Hur gör man i påsk

Påsken existerar den största högtiden beneath detta kristnakyrkoåret samt firas mot minne från för att Jesus i enlighet med Nya Testamentet led, dog samt uppstod till för att fanns samt enstaka liksom tror vid honom skulle bli förlåten på grund av sina synder samt ett fåtal evigt liv.^[1] Den kristna högtidlig vecka före påsk existerar mot sin natur, både genom händelser samt tidpunkten då den infaller, kopplad mot den judiskapåsken, vilken firas mot minne från Gamla Testamentets berättelser angående judarnas uttåg ur Egypten efter tid från slaveri.

Högtidens svenska namn kommer även ifrån dess hebreiska namn "פֶּסַח" (pesach), vilket betyder "passera" alternativt "gå förbi" samt tydligast pekar vid den judiska innebörden från högtiden. detta engelska termen easter samt tyskans Ostern kommer från den germanska fruktbarhetsgudinnan Ēostre.

Gemensamma regler inom kristendomen till för att avgöra vilken kalenderdag påskdagen infaller vid anses från tradition äga uppstått nära detta inledande konciliet inom Nicaea kalenderår 325.

Regeln säger för att påskdagen infaller den inledande söndagen efter den inledande ecklesiastiska månsken likt infaller vid alternativt efter 21 mars. inom land äger identisk regler använts till för att besluta då högtidlig vecka före påsk infaller sedan 1844.^[2] Påskhelgen består från skärtorsdagen, långfredagen, påskafton, påskdagen samt annandag påsk. Veckan innan påskhelgen kallas stilla veckan samt veckan efter påskveckan.

I bota den kristna världen existerar högtidlig vecka före påsk enstaka familjehögtid var dekorerade påskägg existerar en tema. hönsägg existerar ett förkristen emblem på grund av livets återfödelse beneath våren, samt existerar många ovanligt inom gudstjänstlokaler, dock äger även tolkats liksom emblem till Kristi pånyttfödelse samt till den tomma grav.

handlingen att äta från oval form fanns dessutom ett resultat från den ansamlade kvantiteten oval form beneath fastan vilket inom kristen tradition firas 40 dagar innan högtidlig vecka före påsk. Inom protestantisk (ursprungligen tysk) tradition berättas sagor ifall för att påskharen äger placerat ut påskägg fulla tillsammans sötsak mot ungar likt besitter varit snälla, samt såsom barnen får leta efter.

inom vissa länder dekoreras hemmet tillsammans påskris, inom land tillsammans med fjädrar. inom landet samt land i norden klär unge ut sig mot påskkärringar samt knackar vid hos grannar på grund av för att be ifall sötsak. inom land i norden existerar memma samt pasha sedvänja påskrätter. inom Österbotten besitter detta varit tradition för att tända stora påskbrasor vid påsklördagen.^[3]

Pesach-högtiden

[redigera | redigera wikitext]

Den judiska högtidlig vecka före påsk, pesach äger sitt ursprung inom detta osyrade brödets festlighet då man åt osyrat (ojäst) bakverk inom skördeperiodens start samt herdarnas våroffer då varenda släkt åt från en lamm.

Dessa fester äger kommit för att knytas mot berättelser ifall uttåget ur Egypten (cirka 1500-talet f.Kr.), den kväll då i enlighet med judisk tradition påsklammet slaktades samt dödsängeln skonade Israels människor. Ända fram mot templets fall kalenderår 70 e.Kr. slaktade man lamm inom Jerusalems tempel, samt dessa åts beneath enstaka nattlig måltid.

Idag äger påsklammet ersatts tillsammans med den därför kallade seder-måltiden, var dem olika rätterna besitter symbolisk innebörd samt var den yngste sonen ställer problem att diskutera angående högtiden likt fadern besvarar. beneath Pesach äter man endast osyrat bakverk, matza, eftersom man nära flykten ifrån Egypten ej hann låta brödet jäsa, samt högtiden kallas även "det osyrade brödets högtid".

inom Gamla Testamentet, andra Moseboken 12:17-18, står: Ni skall fira detta osyrade brödets fest, därför för att detta fanns just den dagen liksom jag förde era härar ut ur Egypten. inom släkte efter släkte skall detta artikel ett oföränderlig ordning för att ni firar denna dygn. ifrån kvällstid den fjortonde dagen inom inledande månaden mot kvällstid den tjugoförsta dagen skall ni förtära osyrat bröd.

Påskhögtiden

[redigera | redigera wikitext]

Det plats beneath den judiska Pesach-högtiden likt Jesus ifrån Nasaret red in inom Jerusalem.

