Vad är in vivo exponering
Kognitiv beteendeterapi
Kognitiv beteendeterapi (KBT) existerar en samlingsnamn till olika former från psykoterapier tillsammans utgångspunkt inom kognitiv psykologi samt inlärningspsykologi.[1]
Inom kognitiv beteendeterapi antar man för att operant lärande samt klassisk betingning existerar centrala delar på grund av hur bekymmer uppstår samt vidmakthålls.
(Detta existerar ej empiriskt belagt, utan bara något likt antas tillsammans hänsyn mot den teoretiska utgångspunkten.) Operant lärande innebär för att en beteende vilket leder mot enstaka positiv följd existerar mer sannolikt för att återkomma inom framtiden medan enstaka negativ följd fullfölja detta mindre sannolikt för att beteendet upprepas.[1]
Cirka hälften från dem likt genomgår KBT till ångest blir förbättrad efter behandlingen[2], även PTSD[3].
på grund av nedstämdhet gäller 51-87%.[4]
Nedan diskuteras KBT nära dem flesta vanliga psykiatriska diagnoser samt mer specificerat nära affektiva störningar vilket nedstämdhet, respektive nära ångeststörningar såsom social fobi samt ångest (vuxna likt besitter paniksyndrom/panikångest alternativt således kallat generaliserat ångestsyndrom), samt avseende sjukfrånvaro samt antal vårdbesök.
Historia
[redigera | redigera wikitext]I start 1900-talet växte numeriskt värde former från psykoterapi fram, psykoanalys samt beteendeterapi. Beteendeterapin, tillsammans förgrundsfigurer liksom John Watson samt B.F. Skinner, kritiserade psykoanalysen likt "mentalistisk" samt utgick istället ifrån detta observerbara beteendet samt inlärningspsykologiska upptäckter ifrån försöksmässig psykologi, liksom principerna angående klassisk samt operant betingning.
Beteendeterapins vetenskapsfilosofiska bas kallas till behaviorism.
Den kognitiva revolutionen
[redigera | redigera wikitext]Brottet ifrån den beteendeorienterade psykologin började beneath 1950-talet, då psykologer återigen började visa nyfikenhet på grund av mentala processer.[5] Även den amerikanska lingvisten Noam Chomskys undersökning vid detta mänskliga språket plats en viktigt inslag inom synen vid detta mänskliga tänkandet, likt hjälpte mot för att väg eller spår väg på grund av vilket liksom senare besitter kallats "den kognitiva revolutionen."[6]
Den amerikanske psykiatrikern förnamn Beck ägde beneath sin kliniska aktivitet, ursprungligen likt psykoanalytiker, noterat för att deprimerade patienter tenderar för att äga felaktiga samt negativt målade antaganden ifall sig själva samt angående omvärlden.
beneath 1960-talet började Beck därför förbättra den kognitiva terapiformen på grund av för att direkt rikta dessa antaganden. 1979 publicerade Beck ett litteratur, Cognitive Therapy for nedstämdhet, liksom tillsammans tillsammans forskningsstöd visade för att kognitiv behandling fanns lika produktiv vilket dåtidens antidepressiva medicinering. Ytterligare påpekade han vikten från för att behandlaren även intresserade sig på grund av patientens reflektioner samt känslor.[7]
Begreppet kognitiv beteendeterapi populariserades vid 1980-talet, dock vissa menar för att den inledande KBT-inriktade psykoterapeuten fanns Albert Ellis såsom, bland annat inspirerad från moderna samt klassiska filosofer, utvecklade rationell emotiv beteendeterapi (REBT) beneath 1950-talet.[8][9] Idag förmå man tillsammans med "kognitiv beteendeterapi" mena allt ifrån ren kognitiv behandling inom Becks anda (Beck använder numera egen begreppet "KBT") mot beteendeterapi.
Tredje vågens beteendeterapi
[redigera | redigera wikitext]På 2000-talet besitter den sålunda kallade tredje vågens beteendeterapi vuxit fram, tillsammans med terapiformer såsom acceptance and commitment therapy (ACT) samt dialektisk beteendeterapi (DBT). Denna innebär delvis enstaka återgång mot den förkognitivistiska beteendeterapin, vid därför vis för att man ej längre försöker för att direkt förändra kognitioner.
Istället försöker man var för att förändra förhållandet mot sitt tänkande, bland annat tekniker på grund av för att nå medveten närvaro samt lära sig acceptera sina idéer. såsom ett sektion från tredjeplats vågens KBT finns även metakognitiv terapi[10] liksom trots för att den bearbetar psykiska bekymmer vid enstaka processnivå (likt MBCT samt ACT) existerar motstridig ytterligare KBT inom både teoretisk bas samt målformulering till behandlingen.[11] Metakognitiv behandling äger även i enlighet med ett metaanalys visats äga högre konsekvens vid ångest samt nedstämdhet än sedvanlig KBT, resultatet bör dock tolkas varsamt i enlighet med författarna.[12]
Bakomliggande teori
[redigera | redigera wikitext]Inlärningsteori
[redigera | redigera wikitext]Inlärningsteori handlar ifall hur oss lär oss samt ifall hur oss formas såsom personer.[1] Operant lärande existerar alltså något likt påverkar hur oss beter oss.
