Hur många personer bor i stockholm 2022
Befolkningsutveckling inom Stockholm
Befolkningsutvecklingen inom Stockholm besitter präglats från stora inflyttningsperioder beneath stormaktstiden, den fabriksrelaterade revolutionen samt beneath efterkrigstiden. Folkmängden inom huvudstaden äger beneath andra perioder stagnerat alternativt rentav minskat tidvis vid bas från svåra levnadsförhållanden, epidemier alternativt lågkonjunktur.
vid utdragen sikt besitter dock Stockholms befolkning ständigt flora, ifrån den medeltida småstad tillsammans cirka 6 000 invånare mot 1 617 407 invånare tid 2020.[1]
Befolkningstalen till tätorten huvudstaden alternativt till Stockholms samhälle (samma likt Stockholms stad) alternativt på grund av Stockholms län ger helt olika utslag.
Ytterligare en geografiskt områdesbegrepp existerar Storstockholm, enstaka från SCB definierad[2]storstadsregion, såsom sedan 1 januari 2005 omfattar varenda kommuner inom Stockholms län. detta kunna därför artikel missvisande för att jämföra historiska siffror tillsammans med dagens.
Folkmängden inom Gamla stan ger enstaka foto vid förändringar genom tiden inom identisk geografiska region, liksom utgjorde den ursprungliga "Staden mellan broarna".
vid 1200-talets slut bodde var cirka 3 000 människor, vid 1600-talets start, innan människor bosatte sig inom större omfattning vid malmarna ägde folkmängden stigit mot cirka 9 000 personer. likt maximalt plats detta vid 1880-talet, då fanns 13 500 människor boende inom Gamla stan samt ännu vid 1930-talet plats detta kring 13 000, sedan sjönk folkmängden.
Idag (2005) ligger folkmängden igen vid ungefär identisk nivå vilket nära 1200-talets slut, nämligen kring 3 000 individer, trots för att Gamla stans yta äger blivit större genom utfyllnader samt landhöjningen.
Per den 31 mars 2022 ägde Stockholms samhälle 980 417 invånare.
Allmänt
[redigera | redigera wikitext]För för att erhålla jämförbara diagram redovisas samtliga befolkningstalen separat till dels Stockholms ort samt Stockholms tätort inklusive Stockholms län (eller tidigare jämförbara områden) i enlighet med Statistisk årsbok på grund av huvudstaden 2010 publicerad från Stockholms tätort samt Stockholms Stads Utrednings- samt Statistikkontor.[3] på grund av år 1960 mot 2005 anges även befolkningstalen på grund av tätorten huvudstaden i enlighet med SCB:s definition.
Från 1200-talet mot 1800-talet
[redigera | redigera wikitext]I detta medeltidaStockholm bodde befolkningen tätt ihop inom Stadsholmens stadsmurar, enstaka äldre 1200-tals mur samt ett yngre 1400-tals mur (se Stockholms stadsmurar). Hur flera människor vilket bodde vid medeltiden inom murarna existerar osäker eftersom folkbokföring samt befolkningsstatistik saknas.
Folkbokföring infördes nära mitten från 1700-talet, vilket existerar många tidigt internationellt sett. då mantalsskrivning vissa tid förekom, omfattades långt ifrån bota befolkningen; exempelvis plats dem mantalsskrivna inom huvudstaden 14 953 personer kalenderår 1663 medan all folkmängden i enlighet med beräkningar inom dem historiska verken fanns minimalt den dubbla.[4]
Stadens tänkeböcker samt skotteböcker (längder ovan uppburen stadsskatt)[5] samt uppskattningar inom uppslags- samt historieböcker ger dock tillfälle mot ett grov uppskattning samt i enlighet med dem förmå antas för att huvudstaden nära grundandet kring 1250-talet ägde cirka 100 invånare samt omkring 1290 ägde staden redan runt 3 000 invånare.[6]
När huvudstaden genom Riksrådets privilegiebrev 1436 fick stadsprivilegier, vilket brukar användas likt referens på grund av starten från Stockholms roll såsom huvudstad, ägde staden mellan 5 000 samt 6 000 invånare.
nära medeltidens slut (omkring 1400- mot 1500-talen) ägde "Staden mellan broarna" enstaka befolkning vid mellan 6 000 samt 7 000 individer. detta innebär för att huvudstaden utan tvivel plats Sveriges största ort. Liksom inom andra handelsstäder runt Östersjön fanns flera invånare tyska handelsmän samt arbetare.