Inom kristendomen firas högtidlig vecka före påsk mot minne från Jesu lidande, död samt uppståndelse, samt mot dem anförande han höll. Firandet föregås från den således kallade stilla veckan vilken börjar tillsammans med palmsöndagen, dymmelonsdagen, skärtorsdagen samt långfredagen samt slutar tillsammans påskafton. Påskveckan inleds tillsammans påskdagen.^[4] dem motsvarar Jesus sista dagar ifrån hans intåg inom Jerusalem mot samt tillsammans med hans död vid korset samt uppståndelsen.

Den viktigaste gudstjänsten existerar från tradition påsknattens, då även dop alternativt doplöftesförnyelse förmå äga plats (den äger återinförts inom den romersk-katolska kyrkan samt inom flera andra kyrkor beneath 1900-talet). Gudstjänsterna beneath högtidlig vecka före påsk innehåller detta liturgiska firandet från för att Jesus ifrån Nasaret, Jesus Kristus, efter döden vid korset påstås äga uppstått ifrån dem döda.

Denna övertygelse existerar ett gemensam samt primär bas inom trossystemet på grund av dem rörelser vilket bekänner sig mot Kristus samt mot kristendomen. Tron vid treenighetsläran, detta önskar yttra för att Fadern, Sonen samt Anden existerar en enda väsen existerar enstaka doktrin tillsammans med många massiv utbredning bland dem kristna kyrkorna, dock detta finns även rörelser likt betecknar sig själva likt kristna samt vilket ej delar denna tro (jämför tillsammans med antitrinitarism).

Bibeltexter

[redigera | redigera wikitext]

• Palmsöndagen – Intåget inom Jerusalem, Matt 21: 6-11, (Sakarja 9:9-10 ca 500 f.Kr.)
  Lärjungarna gick försvunnen samt gjorde således såsom Jesus ägde sagt åt dem. dem hämtade åsnan samt fölet samt lade sina mantlar vid dem, samt denne satt upp.

  flera inom publik bredde ut sina mantlar vid vägen, andra skar kvistar ifrån träden samt strödde dem vid vägen. samt människor, både dem såsom gick före samt dem likt följde efter, ropade: "Hosianna Davids son! Välsignad existerar han liksom kommer inom Herrens namn. Hosianna inom höjden!" då han drog in inom Jerusalem blev detta massiv uppståndelse inom bota staden, samt man frågade: "Vem existerar han?" samt människor svarade: "Det existerar profeten Jesus ifrån Nasaret inom Galileen."

• Skärtorsdagen – Den sista måltiden (nattvarden), Matt 26:26-28.
  Medan dem åt tog Jesus en bakverk, samt efter för att äga läst tackbönen bröt denne detta, gav åt sina lärjungar samt sade: "Tag samt ät, detta existerar min kropp." samt denne tog enstaka bägare, samt efter för att äga tackat Gud gav denne den åt dem samt sade: "Drick från den varenda.

  Detta existerar mitt blod, förbundsblodet vilket blir utgjutet på grund av flera mot syndernas förlåtelse.”

• Långfredagen – Jesu korsfästelse, Joh 19:17-19.
  Han dryckesställe egen sitt kors ut mot den område vilket kallas Skallen, vid hebreiska Golgota. var korsfäste dem honom tillsammans tillsammans med numeriskt värde andra, ett vid plats blad tillsammans Jesus inom mitten.

  Pilatus ägde även låtit notera en anslag såsom sattes upp vid korset, samt var stod: Jesus ifrån Nasaret, judarnas konung.

• Påskdagen – Jesu uppståndelse, Matt 28:1-15.
  Efter sabbaten, inom gryningen den inledande veckodagen, kom Maria ifrån Magdala samt den andra Maria till för att titta vid grav. Då blev detta en kraftigt jordskalv, ty Herrens ängel steg ner ifrån sky samt kom samt rullade undan stenen samt satte sig vid den.

  Hans utseende fanns liksom blixten samt hans textilier vita liksom vit nederbörd. Vakterna skakade från skräck på grund av honom samt blev liggande såsom döda. dock gudomligt väsen sade mot kvinnorna: "Var ej rädda. Jag vet för att ni söker efter Jesus, liksom blev korsfäst. denne existerar ej denna plats, han besitter uppstått, därför liksom denne sade.

  Kom samt titta plats han nedsänkt. Skynda er sedan mot hans lärjungar samt säga mot dem: ’Han äger uppstått ifrån dem döda, samt idag går denne före er mot Galileen. var skall ni ett fåtal titta honom.’ för tillfället besitter jag sagt er detta." dem lämnade genast grav, samt fulla från bävan samt lycka sprang dem till för att informera detta på grund av hans lärjungar.

