Iron maiden spelade i göteborg 1993

För andra betydelser, titta Iron Maiden (olika betydelser).

Iron Maiden (svenska: Järnjungfru) existerar en engelskthårdrocksband liksom bildades den 25 månad 1975 från basisten samt låtskrivaren Steve Harris.

Iron Maiden
Steve Harris, Dave Murray, Adrian Smith, Bruce Dickinson, Nicko McBrain, Janick Gers
Bakgrund	London, England, Storbritannien
Genre	Heavy metal
År liksom aktiva	1975–
Skivbolag	EMI, Universal Music Group, Parlophone, skyddad plats Records, Epic Records, Columbia Records, Portrait Records, Capitol Records
Artistsamarbeten	The Entire Population of Hackney, Gogmagog, Praying Mantis, psykiskt sjuk Motel, Samson, Trust, Urchin
Medlemmar
Steve Harris Dave Murray Bruce Dickinson Adrian Smith Nicko McBrain Janick Gers
Tidigare medlemmar
Clive Burr Paul Di'Anno Blaze Bayley Dennis Stratton Doug Sampson Paul Cairns Paul Todd Dave Mac Tony Parsons Dennis Wilcock Terry Wapram Thunderstick Tony Moore Ron Matthews Bob Sawyer Terry Rance Paul Day Dave Sullivan
Utmärkelser Grammy Award till bästa metalframträdande (2011)

De nuvarande medlemmarna existerar Bruce Dickinson (sång), Steve Harris (bas), Dave Murray (gitarr), Adrian Smith (gitarr), Janick Gers (gitarr) samt Nicko McBrain (trummor).

Tidigare medlemmar sedan bandets skivdebut 1980 existerar sångarna Paul Di'Anno samt Blaze Bayley, trummisen Clive Burr samt gitarristen Dennis Stratton.

Några från Iron Maidens maximalt kända låtar existerar Run to the Hills, The Number of the Beast, The Trooper samt Fear of the Dark. tillsammans cirka 130 miljoner avyttrade skiva samt cirka 2200 genomförda konserter ifrån detta tidiga 1980-talet mot idag existerar Iron Maiden en från dem maximalt framgångsrika samt inflytelserika banden inom musikgenren hårdrock.^[1][2] Iron Maiden äger givit ut sjutton studioalbum, elva livealbum, sju samlingsalbum, fyra samlingsboxar, cirka 40 singlar samt cirka femton DVD/VHS tillsammans med konsertinspelningar.^[3]

Iron Maidens maskot samt tecken existerar monstret Eddie, utformad från Derek Riggs.

Bandets managers sedan 1979 existerar Rod Smallwood samt Andy Taylor. Bandets primära skivproducenter äger varit Martin Birch (1982–1992) samt Kevin Shirley (2000–).

Musikstil

redigera

Iron Maiden agerar hårdrock vilket varierar mellan raka rocklåtar, exempelvis Run to the Hills (3:50 minuter), samt progressivaepos tillsammans olika melodier samt tempobyten, exempelvis Rime of the Ancient sjöman (13 minuter).

flera från texterna existerar baserade vid filmer, skönlitteratur alternativt historiska händelser, exempelvis Murders in the Rue Morgue, Where Eagles Dare, The Trooper, To Tame a nation, Aces High, The Duellists, Rime of the Ancient sjöman, Alexander the Great, Sign of the Cross, Lord of the Flies, The Edge of Darkness, The Clansman, Brighter Than a Thousand Suns samt The Longest Day.

flera andra texter går inom genrerna skräck, fantasy alternativt scienceficion, exempelvis Seventh Son of a Seventh Son, Dance of Death samt The sista Frontier. detta finns även samhällskritiska samtidstexter, exempelvis 2 Minutes to Midnight, Be Quick or Be Dead samt Age of Innocence.

1975–1979

redigera

Pubband inom Östra London (1975–1977)

redigera

Iron Maiden bildades inom London vid juldagen 1975 från Steve Harris, såsom tidigare spelat vid stadens pubscener inom banden zigenare Kiss samt Smiler.

Harris ägde blivit alltmer otillfredsställd tillsammans med för att hans tidigare grupp antingen ej ville alternativt ej kunde spela hans mer progressiva kompositioner. denne bestämde sig därför på grund av för att forma en eget grupp var han egen skulle artikel låtskrivare. denne ägnade utdragen period beneath 1975 åt för att hitta bandmedlemmar genom annonser samt tidigare kontakter.

Den inledande uppsättningen från Iron Maiden bestod från Harris vid bas, Dave Sullivan samt Terry Rance vid gitarr, Ron "Rebel" Matthews vid trummor samt Paul Day vid sång.^[4][5] Harris tog bandnamnet efter detta fiktiva medeltida tortyrinstrumentet järnjungfru samt designade egen bandloggan.^[6]

Bandet spelade inledningsvis flera covers till för att ett fåtal pubspelningar, liksom Smoke on the vatten från Deep Purple samt Jailbreak från Thin Lizzy.

dock ambitionen plats ständigt för att fokusera vid egna låtar.^[7] Steve Harris ville blanda massiv samt aggressiv hårdrock tillsammans med många melodier samt tvåstämmiga gitarrer, progressiva tempobyten samt snabba solon. Hans inledande Iron Maiden-låtar plats Iron Maiden, Prowler, Transylvania, Wrathchild samt enstaka långsammare utgåva från Purgatory vilket då hette Floating.^[8] dem inledande livespelningarna gjordes inom femte månaden i året 1976.

beneath detta fortsatta 70-talet spelade bandet vid okänt samt pubar runtom inom London samt England.^[2]

Efter cirka tjugofem pubspelningar ersattes Day från Dennis Wilcock ifrån bandet Smiler. i enlighet med Harris fanns Day ett tekniskt god sångare, dock han ansågs sakna den energi samt karisma vilket Iron Maiden ville uppvisa vid scenen.^[9] Wilcock tillförde en ökat showelement tillsammans sin starka influens från KISS.

denne sminkade sig tillsammans enstaka himlakropp kring en ögat, liksom Paul Stanley, samt använde sig från material samt utklädnad. nära enstaka spelning fanns han exempelvis utklädd mot vampyr.Under låten Prowler dryckesställe denne trenchcoat vilket ett blottare samt beneath låten Iron Maiden fanns hans rutin för att dra en svärd ovan munnen samt spotta teaterblod.^[9]

Eftersom varken Rance alternativt Sullivan höll måttet likt sologitarrist rekryterades Dave Murray inom månad 1976.

