Vilka var ss under andra världskriget
Waffen-SS
Waffen-SS (tyska till "Beväpnade SS", ordagrant "Vapen-SS"), enstaka sektion från SS (Schutzstaffel), fanns nazistiska militära enheter, ursprungligen från frivilligt rekryterade främst politiskt motiverade säkerhetssoldater, avsedda för att användas både såsom elitstridsförband inom frontlinjen beneath andra världskriget samt till för att genomföra nazistiska krigsbrott, inklusive massakrer vid civila samt folkmord.
dem spelade ett huvud roll inom nazistregimens militära operationer samt politiskt relaterade förföljelser, samt rekryterade senare även tvångsinkallade soldater. Efter andra världskriget bildades organisationen HIAG, likt försökte revidera historien samt framställa Waffen-SS inom enstaka mer positiv dager.
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Kärnan mot detta framtida Waffen-SS skapades då detta inom SS inom Berlin1933 bildades ett speciell personskyddsstyrka (Stabswache) åt Adolf Hitler, vilken blev embryot mot Leibstandarte Adolf Hitler.
SS-Verfügungstruppen bildades 1934 samt SS-Totenkopfverbände 1936. nära krigsutbrottet började beteckningen Waffen-SS för att informellt användas angående dessa sårskydd. Organisationen bildades formellt 1939 vid beställning från Heinrich Himmler, då 179 tjänsteställen överfördes ifrån Allgemeine-SS.
Under kriget medverkade Waffen-SS nära fronterna samt fanns då endast på grund av själva striden underställda sårskydd ur Wehrmacht.
Organisationen ombildades ifrån sommaren 1940 mot ett fullt självständig armékårgrupp beneath ledning från Sepp Dietrich. Waffen-SS fördömdes efter kriget vilket enstaka brottsling organisation, vars inblandning inom krigsbrott ägde varit många omfattande.[1]
Förhållande mot Wehrmacht
[redigera | redigera wikitext]samt dess föregångare 1937-1944 | ||
| Tidpunkt | Personalstyrka | Varav fältförband |
|---|---|---|
| 1937 | 17 000 | 0 |
| 1938 | 21 000 | 0 |
| 1940 | 91 000 | .. |
| 1942 | 236 000 | 142 000 |
| 1943 | 501 000 | 257 000 |
| 1944 | 594 000 | 369 000 |
| Källa: [2] | ||
I fredstid efter månad 1933 finansierades SS-Verfügungstruppen från riksinrikesministeriet samt förbanden plats underställda personlig högre ledning - Reichsführer-SS.
Förbanden fanns avsedda för att användas nära inhemsk oroligheter samt liknande krissituationer såsom varit vanliga beneath mellankrigstiden. inom Tyskland fanns nära denna period enbart militära sårskydd för att användas vid nationell nivå då rikspolis saknades.
För för att hantera samt förbättra Waffen-SS-förbanden anställde Reichführer-SS tidigt såväl högre officerare (generaler) samt truppofficerare samt trupputbildare (underofficerare) ur Wehrmacht.
ett från dem maximalt kända från dessa existerar Obergruppenführer Felix Steiner. beneath kriget överfördes officerare samt underofficerare ifrån krigsmakten mot Waffen-SS samt ifrån Waffen-SS mot krigsmakten, allteftersom krigets krav vid organisationerna gjorde sig gällande, något vilket dem enhetliga anställningsavtalen samt löneförmånerna underlättade.
I krigstid underställdes därför Waffen-SS-förbanden operativt Wehrmacht, dock personalen rekryterades genom SS:s separata organisation samt kom därför för att uppfattas liksom ett fräsch, fjärde försvarsgren inom Wehrmacht.
1939 bestod Waffen-SS från enstaka handfull självständiga regementen, avsedda på grund av inhemsk bruk inom fredstid, dock liksom nära krigsutbrottet 1939 underställts Wehrmacht. Dessa regementen förstärktes efter grabb mot divisioner samt även mot större enheter. Huvudmassan från personalen fanns från rikstysk härkomst samt rekryterades genom frivillighet.
Under andra världskriget kunde mönstrande värnpliktiga inom ökad utsträckning ansöka ifall placering inom Waffen-SS. Frivillig anslutning medgavs även utländska medborgare vid inom princip identisk villkor likt dem rikstyska. Värnplikt såsom rekryteringsform användes inom massiv utsträckning beneath krigets senare sektion, bland annat inom Lettland, land i baltikum.
Mot slutet från kriget ägde Waffen-SS enstaka styrka från omkring 700 000 personer.
Radikala idéer
[redigera | redigera wikitext]Det fanns inom nationalsocialismen uppfattningar vilket kunna anses vilket radikala inom förhållande mot dem aristokratiska ideal vilket förmå sägas äga varit utmärkande på grund av den tyska militären.
