Nationell konferens om friska och
Här redogör oss för centrala term inom folkhälsoområdet. Folkhälsa är en samlingsbegrepp för läka befolkningens hälsotillstånd. Den bör existera både god samt jämlik. detta innebär för att varenda bör äga identisk möjligheter mot enstaka god hälsa. Folkhälsoarbete syftar mot för att främja hälsan samt förebygga sjukdomar både inom riskgrupper samt inom kurera befolkningen.
Folkhälsa är en samlingsbegrepp för läka befolkningens hälsa.
Begreppet folkhälsa gäller både nivån på hälsa, exempelvis medellivslängden inom befolkningen, samt hur hälsan fördelas, exempelvis medellivslängden inom olika grupper inom befolkningen. enstaka god folkhälsa innebär för att hälsan är så god samt så jämlikt fördelad likt möjligt bland olika grupper inom samhället.
Befolkningens hälsa formas genom en samspel från faktorer liksom genetik, livsvillkor, levnadsförhållanden samt levnadsvanor.
Folkhälsan påverkas också från åldersstrukturen inom befolkningen, politiska beslut, samhällets organisation samt tillgångar samt individers förutsättningar för att fatta beslut såsom gynnar den egna hälsan.
Mer ifall hälsans bestämningsfaktorer
Folksjukdomar samt folkhälsoproblem
En folksjukdom är enstaka sjukdom tillsammans med hög förekomst inom befolkningen samt likt bedöms äga massiv effekt på befolkningens hälsotillstånd beneath enstaka viss tidsperiod.
Vanliga folksjukdomar inom land är diabetes, cancer samt hjärt- samt kärlsjukdomar.
Ett folkhälsoproblem är kapabel definieras från för att detta drabbar minimalt enstaka andel från befolkningen samt innebär allvarliga konsekvenser för drabbade personer samt samhället inom stort.
Hur ojämlikhet inom hälsa uppstår
Ojämlikhet inom hälsa förmå beskrivas vilket systematiska skillnader inom hälsa mellan grupper tillsammans olika social position.
Social position handlar ifall vilken ställning människor besitter inom olika kontext inom samhället.
När social position baseras på utbildningsnivå, arbete alternativt inkomstnivå kallas detta för socioekonomisk position.
Ofta är människors hälsa bättre ju högre socioekonomisk position dem besitter. Processen på baksidan detta förmå beskrivas såsom för att dem likt besitter mer tillgångar från början också äger bättre förutsättningar för att få ökade tillgångar samt enstaka bättre hälsa.
Man brukar prata ifall ett social gradient inom hälsa.
Den sociala gradienten inom hälsa gäller för inom princip samtliga dem sjukdomar likt bidrar maximalt mot sjukdomsbördan inom landet idag. detta gäller också för medellivslängd samt självskattad hälsa.
Utöver socioekonomi är kapabel ojämlikhet inom hälsa bero på annat likt påverkar människors sociala position inom samhället, mot modell detta vilket kopplar mot diskrimineringsgrunderna.
Diskriminering reducerar människors handlingsutrymme för att skapa sina liv samt göra omröstning vilket främjar hälsa.
I lagen finns detta sju diskrimineringsgrunder. Dessa är kön, könsöverskridande identitet alternativt formulering, etnisk tillhörighet, tro alternativt ytterligare trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt ålder.
Vad menas tillsammans med utsatta alternativt sårbara grupper?
Vad liksom menas tillsammans utsatta alternativt sårbara grupper är enstaka fråga angående kontext.
enstaka assemblage förmå artikel sårbar ur en perspektiv samt ej alls ur en annat perspektiv. inom vissa kontext kunna exempelvis hbtqi-personer, personer tillsammans med vissa funktionsnedsättningar, migranter, nationella minoriteter, ensamstående föräldrar samt personer såsom står utanför arbetsmarknaden artikel sårbara alternativt utsatta, medan dem ej är detta inom andra sammanhang.
Folkhälsoarbete tar hänsyn mot människors olika förutsättningar.
Ohälsa samt systematiska skillnader inom hälsa utgör en bekymmer för individer, för samhället samt för ett hållbar tillväxt.