(Det existerar dock ej belagt inom vilken utsträckning våra beteenden styrs från denna typ från inlärning.) Denna teori äger anammats såsom fullständig förklaring mot varför personer utför vissa beteenden, inklusive problematiska, inom KBT. Därför försöker man inom KBT för att kartlägga den operanta inlärningen, dels på grund av för att titta hur problemet uppstått samt vidmakthålls, dock även på grund av för att titta vad likt förmå behöva ändras inom personens livsstil på grund av för att ett nyinlärning liksom leder förbättrad beteenden bör ske.
Respondent lärande ses vilket förklaring mot varför fobier uppstår var stimulit från detta fobiska objektet väcker ett respondent respons (vanligtvis fruktan alternativt ångest).[1] detta existerar dock ej belagt vilken andel från den fobiska känslan likt uppstår vid bas från enstaka respondent lärande samt vilken andel liksom uppstår vid bas från föreställda katastrofscenarion.
mot modell existerar detta vanligt för att dem tillsammans med ett fobi föreställer sig hur dem kommer dö från detta fobiska objektet.[1] Detta medför ett något som är svårt att hantera eller övervinna inom för att förklara varför exponeringsbehandling funkar. Ursprungligen antog man för att rädsloresponsen minskade vid bas från för att man utsattes tillräckligt på grund av detta fobiska objektet (så kallad habituering), dock vid senare period äger man börjat undersöka ifall detta är kapabel existera ett kognitiv lärande liksom ligger mot bas till fobin.[13]
Kognitiv teori
[redigera | redigera wikitext]En ytterligare sektion från KBT bygger vid antaganden angående kognitiva scheman (kognitiva strukturer) samt för att dessa skulle ligga ner mot bas till vårat tänkande samt mående.[1] Delar från detta bygger vid förnamn Becks reflektioner angående detta.
han tänkte för att oss besitter oss kunna äga dessa negativa scheman kring oss själva, vår omgivning samt framtiden.[14] Beck antog för att dessa fanns spontana, automatiska samt mot synes okontrollerbara.[15] Dessa negativa funderingar existerar vad såsom inom KBT kallas negativa automatiska reflektioner (NAT). Utifrån detta blir målet inom KBT för att ändra dessa negativa scheman genom kognitiv omstrukturering.[1] Senare undersökning besitter demonstrerat för att hur oss ser vid våra funderingar (metakognitioner) existerar tillsammans med samt styr hur oss mår, sålunda resehandling för att då man tar tillsammans dem inom ekvationen tappar vanliga kognitioner inom förklaringsvärde.[16][17]
Metod
[redigera | redigera wikitext]Beteendeanalys
[redigera | redigera wikitext]Det existerar vanligt för att inom inledningen från KBT utföra enstaka beteendeanalys samt däri enstaka funktionell undersökning på grund av för att kartlägga inom vilka situationer en visst beteende (inkl.
idéer samt känslor) sker samt vilken effekt detta beteendet får. Exempelvis kunna enstaka fobi förklaras genom för att fobikern undviker föremålet till fruktan, vilket vid vykort sikt reducerar ångest, dock även fullfölja detta mer sannolikt för att personen kommer undvika föremålet till fruktan inom framtiden. Detta innebär inom sin tur för att personen inte någonsin får lära sig för att föremålet ej existerar farligt, vilket existerar målet inom enstaka KBT-behandling till bestämd fobi.[1] detta saknas dock definitivt stöd på grund av för att detta existerar detta samt ej andra faktorer liksom existerar skäl mot fobin.
KBT-baserad fallformulering
[redigera | redigera wikitext]I likhet mot andra psykoterapiformer består KBT från ett fallformulering dock den existerar unik inom sina beståndsdelar. Syftet tillsammans fallformuleringen existerar för att tillsammans tillsammans patienten förbättra enstaka förståelsemodell till problemet samt för att inge hopp.
Därtill existerar detta viktigt nära prioriteringen från bekymmer samt på grund av för att underlätta överföring samt individualisera behandlingen. i enlighet med Westling [1] bör ett KBT-baserad fallformulering bestå av:
- Aktuella problem
- Aktuella vidmakthållande faktorer
- Longitudinell kartläggning
- Behandlingsplan
Denna fallformulering bör presenteras samt utvecklas tillsammans tillsammans patienten.[1]
Beteendeaktivering
[redigera | redigera wikitext]Beteendeaktivering används främst nära nedstämdhet samt ämnar avbryta onda spiraler mellan passivitet samt uselt mentalt mående.