Waffen-SS organiserades emellertid inom huvudsak likt övriga arméförband tillsammans med identisk militära reglementen, anvisningar samt sålunda vidare. Vissa särpräglade drag fanns dock hos Waffen SS inom förhållande mot krigsmakten. Studentexamen fanns således ej en nödvändigt krav på grund av för att erhålla inträde mot Waffen-SS officersutbildning, på denna plats gällde endast personlig duglighet.
Man tilltalade ej heller högre officer tillsammans med "Herr", mot modell "Herr Hauptmann", utan endast tillsammans med grad, vilket vid sin period inom Tyskland ansågs såsom något radikalt. Vidare hälsade man ej tillsammans enstaka traditionell armé honnör, utan tillsammans med partihälsningen, tillsammans uppsträckt ledd, "Deutscher Gruss", vilken plats rätt vid samtliga sårskydd inom Wehrmacht dock blev obligatorisk ursprunglig efter den 20 juli 1944.
Officerare samt underofficerare ansågs behärska besöka varandras samt soldaternas mässar samt marketenterier, samt man strävade allmänt efter en ledigare förhållande mellan olika grader samt kategorier. Wehrmacht fordrade emellertid för att löner samt förmåner skulle artikel desamma på grund av Waffen-SS vilket hos dem, varför varenda tjänstegrader ägde relativt upphöjd inkomst inom jämförelse tillsammans svenska alternativt finska motsvarigheter; detta på grund av för att underlätta rekrytering.
Utländska förband
[redigera | redigera wikitext]En avsevärd sektion från dem soldater vilka tjänstgjorde inom Waffen-SS plats ej inom egentlig fras tyskar.
I dem utländskt präglade divisionerna från Waffen-SS fanns bland annat drygt 100 000 letter, 50 000 ungrare (samt tiotusentals magyariska medborgare liksom fanns etniska tyskar), 20 000–35 000 ryssar (skillnaden beror vid ifall man tar tillsammans dem kosacker liksom vid papperet överfördes mot SS), 30 000 ester, drygt 21 000 belgare (uppdelade inom valloner samt flamländare), 22 000 nederländare (något fler fanns inom Wehrmacht), 20 000 bosnier, 20 000 ukrainare, 11 000 fransmän, 9 000 albaner, 6 000 danskar, 6 000 norrmän, 1 400 finländare, 800 schweizare (de fanns fler inom Wehrmacht: cirka 1 200), 260 svenskar samt 60 personer ifrån Liechtenstein samt spanjorer samt engelsmän.
Den utländska SS-personalen plats berättigad mot pension samt efterlevandeskydd nära dödsfall i enlighet med tyska krigsmaktens reglementen, varför pensionsersättningar kom för att utbetalas – samt alltjämt utbetalas – från Förbundsrepubliken Tyskland.[källa behövs]
Svenskar inom Waffen-SS
[redigera | redigera wikitext]Det existerar känt för att några erhålla personer anslöt sig mot Wehrmacht mellan 1939 samt 1941.[4] Efter invasionen från Sovjetunionen inledde Waffen-SS en hemligt rekryteringsprogram via den tyska ambassaden inom huvudstaden.
Eventuella frivilliga skulle skickas mot Tyskland via Norge.[4] detta äger gjorts olika uppskattningar från hur flera svenskar såsom stred på grund av tyskarna, ifrån cirka 150 mot 330. Svenskarna tjänstegjorde inom 5. SS-Panzer-Division Wiking, 11. SS-Freiwilligen-Panzergrenadier-Division Nordland samt 23. SS-Freiwilligen-Panzergrenadier-Division Nederland.
11 svenska SS-soldater genomgick SS-officersskolan inom Bad Tölz. Flera svenskar arbetade liksom krigskorrespondenter på grund av SS. en sårskydd, 3:e kompaniet ur Nordlands pansarspaningsbataljon, ägde ett således massiv andel svenskar för att 4:e plutonen (Zug) fick namnet Schwedenzug (Sverigeplutonen). var ägde dem grabb angående granatkastarna, till granatkastare ansågs ofta existera enstaka "svensk" sak.
Schwedenzug återfanns tillsammans tillsammans dem andra svenskarna inom Nordland bland Hitlers sista försvarare beneath slaget angående Berlin.[4] Efter för att äga stridit inom Baltikum samt Kurland beneath slutet från 1944 drogs divisionen inom start från 1945 igen mot Oderfront. Nordland blev inom stort sett utplånad beneath en försök för att slå sig ur Berlin inom start från femte månaden i året 1945.[4] Den svenske SS-soldaten Erik Wallin skrev boken Ragnarök angående sina äventyr inom Waffen-SS.
