens sammankomst. Ps. 1819, 484: 1.(Kvastgumman) Lisa (gav) gerna enstaka knippa skönt samt fin hyfsadt granris mot hackning åt köksgolfwet, vid köpet.

Almqvist Grimst. 4(1839); jfr 3 a. Hvad korrekt ni tänkt, hvad ni inom älskade önskar, / hvad skönt ni drömt, kunna ej af tiden härjas, / detta existerar enstaka resultat liksom undan honom bergas, / ty den hör evighetens rike mot. Rydberg Dikt. 1: 7(1877, 1882). Förbistringen vid .. (jorden) synes massiv nog, var dem stämmor skria mot varandra, såsom kunnat skönt sammanklinga (men inom sky råder endast harmoni).

Brogren Mand. 73(1915). (Dikten) existerar mer än fin. Den existerar vacker. Lo-Johansson Förf. 78(1957). — jfr BARNA-,BILD-,DRÖM-,DUNKEL-,FORM-,FÄRG-,GUDA-,HEMSK-,HIMLA-,KLANG-,KONST-,LINJE-,MADONNA-,MELODI-,MÅLAR-,MÖRK-,NATUR-,PURPUR-,REGNBÅGS-,RÖD-,SAGO-, SINNES-, STOLT-,TON-,TVÅL-,UNDER-,UR-,VILD-,ÄNGLA-SKÖNm. fl. — särsk.

a) inom ordspr. l. ordspråksliknande uttr.

(jfr b α). Sköna plagg skyla offta stoora sorger. Grubb 728(1665). Skiönt blommor wisnar snart. Dens. 730. Roosen existerar inte någonsin sålunda skiöön, för att denna ju een gång wijsnar. Celsius Ordspr. 1: 209(1708). Gläd dig, färgglad växtdel (dvs. resedan)! lycka sprida, / förbättrad existerar än artikel vacker. Geijer Skald. 159(1835).

b) inom fråga ifall utseende hos individ (särsk.

kvinna) l. kroppsdel o. d.; äv. inom fråga angående besjälad l. inifrån kommande estetik (jfr g β). Klassiskt sköna drag. han fanns svag till unga sköna damer. Psalt. 45: 3(öv. 1536). Hes. 16: 7(Bib. 1541; angående hår). vacker af Anlete; dock (som syntes) sminkad, samt färgad; / .. af Huld war denna fyllig samt frodig. Stiernhielm Herc.

8(1648, 1668). Hvad denna existerar vacker då denna tillsammans med hufvud nickar! / Kolsvarta Ögonbryn, helt blå färg som är mörk Ögon-prickar. Bellman (BellmS) 1: 247(c. 1785, 1790). (Sv.) Sköna feta armar, sker. (Fr.) Des bras, — Des mains potelés-ées. Nordforss(1805). denne (dvs. fänrik Stål) började informera / ifall Dunckers flamma, ifall kapten Malm / ifall mången bragd på grund av detta; / Hans blick blef ljus, hans panna genomskinlig, / Jag minns ej ej, hur vacker han fanns.

Runeberg 2: 13(1847). (De danska kvinnorna) äro mera täcka än vackra, sällan sköna, ofta intagande. 1NordUnivT inom. 2: 82(1855). (Samuel) Pepys plats ingalunda särskilt vacker tillsammans med sin lilla trinda figur, sin köttiga luktorgan, sin stora underläpp samt sina runda, pigga, spelande ögon. Selander Pegas. 11(1934, 1950). — särsk.

α) inom ordspr. (jfr a).

Qwinnan wil heller wara skiöön än fromm. Grubb 677(1665). Een skiöön Människia existerar sellan ond. Celsius Ordspr. 1: 465(1708). Sköna ansigten hafva flera domare. Landgren Ordspr. 152(1889).

β) inom uttr. vacker såsom ett solens tid l. dagen, äv. (tillf.) likt enstaka mörker, fin liksom ett ljus osv. ett Prinsesza .., vacker såsom dagen.

Dalin Vitt. 3: 333(c. 1752). Filmen (”Borgias gift”) existerar plastiskt väl utformad samt huvudrollens innehavarinna Florence Reed, inom varenda avseenden utmärkt samt vacker såsom enstaka mörker. SvD(A) 1918, nr 343 A, s. 14.

γ) (†) inom uttr. (en stads o. d.) sköna planet, (en stads osv.) (unga) sköna kvinnor; äv.

inom uttr. detta sköna könet, detta täcka könet. denna plats inom Rom äger (general) Miollis (som enstaka period plats stadens guvernör) låtit anlägga enstaka präktig vandring vid Monte Pincio; der ser man för tillfället, inom vackert klimat, bota Roms sköna verld. Atterbom Minn. 371(1818). vid dessa wallar .., bastioner, samt utanwerk .. (som tidigare utgjort befästningar till Malmö) besitter stadens sköna werld sedan tio tid tillsammans med största beqwämlighet promenerat.

SvLitTidn. 1820, sp. 106. ÖoL(1852: könet).

δ) ifall (ung) kvinna, ss. framförställt, mer l. mindre stående epitet (med förbleknad bet.); särsk. (numera bl. arkaiserande l. skämts.) oböjt, inom sht inom uttr. vacker jungfru (äv. sammanskrivet). Stiernhielm Herc. 137(1648, 1668). Sij lille Gäck (dvs. Cupido), / Wil tu dig samt belysta / tillsammans vacker Jungfrurs Beläte?

Dens. Cup. 10(1649, 1668). liksom min skiönaste Fröken äger nådigast föruntt mig den nåden för att bliwa des understa tienare inom wärden, for hoppas jag samt för att (osv.). Stenbock (o. Oxenstierna) Brefv. 1: 13(1689). Hvar enda krigare tog sig en ärligt julerus, / gick sedan försvunnen för att sofva förutan harm samt sorg, / dock konung fingerprydnad den gamle sof hos vacker Ingeborg.

Tegnér (WB) 5: 124(1820). Den Sköna Helena. Komisk operett inom tre akter af Henri Meilhac samt Ludovic Halévy. Hedberg (1865; titel vid broschyr). denna fanns ett skönjungfru inom tornet, vilket hvarje ögonblick väntade .. den befriande riddarens arrival. Gripenberg Leino Kvinn. 133(1911). (I enstaka intervju) redogör sig vacker Sandra (dvs. enstaka på grund av reklamfotografering många anlitad mannekäng) beredd för att ..

successivt avveckla sitt fotograferande till för att existera idealisk hemmafru. VeckoJ 1959, nr 15, s. 36.

ε) angående persons (särsk. kvinnas) utseende l. planta l. hållning o. dyl. l. form eller gestalt hos kroppsdel o. d.; äv. ss. adv. (Sv.) en fruentimmer af vacker skapnad, (lat.) Foemina bella specie. Schultze Ordb. 4262(c. 1755). Idunas barm existerar rik samt skönt / han hoppar beneath silke grönt.

Tegnér (WB) 5: 8(1822). ”Frihet måste hjelten (dvs. krigsfången) vinna, / Lefva än till älskarinna, / Ära, fosterjord!” / Sagdt, samt inom sin sköna ifver / vid en rosenblad denna (dvs. sultaninnan) skrifver / mot gemålen (dvs. den segerrike sultanen) / Några blyga mening. Runeberg (SVS) 3: 243(1841); jfr g β.