  Då kom Jesus emot dem samt hälsade dem, samt dem gick fram, grep angående hans fötter samt berömda honom. dock Jesus sade mot dem: "Var ej rädda. vandra samt säga åt mina bröder för att bege sig mot Galileen. var skall dem ett fåtal titta mig."

Tidpunkten till firandet

[redigera | redigera wikitext]

Kyrklig tradition

[redigera | redigera wikitext]

Enligt den judiska kalendern, likt existerar enstaka lunisolarkalender, firas högtiden pesach den 14:e dagen inom vårmånaden Nisan, då detta blir fullmåne.

dem kristna började snart för att flytta påskfirandet mot påföljande vilodag, den solens tid dem menar för att Jesus uppstod. Ofta hänvisar man mot för att detta nära detta inledande konciliet inom Nicaea tid 325 skulle äga beslutats ifall för att påskdagen skall infalla inledande söndagen efter inledande månsken efter vårdagjämningen, dock detta finns dock ej bevarat inom dem rapport såsom finns efter kyrkomötet^[5].

eftersom vårdagjämningen förmå infalla vid olika kalenderdatum beroende vid vilken tidszon man befinner sig inom existerar detta 21 mars liksom används till för att beräkna högtidlig vecka före påsk. vid identisk sätt existerar detta ej den astronomiska månsken liksom används utan ett fullmåne liksom beräknas tillsammans hjälp från tabeller (kallas den ecklesiastiska fullmånen).

Alltså infaller påskdagen vid söndagen närmast efter den ecklesiastiska fullmåne likt infaller vid alternativt efter 21 mars.^[6] Denna regel gäller bland annat inom svensk lagstiftning samt kalenderproduktion.^[7][8]

I dem katolska länderna införde man 1582 den gregorianska kalendern, vilket innebar för att man lämnade den gamla julianska kalendern liksom gällt dittills.

Även vissa från dem ortodoxa kyrkorna övergav efterhand den julianska kalendern mot förmån på grund av den nya ordningen, dock dem flesta nationella kyrkorna inom ortodoxin fanns sålunda kallade gammalkalendarister, samt på grund av kyrkoenhetens skull beslöts för att samtliga ortodoxa kyrkor skulle fira högtidlig vecka före påsk efter juliansk kalender.

Efterhand bytte beneath 1600- samt 1700-talen även dem nationella protestantiska kyrkorna inom västra Europa mot den nya katolska kalendern samt resultatet äger blivit för att högtidlig vecka före påsk inom dem östliga ortodoxa kyrkorna vanligen infaller vid annat datum än inom dem västliga kyrkorna.

I land bytte man kalender ifrån den gamla stilen mot den nya stilen 1753, vilket inom praktiken innebar en byte ifrån den julianska mot den gregorianska kalendern, dock man ägde beneath år 1700–1712 enstaka kalender såsom gick ett solens tid före den Julianska.

Beräkningen från påskdagen kompliceras ej bara från detta, utan även från för att man beneath år 1740–1844 ej använde dem ovan beskrivna reglerna utan utgick ifrån den astronomiskt bestämda vårdagjämningen samt fullmånen.^[9] på grund av specifikation samt tabeller ovan då högtidlig vecka före påsk infaller titta Påskdagen. i enlighet med nuvarande sätt för att beräkna påskdagens datum infaller den tidigast den 22 mars samt senast den 25 april.

Senast påskdagen inföll 22 mars plats 1818, samt nästa gång blir 2285. Senast påskdagen inföll 25 april fanns 1943, samt nästa gång blir 2038.

Lagstiftning

[redigera | redigera wikitext]

Den 3 augusti 1928 antog Storbritannien team liksom slog fast för att högtidlig vecka före påsk skulle infalla den andra söndagen efter den inledande lördagen inom april.^[10] Denna team blev tagna inte någonsin inom bruk.

Flera australiska delstater stadgade 1928–1929 lagar tillsammans identisk beräkningssätt till påskdatumet.^[11]

Icke-religiöst påskfirande

[redigera | redigera wikitext]

Påskhögtiden besitter inom enstaka sektion andra länder, liksom julen samt andra högtider, tappat bort eller missat många från sitt religiösa innehåll samt blivit ett sekulariserad familjehögtid var äldre folktro samt kristna traditioner blandas.

Övrigt

[redigera | redigera wikitext]

Förnamnet Pascal, särskilt vanligt inom fransktalande länder, existerar bildat från pascha, detta latinska termen på grund av "påsk"; den latinska formen från namnet existerar Paschalis. Ursprungligen gavs detta mot pojkar liksom fötts beneath högtidlig vecka före påsk.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källförteckning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Ordbok