Vilken affär för att storhandla alvik
Alvik, Stockholm
Alvik existerar ett stadsdel inom Bromma inom Västerort inom Stockholms samhälle.
Stadsdelen Alvik motsvarar detta sektor gården Alvik omfattade nära 1800-talets start samt ligger tillsammans med Mälaren inom öster. Stadsdelen gränsar mot Traneberg inom norr, Ulvsunda inom väster samt Äppelviken inom söder.[1]
Alvik fungerar vilket enstaka från knutpunkterna till kommunikationer inom Bromma samt Västerort.
nära Alvik ligger Tranebergsbrons västra ändpunkt samt på denna plats finns numeriskt värde från Tvärbanans hållplatser samt enstaka mindre bussterminal samt en litet köpcentrum, Alviks torg, nära trafikplatsenAlviksplan. nära Alviksplan träffas Drottningholmsvägen mot öst samt väst, Gustavslundsvägen mot Alviks torg samt SALK-hallen samt Alviksvägen mot Äppelviken.
inom direkt anslutning mot Alviks torg, dock inom grannstadsdelen Traneberg finns Nockebybanans en ändhållplats samt hållplats Alvik vid tunnelbanans gröna linje.[2]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Alviks gård
[redigera | redigera wikitext]Huvudartikel: Alviks gård
Torpet Ahlwijken
[redigera | redigera wikitext]Alvik äger fått sitt namn efter torpet Ahlwijken.
inom 1720 års jordebok upptas torpet Ahlwijken till inledande gången vilket frälsetorp vid en 1/4 mantal beneath Ulvsunda. detta nedsänkt strax nordväst ifall var T-banestationen Alvik ligger idag. 1789 äger torpet Ahlwijken flyttat mot den lokal till den senare byggda gården, samt tydligen ägde detta torpet nära detta gamla läget blivit enstaka krog.
enstaka gård tillsammans med namnet Alvik friköptes 1820 samt fick säteristatus inom likhet tillsammans med modergården Ulvsunda.
Alviks gårds byggnader
[redigera | redigera wikitext]På ett ås, var nuvarande Alviksvägen 11–13 ligger, byggdes enstaka envånings mangårdsbyggnad tillsammans sadeltak samt numeriskt värde flyglar.
1811 ägde mangården numeriskt värde våningar, mansardtak samt vindskupor. nära gårdsplanen fanns numeriskt värde mindre byggnad. [3] Gården Alvik friköptes 1820 samt fick säteristatus inom likhet tillsammans med modergården Ulvsunda. i enlighet med jordeboken ifrån 1819 "utgöres detta säteri af dem Ulfsunda säteri fordom tillhörande lägenheterna Ahlwiken, Asplund samt Vidängen".
Alviks gårds huvudbyggnad revs 1923 samt från gården finns idag endast Alviks rättarbostad kvar. Alviks rättarbostad byggdes inom start från 1800-talet likt enstaka parstuga. Då fanns detta drängstuga samt sedermera blev detta spannmålsbod alternativt visthusbod, ett byggnad avsedd på grund av förvaring från matvaror[4] tid 1865 byggdes den gamla spannmålsboden om[5] samt tid 1885 ändrades funktionen mot rättarbostad.
Huset används idag till olika konstnärs- samt hantverksaktiviteter.[4]
Gården ifrån 1864 mot 1914
[redigera | redigera wikitext]Alviks samt Äppelvikens gårdar köptes 1864 från Lars Montén (1785–1872), såsom byggde ett stearinfabrik nära Mälarstranden. 1867 såldes frälselägenheten Widängen, norr angående dagens Drottningholmsvägen samt detta området plats inom start från 1900-talet ett handelsträdgård.
dem båda huvudgårdarna ärvdes 1872 från Lars Monténs båda systersonsöner, kusinerna Carl Bergstedt samt Eric Bergstedt. Carl Bergstedt använde beneath utdragen period Alviks mangårdsbyggnad liksom sommarnöje. denne lät bygga nya ekonomibyggnader, stallar samt ladugård vid tomterna.
Efter stadens inköp 1908 användes mangården från Bromma samling liksom komministerbostad samt pastorsexpedition mot 1914.
Fabriken nära Mälarstranden samt tunnbinderiet
[redigera | redigera wikitext]Huvudartikel: Klara tekniska fabrik
Stearinljusfabriken nära Alviks kust anlades 1864 var en stort industrikomplex växte fram. Senare tillverkade man även rengöringsmedel samt såpa inom fabriken. tid 1920 gick Monténs fabrik samman tillsammans Barnängens Tekniska Fabrik, dit sedan all verksamheten 1929 flyttade mot enstaka nybyggd fabrik denna plats.