Nyberg ägde .. enstaka skönt krökt luktorgan, en par vackra vågiga mustascher samt en ansikte från enstaka slags grovhuggen ”aristokratism”, vilket (osv.). Lidman HusFrökn. 25(1918).

ζ) inom best., förr äv. obest. struktur inom substantivisk anv. (jfr inom α): sköna (unga) kvinna l. liten sjö l. den sköna (unga) kvinnan l.

damen resp. vacker (ung) kvinna; äv. inom superl.; inom sht (numera bl. arkaiserande l. skämts.) tillsammans mer l. mindre förbleknad bet. (jfr δ), särsk. dels inom tilltal, dels: (sköna) käresta l. tillbedda. Then skönesta äplet haffua må. Rud-Beckius Starcke B 8 a(1624). (Cupido, likt tappat bort eller missat skölden tillsammans Dianas bild:) Ach!

min Sköld, min Sköld, min skönstes Mäld, samt Beläte. Stiernhielm Cup. 11(1649, 1668). sålunda hård existerar ingen vacker / liksom blötes ey af ett korrekt älskars trägne bön. Skogekär Bärgbo Ven. 10(c. 1650, 1680). Jag älskar dem sköna, / dock Vinet ändå mer. Bellman (BellmS) 1: 5(c. 1770, 1790). (Sv.) Hans sköna. (Fr.) Son amante. Sa maîtresse. Nordforss(1805).

Lisett (skriker). Ah — — (springer ut.) marinsoldat. Stopp machin! — den prisen måste jag lägga vantarna på! .. titta således, min sköna, hvad flagg till hon? Blanche Bläckst. 35(1846). hallå hopp, min Sköna, / för tillfället äga oss dansat inom detta gröna. idag existerar detta jul igen 1: 6(1865). (På sin tavla) ägde den gamle nederländaren gifvit sin, något till bastanta, sköna ett uppåtsträfvande trubbnäsa.

Cederschiöld Riehl 1: 34(1876). strindberg Hafsb. 103(1890: den sköna). Salander Boleslawski o. Woodward Lans. 139(1934).

c) angående natur l. (ett stycke) landskap o. d.: (fulländat l. storslaget) vacker; såsom äger ett (fulländat osv.) fin natur, naturskön; äv. angående läge (se d. o. 4 b). (Vi) komom inom enstaka diupen daal, / .. då wij okänt genom gånget hadhe, / Komom wij vid ett skönen Hedhe.

Sigfridi E 8 a(1619). Nedanför (Lövsta bruk) flyter ett vacker Å, ledsagad af Alléer. Linnerhielm 1Br. 11(1787, 1797). ni gamla, ni friska, ni fjellhöga Nord, / ni tysta, ni glädjerika sköna. VSvFolksång. 2(1845). Heligkorskyrkan (i Dalby inom Skåne) äger enstaka utmärkt vacker belägenhet. Brunius SkK 56(1850). Stundtals satt dem tre (resenärerna) ..

bara tysta samt såg ut ovan detta yppigt sköna franska sommarlandskapet genom den allt smutsigare samt skummare glasrutan. Stiernstedt finansinstitut. 56(1947).

d) (numera föga br.) mer l. mindre liktydigt med: konstfull l. smakfull l. elegant; särsk. inom fråga ifall tungomål l. språklig stil; jfr 2. (Lat.) Elegans .. (sv.) vacker.

VarRerV 59(1538). (Sv.) en skönt skrivelse (lat.) Elegans epistola. Schultze Ordb. 4262(c. 1755). Espin sin skrivdon till, ej höglärd — dock dock skön: / Cleant, djupsinnig, upphöjd, — begripet sin lager vinna. Bellman Gell. 29(1793). Husen (i Neuruppin) äro ej mera än 2 våningar höga dock detta oaktadt små stor byggnad för kungligheter inom skönaste smakförmåga.

2MoB 1: 63(1813). Lindfors(1824; ifall stil). (Sv.) Skrifwa skönt: (lat.) belle, nitide, eleganter scribere. Därs.; jfr huvudmomentet.

e) tillsammans med mer l. mindre klart inslag från känsla: underbar för att titta l. lyssna, underbar, härlig; särsk. ss. adv.; jfr g β, 7. Alt war thetta (dvs. översteprästens klädnad o. prydnader) öffuermåtton skönt, herlighit samt fast lustugt vid at see.

LPetri Sir. 45: 12(1561). Röker man Bijn tillsammans med Wäpling, därför warda the skönt lustiga theraff til sitt jobb. IErici Colerus 2: 95(c. 1645). Vår träd samt mark sig fröjda skönt. FoF 1914, s. 30(c. 1850). (Sv.) Sjunga skönt (lat.) suaviter cantare. Cavallin(1876).

f) (numera föga br.) ifall mening o. d., övergående inom bet.: förskönande l. smickrande; jfr g β.

(Danskarna ha) the Norskes welfärd ifrå them ryckt. / Medh falskheet ock därför orden sköne. mörk Gensw. F 1 a(1558). (Den egennyttige kan) sin Saak vid thet skiöneste vthsmyckia samt sin Skalck borga. Rudbeckius Luther katt. 123(1667). angående man talar hon til, existerar denna således öfwertygad, at man ärnar yttra hon sköna saker, sålunda at (osv.).

Riccoboni Catesby 19(1761). Lindfors(1824).

g) tillsammans med starkare l. svagare bibet. från immateriell värdering; jfr 3 a.

α) (numera inom sht ngt skämts.) ifall ordning, överensstämmelse o. d., närmande sig bet.: förträfflig, utmärkt; jfr 3 a β. Vore detta icke skäligt, för att .. (en talesman till regeringen) finge kliva fram samt avgiva ett ..

förklaring kraftligen bevisande, för att vad liksom skett står inom den skönaste överensstämmelse tillsammans någon regeringens oryggliga grundsats. GHT 1926,nr 82, s. 12. inom (den) skönaste ordning. Östergren(1940).

β) (utom inom β’ numera bl. inom vitter l. högre stil) tillsammans med bibet. från moralisk l.

andlig värdering, närmande sig l. övergående inom bet.: härlig l. ädel l. ren l. massiv l. rik l. sublim; äv. tillsammans med inslag från känsla: härlig; jfr e, 3 a γ, 5 e. The vilket j hennes (dvs. vishetens) wenskap äre the haffua enstaka vacker wellust. SalWijsh. 8: 18(öv. 1536). Hur förmå jag inom enstaka skönare stund vandra ur verlden, än då jag förlåter den vilket förolämpat mig.

Eurén Kotzebue Cora 124(1794). detta existerar skönt för att titta, huru den goda viljan, tillsammans små hjelpmedel samt inskränkta utvägar, mäktar utföra stora domstol. Beskow inom 2SAH 36: 107(1862). Krusenstjerna Pahlen 6: 345(1935). — särsk.

α’) angående (person tillsammans med tanke på) själ l. ande, närmande sig l.

övergående inom bet.: härlig l. ädel; jfr b, 2. enstaka vacker Själs Bekännelser. Goethe(1817; boktitel; t. orig.: Bekenntnisse einer schönen Seele); jfr 8 b o. SJÄL, sbst.1 3 k.Ach ifall min mor vore på denna plats, denna skulle trösta friherrinnan Migneul, denna skulle upplyfta ett vacker, dock (gm religiösa tvivel) förvillad själ. Almqvist AmH 1: 214(1840).

detta sagda bekräftar, för att den nutida fredsromantiken gått inom förenklingens indikator. Den besitter blivit dem breda lagrens angelägenhet inom stället till några utvalda sköna själars. NordT 1929, s. 298.— jfr SJÄLS-SKÖN.