Tanken fanns för att bandet skulle äga tre gitarrister. Detta uppskattades ej från Rance samt Sullivan, samt Harris valde då för att ersätta bägge tillsammans med Murray liksom isolerad gitarrist.^[10]

Harris insåg snart för att hans kompositioner fordrade enstaka andra gitarrist, samt beneath 1977 rekryterades Bob sågverksarbetare ifrån den lokala pubscenen.

sågverksarbetare tog sig artistnamnet Bob Angelo, dock blev ej långvarig inom bandet eftersom han började rivalisera internt tillsammans med Dave Murray angående gitarrspelet vilket ledde mot gräl.^[11]

Efter ett pubspelning blev bandet kontaktade från ett representant till RCA Records. Denne ville boka dem på grund av enstaka PR-spelning var flera skivbolagsrepresentanter skulle närvara.

Iron Maiden refuserade erbjudandet efter för att RCA Records kom tillsammans krav angående för att omfatta fler affärsmässig coverlåtar, avsluta tillsammans med rekvisitan samt anta enstaka punkigare image tillsammans betalkort kalufs. Iron Maiden fick nära denna tidsperiod liknande råd ifrån andra skivbolag, gällande för att avsluta tillsammans med den långhåriga hårdrocksstilen samt fokusera vid dem punkiga dragen inom låtarna.^[12]

Dave Murray fick sparken ifrån bandet efter för att han blivit osams tillsammans sångaren Dennis Wilcock.

Steve Harris prioriterade för att ej förlora Wilcock liksom sångare, samt Murray återgick mot sitt gamla grupp sjöborre såsom frontades från hans barndomskamrat Adrian Smith.^[13] Efter för att äga tappat bort eller missat båda sina sologitarrister avgjorde sig Harris på grund av för att testa enstaka helt färsk uppsättning. denne rekryterade Terry Wrapham vid gitarr samt Tony Moore vid keyboard.

Denna uppsättning blev högst något som är kortvarigt eller inte permanent samt gjorde enbart ett spelning. nära denna spelning uteblev trummisen Matthews oväntat samt ersattes hastigt från Thunderstick (senare inom Samson). Både Wrapham samt Thunderstick plats hårt sminkade inom KISS-stil beneath spelningen, samt Thunderstick fanns drogad samt började bråka tillsammans publiken.^[14] Harris fanns många otillfredsställd tillsammans spelningen samt ville starta angående bandet tillsammans med Doug Sampson vid likt fräsch trummis, dock sångaren Wilcock uppskattade för att dem nya medlemmarna delade hans influenser ifrån KISS samt Alice Cooper samt ansåg för att Harris plats på grund av ledande inom sitt ledarskap.

Denna samtal ledde mot för att Wilcock lämnade Iron Maiden, samt Harris fick börja ifall tillsammans med för att söka nya medlemmar.^[15] Harris vände sig omedelbart mot Dave Murray igen, vilket genast återvände.^[16]

NWOBHM (1978)

redigera

Medan en precis arbetssökande pågick efter enstaka färsk sångare repeterade bandet vilket trio beneath sommar samt höst 1978.

Harris skrev nya låtar liksom Another Life, skyddad plats samt Drifter.^[17] beneath enstaka rockkväll vid enstaka värdshus inom Leytonstone blev dem presenterade till Paul Di'Anno, samt inom november fick denne jobbet vilket sångare efter ett audition var han sjungit Prowler samt Iron Maiden.^[18]

Bandet började åter igen boka pubspelningar samt utomhusfestivaler.

Publiksiffrorna växte markant tillsammans med varenda framträdande, tillsammans med flera publikrekord vid Londons mindre klubbscener. Gage-pengarna investerades inom scenshowen tillsammans med mer ljus, förbättrad ljud samt pyroteknik. nära denna tidsperiod skapades bandets sedan dess konstanta maskotEddie. han plats ursprungligen enstaka maskering inom papier-maché liksom satt ovanför trumsetet samt spydde ut rök alternativt blod beneath låten Iron Maiden, samt liksom skämtsamt kallades Eddie the 'Ead.^[19] vilket andragitarrister passerade Paul Cairns (med artistnamnet Mad Mac), Paul Todd samt Tony Parsons.^[20]

Tidningen Sounds skrev ett tidig recension från Iron Maidens liveframträdande, samt reportern omnämnde dem såsom detta bästa bandet han sett den kvällstid.

inom Sounds gjorde bandet även sin inledande riktiga fotosession.^[21] beneath den denna plats tiden ägde bandet även skaffat sin inledande riktiga turnébuss. Harris lånade 3000 pund från sin faster till för att köpa enstaka tre ton massiv kollektivtrafik, såsom bandet döpte mot The Green Goddess. tackar vare artikeln inom Sounds ägde Iron Maiden börjat bli kända även utanför London, samt dem kunde idag erhålla spela även vid andra orter inom landet.

dem övernattade oftast inom The Green Goddess eftersom dem ej ägde råd tillsammans med hotell.^[22]

Bandet ägde fått ett trogen publik inom London, samt enstaka från dem största beundrarna plats Keith Wolford likt senare skulle komma för att sköta bandets fanclub beneath flera kalenderår. denne fanns den förste individ likt dryckesställe enstaka Iron Maiden-tröja, likt han gjort egen utifrån Dave Murrays låt Charlotte the Harlot tillsammans texten "Charlotte Rules Ok".

denne fick därför bli den såsom formgav den inledande officiella tröjan, enstaka skarlakansröd t-shirt tillsammans Iron Maidens emblem inom mörk skrivelse.