Vita huset, likt byggdes 1895-1900 alldeles nära Mälarstranden, byggdes då ifall mot huvudkontor samt existerar för tillfället den historiska kärnan inom detta nya kontorsområdet inom Alvik tillsammans tillsammans den tegelröda fabriksbyggnaden ifrån 1918. Vita huset fanns ifrån start enstaka mjölksyrafabrik. ovan porten står detta 1893 samt detta syftar vid detta tid då byggnaden renoverades till för att bli Alfa-Lavals huvudkontor.
Byggnaden existerar idag kontor till andra företag.
År 1881 anlades från Firma Lars Montén ganska nära den nuvarande idrottshallenSALK-hallen en tunnbinderi, liksom fram mot 1936 tillverkade laggkärl till tvål- samt såpafabrikens varor, dock även smördrittlar samt snuskaggar. tid 1963 byggdes tunnbinderiets lokaler angående på grund av för att hysa Shantungskolan.
Huset revs 1978. Höghuset Alviks en hög byggnad eller struktur, likt invigdes 2014, vid Gustavslundsvägen 149 nära Alviks kust existerar byggt noggrann vid den mark var detta tidigare tunnbinderiet nedsänkt samt var senare Shantungskolan ägde sina lokaler fram mot 1978.
Stadens inköp 1908 samt stadsplan ifrån 1922
[redigera | redigera wikitext]Huvudartikel: Gamla Bromma trädgårdsstad
År 1908 köpte Stockholms ort Äppelvikens gård samt större delen från Alviks gård, vilket då ägdes från handelsbolaget Lars Montén mot enstaka köpesumma från 1 270 000 kronor.
Undantagna nära köpet plats fabrikstomten nära stranden samt mangårdsbyggnaden. Mangårdsbyggnaden överläts mot Bromma kyrka. Området norr ifall Drottningholmsvägen ingick ej heller inom markköpet.
I samband tillsammans med markköpet 1908 gjordes en inledande förslag mot stadsplan till Alvik. August Emanuel Påhlman (1880-1937), likt plats stadsplaneingenjör nära Stockholms stads lantegendomsnämnd 1908–1913 samt stadsingenjör inom huvudstaden 1914–1932, ritade en inledande förslag mot stadsplan.
Den stadsplanen innehöll numeriskt värde breda trafikleder. Dessa plats nuvarande Gustavslundsvägen samt Alviksvägen. Alviksvägen drogs ungefär såsom den gamla landsvägen mellan Alviks samt Smedslättens gård. ett järnväg mot Nockeby plats markerad tillsammans med en något olik läge än den nuvarande 12:ans spårväg. Utmed båda huvudvägarna föreslogs sammanbyggda trevåningshus.
Området inom övrigt plats avsett på grund av villor tillsammans med trädgårdar. vid den branta sluttningen mot Mälarens vattendrag inom söder planerades en parkområde, den nuvarande Mälarparken, öster ifall Runda Vägen.
Förslaget mot stadsplan kom för att ändras flera gånger, dock påminner många ifall den gällande stadsplanen, liksom fastställdes den 15 månad 1922 från Thure Bergentz samt Per-Olof Hallman.
Planen skiljer sig ifrån dem tidigare förslagen genom för att den tillåter fyravåningshus utmed dem numeriskt värde huvudvägarna.[6] inom mitten vid 1920-talet uppfördes dem flesta egna hemmen, oftast genom byggprojekt från den blivande ägaren. Bland arkitekterna mot trädgårdsstaden inom Bromma kunna nämnas Gustaf Pettersson, Gustaf Larson samt Edvin Engström såsom samtliga plats knutna mot stadens egnahemsbyrån.[7]
Området norr ifall Drottningholmsvägen samt Alvik ifrån 1930-talet
[redigera | redigera wikitext]Stockholms tätort köpte fastigheten norr ifall Drottningholmsvägen.
Alviks nödbostäder nedsänkt beneath år 1917-1944 vid identisk ställe var sedan spårvagnshallarna, Brommadepån, byggdes. inom mitten från 1930-talet revs dem inledande husen på grund av för att ge lokal åt den breddade Drottningholmsvägen samt blivande Alviksplan. inom start från 1940-talet försvann dem flesta husen då SL:s vagnhall byggdes (nuvarande Brommadepån).
Sista byggnaden revs 1944. Närmast Alviksplan fanns några byggnad kvar enstaka bit in vid 1950-talet. Området planlades beneath 1930- samt 1940-talen.
När Tranebergsbron blev färdig 1934 började man organisera på grund av ombyggnad från Alvik-området.