β’) skämts. (o. ironiskt; jfr 8); särsk. inom uttr. sköna tanke hos ABlanche inom nedanstående språkprov o.

därifrån utgående anv. ”Du måste dig ifrån denna qvinna skilja, / samt detta just idag vid denna fettisdag.” Sköna tanke! Gud vet hvad jag tänkte vid då jag skref detta der! Blanche Kom. 16(1850). Hatet, sorgerna samt nöden / dem äro trogna uti döden. Sköna tanke! Gud vet hvar jag tog den ifrån! Därs. 36. ”En segeltur! Hurrah! detta vore något inom sommarvärmen.

Sköna tanke hvar fick ni den ifrån?” ropade jag, innan denne talat mot punkt. Ödman VårD 2: 214(1888).

h) (oftast tillsammans speciellare innebörd) inom definierande l. begreppsutredande estetiska framställningar (i sht inom ä. filosofisk skönhetslära); särsk: likt utgör enstaka sinnlig åskådning l. en sinnligt sken från detta absoluta; inom sht inom n.

sg. obest. l. (vanl.) best. inom substantivisk anv. (jfr inom β). övertäckt existerar detta behagande inom små samt ofullkomliga saker: Vackert, inom allmänna: skönt, inom fullkomliga samt stora. Thorild (SVS) 3: 402(c. 1786). detta sköna existerar, ifrån enstaka viss blad alternativt inom samt till sig sjelft betraktadt, oföränderligt samt utan grader; detta existerar, liksom detta sanna, antingen helt samt hållet hvad detta existerar, alternativt förtjenar detta alldeles icke namnet af skönt.

Höijer 1: 309(c. 1808). detta sköna existerar sinnlig åskådning af detta absoluta. Dens. 3: 397 (c. 1810). Hvad konsten förmedelst snille samt talent besitter frambragt, detta existerar skönt inom detta ords inskränktare innebörd. inom vidsträcktare innebörd skönt existerar lifvet, då detta tillsammans med högsta fullkomlighet samt följakteligen inom inre lagbundenhet yttrar sig.

Boström 3: 574(c. 1835). Skönt existerar endast detta likt existerar sig sjelf nog samt likväl meddelar sig — detta fullkomliga, hvari själen kommer mot ro. Geijer inom. 7: 164(1837). detta sinligt Sköna .. detta smart Sköna .. detta blandadt Sköna. Trana psykologi. 2: 113(1847). detta skönas metafysik (enl. F. Th. Vischers estetiska system). A. detta enkelt sköna.

B. detta sköna inom kampen emellan desz momenter. a. detta sublimera. b. detta komiska. C. detta skönas återwändande inom sig ur kampen emellan desz momenter. Ljunggren Est. 2: 64(1860). detta sköna existerar .. den helt samt hållet mot gestalt blifna idén alternativt den ifrån allt materielt befriade samt mot fullt formulering af ett individualiserad idé renade gestalten.

Därs. 81. Konsten .. till oss in inom ett ren samt lugn atmosfär, var existensen samt världen saknas genom emotionell spegling. Denna atmosfär existerar just detta sköna (i vidsträckt mening). Wrangel Dikten 28(1912). — särsk. [delvis möjligt för att uppfatta ss. pregnant anv. från 2] angående konstnärlig aktivitet l. skaparkraft o. d.: vilket (i fullkomlig grad) gestaltar l.

återger detta sköna; jfr 2. Denna (ovan beskrivna) fullkomliga kultur, såsom inom ett samt identisk alster sålunda förenar samt sammansmälter term samt ämne för att detta en helt samt hållet öfvergått inom detta andra, existerar vacker bildkonst. Geijer inom. 5: 308(1820); jfr 2. Då innehållet af (det från F. Th. Vischer uppställda) systemets inledande sektion tages mot indelningsgrund får man tre arter af fantasi: enstaka enkelt vacker, enstaka sublim samt enstaka komisk fantasi.

Ljunggren Est. 2: 212(1860).

i) inom vissa substantiviska anv. (jfr b ζ, h).

α) (†) inom uttr. den sköna, ifall prydnadsväxten Sprekelia formosissima (Lin.) Herb., jakobslilja; äv. inom uttr. den sköna angående natten, ifall prydnadsväxten Oenothera tetraptera Cav. (jfr NATT-LJUS, sbst. 3). Den sköna, kallas blomman Amaryllis formosissima. Weste FörslSAOB(c.

1815). Lundström Trädg. 2: 54(1831: ifall natten).

β) inom n. sg. best. (jfr h): (allt) detta likt existerar (fulländat) vackert l. (på en fulländat sätt) estetiskt tilltalande, skönhet(en); detta (fulländat) vackra. detta existerar .. icke alt inom Naturen, liksom hörer til Konsternas befattning, utan endast detta Wackra alternativt Sköna. Bergklint MSam.

1: 182(1781). Den största verkan af vitterhetens sköna, .. således inom grad likt vidd, göres vid Hopen genom Slagdängor. Thorild (SVS) 3: 15(1791). inom flera former trifs detta sköna, / samt skönt existerar allt liksom snillrikt existerar. Tegnér (WB) 4: 6(1822). Mannens mod existerar qvinnan kärt, / detta Starka existerar detta Sköna värdt.

Därs. 5: 7; jfr b. Voltaire besitter uti Henriaden lemnat en jobb, vilket existerar elegant, dock man är kapabel väl yttra, för att denne mera omgifver oss tillsammans detta vackra, än tillsammans detta sköna. CJLAlmqvist inom Svea 14: 98(1831). var (dvs. vid skogsutflykten) sitta mannarna samt titta högtidligt / rakt genom suparnas genomskinligt mineral detta gröna, / samt från naturen dyrkas obestridligt / tillsammans djup andäktighet detta ätligt sköna.

Österling Idyll. 15(1917).

2) [jfr motsv. anv. från t. schön (särsk. inom uttr. schöne literatur, skönlitteratur, (die) schöne(n) künste, (de) sköna konster(na)) o. från fr. beau (särsk. inom uttr. belles lettres, skönlitteratur, fransk artikel beaux arts, dem sköna konsterna)] ifall (produkt av) skapande, övergående (från bet.

1) inom bet.: likt existerar från estetisk art l. äger konstnärligt (huvud)syfte l. såsom enbart (l. väsentligen) härrör ifrån l. bestäms från skönhets- l. konstnärsdrift, fri (se d. o. 3 b); inom sht dels inom uttr. vacker bildkonst (oftast inom pl. (best.), ifall olika stöt från konstnärlig aktivitet, äv. inskränktare, angående dem bildande konsterna), vacker litteratur, särsk.: skönlitteratur (i sht inom sg.

best.), dels inom ssgn SKÖN-LITTERATUR;äv. inom överfört anv.: likt äger avseende vid l. ägnas åt kultur l. dem sköna konsterna l. skönlitteratur(en); konst-; skönlitterär, vitter; jfr 1 h slutet. Hwad begrep är kapabel man utföra sig ifall dem fria alternativt sköna Konsterna igemen? (Svar:) dem äro samtelige, hwar vid sitt wis, ett förmögenhet at till wåra yttre sinnen forma, imitera samt uttrycka egenteligast detta sköna, vilket finnes inom naturen.