För för att utföra enstaka demo till konsertbokningar reserverade bandet in sig inom den lilla studion Spaceward inom Cambridge. dem ägde bara råd tillsammans med enstaka 24-timmarssession vid nyårsafton 1978 då studion stod ledig.

dem hann spela in fyra låtar: Iron Maiden, Invasion, Prowler samt Strange World. dem ägde just då ej råd för att köpa mastertapen till senare redigering alternativt extra pålägg, samt då dem återvände numeriskt värde veckor senare ägde studion raderat den. dem gav demon mot hårdrocks-dj:n Neil Kay, likt myntat begreppet New Wave of British Heavy metall (NWOBHM), samt låten Prowler blev populär vid hans klubblista.

beneath hösten 1979 fick Iron Maiden sina sedan dess konstanta managersRod Smallwood samt Andy Taylor.^[23]

The Soundhouse Tapes (1979)

redigera

I oktober 1979 inbjöd Rod Smallwood in stora skivbolag såsom EMI, CBS Records, A&M samt Warner Bros mot bandets utsålda spelning vid Londons berömda Marquee Club.

Varken CBS, Warner Bros alternativt A&M visade något nyfikenhet, dock representanten till EMI, John Darnley, skrev mot sin ledare Brian herde för att denne snarast måste komma samt titta Iron Maiden spela. detta gjorde Sheperd tio dagar senare, samt erbjöd Iron Maiden en skivkontrakt.^[24]

I väntan vid detta utlovade kontraktet, vilket drog ut vid tiden, avgjorde Iron Maiden för att vid personlig grabb släppa ett EP inom limiterad sjutumsvinyl vid 5000 exemplar.

Skivan bestod från låtarna Prowler, Invasion samt Iron Maiden ifrån den tidigare demo dem spelat in inom Cambridge, samt fick titeln The Soundhouse Tapes efter rockklubben var låtarna fått sitt stora genomslag inom London. EP:n gjordes inom inledande grabb ej inom kommersiellt avsikt utan plats avsedd likt ett limiterad souvenir till 1,20 pund åt den allra första fanskaran inom Östra London, samt distribuerades från fanklubben via Keith Wilfort.

såsom omslag användes en färgfoto ifrån ett spelning, föreställande ett barbröstad Paul Di'Anno tillsammans näven inom luften – en foto taget från enstaka stamgäst vid Soundhouse. Harris textade egen omslaget till grabb. Skivan gavs ut 9 november 1979 samt varenda 5000 exemplar sålde slut vid numeriskt värde veckor. detta ledde mot en ökat nyfikenhet ifrån skivbolagen, då ungdomar frågade efter den slutsålda skivan inom butikerna.

HMV samt Virgin erbjöd för att trycka skivan inom stora upplagor, dock Iron Maiden tackade nej mot detta på grund av för att istället skydda skivans speciella innebörd på grund av dem tidiga fansen.^[25] EMI strukturerade för tillfället detta färdiga skivkontraktet vid tre garanterade studioalbum tillsammans 50 000 pund inom förskott samt betalade inspelningskostnader.

Kontraktet signerades från Harris, Murray, Di'Anno samt Thompson.^[26] Inför albuminspelningen behövdes enstaka färsk gitarrist samt inledningsvis tillfrågades Adrian Smith, dock han tackade nej eftersom denne egen även fått skivkontrakt tillsammans sitt grupp Urchin.^[27] Då satte bandet in ett reklam inom musiktidningen Melody Maker samt värvade Dennis Stratton.

eftersom Doug Sampson ofta fanns sliten samt sjuk från dem allt fler klubbspelningarna fick denne sparken samt ersattes från Dennis Strattons kompis Clive Burr.^[28]

Rod Smallwood samt Andy Taylor skapade samtidigt en eget skivbolag samt managementbolag på grund av för att behärska stödja Iron Maiden helt samt hållet. Bolaget döptes mot skyddad plats Records efter Iron Maidens låt Sanctuary.^[29]

I månad 1979 spelades Iron Maidens inledande radiokonsert in samt fyra låtar sändes inom programmet Friday Rock Show inom Radio 1.

inom månad 1980 fick Iron Maiden låtarna Wrathchild samt skyddad plats inkluderade vid samlingsskivan metall for Muthas, liksom innehöll en urval från NWOBHM:en, samt dem fick även delta inom Englandsturnén tillsammans identisk namn såsom sårskydd åt akter liksom Motörhead samt Saxon. tillsammans hjälp från Rod Smallwood samt bokningsagenten Jack Jackson bokades dem även vilket sårskydd vid turnéer tillsammans både Judas präst samt KISS beneath 1980.

1980–1981

redigera

Iron Maiden (1980)

redigera

I månad 1979 påbörjades en inledande försök mot albuminspelning inom enstaka små studio inom Östra London, utan någon skapare samt tillsammans hjälp från ljudteknikern Guy Edwards, dock detta höll ingen standard samt resulterade ej inom några sparade inspelningar. inom januari gjordes en nytt försök inom Kingsway Studios inom Västra London tillsammans med Andy Scott ifrån Sweet liksom skapare, dock dem kom ej överens samt ej heller detta resulterade inom några sparade inspelningar.

Istället föreslogs veteranen Will Malone såsom producerat Black Sabbath samt Meat Loaf samt denne blev albumets officiella skapare. Bandet ansåg dock för att dem inte någonsin fick någon vidare hjälp från honom samt för att dem fick producera vid personlig grabb tillsammans med hjälp från Kingsways studiotekniker Martin Levan. beneath albuminspelningen skymtade dem inledande problemen tillsammans Dennis Stratton, likt försökte hitta vid annorlunda versioner från Phantom of the musikdrama.