Erfarenheter
[redigera | redigera wikitext]Under krigets start skede organiserades sårskydd från européer inom Waffen-SS emedan icke-européer organiserades inom armén. Ryssar tillsammans med flera betecknades likt icke-européer från den tyska rasläran. Efter grabb vilket Waffen-SS erfarenheter från utländskt rekryterade sårskydd växte överfördes dem icke-europeiska förbanden mot dem.
Nordtyska officerare samt underofficerare vittnade angående sina bekymmer för att hantera bosniaker samt andra nationaliteter ifrån sydosteuropa, emedan identisk personer vittnar ifall österrikiska SS-befäls goda handlag tillsammans desamma. skillnader inom attityder ansågs artikel huvudorsaken mot denna situation.
Kvaliteten vid förbanden inom Waffen-SS varierade.
allmänt, dock ej ständigt, höll sårskydd tillsammans med övervägande tysk, baltisk samt nordvästeuropeisk nationalitet upphöjd standard. Efterkrigslitteraturen äger ibland överdrivit Waffen-SS-förbandens styrka inom jämförelse tillsammans den tyska armén (på tyska benämndes armén armé samt utgjorde Wehrmacht tillsammans tillsammans med Luftwaffe samt Kriegsmarine).
Styrkan samt antalet sårskydd inom Waffen-SS ökade successivt beneath andra världskriget, vilket innebar för att Waffen-SS-divisioner bildade ett många betydelsefull sektion från dem tyska markstridskrafterna ifrån samt tillsammans med 1943, samt dem ägde ett framträdande roll inom bland annat striderna nära Charkov, Kursk, region i frankrike, Arnhem samt Ardenneroffensiven.
Waffen-SS-förbanden plats tidvis högre prioriterade avseende fräsch manskap samt utrustning än den reguljära tyska armén. många äger skrivits inom europeisk militärlitteratur angående Waffen-SS-förbandens höga stridsvärde.
Waffen-SS fanns utrustade tillsammans med kamouflageuniformer redan ifrån start från kriget.
Krigsförbrytelser
[redigera | redigera wikitext]Nürnbergtribunalen fann för att Waffen-SS begått krigsbrott vid både väst- samt östfronten, samt utgjorde enstaka kriminell organisation tillsammans med en undantag: "Reiter-SS" vilket fanns ett speciell ryttarorganisation inom SS.
numeriskt värde från dem maximalt skändliga brotten vid västfronten fanns massakrerna inom franska Oradour-sur-Glane (juni 1944) samt belgiska Malmedy (december 1944). en minimalt lika extremt förbrytelse mot krigets lagar utförde divisionen Totenkopf Waffen-SS dock redan 1940 inom den franska byn Le Paradis. dem mera grundlig brotten begicks dock vid östfronten, dock existerar ej lika detaljerat dokumenterade.
Waffen-SS deltog inom folkmordet vid judar inom dem från Tyskland ockuperade områdena inom öst, särskilt Vitryssland samt Ukraina. inom detta start skedet från Operation Barbarossa spelade Waffen-SS ett kritisk roll.[5] beneath kalenderår 1941 dödade sårskydd ur Waffen-SS drygt 50 000 judar inom dem östliga territorierna.[6]
Wiking-divisionens delaktighet inom massmord 1941 existerar sedan 2006 beneath analys samt diskussion inom Norge eftersom norska SS-frivilliga misstänks äga deltagit inom detta.
Möjligtvis förmå någon svensk SS-frivillig även äga varit tillsammans med. tid 1941 fanns dock enbart någon enstaka svensk inom divisionen.[källa behövs]
Efter kriget
[redigera | redigera wikitext]Huvuddelen från all SS-personal, såväl tysk likt utländsk, avvecklades såsom arbetare från Wehrmacht.
inom Förbundsrepublikens försvarsmakt Bundeswehr anställdes sannolikt ingen f.d. högre Waffen-SS-officer, dock troligen en antal behöriga lägre officer, däribland ett f.d. SS-ingenjörbataljonschef såsom pensionerades ifrån Bundeswehr såsom överste 1976.[källa behövs] Inom DDR:s krigsmakt Nationale Volksarmee anställdes dock även högre f.d.
Waffen-SS-officerare. detta existerar ej känt om f.d. Waffen-SS-personal anställdes inom någon ytterligare försvarsmakt nära sidan från Sveriges samt Finlands. Waffen-SS-personal vilket plats tyska poliser återgick inom polistjänst efter kriget. detta anses belagt för att viss hemlig anställda likt fanns arbetare inom SD övertogs från den amerikanska underrättelsetjänsten samt DDR:s säkerhetstjänst Stasi.[källa behövs]
Grader inom Waffen-SS
[redigera | redigera wikitext]Sedan tidigare fick paramilitära enheter inom Tyskland, mot modell frikårer, politiska enheter samt andra inte någonsin nyttja gradbeteckningar samt titlar liksom kunna förväxlas tillsammans med Wehrmachts egna.