Jämförd tillsammans med andra europeiska städer fanns huvudstaden ej särskilt massiv. nära medeltidens utgång ägde exempelvis handelspartnern Lübeck 25 000 invånare, London ägde 40 000 samt Paris, liksom plats största tätort inom Europa ägde 100 000 invånare.[5]
Under 1500-talet befästes stadens position såsom maktcentrum, befolkningstalen ökade långsamt mot omkring 9 000 individer kring sekelskiftet 1600.
tid 1634 blev huvudstaden officiellt Sveriges huvudstad tillsammans med ett grundlig inflyttning från såväl vanliga medborgare liksom köpmän, politiker, ämbetsmän samt militärer. denna plats fanns den centrala förvaltningen samt rikets styre. Samtidigt uppmuntrades bildandet från handelskompanier. Mer än numeriskt värde tredjedelar från utrikeshandeln gick via Stockholm.[7] Allt detta ledde mot för att folkmängden växte explosionsartat ifrån 16 000 invånare tid 1635 mot ungefär 60 000 invånare kalenderår 1685, därefter minskade ökningstakten.
De flera krigen, stormaktsväldets undergång sammansatt tillsammans statsfinansiella bekymmer ledde mot för att befolkningen tidvis gick åter markant. tid 1700 uppskattas för att huvudstaden ägde cirka 40 000 invånare. Geografiskt innehöll idag Stockholms ort utöver Stadsholmen även delar vid stadens malmar samt definieras ofta likt staden inom tullarna, alltså områden inom Stockholms tullstaket.
detta plats ej heller något detaljerad definierad region, eftersom tullstaketen läka tiden flyttades utår inom takt tillsammans för att staden växte.
Under 1700-talets inledande hälft ökade Stockholms befolkning inom långsammare takt samt pendlade kring 45 000 mot 50 000. Den svåra pesten 1710-1711 ledde mot för att befolkningen tidvis minskade igen.
1751 fanns detta identisk antal såsom 1685, alltså omkring 60 000 personer.[8]
År 1757 föddes 1 139 pojkar samt 1 171 flickor inom huvudstaden. Antalet döda identisk tid var; 1 488 vuxna samt 1 742 unge. Barnen dog främst från sjukdom samt stöt, samt dem vuxna från "hetsig sjuka" samt lungsot.[9]
Diagram inom, kalenderår 1251 mot 1800
[redigera | redigera wikitext]Från 1800-talet mot 1900-talet
[redigera | redigera wikitext]Befolkningstillväxten ända fram mot mitten från 1800-talet plats ungefär bara enstaka halv andel per år.[10] Omkring 1850 bodde 93 000 invånare inom huvudstaden, därav fanns ännu ovan 13 000 människor kvar inom Gamla stan liksom enstaka gång plats kurera huvudstaden stad.[11]
Dödligheten fanns många upphöjd, även inom jämförelse tillsammans med andra europeiska storstäder.
detta plats den sanitära situationen liksom fanns många otillfredsställande nära 1800-talets mitt. Ännu vid 1850-talet dog vart tredjeplats ungar före en års ålder. Efter 1850 drabbades huvudstaden nästan årligen från koleraepidemier samt ännu nära epidemin 1872-1873 kunde ingen förklara vilket noggrant detta plats liksom orsakade sjukdomen, bara för att detta hängde ihop tillsammans hygienen.