Stratton fanns influerad från Wishbone Ash samt Queen samt föredrog Iron Maidens mjukare blad framför detta råare materialet såsom Prowler samt Iron Maiden.^[30]Se huvudartikeln Iron Maiden (musikalbum).

Albumets inledande småsten Running Free släpptes den 15 månad samt sålde snabbt inom 10 000 exemplar samt gick in vid ställe 44 vid brittiska singellistan.^[31] vid omslaget skymtade på grund av inledande gången Eddie inom sin tecknade struktur, samt fanns skapad från konstnären Derek Riggs.

Rob Smallwood ägde sett enstaka jazzaffisch vid EMI:s kontor samt frågat efter konstnären, likt plats Riggs. Bland enstaka upphöjd teckningar inom Riggs portfolio likt plats avsedda likt omslag mot science fictionböcker hittades den Eddie vilket syns vid albumomslaget.^[32] Smallwood bad Riggs för att utföra håret lite längre, sålunda detta blev mer hårdrock samt mindre punk.

Förslaget för att denna utgåva från Eddie skulle ingå inom Iron Maidens scenshow kom ifrån den dåvarande VD:n till EMI, Rupert Perry, såsom sa mot Smallwood för att "de skulle ta upp den var varelsen vid scenen". inom start spelades Eddie från Smallwood egen, iförd maskering samt skinnjacka. han hoppade runt vid scenen beneath introt på grund av för att erhålla igång publiken.^[33]

Bandet fick medverka inom Top of the Pops, en 30-minuters tv-program såsom visade upp den gångna veckans topplista.

Iron Maiden insisterade vid för att erhålla framföra sin låt live, vilket ej förekommit sedan sextiotalet.^[34]

I mars 1980 blev detta femton konserter inom England vilket sårskydd åt Judas präst inom stora arenor.^[35] Den 14 april släpptes detta självbetitlade debutalbumet vilket sålde 60 000 exemplar den inledande månaden samt gick in vid ställe 4 vid brittiska albumlistan, var detta nedsänkt kvar inom femton veckor.^[36]

Iron Maidens inledande stora brittiska turné vilket huvudakt startade strax efter skivsläppet.

Se huvudartikeln Iron Maiden Tour. såsom fristående småsten inom samband tillsammans med sommarturnén släpptes skyddad plats, såsom redan blivit enstaka livefavorit samt inkluderades inom den amerikanska utgåvan från albumet samt senare återutgivningar vid cd. Omslaget plats enstaka aning kontroversiellt tillsammans enstaka knivbeväpnad Eddie såsom just ägde dräpt ett kvinna liksom fanns porträttlik den dåvarande premiärministernMargaret Thatcher.

Eddie verkar äga stött kniven inom kvinnan (Thatcher) till för att denna ägde rivit ner Maiden-affischer. enstaka mörk rektangel sattes framför ögonen vid kvinnan på grund av för att ej alltför tydlig skylta tillsammans med Thatchers identitet. Bandmedlemmarna såg bilden vilket ironisk samt ägde nog tänkt sig för att den skulle producera enstaka sektion uppståndelse, vilket den även gjorde samt blev bandets inledande kontrovers inom media.

tid 1980 publicerade tidningen The daglig Mirror den utan censur bilden beneath rubriken "Det existerar mord! Maggie offer till rockattack!", vilket maximalt bidrog mot ökad publicitet på grund av bandet.^[37]

Harris samt Smallwood ägde kommit överens ifall för att ingen skulle plocka ut några större löner alternativt royalties beneath den inledande tiden.

Istället tog dem risken för att återinvestera all intäkt inom bandets turnéer samt erlägga från äldre skulder. Bandmedlemmarna samlade bara ut enstaka ersättning vid 60 pund inom veckan.^[38] Den 23 augusti spelade dem vid Readingfestivalen, vilket då plats den största utomhusfestivalen inom Storbritannien, samt fick agera sårskydd åt UFO såsom plats en favoritband på grund av Steve Harris.

Festivalspelningen blev deras dittills största publik tillsammans med cirka 40 000.^[39]

Med den ökande kvantiteten konserter samt längre turné började Di'Anno klaga ovan röstproblem samt utmattning. detta blev ej ovanligt för att spelningar ställdes in vid bas från honom, samt denne levde hårt tillsammans alkohol, cigaretter, ett starkt stimulerande medel som utvinns ur kokabusken samt amfetamin.^[40]

Bandet gav sig inledande gången ut inom Europa, likt sårskydd åt KISS, samt albumet klättrade vid dem europeiska försäljningslistorna.

Iron Maiden gjorde sin inledande svenska spelning inom oktober 1980, tillsammans med KISS inom Eriksdalshallen inom huvudstaden den 9 oktober samt inom Scandinavium inom götet den 10 oktober. Se huvudartikeln Iron Maiden Tour.

 

Under KISS-turnén blev detta klart på grund av bandmedlemmarna för att dem ägde bekymmer tillsammans Dennis Stratton.

Den låga lönen störde honom, eftersom denne plats fem kalenderår äldre än dem andra samt ägde ett släkt för att försörja, samt denne påstod för att denne tjänade mindre liksom medlem inom Iron Maiden än denne ägde gjort innan. denne spenderade allt mindre tidsperiod tillsammans med sina egna bandkamrater samt umgicks hellre tillsammans med KISS turnépersonal alternativt tillsammans skivbolagsfolk ifrån EMI.

Rod Smallwood ägde en allvarligt diskussion tillsammans Dennis Stratton, likt förklarade för att denne gärna ville ta detta lugnt då bandet ej spelade samt för att han då fick situation för att lyssna vid den toner han egen uppskattade. Smallwood tyckte ej ifall Strattons inställning utan ville för att han skulle artikel ett god kamrat samt åka inom bandets kollektivfordon.

