fobsilo.pages.dev






När slutade man ringa 90000

Telefonkatalogen inom Sverige

Tryckta telefonkataloger inom Sverige äger förekommit sedan 1880 samt innan dess fanns tryckta adresskalendrar. Sedan dess besitter detta funnits ett mängd olika katalogföretag samt utgåvor, dock detta existerar inom allmänhet Televerkets (sedermera Telias samt Eniros) rikstäckande telefonkatalog vilket åsyftas då man inom land talat angående "telefonkatalogen".

kalenderår 2016 utkom dem sista tryckta telefonkatalogerna inom landet. vid slutet fanns numeriskt värde större aktörer vid den svenska telefonkatalogmarknaden: Eniro, likt grundades då Televerket sålde ut sin katalogverksamhet inom slutet från 1990-talet, samt Lokaldelen liksom fokuserade vid detta lokala kontaktnätet.

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Telefonen patenterades 1876 från Alexander Graham Bell samt redan 1877 fanns mobil inom land.

inom start krävdes uppkoppling tillsammans namnanrop hos telefonist. detta plats inledningsvis då antalet abonnenter växte samt telefonnummer infördes, såsom nödvändigheten från telefonkataloger uppstod. Den inledande svenska tryckta telefonkatalogen publicerades 1880 från Stockholms Telefonförening samt omfattade deras 156 medlemmar.[1] dem inledande katalogerna ägde adresskalendrar liksom förebild vilket förekommit inom större utsträckning inom land sedan mitten från 1800-talet.

1889 gav Kungliga Telegrafverket ut sin inledande telefonkatalog, vilket hette "Telefonförbindelser inom huvudstaden samt å andra därmed förbundne orter", likt omfattade 320 abonnenter, samt bestod från en grått häfte vid 14 sidor.[1] Redan inom november identisk tid ägde den vuxit mot 32 sidor samt 188 stockholmsnummer.[2]Flottans hållplats ägde telefonnummer 1[2], Riksbanken ägde telefonnummer 27[3] samt Aftonbladets redaktion siffra 104[3].

Stockholms slott ägde nio ledningar, varav kungen förfogade ovan enstaka dubbelledning tillsammans telefonnummer 30 samt 54.[2]

År 1903 delades Telegrafverkets lista upp inom sex delar samt tillsammans den förändrade formgivningen minskade sidantalet. sektion tre omfattade då samtliga abonnenter inom Västsverige.[1] Telegrafverket tidiga kataloger ägde en heraldiska lejon tillsammans tillsammans riksvapnet vid omslaget dock 1911 byttes detta ut mot en omslag tillsammans lilla riksvapnet, krönt tillsammans ett topp samt omgärdat från Serafimerordens kedja.[1] ifrån samt tillsammans tid 1908 lät Televerket trycka telefonkatalogen vid nystartade Elanders tryckeri inom götet, samt bindningen utfördes hos Gustaf Melins AB.

Elanders fortsatte för att trycka katalogen fram mot 2007 då företaget ombildades mot Kungsbacka Graphic AB vilket tog ovan uppdraget. Katalogutgåvan 1909 omfattade 2 000 sidor samt gavs ut inom 260 000 exemplar. 1918 köpte Svenska staten Stockholms Allmänna mobil AB, tidigare Stockholms Telefonförening, samt 1916 slogs dem båda telenätens kataloger samman mot en.[1] 1921 infördes dem inledande annonserna inom Telegrafverkets samling samt dem inledande tätortskartorna kom 1930.[1] kalenderår 1935 delades katalogen upp inom nio delar, samt beneath inledande världskriget delades den upp inom än fler, likt tillsammans tillsammans mindre typsnitt minskade åtgången från material, vilket fanns ransonerat beneath kriget.[1] tid 1938 fick Telegrafverkets kataloger ett färsk formgivning tillsammans med ett stiliserad utgåva från svenska riksvapnet liksom användes fram mot 1966.[1] Omslaget plats formgivet från konstnären Akke Kumlien.[1]

Det fristående katalogföretaget Lokaldelen grundades vid 1940-talet samt äger sedan dess fokuserat vid lokala kontaktnät.

tid 1951 ägde Telegrafverket lista 25 delar varav Stockholmsabonnenterna fyllde tre från dessa. 1953 infördes därför ett mindre stilgrad på grund av för att spara utrymme. identisk tid bytte Kungliga Telegrafverket namn mot Televerket. vid 1950-talet infördes sektionen Om kriget kommer inom slutet från samtliga delar samt denna resultat återfinns inom katalogen fram mot 1980-talet.[4][5]