Bergklint MSam. 1: 179(1781). Berzelius Res. 106(1818: vacker litteratur). Rörande skilnaden mellan s. k. vacker kultur samt dess utöfvare, vilket fått namnet konstnär alternativt artist, samt handtverket samt dess idkare äger icke därför små strid .. blifvit förd. Hägg Fotbeklädn. 71(1873). Jag ber Er (dvs. förläggaren A. Bonnier) tro för att jag gjort hvad jag kunnat, allt hvad jag kunnat, samt för att jag lidit obeskrifligt ..

af för att uppleva min oförmåga för att skrifva skönt. strindberg meddelande 6: 50(1886); jfr 1. BonnierKL 10: 959(1927: Sköna konster; äv. inom inskränktare anv.). Efter måltiderna samlades man (hos Bellmans vänner, makarna Palmstedt,) inom enstaka förtrolig krets mot vittra samt sköna värv: man skrev vers samt komponerade, man tecknade samt målade akvarell inom munter tävlan.

Fatab. 1951, s. 180. Utom åt filosofien .. ägnar .. (den unge Leopold) sig åt moderna samt klassiska tungomål .. samt bakgrund .. samt den sköna litteraturen. Holmberg Leopold 1: 103(1953). — särsk. [jfr t. (die) schöne(n) wissenschaften] (†) inom uttr. dem sköna vetenskaperna, ifall diktkonst l. vitter litteratur samt talkonst (o.

häremot svarande teori), dem vittra disciplinerna. Lovisa Ulrica fortfor .. (efter Vitterhetsakademiens upphörande) för att inom stillhet verka på grund av dem sköna vettenskapernas uppkomst inom landet. Broocman SvSpr. 99(1810).

3) utan (påtagligare) estetisk aspekt (jfr 4—6, 8—10).

a) (numera knappast br.) tillsammans sakligt (l. djurbetecknande) huvudord: från utmärkt l.

utsökt beskaffenhet l. standard, härlig, utmärkt; präktig; (mycket) utmärkt. G1R 1: 112(1523; ifall fartyg). Iiij godhe karle medh sköne hestar. Därs. 3: 282(1526). (Magister H. Dusæus) haffver .. sköne gåffvor at exercera ungdommenn in musica samt poesi, hvilke carlar myckitt inom scholen behöffvess. OxBr. 12: 392(1620). utför sköna glasruta vid tin Huus, ty the igentäpta Husen gifwa grof osundh atmosfär, likt skadelig existerar, dock okänt sköna glugg äro, okänt existerar Lufften reen.

IErici Colerus 1: 139(c. 1645). (Luther sade sig artikel fast besluten för att utflykt mot riksdagen inom Worms); thet denne samt giorde, kom in samt skönt förswarade sigh. Bolinus Dagb. 36(1668). oss ägde et makalöst skjönt åkeföre. Dahlberg Lefn. 84(c. 1755). Jag .. existerar (här inom Paris) occuperad tillsammans ett vacker (språkvetenskaplig) lärobok, såsom ..

torde icke existera vän hos oss. Björnståhl utflykt 1: 20(1769). Kopporna (efter koppympningen) voro sköna samt stora. VeckoskrLäk. 1: 52(1781). Pembroke .. besitter ett vacker Hamn samt driver kraftfull köp. Djurberg GeogrUngd. 95(1781). Hwad existerar detta, såsom ligger .. vid wägen? detta existerar enstaka död räf. detta tyckte gubben ..

wara enstaka vacker fångst. Topelius Lb. 1: 33(1860). — särsk.

α) ifall ngt förtärbart: (välsmakande o.) bra; äv. bildl., ironiskt (jfr 8 a); utan genomskinlig avgränsning ifrån 5 c α. Råstockare bier, huilken existerar många vacker. Bolinus Dagb. 17(1666). Der plä wancka rätter båe azurblå samt gröna / Ryggie Confect samt munfiska skiöna. Beronius okänt.

C 1 a(1674). dem Källor föra detta skönaste en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, vilket upspringa nära Sandbackar. Wallerius Hydrol. 23(1748). Naxia .. besitter överflöd vid dem skönaste frugter, samt et vida berömdt alkoholhaltig. Djurberg GeogrUngd. 295(1781). Arrhenius Jordbr. 3: 257(1861).

β) förträfflig vid en sätt vilket tilltalar intellektet l.

ordningssinnet o. d.; anträffat dels angående situation l. chans o. d.: härlig, god, utsökt, dels ifall regel på grund av ngt o. d.: utan störande undantag, genomskinlig, tydlig; utan genomskinlig avgränsning ifrån 1 g α. Vij haffve idag draget uth medt skäriegården både udi Strandehäradt samt her udi Tuna län samt mongestedz förnummett ganske sköne tilfälle både mot hampner, fijskerij samt mycken nyttig skogh.

G1R 24: 24(1553). (Björneborgs kungsgård är) oppå een sköön Platz samt Ort .. beliggiandes, mot hwilkens (felaktigt på grund av hwilken) sköne lägenheeter både medh fiskerij samt elliest finnes. SUFinlH 1: 5(1600); jfr huvudmomentet. dem erkända lagarna (beträffande stöt från fossiliefynd inom olika geologiska lager) äro många sköna samt tydliga.

Stiernstolpe Cuv. 87(1821). Cannelin(1939).

γ) inom fråga ifall moralisk l. andlig värdering: utmärkt, förträfflig; försvarlig; utan genomskinlig avgränsning ifrån 1 g β. Osz böör samtliga Dagar öfwerwäga wårt framfarna, obetänckta galna Lefwerne, samt framdeles ställa osz inom Sinnet en skönare, samt thet likt fast skickeligare existerar. IErici Colerus 1: 4(c.

1645). (Stenbock) höll på grund av onödigt at skrifwa .. (danskarna) til (angående orsaken mot Altonas nedbrännande), efter gerningen inom sig sjelf icke war riktig vacker, alternativt stod vid grundeliga samt Soldatska skäl. Loenbom Stenbock 4: 35(1765). LHammarsköld(1812) inom MolbechBrevveksl. 1: 3 (om union). (Sv.) skönt säger Cicero: (fr.) excellemment.

Schulthess(1885).

δ) väl tilltagen, rejäl; särsk. ifall stöt l. hugg; jfr 8 a. Them träffade Lasse Olson medh nogre andre aff Her Götstaffz tienare samt wijste them medh sköön hug tilbake igen. mörk G1 37(1561). oss .. (dvs. hertig Karl) hafva årligen låtit upptaga hemman .. uppå kronones egendom öfver allt vårt furstendöme, sålunda för att dem mot en skönt anförande hemman utbildning förökade existera.

Johansson Noraskog 3: 185(i handl. fr. 1593). (Han) slogh .. Olof mot otta elder tijo sköna öhrfijler. BtÅboH inom. 3: 9(1623).

ε) inom n. sg. best. inom substantivisk anv. inom hvart träd gömde sig (under antiken) ett dryad … detta sköna af en växt existerar (numera) för att detta ger ved till för att elda spiseln. Bremer Pres. 35(1834).

b) (†) angående person: utmärkt, framstående; skicklig, duglig; äv.: liksom besitter beundransvärd duglighet l.

beundransvärda förtjänster. E(ders) H(ärlighe)tt gifver jag .. tilkenna, för att uthi Rötneby existerar een sköön conterfeijare, hvilken besteller herlige taflor mot at afconterfeija then slächt likt thet begärer. PJonæ(1610) inom OxBr. 12: 344. Konungen togh til flychten, oansedt denne ägde sköna Krijgzmänn samt ett stoor myckenheet aff Folck hoos sigh.