Dessutom gillades detta ej för att han försökte föra bandet inom ett mjukare med känsla för musik riktning. inom oktober 1981 fick Stratton sparken. inom detta officiella meddelandet 1981 angavs musikaliska skiljaktigheter.^[41]

Strattons sista inspelning tillsammans Iron Maiden fanns deras fristående småsten Women in Uniform, ett cover vid detta australiska bandet Skyhooks vilket själva haft enstaka hit tillsammans med låten.

detta fanns detta amerikanska skivbolaget Zomba såsom ville äga ett "hitsingel" ifrån Iron Maiden. mot låten gjorde Iron Maiden sin inledande musikvideo. Singeln blev ingen hit utan gick ej högre än ställe 35.

Stratton ersattes från Adrian Smith såsom introducerades till publiken beneath dem avslutande konserterna 1980. Turnéavslutningen vid The Rainbow inom London filmades samt gavs ut såsom enstaka halvtimmes konsertvideo tillsammans med titeln Live at the Rainbow.^[42]

Killers (1981)

redigera

I månad 1980, åtta månader efter debutalbumet, påbörjades inspelningen från uppföljaren.

Inspelningen skedde inom Battery Studios inom nordvästra London, var bandet tidigare beneath hösten spelat in Women in Uniform. Albumet producerades från Martin Birch, såsom sedan skulle anlända för att producera samtliga från Iron Maidens skivor fram mot sin pension efter Fear of the Dark 1992. Bandet ägde velat äga Birch liksom skapare redan vid detta inledande albumet, dock trodde ej för att dem fanns en tillräckligt stort namn på grund av honom.

Birch ägde däremot redan hört talas angående dem samt ägde gärna arbetat tillsammans med inledande albumet.^[43]

Albumtiteln Killers plats tidigt bestämd samt detta mesta från låtmaterialet fanns redan färdigt, eftersom detta fanns flera låtar ifrån bandets live-show såsom ej fått område vid debuten. Killers debuterade vid albumlistan likt siffra tolv, åtta platser lägre än vilket Iron Maiden ägde gjort.

Harris fanns dock ej särskilt oroad från skivans placering vid brittiska topplistan, eftersom den sålde god utomlands, samt totalt sett sålde den många förbättrad än vad Iron Maiden ägde gjort.^[44]Se huvudartikeln Killers (musikalbum)

Till turnén Killer World Tour släpptes enstaka dubbel A-sida såsom småsten tillsammans Wrathchild samt den fristående Twilight Zone.

Twilight Zone inkluderades vid den amerikanska albumutgåvan samt vid senare återutgivningar vid cd. Singeln hamnade vid lokal 31 vid singellistan – den näst högsta placeringen dem haft hittills. Den engelska delen från turnén blev enstaka succé samt bandet gjorde idag ett tvåtimmarsshow såsom huvudakt. Bandet gav sig vidare ut inom Europa igen samt sov inom sin turnébuss samt spelade nästan varenda natt.

detta dröjde ej länge förrän detta pressade schemat gjorde för att somliga inom bandet knappt visste inom vilket nation dem befann sig. Adrian Smith minns ett natt då Paul Di'Anno presenterade bandet vid dålig franska. "Det enda problemet fanns för att oss befann oss inom Italien."^[45]

Bandet spelade inom Japan samt Australien samt gjorde sina inledande konserter inom Nordamerika.

inom samband tillsammans med den ökande framgången förvärrades dock problemen tillsammans med Di'Anno. Bandet tvingades ställa in flera konserter, inklusive ett hel inbokad Tysklandsturné, samt situationen började bli ohållbar. "Vi ville ej ställa in kurera turnén; detta ägde varit ett katastrof", minns Steve Harris.^[46]

Slutligen beslutades detta för att Di'Anno måste bli avskedad.^[47] Nyheten tillkännagavs inom oktober 1981 tidningen Sounds, var enstaka talesman ifrån EMI:s pressavdelning förklarade för att beslutet ägde fattats "på helt vänskaplig basis" samt för att detta ägde sin bas inom "väldigt olika inställningar mot toner samt turnerande".

Steve Harris kommenterade senare: "Vi säger ständigt för att detta beror vid 'musikaliska oenigheter' då någon lämnar bandet. dock detta existerar mer till för att skydda dem än oss. detta räcker tillsammans med för att dem ej existerar tillsammans med inom bandet längre. detta existerar onödigt för att strö krydda inom såren."^[48]

När Di'Anno sparkades ägde Iron Maiden inom hemlighet redan värvat Bruce Dickinson ifrån Samson.^[49] Dickinson ägde tappat bort eller missat intresset på grund av detta struliga samt otursföljda Samson, samt fanns många imponerad från Iron Maiden samt detta teatrala annonsen inom deras toner.

han ägde mot samt tillsammans med redan fantiserat ifall för att ta Di'Annos lokal, samt funderat ovan hur denne skulle behärska utföra Iron Maiden ännu bättre.^[50] Harris samt Murray ägde redan tidigare fått upp ögonen på grund av Dickinsons röst samt scenpersonlighet, liksom Harris ansåg passade hans toner perfekt.

inom augusti 1981 reste Harris samt Smallwood mot Readingfestivalen på grund av för att titta Samsons spelning samt diskret tillhandahålla Dickinson enstaka audition mot Iron Maiden. denne accepterade erbjudandet, dock ställde samtidigt motkravet för att han skulle erhålla bidra tillsammans med sin personlig framtidsperspektiv kring bandets stil.^[51]

Terry Slesser ifrån proggbandet Beckett fanns även kandidat mot för att ersätta Di'Anno.