Exempelvis kunna någon vilket existerar nedsänkt stanna hemma ifrån för att umgås tillsammans med kompisar, vilket både ger personen mer utrymme för att må uselt samt något vilket ägde kunnat erhålla den för att må utmärkt (vänner) uteblir (bör ej förväxlas tillsammans med för att stanna hemma till för att vila). Genom för att stegvis öka ett persons handling förmå man minska depressionen.[1] detta saknas dock definitivt stöd till denna förklaring från depression.[18]
Beteendeexperiment
[redigera | redigera wikitext]Beteendeexperiment innebär för att testa utföra något på grund av för att titta angående föreställda konsekvenser stämmer alternativt ej.
Beteendeexperiment existerar vanliga för att nyttja nära olika ångestsyndrom till för att titta ifall dem ångestväckande tankarna stämmer alternativt ej. Syfter existerar för att låta patienten erfara för att dem ångestväckande tankarna ej små frukter från växter sanning.[1]
Exponering
[redigera | redigera wikitext]Exponering innebär för att närma sig alternativt utföra detta likt existerar jobbigt.
detta är kapabel handla angående allt ifrån sociala situationer mot spindlar. Historiskt sett äger exponering skett inom avsikt för att minska detta respondent inlärda obehaget (habituering), alltså obehaget liksom väcks från en stimulus. Den allra mest effektiv exponeringsformen kallas exponering in vivo, samt sker inom verkliga situationer.[1]
Vad gäller paniksyndrom besitter ett metaanalys[19] gjorts på grund av för att testa dem olika komponenternas resultat samt kommit fram mot för att interoceptiv exponering plats associerat tillsammans med förbättrad påverkan.
Muskelavslappning samt exponering genom virtual-reality plats associerat tillsammans sämre effekt. Andningsövningar samt exponering in-vivo upplevdes positivt från patienterna dock ägde små äkta konsekvens.
Typer från exponeringsterapi
[redigera | redigera wikitext]Narrativ exponeringsterapi (NETellerNarrative Exposure Therapy) existerar ett psykologisk behandling vilket existerar anpassad på grund av personer såsom besitter upplevt konflikt samt tortyr.
i enlighet med enstaka ordnad överblick från forskningsresultat vilket äger granskats samt kommenterats från SBU, existerar detta möjligt för att NET lindrar posttraumatisk stress hos personer tillsammans med sådana upplevelser.[20][21] Efter inom snitt fem månaders uppföljning inom randomiserade studier ses ett möjlig effekt.[21] nära NET skapar klienten ett omfattande samt kronologisk allegori angående sitt eget liv, samt berättelsen dokumenteras på papper eller digitalt från terapeuten.[21] nära inledningen från varenda terapisession läser terapeuten upp berättelsen liksom sedan diskuteras samt revideras från klienten.
Syftet existerar för att omorganisera ofullständiga traumatiska minnen mot ett sammanhängande allegori. Klienten konfronterar svåra livshändelser tillsammans tillsammans terapeuten samt utforskar vilka emotionella, fysiologiska, kognitiva samt beteendemässiga reaktioner liksom händelserna äger skapat. nära detta sista terapitillfället överlämnas den skrivna berättelsen mot klienten.
inom dem studier liksom äger sammanställts inom ett ordnad överblick pågick insatserna ifrån tre mot tolv tillfällen tillsammans minimalt 90 minuter per tillfälle.[20][21]
TFCBT (trauma-focused cognitive behavioural therapy, traumafokuserad KBT) besitter använts framgångsrikt sedan 80-talet på grund av för att behandla PTSD.
75 % från symtomen brukar försvinna efter behandling. Behandlingen består kortfattat från numeriskt värde delar: exponering samt kognitiv omstrukturering. Exponering syftar mot för att utsläcka den starkt negativa reaktionen liksom följer vid minnet. Detta utför man genom för att beneath trygga omständigheter låta patienten existera inom miljöer alternativt utföra aktiviteter likt påminner ifall traumat tills rädslan alternativt andra obehagliga reaktioner börjar vandra ner, därför kallad in-vivo-exponering.[22] Tillsammans tillsammans med terapeuten får patienten även upprepade gånger utförligt förklara händelsen på grund av för att bearbeta minnet från den, samt minska fruktan alternativt andra obehagliga reaktioner kopplat mot händelsen.[23] Efter upprepad exponering avklingar den starkt negativa reaktionen.[22]
Kognitiv omstrukturering syftar mot för att rätta den drabbades uppfattningar ifall sig egen, händelsen alternativt omvärlden likt påverkats direkt från själva händelsen alternativt från intryck senare.
Ibland upplever den drabbade för att denna alternativt han plats ansvarig mot detta liksom hände, agerade felaktigt alternativt förtjänade för att drabbas. inom behandlingen får den drabbade tillfälle för att omtolka mot modell händelsens innebörd på grund av uppfattningen angående världen såsom förutsägbar alternativt vilket ansvar denne tror sig äga haft inom detta såsom skett.[22]
Forskning
[redigera | redigera wikitext]Gemensamt på grund av dem olika varianterna från KBT existerar för att massiv vikt läggs nära vetenskaplig evaluering från metoderna, därför kallad evidens.
dem studier liksom anses artikel maximalt tillförlitliga existerar randomiserade kontrollerade studier såsom utförts från oberoende forskargrupper. KBT existerar den terapiriktning var detta gjorts flest randomiserade kontrollerade studier (RCT)[24] samt detta äger lett mot för att terapiformen förordas från oberoende institutioner på grund av bedömning från hälsovård, bland annat Statens beredning till medicinsk bedömning inom land samt Cochrane collaboration[25], på grund av dem flesta vanliga psykiatriska diagnoser.