Sylvius EOlai 521(1678). Den liksom existerar een skiön Poet, han kallas strax Homerus, Hesiodus etc. Rudbeck Atl. 1: 689(1679). (Sv.) detta existerar ett vacker karl. .. (Fr.) C’est un homme admirable. Nordforss(1805). Dessa arbeten (dvs. J. O. Wallins Vitterhets-försök) af en ibland dem skönaste snillen, liksom land egt samt ännu eger, hafva en särskildt värde till den landsort, der den fräjdade skalden föddes samt uppfostrades.

Järta 2: 3(1823).

4) [specialanv. från 1 o. 3 a] angående väder: fin, (klar o.) härlig, lysande, underbar (att se), förr äv.: tjänlig, lämplig; äv. (o. numera företrädesvis, övergående inom 5) angående solens tid l. tidsperiod o. d.: vilket utmärkes från vackert l. (klart o.) fint klimat. Löff samt grääs samt örter gröna / Giffuer tigh thenna månadhen sköne (dvs.

juni). Ps. 1567, Kal. s. A 7 a.(I) Jun(i) skönt gro wäder. NorrlS 1—6: 43(c. 1770). (Sv.) Skönt wäder (lat.) bona, serena tempestas. Cavallin(1876). då Augusti kommer vacker / mot ravin, såsom än existerar litet smaragdgrön. Wirsén Dikt. 36(1876). Dimman gick försvunnen beneath natten, samt detta vart enstaka vacker solens tid. Melin VikSaga 59(1910).

Skönt meteorologi. Cannelin(1939).

5) likt ger l. medför (fysiskt l. mentalt l. allmänt) välbefinnande, underbar, behaglig; ljuvligt tillfredsställande; behagligt rofylld l. fridfull, (behagligt) lugn o. ostörd; äv. (se e) symboliskt allmännare l. mera obestämd tillfredsställelse; jfr 1 e, g β, 7. oss äga haft enstaka vacker semester.

äga detta sålunda skönt vid resan! en fuktigt dock ändå skönt klimat. Varma samt sköna strumpor. Mitt folck skal boo .. vthi trygga boningar, samt j vacker roligheet. Jes. 32: 18(Bib. 1541). Luften agerar frisk samt vacker, / Minsta färgglad växtdel, flora samt frön, / Öpna sina knoppar, / Le åt daggens faller i små droppar. Bellman (BellmS) 1: 122(c. 1775, 1790).

ett vacker mjuk sittgrupp. Weste FörslSAOB(c. 1815). läkare Libius. .. Räck mig idag dina (skadade) fingrar, min kompis, jag skall sjelf smörja dig … Fyring. .. Aj, aj, aj, hvad detta arkebusadvattnet fullfölja skönt efteråt! Almqvist Amor. 233(1822, 1839). Snart slumrade jag egen in tillsammans den sköna tillfredsställelse, såsom den sanna skadeglädjen inger.

Widegren FrkSolst. 22(1936). då oss ägde svept in oss inom filtarna, nedsänkt oss riktigt skönt (i höet). Lindgren AllBarn 65(1946). Den sköna freden beneath dem numeriskt värde inledande århundradena efter Kristus kom flera grekiska städer för att blomstra samt gav dem flera talarna samt konstnärerna handelsplats, lärjungar samt anseende.

Wifstrand GrKultHFas. 53(1950). på denna plats sitter Jenny samt äger detta skönt inom sommarvärmen. Fogelström Minns 67(1964). — särsk.

a) (†) inom hälsningsfraserna vacker god morgon l. solens tid l. afton (l. godmorgon osv.); jfr 4. (Man kan) önska sin ärade (affärs-)vän varenda tänkbara skeppsbrott samt konkurser vid halsen, inom identisk ögonblick man lyftar vid hatten samt önskar honom enstaka vacker godmorgon.

Topelius Vint. inom. 2: 272(1860, 1880). vacker god afton, min prinsessa! Dens. Läsn. 1: 176(1865). Jag önskar / Mina blommor vacker, god solens tid / samt för att allt omkring dem grönskar. Därs. 5: 235(1880). Därs. 8: 123(1896).

b) inom ironisk anv.: ”härlig”; jfr 8. Hå hå, nästintill, war idag lustigh samt gladh, / Förty wår Fougde fick itt skönt karbadh.

Chronander Surge D 8 b(1647); jfr KAR-BADslutet.

c) inom fråga angående smak- l. luktintryck: angenäm, härlig; inom sht förr äv. (utan ljus avgränsning ifrån 3 a α) tillsammans med något speciellare innebörd (särsk. inom fråga ifall smak): (mycket) god l. delikat (med tanke vid sinnesupplevelsen).

α) inom fråga angående smakintryck. The hafwa okänt (dvs.

vid Guldkusten) itt Ordspråk: Batates tillsammans Hönse-kött kokat, existerar een vacker riktig. Kankel Hemmersam 38(1674); möjl. hellre mot 3 a α. Fårmjölken sades existera ganska vacker til välling. Kalm VgBah. 142(1746). såsom ingen domstol existerar inom sig sjelf skadeligt, därför framt detta icke missbrukas därför existerar ock ättikan ganska förtreffelig samt skjön, då den tages inom lagom dosi.

Linné Diet. 2: 149(c. 1750). Uti Gallia Narbonensi, der all hedarna äro öfwerwäxte tillsammans med rosmarin samt timian, fås ett alt på grund av skjön honung. Därs. 153. Rhenskt alkoholhaltig, mejeriprodukt samt Mjöd, / Mer Ölost-vassla, kära! / Mer sötningsmedel, Ingefära, / Alt hvad skönt denna (dvs. barnaföderskan) vil begära. / Lätta dess fara.

Bellman (BellmS) 1: 141(c. 1772, 1790). (Sv.) Winet äger enstaka vacker smakförmåga, (t.) der Wein hat einen köstlichen Geschmack. ÖoL(1852). således fylde denna .. den dryga krukan tillsammans med vacker nymjölkad mejeriprodukt. Wigström Folkd. 2: 198(1881). detta skulle allt smaka skönt me lite saft inom sommarhettan. Östergren(1940). detta skulle bli skönt tillsammans med enstaka fat örtinfusion, kände denne.

Gustaf-Janson KärlekDec. 255(1959). särsk. inom uttr. smaka skönt, bildl.: bli l. artikel underbar. Hvad sömnen smakar skönt / vid dessa spänstiga samt lena kuddar! Atterbom LÖ 1: 298(1824). (Sv.) detta skall smaka skönt för att erhålla hvila: (fr.) il sera agréable. Schulthess(1885).

β) inom fråga angående luktintryck. oss utbildning uttorkning (äppel-)skalen inom ugnen efteråt; dem äro sköna för att bränna tobak tillsammans med inom lokal.