År 1967 genomgick Televerkets telefonkatalog stora förändringar vilket bland annat innebar för att formgivaren Herbert Lindgren skapade en nytt omslag, idag tillsammans med Televerkets logotyp skapat från Carl-Axel Acking.[1]

Fram mot 1972 ägde abonnenter tillsammans med identisk efternamn sorterats efter titel dock ovan ett treårsperiod förändrades detta inom dem olika delarna, vilket skedde samtidigt såsom Televerket införde datorer på grund av sättningen från katalogen, samt samtidigt byttes typsnitt.[1] tid 1977 byttes omslagsdesignen igen.

Tidigare ägde katalogerna gått inom grått, blått, brunt samt grönt dock för tillfället fylls omslagen tillsammans med barnteckningar, vilket användes fram mot 1985.[1]

Branschförteckningen Gula Sidorna lanserades från Televerket inom land 1978 inom samarbete tillsammans med detta amerikanska företaget ITT, dock Televerket övertog egen verksamheten 1984.[1] detta fristående katalogföretaget Din sektion köptes 1986 upp från Televerket.[1] identisk tid lanserades företagskatalogen Emfas.[1] år 1987-1991 infördes målade sidor även till den alfabetiska företagsdelen (rosa), kommuninformation (grön), hälsovård (blå) samt kartor samt postnummerförteckning (röd).[1] kalenderår 1988 bestod Televerkets telefonkatalog från 34 delar, inom 28 regioner.[1] tid 1992 bjöds en antal konstnärer in för att formge omslagen mot Televerkets telefonkatalog samt framförallt Dan Wolgers bidrag (som plats inom Stockholms-delen) väckte uppmärksamhet då detta bestod från hans namn samt telefonnummer.[1]

År 1993 avskaffades telefonimonopolet samt därmed bolagiseradesTeleverket mot Telia.

tid 1996 lanserades telefonkatalogen vid Internet samt 1998 vid CD-ROM tillsammans med tre utgåvor per år.[1] kalenderår 2000 avknoppades katalogverksamheten mot bolaget Eniro såsom blev den sista större aktören vid den svenska telefonkatalogmarknaden, tillsammans tillsammans Lokaldelen.

Utfasning

[redigera | redigera wikitext]

Från 2012 fasade Eniro successiv ut dem tryckta persondelarna från telefonkatalogen, tillsammans med start inom dem tre största städerna.[3]

Gula Sidorna fanns, förutom vid internet, inom tryckt form eller gestalt fram mot tredjeplats kvartalet 2014.

Den producerades till samtliga hushåll samt företag inom ett region[6] samt utgjorde inom Stockholms-, Göteborgs- samt Malmöregionerna separata delar från telefonkatalogen tillsammans gula omslag.

Under 2016 upphörde Eniro tillsammans med utgivningen från lokaltelefonkatalogen Din Del.[7]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [abcdefghijklmnopqrs] Eniro, Telefonkatalogens saga inom SverigeArkiverad 24 augusti 2010 hämtat ifrån the Wayback Machine., läst 2012-07-14
  2. ^ [abc] Telefonförbindelser inom huvudstaden, publicerad från "Kongl.

    Telegrafverket", upprättad den 1 november 1889

  3. ^ [abc] Björn Barr (2012-07-11) Slutringt tillsammans telefonkatalogen, Aftonbladet, aftonbladet.se, läst 2012-07-14
  4. ^Johanna Hildebrandt (2009-02-11) Låt land i norden sköta Sveriges försvar, Aftonbladet, aftonbladet.se, läst 14 juli 2012
  5. ^Lennart Forsman (7 januari 2002) De svenska bergrummens okända försvar.

    Arkiverad 21 femte månaden i året 2010 hämtat ifrån the Wayback Machine. Svenska Dagbladet, svd.se, läst 14 juli 2012

  6. ^”Print”. Eniro. http://www.enirogroup.com/eniro/ar2014/?page_id=31. Läst 10 femte månaden i året 2020. [död länk]
  7. ^”Nu försvinner dem sista telefonkatalogerna”. SVT. 22 november 2016.

    https://www.svt.se/nyheter/inrikes/nu-forsvinner-de-sista-telefonkatalogerna. Läst 10 femte månaden i året 2020.