På senare tidsperiod besitter detta uppmärksammats för att KBT fungerar lika utmärkt nära behandling via internet vilket nära sedvanlig behandling var patienten samt terapeuten träffas ansikte mot ansikte. detta finns, ifall än begränsat, vetenskapligt stöd på grund av för att KBT via således kallad internetterapi vid upp mot en års sikt är kapabel äga påverkan vid symptom nära paniksyndrom [26], social fobi[27] samt depression[28].
detta finns idag flera hemsidor vid internet var man kunna ett fåtal kostnadsfri behandling inom ramen på grund av vetenskapliga studier[29].
En undersökning äger demonstrerat vid för att den underliggande teori på grund av social ångest liksom ligger mot bas till KBT-behandlingen ej besitter detta bästa förklaringsvärdet[30], jämfört tillsammans enstaka förklaringsmodell vilket utvecklats från Adrian Wells.[31]
Vid behandling från PTSD samt komplext PTSD rekommenderas ett speciell struktur från kognitiv beteendeterapi kallad Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi.[10]Socialstyrelsen att föreslå eller råda något även denna behandling likt förstahandsval till vuxna tillsammans PTSD.[32]
Därtill äger KBT även visats existera ändamålsenligt nära insomni hos vuxna.[33]
Effektivitet
[redigera | redigera wikitext]En metastudie var sju behandlingsmetoder jämförs visar för att nära nedstämdhet besitter en flertal korta behandlingsmetoder utöver KBT visats existera lika verksamma bland dem likt genomför behandlingen, samt äga signifikant lägre bortfallsnivå.[34] påverkan ifrån ett forskning [35] visar för att ungefär ett tredjedel från dem patienter vilket påbörjar KBT-behandling till nedstämdhet är kapabel förvänta sig enstaka signifikant förbättring (om man utgår ifrån varenda patienter likt påbörjat behandling, s.k.
intent-to-treat).
I flera jämförelser tillsammans med farmakologiska samt psykoterapeutiska metoder besitter man vanligtvis kunnat notera förbättrad konsekvens på grund av KBT nära behandling från depression[36] samt ångest[37]. andra studier hittar inget stöd på grund av för att KBT skulle artikel ett förbättrad behandlingsform än mot modell psykodynamisk psykoterapi[38], nära jämförelser får dem båda oftast likvärdiga påverkan samt sett ovan flera studier finns ingen signifikant skillnad.
Dock äger detta gjorts ett fåtal direkt jämförande studier. inom numeriskt värde föremål eller textstycken ifrån 2006 respektive 2010 visades för att ej inom något plats besitter KBT fått sämre påverkan än andra psykoterapeutiska insatser[39][40]. 2014 publicerades dock enstaka metaanalys liksom jämförde den förhållandevis nya terapiformen metakognitiv behandling (MKT) tillsammans KBT var resultatet visade för att MKT äger större inverkan än KBT.[41]Effektstorleken (ett jämförelsemått) visade enstaka effektstorlek vid g = 0.97, vilket innebär för att genomsnittspatienten likt fick MKT fick förbättrad effekt än 84% från dem vilket fick behandlades tillsammans KBT.
Komponentanalyser
[redigera | redigera wikitext]I ett metaanalys[42] vilket jämfört exponering samt kognitiv behandling ses detta för att detta ej existerar någon skillnad inom konsekvens vilket gäller PTSD, tvångssyndrom samt paniksyndrom. Social ångest lindrades mer från kognitiv behandling än exponering. Dock förmå kognitiva förändringar ej predicera förbättring då detta kontrolleras till självfokus.[43] Detta innebär för att detta ej existerar dem kognitiva förändringarna vilket direkt leder mot förbättring utan för att dem kognitiva förändringarna leder mot en minskat självfokus, såsom inom sin tur leder mot förbättring.
En ytterligare undersökning besitter demonstrerat för att detta finns inget alternativt lågt stöd till för att detta skulle artikel operant lärande liksom existerar den verksamma mekanismen nära tillväxt från nedstämdhet, alternativt för att beteendeaktivering definitivt orsakar minskade depressionssymtom.[44]
KBT inom Sverige
[redigera | redigera wikitext]I USA, Kanada, Australien samt Storbritannien äger KBT enstaka många kraftfull ställning bland psykologer, psykoterapeuter samt övriga vårdgivare inom psykiatrin.
inom landet besitter KBT haft enstaka långsammare spridning samt efterfrågan vid behandling existerar ännu betydligt större än utbudet. Idag finns dock vidareutbildning inom ramen till psykologutbildning nära dem stora universiteten, samt enstaka grundlig utbildningsverksamhet riktad mot olika yrkesgrupper inom sjukvården.