Beckett fanns stora influenser på grund av Harris samt Murray, samt Slesser provsjöng tillsammans med Iron Maiden inom ett replokal inom Londons Chinatown. dock hans bluesiga stil passade ej Harris framtidsperspektiv från hur Maiden skulle utvecklas.^[52]

Istället fokuserade man helt vid Dickinson. Inför sin hemliga audition tillsammans med bandet inom ett replokal inom Hackney ägde han blivit instruerad för att lära sig fyra låtar, dock eftersom detta bara fanns numeriskt värde utgivna skiva lärde denne sig samtliga låtar.

beneath sin audition inom replokalen sjöng han Prowler, skyddad plats, Running Free, Remember Tomorrow samt Murders in the Rue Morgue, dock efter för att stämningen lättats upp började dem även roa sig tillsammans bitar ifrån gemensamma favoritband vilket Black Sabbath, Deep Purple samt Jethro Tull.^[53] Bandet plats omedelbart övertygade, dock man behövde även testa hans röst inom studiomiljö samt eftersom detta ej fanns någon tillgänglig studiotid dröjde detta ytterligare några veckor innan dem kunde ge honom slutgiltigt besked.

då han kom tillsammans inom Iron Maiden såg han den stora skillnaden mot detta mer flummiga samt otursföljda Samson, då Iron Maiden ej bara ägde full finansiell uppbackning från en stort skivbolag, tillsammans med förbättrad utrustning samt personlig anställda, utan höll stenhårt vid sina arbetsrutiner tillsammans med upphöjd disciplin samt målmedvetenhet.^[54] Dickinson minns: "Jag tänkte okej, då blir detta nog inget mer marijuanarökande inom turnébussen".^[55]

1982–1988

redigera

The Number of the Beast (1982)

redigera

Bruce Dickinson gjorde sin livedebut tillsammans med Iron Maiden inom Italien den sista veckan inom oktober 1981.

Dickinson adderade enstaka massiv energi vid scenen samt återförde enstaka mer teatralisk blad mot deras image. Skribenten Malcolm Dome skrev för att Dickinson fanns vilket Iron Maiden behövde till för att verkligen slå igenom internationellt.^[56]

Iron Maidens tredjeplats skiva, detta inledande tillsammans Bruce Dickinson, spelades in beneath fem veckor ifrån januari mot månad 1982, beneath tidspress tillsammans med deadline satt mot bandets inbokade turné liksom skulle starta den 25 månad.

Allt befintlig låtmaterial fanns uttömt vid Iron Maiden (1980) samt Killers (1981) samt på grund av inledande gången behövde bandet börja ifrån noll tillsammans låtskrivandet. tillsammans med Dickinsons större sångregister kunde man nedteckna mer komplicerade låtar, vilket Harris ständigt ägde eftersträvat.^[57] Steve Harris minns: "Ska jag artikel uppriktig således måste jag yttra för att detta egentligen plats Bruces sångstil såsom jag tänkte mig för att äga vid Maidens låtar beneath dem tidiga år.

detta existerar bara detta för att Paul kom först."^[58] detta bestämdes tidigt för att albumet skulle varma The Number of the Beast, efter enstaka från dem nya låtar vilket Harris hunnit längst bort med.^[59]Se huvudartikeln The Number of the Beast

The Number of the Beast släpptes inom Storbritannien den 22 mars 1982 samt gick direkt in vid inledande lokal vid albumlistan.

detta hamnade vid top tio nästan överallt inom världen, sålde ovan enstaka miljon exemplar utomlands samt kom dem inledande månaderna för att sälja inom ovan sex miljoner exemplar. inom USA skapade albumets titel ett proteststorm ifrån kristna nymoralister, liksom feltolkat albumtiteln samt titelspåret vilket för att bandmedlemmarna plats djävulsdyrkare såsom ville förleda amerikanska barn.^[60] Bandets musikvideor visades både vid Top of the Pops inom England samt vid nystartade MTV, vilket gav bandet fräsch publik.

Bandets världsturné omfattade all 180 konserter inom arton länder samt blev deras dittills maximalt ambitiösa samt framgångsrika. detta existerar dock den enda från Iron Maidens albumturnéer likt saknade spelning inom landet. Se huvudartikeln The Beast on the Road

 

Efter turnéavslutningen inom månad 1982 blev Clive Burr sparkad ifrån bandet.^[61] läka bandet ansåg för att Clive Burr fanns enstaka suverän trummis, dock beneath framförallt USA-turnén spelade han ofta svårt bakfull vilket innebar för att han underpresterade.^[62] Steve Harris minns enstaka natt då Burr behövde enstaka hink bredvid trumsetet till för att behärska spy.

Harris gick mot managern Smallwood samt berättade för att han ej orkade äga detta därför längre, tillsammans enstaka underpresterande medlem. Burr blev tillsagd för att tydlighet sig, vilket denne gjorde inom några dagar, tills denne betalkort därpå fanns inom dålig struktur igen.^[63]

Clive Burr ersattes från Nicko McBrain ifrån detta franska bandet Trust, såsom turnerat ett sektion vilket sårskydd åt Iron Maiden samt liksom plats kompis mot Burr.

McBrain ägde även vikarierat åt Burr då denne behövt artikel ledig. McBrain fanns visserligen känd likt "en från dem största festprissarna inom världshistorien", dock den väsentliga skillnaden fanns för att McBrain inte någonsin lät festandet vandra ut ovan spelningarna. "Han ger ständigt 110 procent", i enlighet med Steve Harris.^[64] detta inledande framträdandet McBrain gjorde tillsammans Iron Maiden fanns ett TV-show inom Tyskland, fast detta plats ännu ej officiellt för att Burr blivit avskedad därför McBrain gjorde framträdandet iklädd ett Eddiemask.^[65]

Piece of Mind (1983)

redigera

I januari 1983 reserverade bandet in sig vid detta säsongsstängda Le Chalet Hotel vid ön Jersey inom Engelska kanalen på grund av för att notera en fjärde skiva samt använde hotellrestaurangen liksom replokal.

Albumet spelades sedan in ifrån månad mot mars inom Compass Point Studios inom Nassau vid Bahamas samt mixades inom Electric Lady Studios inom New York.^[66][67] Albumet gavs ut den 16 femte månaden i året 1983. Den efterföljande turnén kallades World del av helhet Tour, tillsammans 150 konserter ifrån femte månaden i året mot månad 1983.^[68]Se huvudartiklarna del av helhet of Mind samt World del av helhet Tour

Powerslave (1984)

redigera

Det femte albumet blev detta inledande utan något medlemsbyte.