Nästa viktiga expansionsfas inom Stockholms befolkningsutveckling kom tillsammans den fabriksrelaterade revolutionen samt tillsammans med den ett kraftigt förbättrad hygien. Nya vattenverk samt organiserad latrinhämtning samt sophämtning samt renhållning ledde mot förbättrad sanitära förhållanden samt dödligheten sjönk direkt (se en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt avlopp inom huvudstaden samt Renhållning samt sophämtning inom Stockholm).
en intensivt byggande präglade 1800-talets senare hälft. Staden lockade hundratusentals människor mot sig samt befolkningen tredubblades ifrån 100 000 tid 1856 mot 300 000 personer nära sekelskiftet 1900. beneath 1880-talet fanns befolkningsökningen rekordstor tillsammans 46% vid bara en decennium. kvar plats staden inom huvudsak kompakt.
plats tredjeplats invånare kunde promenera mot stadens mittpunkt (Stortorget) inom ett halv timme.[12]
Under inledande hälften från 1900-talet nedsänkt befolkningstillväxten vid numeriskt värde andel per tid. beneath den perioden växte staden vid tre olika sätt, genom förtätning, radiärt längs dem nya kommunikationslederna likt spårvagnar samt senare tunnelbanan (se Spårvagnstrafik inom huvudstaden samt Stockholms tunnelbana) samt cirkulärt genom utbyggnad från den gamla stadskärnan.[13]
Diagram II, tid 1800 mot 1900
[redigera | redigera wikitext]Från 1900-talet mot nutid
[redigera | redigera wikitext]För för att skaffa framtida tomtmark till stadens svällande befolkning förvärvade alternativt inkorporerade Stockholms tätort beneath 1900-talets inledande hälft stora landområden utanför tullarna; Brännkyrka 1913, Bromma 1916, Hammarby 1930 samt Spånga 1949.[14]
Befolkningen inom huvudstaden nedsänkt 1920 vid knappt 420 000 individer samt 1930 vid drygt 500 000 individer.
20 tid senare ägde siffran stigit tillsammans knappt 245 000 mot 744 000 invånare. Bostadsbristen plats sålunda massiv efter andra världskriget för att man vid stadsplanekontorets initiativ gick ut tillsammans med affischer, var man varnade till ett inflyttning mot huvudstaden, eftersom detta saknades hem. en sätt för att råda bot vid den konstanta bostadsbristen blev nya förorter såsom Vällingby samt Farsta samt miljonprogrammet.
Diagram III, tid 1900 mot 2020
[redigera | redigera wikitext]När bilismen slog igenom beneath 1900-talets andra hälft svällde staden ut ovan sina administrativa gränser. Den tidigare kompakta staden ersattes från staden tillsammans med regioner inom olika grannkommuner samt blev mot Stockholms län. Utbyggda kommunikationer både vid spår samt väg gjorde detta även praktiskt möjligt för att pendla mot Stockholms innerstad.
Därmed började länet fungera likt huvudstadsregion.[13] Staden fortsatte för att förvärva byggmark inom grannkommuner; Norra Bagarmossen 1960, Skärholmen/Vårberg 1963, Kymlinge1971 samt Lövsta 1975.
År 1960 fanns stadens befolkning liksom störst tillsammans med 808 600 invånare (i länet inkl. huvudstaden fanns detta identisk kalenderår 1 271 000) därefter sjönk befolkningstalen inom Stockholms ort dock inom länet ökade antalet totalt.
för att folkmängden sjönk inom Stockholms tätort respektive Stockholms samhälle berodde alltså vid för att allt fler kunde bosätta sig inom grannkommunerna genom utbyggda kommunikationer. Norrmalmsregleringen minskade visserligen antal hem samt boende inom Stockholms innerstad, dock dem sögs upp från stadens nya förorter inom kommungränserna, exempelvis Skärholmen.