Almqvist TreFr. 2: 126(1842); jfr 3 a. (Sv.) Lukta skönt, (eng.) be (ell. have) a beautiful smell. Björkman(1889). vacker .. doft. Sundén(1891). Rosen doftar skönt. Cannelin(1921).

d) (numera inom sht inom vitter stil) inom fråga ifall sublimare upplevelse, tillsammans bibet. från andlig värdering: underbar, (stor o.) underbar; utan genomskinlig avgränsning ifrån 1 g β o.

3 a γ. Ju större qval samt plåga. / Dess större samt skönare fröjd. Lindh Dikt. 131(1862). Hur skönt fanns detta ej för att leva. Hur stort samt ljuvligt plats ej existensen. Lagerkvist EvigLeend. 14(1920). för att producera existerar detta skönaste såsom finns. egen förmå jag (dvs. den gamle författaren) ej förtjäna valuta. samt ej förmå jag längre producera heller.

Lo-Johansson Förf. 40(1957).

e) inom fråga ifall en tillsammans tillfredsställelse noterat förhållande o. d.: tillfredsställande, god, utmärkt, fin; särsk. inom n. sg. ss. predikativ bestämning mot obestämt subj. l. ss. satsvärdigt l. interjektionellt uttr.; äv. (mera tillf.) inom uttr. skönt nog, mot all lycka; jfr 3 a. Arendt (Persson), isolerad. Nå! Hvad detta vore skönt angående Brun (dvs.

den danske fogden) jag hos mig finner! Envallsson GEricsson 33(1784). Nå, dem hata mig, tror du? — Ja fasligt! — Skönt! dock hvarför? besitter jag gjort dem något ondt? strindberg RödaR 175(1879). Frihet existerar ett vacker sak, inom vissa gränser. dock återhåll samt måtta inom utvecklingen existerar även enstaka vacker sak.

Wulff SvRim 2(1898); jfr 3 a. då jag kom ned mot måltiden, fanns .. (den osympatiske mannen) skönt nog borta. Hallström Händ. 44(1927). detta sköna tillsammans med dig, förresten, detta existerar just för att jag törs prata angående sånt (dvs. angående vidskepliga farhågor) utan vidare. Gustaf-Janson KungVank. 232(1963). — särsk. närmande sig bet.: eftertraktad; jfr 3 a.

(I katakomberna) följde jag munkarna, likt inom avvaktan vid sköna drickspengar berättade sägner samt legender ifrån forna tider. Hedin Pol 2: 111(1911). enstaka sån rik individ likt kronprinsen skulle säkert tacka till uppvaktningen (med musik) tillsammans flera sköna riksdaler. Widding Major. 353(1969).

6) (numera mindre br.) ifall person: behaglig mot mods; äv.

inom uttr. vacker mot mods, behaglig mot mods. HjNeiglick(1883) hos Söderhjelm Tavaststj. 56 (: mot mods). kopp ni gamle! Känner ni dig ej skön? existerar detta ej sättet, detta på denna plats (dvs. för att förtära supé hemma)? Engström 2Bok 69(1909). Efter några gäspningar samt sträckningar (vid uppvaknandet) kände oss oss sköna mot mods inom den rena, stärkande atmosfären (uppe vid berget).

Fägersten Johnson Congorilla 86(1932).

7) [utgående ifrån 1 (o. 5)] ss. mer l. mindre vard., känsloladdat formulering till estetisk uppskattning l. (i sht) övergående mot en allmännare formulering till uppskattning: tjusig, (härligt) ”snygg”; fantastiskt, underbar o. d.; jfr 1 g β, 5 d. ShowBusin. 1966,nr 6—7, s.

21. Hör ni ej hur utmärkt .. (sångerskan inom teve) är? .. denna får medhåll från Ronnie likt slänger sig raklång vid isbjörnen bredvid hon. — detta lät skönt, tycker jag. Lange StadSov. 71(1970). Visst existerar .. (”lördagsdeckaren” inom teve, Frank Marker) vacker. detta existerar ju detta han existerar. han existerar alldeles förbaskat sympatisk samt trevlig, trivsam samt krumelurig.

SDS 1972, nr 163, s. 24. dem troligen stora tekniska komplikationerna (i en radioprogram tillsammans med tonsättning från enstaka landsmålspoets dikter) fanns fint bemästrade — programmet plats skönt samt beredde dem likt råkade lyssna ett stund från djup lycka samt festlighet. Därs. 1973, nr 107, s. 34. på grund av land existerar (tennisspelaren) Björn Borg ett vacker annonsering.

Även ifall konsekvensen självklart blir för att amerikanerna idag mer än nånsin tror för att samtliga svenskar äger långt blont kalufs. Därs. nr 276, s. 28. jfr: Jag blir jättekonstig då dom agerar den var dödssköna spanska låten. detta kryper såsom termiter innanför jumpern. ÖgCorr. 1967, nr 32, s. 8.— jfr STÖRT-SKÖN.

8) inom ironisk anv.

från 1 (särsk. 1 g) o. 3 (samt 5): (just l. allt) ”utmärkt” l. ”fin” l. ”snygg” l. ”vacker”; numera bl. (ngt vard.) inom anv. vilket (delvis) att koppla eller förena med något sig mot 1 (g); jfr 1 g β β’, 3 a α, δ, 5 b.

a) tillsammans sakligt huvudord; inom sht förr äv.

närmande sig bet.: kostlig, dråplig. LPetri 2Post. 245 b(1555). idag går man geraden ifrå afftonsongen vid kellaren .. samt går således drucken bostad samt inom seng. enstaka vacker bönedag! Swedberg Dödst. 330(1711). Juan. Äro oss säkra Diego? Diego. ett vacker fråga! därför säkra såsom människor behärska artikel angående natten beneath dryckesställe firmament inom skogen, då dem gått ut vid at utföra et galgstreck.

Eurén Kotzebue Cora 10(1794). för tillfället fanns jag pank vid 1 Rdlr då samt ägde intet mer för att erhålla inom termin — sköna utsigter(!) strindberg meddelande 1: 28(1870). detta blir allt ett vacker bakgrund, klagade (bond)-hustrun (vars man berättat ifall hur han skämtat tillsammans med enstaka baron). fanns trygg vid han sätter dig inom tornet.

Grip Folkhumor 129(1906). detta ägde varit skönt just angående oss låtit honom stanna vid Igelfors, då ägde alltihop snart gått åt pipan. Krusenstjerna Fatt. 4: 344(1938). på grund av för att existera tydligt måste alternativet alls ej, likt socialdemokraterna samt ett sektion högerkrafter inom vacker förening söker inbilla människor, artikel uppenbart ”annorlunda” inom ett fras liksom folkflertalet uppfattar vilket extremt, orealistiskt.

DN(A) 1965, nr 25, s. 2.— särsk. ss. adv.; förr äv. inom uttr. stå skönt, stå ”vackert” till; jfr 10 o. SKÖNLIGA, adv.2 2. inom sanning, thet står skiönt, då man kommer vti .. (de lärdas) Studer-Stufwa, samt intet weth, ifall man vti ett Bonde-krog alternativt inom ett Wackte-Stufwa existerar, till Röck samt stanck. Weise 287(1697). Fru German. Hvad vilja ni egentligen?

för att unga flickor utbildning lära sig sköta samt uppfostra små barn? Charlotte. Ja, existerar ej detta utmärkt? Fru German. Jo, dem måtte bli skönt uppfostrade! Molander Vårflod 8(1884). ägde .. (tibetanerna) vägrat för att tjäna oss (gm för att hyra ut jakar), skulle oss råkat skönt ut. Hedin Transhim. 1: 379(1909).

b) angående individ (l.

personligt levande väsen o. d.). ett vacker själs bekännelse [jfr språkprovet ifrån 1817 beneath 1 g β α’]; jfr BEKÄNNELSE 3 b anm. (Judarna) begabbadhe .. (Kristus vid korset) samt sadhe, Jh huilken ett vacker gudh haffuer han .., komme nw hans gudh .. samt hielpe honom. OPetri 2: 298(1528). Ja tu äst vacker thz ärende at gåå / okänt noghon macht ligger vppå.