För individen kunna detta handla angående försämrade alternativt förlorade levnadsår, lägre intäkt, mindre möjligheter för att påverka både sitt liv, samhället inom stort samt sin sociala position. För samhället förmå detta handla ifall kostnader kopplade mot vård samt vård liksom kostnader kopplade mot produktionsbortfall på bas från sjukdom.
andra modell på konsekvenser för samhället är minskad social rörlighet samt minskad tillit mot samhällsinstitutioner.
Jämlikhet inom hälsa
Folkhälsoarbete
Folkhälsoarbete är en målinriktat samt strukturerat sysselsättning för för att främja hälsa samt förebygga sjukdom, likt är kapabel bedrivas på många olika arenor.
en viktigt avsikt är för att minska ojämlikhet inom hälsa.
Folkhälsoarbetet består från två, kompletterande delar: hälsofrämjande sysselsättning (promotion) samt förebyggande jobb (prevention). Förenklat utgår hälsofrämjande insatser från kunskapen ifall vad vilket gör för att individer utvecklas väl samt mår utmärkt, medan förebyggande insatser utgår från kunskapen ifall vilket såsom orsakar ohälsa samt sjukdom hos individen.
detta är kapabel ibland existera svårt för att särskilja begreppen hälsofrämjande samt förebyggande, eftersom dem mot stora delar överlappar varandra.
Hälsofrämjande arbete
Hälsofrämjande jobb syftar mot för att främja hälsa samt stärka alternativt bibehålla människors fysiska, psykiska samt sociala välbefinnande.
detta handlar ifall för att stödja den enskilda individen för att ta eget ansvar för sin hälsa genom för att bland annat öka hens delaktighet samt tilltro mot den egna förmågan. Hälsofrämjande jobb handlar också angående insatser på befolknings- samt gruppnivå, mot modell för att producera säkra trafik- samt lekmiljöer.
inom detta hälsofrämjande arbetet är detta viktigt för att titta samspelet mellan individ samt samhälle. samtliga besitter en ansvar för sin personlig hälsa inom ramen för detta beslutsutrymme liksom samhället erbjuder.
Faktorer likt förmå gynna hälsan genom för att bidra mot för att hälsan bibehålls alternativt förbättras kallas skyddsfaktorer.
detta förmå artikel goda sociala relationer mot släkt samt vänner samt för att artikel fysiskt energisk. För en hälsofrämjande jobb krävs insikt angående skyddsfaktorer.
Förebyggande arbete
Förebyggande sysselsättning handlar ifall för att tillsammans olika insatser undvika för att något händer såsom påverkar hälsan negativt.
detta inkluderar:
- att minska risken från sjukdom alternativt skada
- att minska risken för fysiska, psykiska alternativt sociala problem
- att förhindra återinsjuknande
- att genom tidig upptäckt förhindra för att sjukdom utvecklas.
Riskfaktorer
Faktorer liksom ökar risken för sjukdom samt skador kallas riskfaktorer.
För för att bedriva en sjukdomsförebyggande sysselsättning såsom syftar mot för att undvika tragedier samt sjukdom krävs förståelse angående hur dem viktigaste riskfaktorerna kunna begränsas alternativt elimineras.
Universella samt riktade insatser
Både hälsofrämjande samt förebyggande sysselsättning är kapabel riktas mot individer, grupper alternativt kurera befolkningen.
Insatserna är kapabel även riktas mot dem arenor där människor lever samt verkar.
Folkhälsoinsatser liksom riktas mot läka befolkningen kallas för universella insatser, medan insatser såsom vänder sig mot specifika riskgrupper kallas för riktade insatser. Selektiva insatser riktas mot identifierade riskgrupper, medan indikerade insatser riktas mot individer tillsammans med en särskilt riskbeteende alternativt utvecklad problematik.
När insatser riktas mot riskgrupper inom proportion mot dem behov såsom finns kallas detta för proportionell universalism. Här tar man alltså hänsyn mot särskilt utsatta grupper, mot modell dem tillsammans med låg socioekonomisk position, vilket gäller både omfattning samt utformning. På så sätt kunna man minska den sociala gradienten inom hälsa samt samtidigt hjälpa dem särskilt utsatta.
Exempel på hälsofrämjande samt förebyggande arbete
Exempel 1.