På senare tid besitter utbildningssatsningar till KBT vilket drivits fram inom den s.k.
rehabiliteringsgarantin orsakat sig kraftig bedömning, då den anses gynna korta samt ytliga utbildningssatsningar samt därmed leda mot enstaka förflackning från terapiformen. undersökning äger demonstrerat för att individer likt deltog inom kognitiv beteendeterapi inom rehabiliteringsgarantin fick minskad sjukfrånvaro förutsatt för att dem ej plats sjukskrivna då behandlingen började.
på grund av KBT-patienter vilket fanns sjukskrivna då behandlingen inleddes fanns ingen utfall vid sjukfrånvaron. Däremot innebar detta enstaka minskad förskrivning från medicin samt en ökat antal vårdbesök.[45] Man besitter även ifrågasatt Sveriges sedan mitten vid 2000-talet ensidiga satsning vid KBT bland terapiformer.
Detta behöver vägas mot ett tidigare ensidig svensk satsning vid psykodynamiska terapiformer, samt detta faktum för att numeriskt värde tredjedelar från samtliga legitimerade psykoterapeuter inom land besitter psykodynamisk inriktning.[46]
Under tid 2010 fastslog Socialstyrelsen efter stark bedömning sina riktlinjer på grund av behandling från ångest samt depression.
Resultatet existerar inom upphöjd grad en förtydligande från dem tidigare preliminära riktlinjerna samt innebär bland annat för att KBT angående möjligt bör erbjudas liksom förstahandsalternativ nära behandling från lindrig samt måttlig ångest samt nedstämdhet.
KBT likt förmedlas via nätet existerar kvar ganska ovanligt inom land. enstaka bedömning ifrån Statens beredning på grund av medicinsk analys (SBU) visar för att KBT tillsammans stöd från behandlare vid nätet är kapabel hjälpa nära ångest alternativt lindrig mot måttlig nedstämdhet hos vuxna likt själva besitter valt metoden.
Även symtom nära social fobi kunna lindras. detta finns även en visst stöd på grund av för att internetbehandling förmå fungera på grund av vuxna såsom besitter panikattack alternativt således kallat generaliserat ångestsyndrom. dock SBU framhåller för att till samtliga dessa status behövs detta fler studier liksom förmå visa angående KBT via nätet fungerar lika god såsom för att träffa terapeuten personligen.
Tänkbara risker behöver även undersökas mer, liksom effekterna på grund av ungar samt unga.[47]
KBT gentemot andra psykoterapier
[redigera | redigera wikitext]Metakognitiv terapi
[redigera | redigera wikitext]Se även: Metakognitiv terapi
Kortfattat kunna KBT sägas äga vilket syfte för att förändra reflektioner samt beteende mot en något mer gynnsamt.
Detta tänker man inom KBT är kapabel göras genom bland kognitiv omstrukturering samt beteendeaktivering. Även exponering existerar centralt var syftet existerar för att åstadkomma ett nyinlärning från antingen vår respondenta reaktion mot en stimulus (vanligtvis habituering) alternativt ett kognitiv förändring (vanligtvis kallat beteendeexperiment).[1] Detta kunna kallas objektnivå, då detta innebär för att behandla enskilda reflektioner samt beteenden.
Metakognitiv behandling (MKT) äger istället fokus vid processer såsom sker (peocessnivå), exempelvis varför vissa funderingar tänks alternativt varför vissa beteenden görs. ett sektion från terapin går ut vid för att ifrågasätta dessa processer (istället till tankarna inom sig, liksom inom KBT) till för att låta processen vilket leder mot negativa idéer upphöra samt tillsammans med detta även dem negativa tankarna.[10]
En metaanalys ovan jämförelser mellan KBT samt MKT äger demonstrerat för att MKT äger större konsekvens än KBT vid både nedstämdhet samt ångest.[12] Dock plats antalet studier till litet till för att behärska dra definitiva slutsatser.
Psykodynamisk terapi
[redigera | redigera wikitext]KBT:s verkningsmekanism uppfattas existera förändring mot en mer ändsamålsenligt beteende. tillsammans beteende avser man inom "tredje vågens KBT" både yttre samt inre beteende. Inre beteende inkluderar funderingar, känslor samt kroppsreaktioner.[48][49]
Psykodynamiska terapier, vari psykoanalys inkluderas, ser svar från konflikter likt sitt medel på grund av förändring.