1970 ägde Stockholms tätort 745 000 invånare dock på grund av länet inklusive Stockholms tätort ägde siffran klättrat mot 1 477 200 invånare. inledningsvis ifrån 1980 besitter ett viss "återanvändning" från stadsbygden inträtt samt själva stadens folkmängd ökar åter. Återanvändningen tar sig främst formulering inom för att hem uppfördes var marken använts tidigare mot annat, främst äldre industriområden vilket Ekensberg, Hammarbyhamnen samt Södra stationsområdet.[15]
Kring tid 2008 fanns Stockholms ort tillbaka mot ungefär identisk invånarantal liksom 1960 dock inom bota länet inklusive Stockholms tätort ägde siffran stigit mot 1 981 260 individer.[16]
Diagram IV, kalenderår 1900 mot 2020
[redigera | redigera wikitext]Diagram V, kalenderår 1960 mot 2010
[redigera | redigera wikitext]Nutid samt framtid
[redigera | redigera wikitext]Den 31 månad 2010 ägde Stockholms samhälle 847 073 invånare, därav plats 414 702 män samt 432 371 kvinnor.[17] nära identisk tidpunkt ägde Stockholms samhälle 187 585 utrikes födda medborgare, varav 112 292 personer ägde svenskt nationalitet, samt 83 690 utländska medborgare.[18]
En befolkningsprognos utförd tid 2010 från Stockholms Stads Utrednings- samt Statistikkontor menade för att stadens (kommunens) folkmängd skulle öka tillsammans med 121 100 personer beneath den kommande tioårsperioden, ifrån 829 400 invånare inom slutet från tid 2009 mot 950 500 inom slutet från tid 2019.[19] Gällande Stockholms län räknade SCB tillsammans cirka 2 400 000 invånare inom länet tid 2030.[20] dock denna befolkningsprognos skulle länets befolkning ökat tillsammans 27 165 invånare beneath detta inledande prognosåret, 2010.
Den egentliga siffran plats dock betydligt högre, nämligen 35 161.[21]
Per kalenderår 2020 plats 1 617 407 bosatta inom tätorten Stockholm,[1] varav 975 551 inom Stockholms ort (kommun).[22] Totalt fanns 2 391 990 bosatta inom Stockholms län.[23]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [ab] ”Experience”. experience.arcgis.com.
SCB. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 17 september 2022.
- ^SCB: Sveriges storstadsområdenArkiverad 15 femte månaden i året 2011 hämtat ifrån the Wayback Machine. SCB:s definition baserad vid mot modell arbetspendling samt handel.
- ^”Stockholms Stads Utrednings- samt Statistikkontor”.
Arkiverad ifrån originalet den 18 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100818120257/http://uskab.se/index.php/statistik-efter-aemne/befolkning.html. Läst 19 november 2010.
- ^Utrednings- samt statiskikkontoret. BEFOLKNINGEN inom huvudstaden 1252 – 2005, blad 7
- ^ [ab] Dahlbäck (1995), blad 50
- ^Utrednings- samt statiskikkontoret.
BEFOLKNINGEN inom huvudstaden 1252 – 2005, blad 55
- ^Abrahamsson (2004), s. 47
- ^Hultin m.fl (1998), s. 284
- ^Lindorm, Per-Erik (1951). Stockholm genom sju sekler: ifrån Birger Jarl mot Gustav oss Adolf : enstaka bokfilm. Stockholm: Sohlman. Libriss. 130 1442246, s. 130
- ^Sveriges Nationalatlas (1991), blad 60
- ^Glase tillsammans flera (1988), blad 202
- ^Sveriges nationalatlas (1991), blad 60
- ^ [ab] Sveriges nationalatlas (1991), blad 61
- ^Lundewall (2006), blad 100
- ^Utrednings- samt statiskikkontoret.
BEFOLKNINGEN inom huvudstaden 1252 – 2005, blad 5
- ^Statistik årsbok till huvudstaden 2010, blad 121
- ^Stockholms Stads Utrednings- samt Statistikkontor. Folkmängd efter kön den 31 dec 1800–2010
- ^Stockholms Stads Utrednings- samt Statistikkontor. Utrikes födda samt utländska medborgare församlingsvis 2010-12-31
- ^Stockholms Stads Utrednings- samt Statistikkontor: S 2010:07 2010-06-23, Befolkningsprognos 2010.Arkiverad 18 augusti 2010 hämtat ifrån the Wayback Machine.
Läst 2011-06-04
- ^Befolkningsprognos till Stockholms län 2009 – 2030 i enlighet med SCBArkiverad 7 månad 2014 hämtat ifrån the Wayback Machine.
- ^”Arkiverade kopian”. Arkiverad ifrån originalet den 10 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110710102653/http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____308468.aspx. Läst 22 juli 2011.
- ^”Stockholm - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/stockholm-(kommun-ingress). Läst 17 september 2022.
- ^”Stockholms län - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/stockholms-l%C3%A4n. Läst 17 september 2022.
- Statistiskt siffermaterial existerar mot massiv sektion hämtat ifrån USK