Efter tre veckors julledighet inleddes arbetet noggrann såsom tidigare tillsammans låtskrivning samt rep vid Le Chalet Hotel vid ön Jersey inom Engelska kanalen, till för att sedan spelas in samt mixas inom identisk karibiska samt amerikanska studios likt del av helhet of Mind.^[69] Albumet gavs ut den 3 september 1984 samt följdes från deras hittills längsta turné, vilket pågick inom ovan en kalenderår.

Den 11 januari 1985 spelade dem till inledande gången inom Sydamerika, vid Rock in Rio-festivalen inom Brasilien. detta beräknas äga varit ungefär 350 000 inom publiken, vilket blev deras största publik någonsin. Se huvudartiklarna Powerslave samt World Slavery Tour

Efter den många grundlig turnén bestämdes detta för att bandet skulle erhålla sex månaders paus, vilket senare drogs ner mot fyra månader.

Särskilt Bruce Dickinson kände sig helt utbränd från turnén samt övervägde för att avsluta ej bara inom Iron Maiden utan liksom musiker.^[70] beneath denna viloperiod startade Nicko McBrain samt Adrian Smith sidoprojektet The Entire Population of Hackney, samt en par från deras låtar användes senare vilket b-sidor åt Iron Maidens singlar.^[71] likt en sätt för att upprätthålla intresset till bandet beneath återhämtningsperiod släpptes deras inledande fullängdslivealbum samt konsertfilm, Live After Death, tillsammans med låtar inspelade inom Kalifornien samt London.

Somewhere in Time (1986)

redigera

Efter för att äga övervägt för att avsluta helt tillsammans med musiken efter World Slavery Tour började Bruce Dickinson beneath 1986 för att återfå sin energi samt kreativa lust. inom avsikt för att ta Iron Maidens stil inom enstaka färsk, samt på grund av honom mer intressant, riktning började denne experimentera inom sitt låtskrivande.

denne ville utföra en akustiskt proggalbum, tillsammans inslag från säckpipa samt folkmusik, inom stil tillsammans Jethro Tull.^[72] Steve Harris samt resten från bandet ratade Dickinsons akustiska folkmusik, dock gav samtidigt sig själva utrymme på grund av viss tillväxt samt mognad inom soundet inför detta sjätte albumet. Harris, Smith samt Murray ägde även börjat experimentera, fast ej inom lika avvikande stil liksom Dickinsons förslag.

dem prövade istället fräsch utrustning inom struktur från gitarrsynthar samt bassynthar. Detta skulle anlända för att bli utmärkande till albumets ljud. Efter för att Dickinsons akustiska folklåtar blivit ratade valde denne för att ej försöka bidra mot låtskrivandet till albumet utan enbart stå på grund av sången. Istället tog Smith större lokal samt bidrog på grund av inledande gången tillsammans med helt egenskrivna låtar.^[73]

Somewhere in Time blev bandet dyraste skiva, då bas samt trummor spelades in vid Bahamas medan gitarr samt låt spelades in inom Nederländerna samt mixen gjordes inom New York.^[74] detta gavs ut den 29 september 1986 samt följdes från turnén Somewhere on Tour.

Se huvudartiklarna Somewhere in Time samt Somewhere on Tour

Seventh Son of a Seventh Son (1988)

redigera

Inför arbetet tillsammans bandets sjunde skiva skrev Steve Harris låten The Clairvoyant ifall den nyligen avlidna brittiska spiritualisten Doris Stokes. Temat tillsammans klärvoajans återkom även inom nästa låt han arbetade vid, liksom fanns baserad vid den då nya fantasyromanen The Seventh Son från Orson Scott Card.^[75] då Harris samt Dickinson diskuterade nya låtar vid mobil frågade Harris angående sångaren ägde något textmaterial vid temat klärvoajans, samt var väcktes idén ifall en konceptalbum.

Upplägget tillsammans med en bestämt tema samt enstaka sammanhållen historia gav Dickinson förnyad entusiasm liksom låtskrivare, samt den uttalade ambitionen för att hålla sig mot en gemensamt idé innebar för att bandets låtskrivande gjordes inom tätare samarbete än till tidigare album.^[76][77]

Albumet spelades in inom Musicland Studios inom München beneath månad samt mars 1988.

Musikaliskt fortsatte den progressiva utvecklingen ifrån Somewhere in Time, dock inkluderade idag riktiga keyboards istället på grund av gitarrsynthar.^[78]

Albumet gavs ut 23 april1988 samt följdes från turnén Seventh Tour of a Seventh Tour. Bandet fanns huvudband vid den årliga Monsters of Rock-festivalen inom Castle Donington inom England.

var nådde dem en världsrekord inom "största PA-utrustning" – detta tog kurera fem dagar bara för att sätta upp systemet. ifrån denna turné släpptes konsertfilmen Maiden England, senare även publicerad vilket livealbum. Se huvudartiklarna Seventh Son of a Seventh Son samt Seventh Tour of a Seventh Tour

1990–1993

redigera

No bön for the Dying (1990)

redigera

 

Efter turnén till Seventh Son of a Seventh Son plats detta sedan tidigare planerat för att bandet skulle ta paus beneath en helt kalenderår.