Utökat hembesöksprogram
Ett modell på hur universella insatser kunna anpassas proportionellt efter sårbarhet samt behov är en utökat hembesöksprogram. Programmet inom distrikt huvudstaden vänder sig mot förstagångsföräldrar inom socioekonomiskt utsatta områden samt föräldrar likt föder sitt första små människor inom landet.
detta ordinarie barnhälsovårdsprogrammet förstärks mot sex hembesök beneath barnets första 18 månader. Socialtjänstens föräldrastöd samt barnhälsovården samverkar. Planeringen samt dimensioneringen från besöken görs utifrån gruppens behov, dock innehållet inom hembesöken anpassas efter detta enskilda barnets samt föräldrarnas behov.
Exempel 2: Statligt fritidskort
Fem myndigheter äger fått inom uppgift från regeringen för att jobba fram en statligt fritidskort.
Fritidskortet syftar mot för att ge samtliga ungar förutsättningar för enstaka meningsfull ledighet samt bör innehålla ett summa valuta liksom förmå användas likt avgift för fritidsaktiviteter. Reformen riktar sig mot varenda ungar samt unga, dock detta är enstaka skillnad inom nivå på stödet baserat på socioekonomiska faktorer.
Vidare bör unge samt unga tillsammans funktionsnedsättning, alternativt andra behov från särskilt stöd, uppmärksammas så för att fritidskortet kommer dem mot godo inom lika massiv utsträckning liksom andra ungar samt unga.
Exempel 3. Barnhälsovården
Alla barnfamiljer erbjuds en nationellt barnhälsovårdsprogram tillsammans universella insatser mot varenda ungar.
Dessutom erbjuds riktade insatser mot unge tillsammans med särskilda behov. Barnhälsovårdens aktivitet förmå beskrivas inom tre steg. detta första, universella steget handlar angående för att följa samt stödja samtliga barns hälsa, tillväxt samt livsvillkor. inom detta andra steget ges riktade insatser mot dem små människor liksom behöver detta, mot modell för för att dem tillhör ett riskgrupp.
detta tredjeplats steget innebär ytterligare åtgärder, möjligen behandling inom samverkan tillsammans andra vårdgivare alternativt tillsammans med socialtjänsten.
Hälsofrämjande hälso- samt sjukvård
Hälsofrämjande hälso- samt sjukvård utvecklar samt integrerar förebyggande samt hälsofrämjande insatser inom vården.
detta kunna även innebära befolkningsinriktade insatser samt samverkan tillsammans med lokalsamhället. Hälsofrämjande hälso- samt sjukvård syftar också mot för att producera enstaka mer hälsofrämjande arbetsmiljö för medarbetarna. Målet är för att förstärka vårdens insatser för enstaka god samt jämlik hälsa.
Exempel på insatser är mödra- samt barnhälsovård, vaccinationer, rådgivande diskussion ifall levnadsvanor mot patienter samt riktade hälsosamtal mot befolkningsgrupper.
Folkhälsovetenskap
Folkhälsovetenskap är en tvärvetenskapligt område såsom studera befolkningens hälsa samt åtgärder liksom syftar mot för att skydda samt förbättra hälsan. detta handlar angående för att analysera faktorer vilket är kapabel påverka människors hälsa samt välbefinnande, mot modell livsmiljö, sociala förhållanden samt levnadsvanor.
detta handlar också angående hälso- samt sjukvårdens organisation samt arbetssätt. Folkhälsovetenskap är detta kunskapsområde liksom detta praktiska folkhälsoarbetet måste äga liksom stöd för för att existera kunskapsbaserat.
Vad är social hållbarhet?
Ibland likställs arbetet för ett god samt jämlik hälsa tillsammans arbetet för social hållbarhet.
en socialt hållbart samhälle förmå beskrivas såsom en jämställt samt jämlikt samhälle där människor
- lever en gott liv tillsammans med god hälsa, utan orättfärdiga skillnader
- känner tillit samt förtroende mot varandra samt är delaktiga inom samhällsutvecklingen.
Utöver social hållbarhet besitter arbetet för ett god samt jämlik hälsa även nära koppling mot den miljömässiga samt ekonomiska hållbarheten.