Huvudfokus äger på denna plats från tradition legat vid lösandet från omedvetna konflikter.[50] Dock besitter man inom psykodynamisk teoribildning uppmärksammat nödvändigheten från för att inom dessa dagar lägga en större fokus även vid medvetna samt förmedvetna konflikter.[50][51][52] Ytterligare interna synpunkter besitter varit för att psykodynamisk behandling ofta, mot resultat från brister inom struktur och/eller brister inom vidmakthållande från överenskommen struktur, inom på grund av små utsträckning uppmärksammat såväl terapeutens vilket den hjälpsökandes faktiska beteenden, varför man återkommande missat dem konflikter man varit satt för att adressera.[50][52][53]
Kognitiv beteendeterapi använder mot skillnad ifrån psykodynamiska terapier inte begreppet konflikt inom sin teoribildning.[48][49][54][55] Enstaka försök besitter gjorts för att efter KBT lägga mot ett kreditkort tids psykodynamisk konfliktfokuserad terapi.[56]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [abcdefghijklmn] KBT inom psykiatrin : beneath redaktion från Lars-Göran Öst (2., rev.
samt utök. utg). Natur & tradition. 2013. ISBN 9789127135604. OCLC876325374. https://www.worldcat.org/oclc/876325374
- ^Loerinc, Amanda G.; Meuret, Alicia E.; Twohig, Michael P.; Rosenfield, David; Bluett, Ellen J.; Craske, Michelle G. (2015-12). ”Response rates for CBT for anxiety disorders: Need for standardized criteria”. Clinical Psychology Review 42: sid. 72–82.
doi:10.1016/j.cpr.2015.08.004. ISSN1873-7811. PMID 26319194. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26319194. Läst 8 månad 2018.
- ^https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18573035
- ^Hofmann, Stefan G.; Asnaani, Anu; Vonk, Imke J. J.; sågverksarbetare, Alice T.; Fang, Angela (2012-10-01). ”The Efficacy of Cognitive Behavioral Therapy: A Review of Meta-analyses” (på engelska). Cognitive therapy and research 36 (5): sid. 427.
doi:10.1007/s10608-012-9476-1. ISSN0147-5916. PMID 23459093. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3584580/. Läst 28 månad 2019.
- ^Passer, Michael W; Smith, Ronald E (2007). Psychology - The Science of Mind and Behavior. Boston, Mass: McGraw-Hill. ISBN 0-07-110825-4
- ^Anderson, John R (2005). Cognitive Psychology and its Implications.
USA: Worth Publishers. ISBN 0-7167-0110-3
- ^Westbrook, David; Helen Kennerley, Joan Kirk (2011). An Introduction to Cognitive Behaviour Therapy - Skills and Applications. Padstow: SAGE Publications Ltd. ISBN 978-1-84860-686-9
- ^NACBT: History of Cognitive-Behavioral TherapyArkiverad 26 november 2010 hämtat ifrån the Wayback Machine., 2004, National Association of Cognitive-Behavioral Therapists.
Hämtad 2006-12-19
- ^”IGS: 3. fryst vatten it similar to any other disciplines or practices inom might be familiar with?” (på engelska). general-semantics.org. Arkiverad ifrån originalet den 23 oktober 2007. https://archive.is/20071023181511/http://generalsemantics.org/inner.php?mtrid=1&mpid=4. Läst 4 månad 2007.
- ^ [abc] Adrian., Wells, (2011, ©2009). Metacognitive therapy for anxiety and depression (Pbk.
ed). Guilford Press. ISBN 9781609184964. OCLC699763619. https://www.worldcat.org/oclc/699763619
- ^ Treating depression : MCT, CBT and third wave therapies. ISBN 9780470759042. OCLC908838932. https://www.worldcat.org/oclc/908838932
- ^ [ab] Normann, Nicoline; Emmerik, Arnold A.
P. van; Morina, Nexhmedin (2014-05-01). ”THE EFFICACY OF METACOGNITIVE THERAPY FOR ANXIETY AND DEPRESSION: A META-ANALYTIC REVIEW” (på engelska). Depression and Anxiety 31 (5): sid. 402–411. doi:10.1002/da.22273. ISSN1520-6394. http://doi.wiley.com/10.1002/da.22273. Läst 9 april 2018.
- ^Craske, Michelle G.; Treanor, Michael; Conway, Christopher C.; Zbozinek, Tomislav; Vervliet, Bram (2014-7). ”Maximizing exposure therapy: An inhibitory learning approach” (på engelska). Behaviour Research and Therapy 58: sid. 10–23.
doi:10.1016/j.brat.2014.04.006. PMID 24864005. PMC: PMC4114726. https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0005796714000606. Läst 1 april 2019.
- ^ Cognitive therapy of depression. Guilford Press. 1979. ISBN 0898620007. OCLC5333645. https://www.worldcat.org/oclc/5333645. Läst 1 april 2019
- ^”Cognitive Behavioral Therapy | CBT | Simply Psychology”. www.simplypsychology.org.
https://www.simplypsychology.org/cognitive-therapy.html. Läst 1 april 2019.
- ^[https://ir.library.louisville.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1636&context=etd ”Metacognitive processes in social anxiety : a path analysis”]. https://ir.library.louisville.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1636&context=etd. Läst 1 april 2019.
- ^Nordahl, Henrik; Nordahl, Hans M.; Hjemdal, Odin; Wells, Adrian (2017-11). ”Cognitive and metacognitive predictors of symptom improvement following treatment for social anxiety disorder: A secondary analysis from a randomized controlled trial”. Clinical Psychology & Psychotherapy 24 (6): sid. 1221–1227.
doi:10.1002/cpp.2083. ISSN1099-0879. PMID 28295802. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28295802. Läst 1 april 2019.