Bebyggelse
[redigera | redigera wikitext]Byggnader 1900-1960-talet
[redigera | redigera wikitext]Pontonbron ovan Tranebergssund stod ljus 1914 samt spårvägsförbindelse mot staden fanns ifrån 1917.
De äldsta husen inom Alvik existerar ifrån omkring 1914. Huset vilket existerar en affärshus ligger vid Alviksvägen 25. beneath senare delen från 1910-talet fram mot mitten från 1920-taletuppfördes en villaområde ovanför Alviks dåvarande industriområde, nära gränsen mot Äppelviken. inom Alvik samt Äppelviken gjordes tomterna större än inom stadens tidigare egnahemsområden.
Flera från dem individuellt skapade villorna existerar ritade från Edvin Engström, vilket plats arkitekt nära Fastighetskontoret, Stockholms tätort.
Under 1920-talet byggdes flerfamiljshus utmed huvudgatorna. Edvin Engström ritade även enstaka sektion från den stadsmässiga bebyggelsen inom tre alternativt fyra våningar tillsammans med butikslokaler inom bottenvåningen liksom vid 1920-talet uppfördes nära Alviksvägen.
Butikerna inom bottenvåningen skulle fungera liksom affärscentrum inom den nya förorten. Husen existerar putsade samt skapade inom den klassicistiska form eller gestalt såsom fanns rådande. Bromma-Teatern, var för tillfället Alviks måleri inryms, nära Alviksplan byggdes 1921.
Alviks utbildning existerar utbyggd inom etapper ifrån 1882.
Den ledande byggnaden existerar ifrån 1925 ritad från Georg A. Nilsson. inom öster tillfogades 1939 enstaka fräsch sektion.
Tranebergsbron blev färdig 1934. Stockholms Allmänna Lawntennisklubb (SALK) lät 1936 bygga ett massiv tennishall nära Gustavslundsvägen samt tennishallen SALK-hallen blev färdig 1937. Den gamla hallen brann ned helt inom enstaka våldsam brand 1993 samt SALK-hallen nyuppfördes 1994.
Alviks kommunalhus invigdes 1941. Den nya spårvagnshallen, Brommadepån, stod färdig 1944. vid 1930- samt 1940-talen planlades samt bebyggdes Alviksberget ovanför industriområdet. Husen existerar 3-4 våningar höga lamellhus samt flera från dem innehåller äldrebostäder. nära Runda vägen 18-23 uppfördes en smalhus tillsammans pensionärsbostäder, Brommahemmet, Alvik.
Huset, likt byggdes 1935 från arkitekt Birger Borgström. beneath 1940-talet byggdes ytterligare sju stycken tre- samt fyravåningshus till äldreboende på denna plats uppe. maximalt känd existerar Elfvinggården vid Lyckovägen 9 inom Äppelviken (inom stadsdelen Alviks område), såsom uppfördes 1940 på grund av mindre bemedlade kvinnor.[8] Elfvinggårdens gula tegelhus består från nio byggnad samt ritades från Backström & Reinius Arkitekter AB.[9]
Spårvagnshallarna nära Brommadepån började byggas 1942 samt samtidigt revs enstaka sektion gamla nödbostäderna.[10] detta plats ett 130 x 60 m massiv spårvagnshall tillsammans med betongkonstruktion.
Skötselhall samt kontorsbyggnad stod även klara 1944 då den nya transport Ängbybanan invigdes mellan Alvik samt Islandstorget. identisk väg eller spår existerar tunnelbana sedan 1952, då Alviks tunnelbanestation invigdes.
Väster angående tunnelbanan byggdes 1961 höghuset, liksom inledningsvis rymde hem på grund av KFUM, dock idag existerar logi.
identisk arkitekt ritade även Västerleds församlingshus samt Sankt Ansgars kyrka, såsom invigdes 1963.
Historiska bilder
[redigera | redigera wikitext]Byggnader ifrån 1970-talet
[redigera | redigera wikitext]Alviks kust ligger inom södra delen från stadsdelen Alvik nära vattnet nära Mälarens kust. nära 1970-talets slut ritade arkitekt Lennart Bergström sju kopplade kontorspunkthus inom tegel.
dem följdes från dem fem bågformade kontorsbyggnaderna inom gult tegel, såsom existerar placerade kring den enda återstående industribyggnaden. Husen stod klara 1990 samt existerar ritade från CAN-arkitektkontor.
Alviks torg plats tydligt 1998. på denna plats finns affärer samt kontor, samt ned mot Mälaren fanns bostadsområdet Tranebergs kust tydligt 1994.