/ Tw sätter vp itt sådant taal / samt glömer hwadh tu beställa skall. Rondeletius 22(1614). Mäkta sköna krigsmän voro inom, då vilket inom hörde något af Hans Munck samt hans sällskap, sålunda gömde inom eder uti våra rof-gropar. SUFinlH 5: 264(1618). då Märta samt Jon angående afftonen kommo utur skogen bostad, sade fru Karin åt dem, för att dem kommo skiöna, effter dem bägge woro att vara berusad eller övermättad af Brännewin.

VDAkt. 1724, nr 113(1723). inom existerar riktig ett vacker man at förtro ungt människor inom sker. Boding Molière Mick. 17(1741). dem der herrarna v. Todten samt Ingelheim måste existera en par sköna gökar. dem vexla politiska åsigter, lika fort liksom oss byta angående rockar. Jolin Smädeskr. 78(1863). ”Det existerar den välsignade organistfrun, såsom besitter varit ute samt skvallrat,” tänkte denna.

”Det plats just enstaka vacker förtrogen, såsom Karl-Artur skaffade sig.” Lagerlöf ChLöw. 142(1925). detta fanns mig enstaka vacker gosse! SvHandordb.(1966).

9) [jfr 5 e] (†) ss. adv.: utan för att protestera, ”vackert”, snällt. Står ni ej skönt stilla, sålunda bultar jag dina ben möra. Heidenstam Karol.

2: 326(1898).

10) [eg. specialanv. från 8 a slutet] (†) ss. adv., inom detta interjektionella uttr. jo, skönt!, jo, pytt (heller)! Atterbom LÖ 2: 18(1827). (Sv.) Jo, skönt! (eng.) not a bit of it! Björkman(1889).

Ssgr (i allm. mot 1): A: SKÖN-ANDA. (numera föga br.) inom dikt o. d.: vacker grundstämning; jfr ande VIII 5 b.Tranér Anakr.

XI(1833). —

(2) -ANDE. [jfr t. schöngeist (jfr schöngeist), fr. bel-esprit (jfr espri inom anm.)] individ vilket (enbart) sysslar tillsammans med estetiska domstol l. (vanl.) existerar litterärt verksam l. äger (exklusiva) litterära intressen; ofta mer l. mindre nedsättande, tillsammans bibet. från elitism (o. dilettanteri): estetisk l. litterär ”snobb”; jfr ande oss 1.

Phosph. 1810, s. 93. ”Café Procope” blef den franska hufvudstadens älsklingsetablissement, der vetenskapsmän, skön-andar samt politici samlades på grund av för att nära kaffekoppen afhandla dagens .. ämnen. Sturzen-Becker VSkr. 3: 115(1861). Den europeiska litteraturen fick jag lyssna talas angående ursprunglig beneath samvaron tillsammans med Bengt.

Några skönandar voro oss ej, åtminstone ej jag, dock dem kulturella nöjena spelade ett massiv roll. Hedberg erkänna 198(1947). DN(A) 1964, nr 17, s. 16.

Avledn. (mera tillf.): skönanderi, n. [jfr t. schöngeisterei] ifall förhållandet för att artikel skönande l. skönandar; äv. konkretare, särsk. ifall ngt (t. ex. dikt) vilket kännetecknas från för att härröra ifrån skönande l.

skönandar, subtilt estetiserande o. d. enstaka dikt likt existerar skönanderi samt suckan må erbjuda avkoppling samt verklighetsflykt åt den liksom därför önskar, dock (osv.). DN(A) 1962, nr 54, s. 2.Gustaf-Janson KungVank. 178(1963).

skönandlig. likt existerar skönande, såsom äger avseende vid l. präglas från skönande l. skönandar.

STSD 7/8 1932, Söndagsbil. s. 2 (om person).Edqvist OsynlStängs. 68(1944; ifall konstriktning).

skönandliga, v. [avledn. från skönandlig] ge (ngt) skönandlig l. (exklusivt) estetisk prägel. BonnierLM 1961, s. 59. —

-ANKLAD, p. adj. (numera bl. inom vitter stil) liksom besitter (fulländat) vackra anklar. Tranér HomIl. 410(1820).

—

(1, 2) -ARKITEKTUR. (numera bl. mera tillf.) särsk. mot 2: arkitektur vilket äger estetiska konstnärliga ambitioner. TByggn. 1859, s. 127. —

-ARMAD, p. adj. (numera nästan bl. inom vitter stil) såsom äger (fulländat) vackra armar. Melin(1845; beneath καλλίπηχυς). —

-ASTER.

(†) angående (det släktet Aster Lin. närstående) släktet Callistephus Cass. (med den vackra prydnadsväxten C. chinensis (Lin.) N. ab Es. liksom enda art); äv. inom uttr. kinesisk skönaster, växten C. chinensis (Lin.) N. ab Es., trädgårdsaster, sommaraster; jfr skönhets-aster. Lilja FlOdlVext. 127(1839; äv.: Chinesisk). ÖoL(1852). —

(1, 3) -BEBYGGD, p.

adj. (i vitter stil, numera föga br.) skönt l. präktigt bebyggd (se bebygga 3, 4). Johansson HomOd. 9: 130(1844). —

(1, 3) -BEFOLKAD, p. adj. (i vitter stil, numera föga br.) skönt l. präktigt befolkad; särsk. motsv. befolka 3 c.Höfvisk lek inom kungasalen, / Skönbefolkad, trifdes än. BEMalmström 6: 328(1839). —

-BEKRANSAD, p. adj. (i vitter stil) skönt bekransad; särsk.

inom best. struktur inom substantivisk anv. idag vid sin harpa Dämodokos slog samt sjunga begynte / angående Afroditäs’, den skönbekransades älskade samt Aräs’. Wallenberg HomOd. 8: 267(1819). —

-BEKRÖNT, p. adj. (i vitter stil) skönt bekrönt (se bekröna 2) l. bekransad. Tyro samt väna Alkmene samt skönbekrönta Mykene. Johansson HomOd.

2: 120(1844). —

(1 c) -BELÄGEN, p. adj. (numera mindre br.) naturskönt belägen, vackert belägen. Kullberg Mem. 1: 25(1835). Dens. Portf. 193(1847). —

-BETSLAD, p. adj. (i vitter stil) likt äger (utsökt) vackert betsel, skönt betslad. Malmström Ariadne 68(1838). —

-BILD. särsk. (mindre br.): förskönad l. oförtjänt fördelaktig foto (se foto, sbst.1 1 c ε).

Lindström Leksaksb. 70(1931). —

-BILDAD, p. adj. (numera föga br.)

a) = -formad a.Phosph. 1812, s. 20 (om kinder).Behandlad af verklige skalder, företer .. (sonetten) egendomliga skönheter ..; träder man genom portalen in inom den lilla, dock skönbildade boningen, synes (osv.). Wirsén inom 2SAH 56: 171(1879). enstaka rik samt lefvande själ inom ett sund samt skönbildad gestalt.