- ^https://doi-org.ezproxy.its.uu.se/10.1016/j.cpr.2010.03.008
- ^Pompoli, Alessandro; Furukawa, Toshi A.; Efthimiou, Orestis; Imai, Hissei; Tajika, Aran; Salanti, Georgia (2018-9). ”Dismantling cognitive-behaviour therapy for panik disorder: a systematic review and component network meta-analysis”. Psychological Medicine 48 (12): sid. 1945–1953.
doi:10.1017/S0033291717003919. ISSN1469-8978. PMID 29368665. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29368665. Läst 6 september 2018.
- ^ [ab] Barbui, Corrado; Priebe, Stefan; Tol, Wietse; Purgato, Marianna; Turrini, Giulia; Bighelli, Irene (2017-feb-02). ”Psychosocial interventions for post-traumatic stress disorder in refugees and asyl seekers resettled in high-income countries: Systematic review and meta-analysis” (på engelska). PLOS ONE 12 (2): sid. e0171030.
doi:10.1371/journal.pone.0171030. ISSN1932-6203. PMID 28151992. PMC: PMC5289495. https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0171030. Läst 12 mars 2019.
- ^ [abcd] ”Psykologiska behandlingar nära posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) hos flyktingar samt asylsökande.”. SBU Kommenterar.
Statens beredning till medicinsk samt social granskning (SBU). 2019. https://www.sbu.se/2019_03. Läst 13 mars 2019.
- ^ [abc] Bisson JI, robert NP, Andrew M, Cooper R, Lewis C. Psychological therapies for chronic post‐traumatic stress disorder (PTSD) in adults. Cochrane Database of Systematic Reviews 2013, Issue 12.
doi: 10.1002/ 14651858.CD003388
- ^”Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD”. 1177 Vårdguiden. https://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Posttraumatiskt-stressyndrom-PTSD/#section-6. Läst 25 september 2018.
- ^Hofmann, Stefan G.; Cristea, Ioana; David, Daniel (2018). ”Why Cognitive Behavioral Therapy fryst vatten the Current Gold Standard of Psychotherapy” (på engelska). Frontiers in Psychiatry 9.
doi:10.3389/fpsyt.2018.00004. ISSN1664-0640. PMID 29434552. PMC: PMC5797481. https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fpsyt.2018.00004/full. Läst 6 månad 2019.
- ^Cochrane-biblioteket.
- ^Carlbring, P., Nilsson-Ihrfelt, E., Waara, J., Kollenstam, C., Burman, M., Kaldo-Sandström, V., Söderberg, M., Ekselius, L., & Andersson, G.
(2005). Treatment of panik Disorder: Live Therapy vs. Self-Help via Internet. Behaviour Research and Therapy, 43, 1321-1333. [1]
- ^Hedman, E., Furmark, T., Carlbring, P., Ljótsson, B., Rück, C., Lindefors, N., & Andersson, G. (2011). Five-year follow-up of internet-based cognitive behaviour therapy for social anxiety disorder. Journal of Medical Internet Research, 13(2):e39.
[2]
- ^Andersson, G., Hesser, H., Hummerdal, D., Bergman-Nordgren, L., & Carlbring, P. (In press). A 3.5-year follow-up of Internet-delivered cognitive behaviour therapy for major nedstämdhet. Journal of Mental Health. [3]
- ^www.studie.nu
- ^Nordahl, Henrik; Wells, Adrian (2017). ”Testing the metacognitive model against the benchmark CBT model of social anxiety disorder: fryst vatten it time to move beyond cognition?”. PloS One 12 (5): sid. e0177109.
doi:10.1371/journal.pone.0177109. ISSN1932-6203. PMID 28472176. PMC: PMC5417561. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28472176. Läst 16 mars 2018.
- ^Adrian., Wells, (2011, ©2009). Metacognitive therapy for anxiety and depression (Pbk. ed). Guilford Press. ISBN 1609184963. OCLC699763619. https://www.worldcat.org/oclc/699763619
- ^Socialstyrelsen (2021). Nationella riktlinjer på grund av vård nära nedstämdhet samt ångestsyndrom Stöd på grund av styrning samt ledning.
ISBN 978-91-7555-563-8
- ^”Behandling från insomni hos vuxna”. Rapport 199. Statens beredning på grund av medicinsk samt social granskning (SBU); Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services. 12 femte månaden i året 2010. https://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/behandling-av-somnbesvar-hos-vuxna/. Läst 24 september 2017.
- ^Cuijpers, P., van Straten, A., Andersson, G.
& van Oppen, P. (2008). Psychotherapy for nedstämdhet in adults: A meta-analysis of comparative outcome studies. Journal of Consulting and Clinical Psychology. 76, 909-922.
- ^Westen, D., & Bradley, R. (2005). Empirically supported complexity: Rethinking evidence-based practice in psychotherapy. Current Directions in Psychological Science, 14(5), 266–271.
- ^SBU: SBU.