SA, SS samt andra partiorganisationer samt även Waffen-SS fogade sig inom detta mönster samt skapade egna grader.
Framträdande personer inom Waffen-SS
[redigera | redigera wikitext]Divisionsförband inom Waffen-SS
[redigera | redigera wikitext]Enligt tysk tradition namngavs specialenheter tillsammans utmärkande benämningar alternativt personnamn.
Inom Waffen-SS namngavs 38 divisioner. Namnen användes inom taktiska, administrativa samt ceremoniella kontext samt flera återfanns vid personalens vapenrockar vilket en broderat grupp kring underärmarna tillsammans respektive förbandsnamn ungefär liksom mössbanden inom varenda flottors rundmössor. Detta dräktskick spreds mot armén samt flygvapnet samt bestod inom DDR:s armé samt består inom Bundeswehr än idag.
Ordinarie divisioner
[redigera | redigera wikitext]Övriga divisioner
[redigera | redigera wikitext]I hierarkisk ordning delades Waffen-SS in vid nästa vis:
- Heeresgruppe (Armégrupp)
- Armeegruppe (Armégrupp tillsammans med 2–3 Armeen)
- Armee (Armé, 60 000 – 100 000 man)
- Korps (Kår, 40 000 – 60 000 man)
- Division (Division, 10 000 – 20 000 man)
- Brigade (Brigad, 5 000 – 7 000 man)
- Regiment (Regemente, 2 000 – 6 000 man)
- Abteilung/Bataillon (Bataljon, 500 – 1 000 man)
- Regiment (Regemente, 2 000 – 6 000 man)
- Brigade (Brigad, 5 000 – 7 000 man)
- Division (Division, 10 000 – 20 000 man)
- Korps (Kår, 40 000 – 60 000 man)
- Armee (Armé, 60 000 – 100 000 man)
- Armeegruppe (Armégrupp tillsammans med 2–3 Armeen)
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^Ripley, Tim (2004) (på engelska). The Waffen-SS at War: Hitler's Praetorians 1925–1945.
St. Paul, Minnesota: Zenith Press. sid. 325. ISBN 0-7603-2068-3
- ^Wegner, Bernd: Hitlers Politische Soldaten: Die Waffen-SS 1933–1945. (Paderborn 1997), sid. 210.
- ^Wegner, Bernd: The Waffen-SS: Organization, Ideology and Function (Blackwell, 1990).
- ^ [abcd] Bishop, Chris (2007). Hitlers utländska divisioner.
Hallstavik: Svenskt militärhistoriskt bokhus. sid. 64. ISBN 978-91-976100-94
- ^Cüppers, Martin (2005) (på tyska). Wegbereiter der Shoah: Die Waffen-SS, der Kommandostab Reichsführer-SS und die Judenvernichtung 1939-1945. Darmstadt: Wissenschaftliche Buchgesellschaft. ISBN 3-534-16022-3
- ^Snyder, Timothy (2011). Den blodig eller täckt med blod jorden: Europa mellan Hitler samt Stalin.
Stockholm: Bonniers. sid. 227. Libris11957588. ISBN 978-91-85555-11-6
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Gyllenhaal, Lars & Westberg, Lennart: Svenskar inom konflikt 1914-1945 (2004) ISBN 91-85377-98-8
- Hillblad, Thorolf: Twilight of the gods : a Swedish Waffen-SS volunteer's experiences with 11th SS-Panzergrenadier Division Nordland, Eastern Front 1944-45 (2004) ISBN 978-1-874622-16-1
- Höhne, Heinz: Hitlers SS samt Gestapo (1977) ISBN 91-502-0333-9
- Keegan, John: Waffen-SS, asfaltsoldaterna (1972) ISBN 91-0-038041-5
- Knopp, Guido: SS - ondskans mäktiga redskap (2004) ISBN 91-85057-33-9
- Michaelis, Rolf: Estländare inom tysk tjänst (2005) ISBN 91-975894-0-3
- Poller, Herbert: SS-Panzer-Aufklärungs-Abteilung 11 "Nordland" (2007)
- Rikmenspoel, Marc J.: Waffen-SS Encyclopedia (2004) ISBN 0-9717650-8-1
- Voss, Johann (pseud): Soldat inom Waffen-SS, en ögonvittne berättar (2004) ISBN 91-85057-14-2