Nyblom Därs. 61: 7(1884).

b) = -formad b.Rydqvist(1836) inom 3SAH LIX. 3: 39 (om vers). —

(2) -BILDNING. (†) vacker konst; jfr bildning 3 c.Tranér Anakr. 227(1833). —

-BINKA. bot. (den vackra) prydnadsväxten Erigeron speciosus DC. Söderberg TrädgBlom. 535(1946). —

-BLADIG. liksom äger (utsökt) vackra växtdel (se d.

o. 1 a); särsk. (med prägel från fackspr.): såsom utmärkes från vackra ark. SvTrädgLex. 1: 202(1938). —

-BLICKANDE, p. adj. (i vitter stil) vilket blickar l. tittar tillsammans l. besitter (fulländat) vackra ögon, skönt blickande. Adlerbeth HorOd. 111(1817). —

-BLINDHET. (†) ifall (en från hjärnskada orsakad) blindhet hos ridhäst (l.

annat husdjur) såsom yttrar sig inom utvidgning från pupillen (vilket ger ögat enstaka svartare (o. vackrare) bottenfärg); jfr skönhets-blindhet. Sjöstedt Husdj. 1: 21(1859). Juhlin-Dannfelt 377(1886). —

-BLOMMANDE, p. adj. (skön- 1838 osv. skönt- 1842 osv.) liksom blommar (utsökt) vackert, skönblommig; särsk. (med prägel från fackspr.): likt karakteriseras från (utsökt) vackra blommor (l.

fin l. utsökt fin blomma). Ryckes ni försvunnen, skönblommande ros (dvs. Ariadne), ur fädernedalen / för att planteras igen vid fjerran höstade ängar? Malmström Ariadne 56(1838). Skönblommande orkidéer från släktena Oncidium, Odontoglossum m. fl. NatLiv 2: 170(1930). —

-BLOMMIG. likt besitter l. (med prägel från fackspr.) kännetecknas från vackra (l. utsökt vackra) blommor (l.

fin osv. blomma), skönblommande. glömma bort mig ej .. . Denna skönblommiga, åriga alternativt tuåriga, allmänt omtyckta planta wäxer (osv.). Nordqvist Dietrich VintHb. 43(1808). Ling As. 455(1833; ifall blomsterkrans). ett massiv sandslätt, sparsamt bevuxen tillsammans enahanda skönblommiga växtlighet vilket vid backarne närmare Sidney. Andersson Verldsoms. 3: 27(1854). VäxtLiv 5: 421(1940).

—

-BLOMSTRANDE, p. adj. (i vitter stil) (utsökt) vackert l. ljuvligt blomstrande; äv. motsv. blomstra III 1 b α β’,β, 2. Sex ljufälskliga döttrar samt sex skönblomstrande svenner. Johansson HomOd. 10: 6(1844). Stängsel, omkring skönblomstrande odlingar resta. Dens. HomIl. 5: 90(1846). —

-BLOMSTRIG. (numera nästan bl.

inom vitter stil) skönblommig, skönblommande. Sernander Naturminnesm. 5(1906). —

-BLÅ. (utsökt) vackert azurblå. Högberg Baggböl. 2: 53(1911; angående ögon). —

-BRYNAD, p. adj. (i vitter stil) likt besitter (fulländat) vackra ögonbryn. Lagerlöf Theokr. 57(1884). —

-BRÖSTAD, p. adj. (i sht inom vitter stil) likt besitter (fulländat) vackert bröst; äv.

motsv. bröst 5. Ling As. 609(1833; ifall ättehög). —

-BUKTAD, p. adj. (i sht inom vitter stil) (utsökt) vackert buktad. Lidman HusFrökn. 11(1918; angående portvalv). —

-BYGGD, p. adj. (numera inom sht inom vitter stil) (utsökt) vackert byggd (se bygga 9); äv. motsv. bygga 9 eslutet. PT 1897, nr 151, s. 3 (om människoras).Arbman StämdSträng.

82(1933; angående torn). —

(1, 2) -BYGGNADS-KONST. (numera föga br.) = -arkitektur. Afzelius Sag. IX. 1: 133(1859). Därs. 2: 85(1860). —

-BÖJD, p. adj. (skön- 1902 osv. skönt- 1897 osv.) (i sht inom vitter stil) (utsökt) vackert böjd. Fröding NyttGam. 44(1897). Stjärnor vandra / inom för alltid ock fulländat skönböjd kretsgång. Forsslund Arb.

67(1902). O, höga lycka för att .. förnimma, / den gudomsfläkt, såsom genomandar allt: / .. vart växttäcke, fanns skönböjd människogestalt. Fogelqvist låt. 66(1915). —

-DAGER. vacker l. förskönande dager; särsk. bildl., motsv. dager 5 b α. Ossiannilsson ocean. 209(1910). —

-DANAD, p. adj. (i vitter stil) skönt formad (se skapa, v.

5 a). Rydberg KultFörel. 3: 108(1886). —

(1, 2) -DIKT. särsk. (numera mindre br.) mot 2: skönlitteratur. strindberg meddelande 8: 193(1891). —

(1, 2) -DIKTNING. särsk. (mindre br.) mot 2: skönlitterär diktning l. skönlitteratur. Frederiksen ModDaLitt. 41(1931). —

(5 c β) -DOFTANDE, p. adj. skönt aromatisk. Malmström Ariadne 62(1838).

—

-FLÄCK. [jfr t. schönfleck] (†) musch; jfr skönhets-fläck 2. Dähnert 284(1746). Nicander GSann. 13(1766). —

-FLÄTAD, p. adj. (i sht inom vitter stil) (utsökt) vackert flätad (se fläta, v.2 1). Phosph. 1812, s. 21 (om tömmar).—

-FORMAD, p. adj. (skön- 1837 osv. skönt- 1940 osv.) (i sht inom vitter stil) (utsökt) vackert formad.

a) angående ngt konkret; särsk.

mot 1 b. SvLittFT 1837, sp. 575 (om näsa).Regnets båge vid hafvet lik / Skönformade oskuld nalkas. Arfwidsson Oisian 1: 126(1842). Kullberg Tasso 2: 165(1860; ifall sko).

b) inom fråga angående teoretisk struktur. ZTopelius(1843). hos Vasenius Topelius 3: 177. 2NF 11: 159(1909; ifall diktverk). —

-FOTAD, p. adj. (nästan bl. inom vitter stil) såsom besitter (fulländat) vackra fötter (l.

visar enstaka fin l. fulländat fin fot). Wallenberg HomOd. 5: 333(1819). —

(1 b δ) -FROM. (i sht inom vitter stil, mera tillf.) vacker o. from; särsk. motsv. from 7. mot samt tillsammans med den skönfromma Marie nyckelpiga skulle ej äga någonting emot för att lägga sina egna oval form således för att hennes ungar kunde kalasa vid stritungar, dock för tillfället går ej detta, tackar vare skummet.

Martinson Utsikt 78(1963). —

-FÄRGA. [jfr t. schönfärben] särsk.

1) (i rapport från ä. förh.) utföra skönfärgning (se d. o. 1) från (ngt); äv. abs. IllSvOrdb.(1955).

2) (mindre br.) bildl.: försköna (ngt).