Behandling från depressionssjukdomar, volym 1-3. ett strukturerad litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning på grund av medicinsk evaluering (SBU); 2004. SBU-rapport nr 166/1. ISBN 91-87890-87-9.
- ^SBU: Behandling från ångestsyndrom, volym 1. enstaka ordnad litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning till medicinsk bedömning (SBU); 2005.
SBU-rapport nr 171/1. ISBN 91-87890-98-4.
- ^Gerber et al. (2011). ”Arkiverade kopian”. Am J Psychiatry. Arkiverad ifrån originalet den 15 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160315065558/http://www.riksforeningenpsykoterapicentrum.se/dokument/AJPPsychodynamicRCT.pdf. Läst 30 januari 2012.
- ^Butler A. C., Chapman J.
E., Forman E. M., &, Beck A. T. (2006). The empirical ställning eller tillstånd of cognitive-behavioral therapy: a review of meta-analyses. Clinical Psychology Review, 26, 17–31Arkiverad 27 juni 2011 hämtat ifrån the Wayback Machine.
- ^Tolin, D. F. (2010). fryst vatten cognitive-behavioral therapy more effective than other therapies?: A meta-analytic review, Clinical Psychology Review, In Press.
DOI: 10.1016/j.cpr.2010.05.003.
- ^Normann, Nicoline; van Emmerik, Arnold A. P.; Morina, Nexhmedin (2014-04-22). ”THE EFFICACY OF METACOGNITIVE THERAPY FOR ANXIETY AND DEPRESSION: A META-ANALYTIC REVIEW” (på engelska). Depression and Anxiety 31 (5): sid. 402–411. doi:10.1002/da.22273.
ISSN1091-4269. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1002/da.22273. Läst 14 juni 2018.
- ^Ougrin, Dennis (2011/12). ”Efficacy of exposure versus cognitive therapy in anxiety disorders: systematic review and meta-analysis” (på engelska). BMC Psychiatry 11 (1). doi:10.1186/1471-244x-11-200#sec9. ISSN1471-244X.
https://bmcpsychiatry.biomedcentral.com/articles/10.1186/1471-244X-11-200#Sec9. Läst 6 september 2018.
- ^Nordahl, Henrik; Nordahl, Hans M.; Hjemdal, Odin; Wells, Adrian (2017-11). ”Cognitive and metacognitive predictors of symptom improvement following treatment for social anxiety disorder: A secondary analysis from a randomized controlled trial”. Clinical Psychology & Psychotherapy 24 (6): sid. 1221–1227.
doi:10.1002/cpp.2083. ISSN1099-0879. PMID 28295802. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28295802. Läst 6 september 2018.
- ^”A critical review of assessment strategies to measure the behavioral activation model of depression” (på engelska). Clinical Psychology Review 30 (5): sid. 547–561. 2010-07-01.
doi:10.1016/j.cpr.2010.03.008. ISSN0272-7358. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0272735810000486. Läst 6 september 2018.
- ^”Rehabiliteringsgarantin, Hägglund, Johansson. Laun”. http://www.ifau.se/globalassets/pdf/se/2012/r-2012-26-rehabiliteringsgarantin.pdf. Läst 14 april 2016.
- ^"One storlek fits all" - "KBT:s frammarsch inom psykvården."
- ^SBU.
Internetförmedlad psykologisk behandling nära ångest- samt förstämningssyndrom. Stockholm: Statens beredning på grund av medicinsk granskning (SBU); 2013. SBU Alert-rapport nr 2013-02. ISSN 1652-7151 http://www.sbu.se/201302
- ^ [ab] Kåver, A. KBT inom tillväxt. Natur & tradition.
huvudstaden 2006. ISBN 9789127108936
- ^ [ab] Anna Kåver, partnerskap. Den terapeutiska relationen inom KBT. Natur & tradition. huvudstaden 2011. ISBN 978-91-27-13148-4
- ^ [abc] Davidson, C. Psykoanalytisk behandling. Altum. huvudstaden 1989. ISBN 91-970608-3-6
- ^Davidson, C. detta förmedvetna
- ^ [ab] Davidson, C. behandling tillsammans Ramar
- ^Langs, R.
J, The Psychotherapeutic Conspiracy, Jason Aronson, New York 1982. ISBN 0876684886. Sv översättning Davidson, C. Den psykoterapeutiska sammansvärjningen. W&W. huvudstaden 1985. ISBN 9146149376.
- ^Linton, S. J. & Flink, I.. 12 verktyg inom KBT: ifrån teori mot färdighet. Natur & traditioner. 2011. ISBN 9789127121126
- ^Westbrook, D.
Kennerley, H. Kirk, J.An Introduction to Cognitive Behaviour Therapy: Skills and Applications. SAGE Publications Ltd. London 2011. ISBN 9781848606876.
- ^Latzer, Y. Peretz, T. Kreutzer S.Conflict-oriented cognitive behavioral therapy (CO-CBT): an integrative approach to the treatment of Bulimia Nervosa patients. Clinical Social Work Journal, 36(4), månad 2008, pp.373-383.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
| ||||||||||||||||||||||