Den långsträckta kontorsbyggnaden tillsammans med butiker inom bottenvåningens en rad av bågar vanligtvis i en byggnad eller ett spelcenter ritades från Arndt & Malmquist arkitektkontor. Fasadelementen existerar klädda tillsammans med rött fasadtegel samt älvdalskvartsit. Längs torgets södra blad finns enstaka kontorsbyggnad tillsammans butiker inom bottenvåningen ritad från Arndt & Malmquist arkitektkontor.
inom byggnadens västra sektion inryms tvärspårvägens sluthållplats tillsammans anslutning mot Alviks tunnelbanestation. Mellan år 1996 samt 2000 byggdes Alvikstunneln liksom genom dubbelspår förbinder tvärbanans hållplatserna Alviks kust samt Alvik.
Byggnader ifrån 1990-talet - 2000-talet
[redigera | redigera wikitext]År 1995 började Alviks Torg för att byggas.
Den inledande etappen närmast Mälaren blev tydlig på grund av inflyttning 1996. Hösten 1998 blev läka Alviks Torg färdigt. Alviks Torg existerar för tillfället en grundlig serviceområde tillsammans med butiker, restauranger samt bokhylla. detta nyuppförda Alviks en hög byggnad eller struktur ligger inom kvarteret Racketen. detta existerar en bostadshus vid 18 våningar.
Höghuset, liksom invigdes 2014, existerar tillsammans med sina 18 våningar fördelat vid 56,7 meter. detta existerar Västerorts högsta bostadshus.
Nutida bilder
[redigera | redigera wikitext]Demografi
[redigera | redigera wikitext]År 2017 ägde stadsdelen cirka 1 500 invånare, varav cirka 19,4 andel tillsammans utländsk bakgrund.[11]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^Harlén 1999.[sidnummer behövs]
- ^Alfredsson, Harlén & Berndt 2000, s. 54–55.
- ^Johansson 1994, s. 13–24.
- ^ [ab] Nils Ringstedt, Torpen inom Bromma, Historik, lägen samt lämningar, Bromma Hembygdsförenings text nr 3, 2010, sidan 47.
ISBN 91-85671-70-3.
- ^Bebyggelseregistret, myndighet för kulturarv, Alvik, Stockholm.
- ^Stadsplanen fastställdes 1914 samt staden började avstycka småhustomter tillsammans med tomträtt. Idag gällande stadsplan upprättades från Per Olof Hallman samt fastställdes inom månad 1922. i enlighet med planbestämmelserna fick öppen alternativt kopplad bebyggelse (till modell parhus) inom högst numeriskt värde våningar utföras samt utseendet samt avstånden mot grannen samt mot gatan fanns reglerat.
Bland annat hette detta för att "…kopplade byggnader utbildning givas enhetligt utseende".
- ^Stockholm utanför tullarna, 2003, sidan 442.
- ^”Elfvinggården”. Elfvinggården. Arkiverad ifrån originalet den 19 november 2012. https://web.archive.org/web/20121119034221/http://www.elfvinggarden.se/5/index.php.
- ^”En rundvandring vid Elfvinggården”.
Elfvinggården. Arkiverad ifrån originalet den 6 september 2012. https://web.archive.org/web/20120906093018/http://www.elfvinggarden.se/5/bildvisning.php.
- ^Lindberg 1957, s. 140.
- ^”Områdesfakta”. statistik.stockholm.se. http://statistik.stockholm.se/omradesfakta/index.html. Läst 2 femte månaden i året 2018.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Alfredsson, Björn; Harlén, Hans; Berndt, Roland (2000). Stockholm Under : 50 tid – 100 stationer.
Stockholm: Brombergs förlag. Libris7652820. ISBN 91-7608-832-4
- Harlén, Hans (1999). Stockholm A–Ö. "del 3, Västerort". Stockholm: Brännkyrka hembygdsförening. Libris8231708. ISBN 91-630-6772-2
- Bolin, Edvard; af Petersens, Lennart (1979). Bromma: ett kulturhistorisk vägvisare.
Stockholm: Bromma hembygdsförening. Libris182071
- Johansson, Barbro (1994). ”Alviks säteri”. Brommaboken (Bromma hembygdsförening) 65: sid. 13–24. ISSN0280-8722. Libris2289891
- Sörenson, Ulf; Söderström, Göran (2009). Vägvisare mot Stockholm: ett kulturguide. Stockholm: träd & Co.
sid. 358-359. Libris11556333. ISBN 978-91-85801-62-6
- Lindberg, Bengt (1957). Brommabygden. Stockholm: Ehlin. Libris1800194