Adrian Smith samt Bruce Dickinson ägnade pausen åt för att spela in varsitt soloalbum.^[79]

På våren 1990 återsamlades bandet till för att inleda arbetet tillsammans med en åttonde studioalbum. Den uttalade ambitionen blev för att återvända mot enstaka rockigare stil såsom skulle påminna angående Killers. Steve Harris uppskattade stilen vid Bruce Dickinsons soloprojekt, särskilt låten Bring Your Daughter...To the Slaughter såsom Dickinson spelat in åt skräckfilmen Terror vid Elm Street 5 – The Dream Child (1989).

vid Harris önskemål utelämnades just denna låt ifrån Dickinsons fullängdsalbum Tattooed Millionaire, samt gjordes istället inom nyinspelning tillsammans Maiden. Dickinson plats smickrad från berömmet ifrån Harris samt tog sig an detta nya Maiden-albumet tillsammans med massiv entusiasm.^[79]

Adrian Smith plats ej lika entusiastisk, samt lämnade Iron Maiden beneath låtskrivarfasen från detta nya albumet.

liksom orsak uppgavs musikaliska skiljaktigheter. Smiths soloalbum ägde fokuserat vid mjukare klassisk rock, dock inom Iron Maiden ville han gå vidare tillsammans detta progressiva dem utvecklats åt vid Somewhere in Time samt Seventh Son of a Seventh Son. Harris ansåg för att Smith ej verkade tillräckligt engagerad då dem skulle nedteckna nya låtar, samt Smith fick den direkta frågan angående han ville artikel kvar inom bandet.

då Smith tvekade samt ej kunde ge en klart svar bestämde Harris för att detta fanns bäst för att han slutade inom bandet.^[80][81] Smith ersattes från Janick Gers liksom beneath 1989–1990 ingått inom Bruce Dickinsons soloband liksom gitarrist samt låtskrivare. detta plats Iron Maidens inledande medlemsbyte sedan 1982.^[80]

I samband tillsammans med beslutet för att utföra enstaka mer nerskalad produktion hyrde bandet The Rolling Stones mobila studio såsom installerades inom enstaka lada vid Steve Harris tomt inom Essex.^[82] var spelades No bön for the Dying in beneath sommaren 1990.

detta fanns Iron Maidens inledande albuminspelning inom hemlandet sedan The Number of the Beast (1982). Albumet gavs ut 1 oktober 1990. detta existerar detta enda Iron Maiden-album var ingen låt överstiger sex minuter. Textmässigt märktes enstaka färsk stil, tillsammans med mindre skräck & fantasy samt mer samtidsförankrad samhällskritik.

Albumturnén kallades No bön on the Road samt pågick mellan september 1990 samt september 1991 tillsammans med totalt 110 konserter. inom stil tillsammans albumet, samt såsom ett direkt motreaktion mot Seventh Son-eran, frångick scenproduktionen dem storslagna 1980-talsproduktionerna, samt bandet uppträdde inom jeans samt läder istället till scenkläder från spandex.^[83]Se huvudartiklarna No bön for the Dying samt No bön on the Road

Fear of the Dark (1992)

redigera

Efter för att Steve Harris byggt enstaka noggrann musikstudio vid sin tomt inom Essex inleddes arbetet tillsammans med detta nionde albumet.

detta blev detta sista albumet såsom producerades från Martin Birch, likt producerat samtliga från bandets skiva sedan Killers (1981) samt likt gick inom pension efter denna inspelning. detta existerar detta inledande albumet var Steve Harris egen medverkade vilket skapare, samt han skötte även mixningen.^[84]

Fear of the Dark släpptes den 11 femte månaden i året 1992.

inom likhet tillsammans med precursor fanns flera från texterna mer samtida samt samhällskritiska än beneath 80-talseran, samt Bruce Dickinson höll igen vid dem högsta tonerna. Titelspåret Fear of the Dark skulle komma för att bli enstaka från bandets allra största låtar samt besitter funnits tillsammans med vid varje turné likt bandet gjort därefter, förutom Eddie Rips Up the World-turnén 2005.

Albumturnén 1992 kallades Fear of the Dark Tour samt pågick mellan juni samt november tillsammans totalt 66 konserter. ifrån denna turné släpptes livealbumet samt konsertfilmen Live at Donington. Se huvudartiklarna Fear of the Dark samt Fear of the Dark Tour

A Real Live Tour (1993)

redigera

En fortsatt turné till Fear of the Dark plats inbokad mot våren samt sommaren 1993, dock beneath pausen avgjorde sig Bruce Dickinson till för att avsluta inom Iron Maiden.

denne ägde ständigt betraktat sig egen likt många mer än bara sångaren inom Iron Maiden, samt ägde redan lagt fokus vid andra arbetsuppgift liksom professionell fäktning, skönlitteratur samt seriösa BBC-dokumentärer. han kände sig allt mindre intresserad från för att styras från den fasta Iron Maiden-rutinen, samt ägde tackat ja mot en ett förslag eller något som erbjuds ifrån Sony Music ifall för att börja jobba vid ett fortsättning mot solodebuten ifrån 1990.

då han påbörjade arbetet inom Los Angeles sa Rod Smallwood åt honom för att ej utföra något halvdant samt ej släppa något såsom ej höll den bästa standard. han började beneath dessa veckor notera mer alternativ rock vilket fick honom för att uppleva för att han stod nära en musikaliskt vägskäl vilket skulle kräva hans att vara berusad eller övermättad uppmärksamhet.^[85] ett solens tid såg denne en Henry Miller-citat inom LA Times vilket löd "all growth fryst vatten a leap in the dark, a spontaneuos unpremedited act without the benefit of experience" samt då han läste detta bestämde han sig till för att avsluta inom Iron Maiden.^[86]

Han erbjöd sig för att utföra en sista studioalbum samt ett sista turné efter detta, dock detta beslutades för att den redan inbokade sommarturnén skulle bli hans avskedsturné.

Hans sista konserter blev inom Pinewood Studios den 27 samt 28 augusti 1993 vilket filmades mot konsertfilmen Raising Hell. Dickinson äger senare kommenterat för att detta blev en konstigt avsked eftersom detta kändes mer liksom filminspelning än konsert.^[87] ifrån denna turné släpptes även livealbumen A Real Live One samt A Real Dead One.

Somliga, ej minimalt Steve Harris, ansåg för att Dickinson underpresterade beneath stora delar från avskedsturnén samt för att denne sjöng undermåligt.^[88] Dickinson egen ansåg för att sången ständigt höll upphöjd standard, dock för att detta börjat bli dålig stämning beneath turnén samt för att denne ville visa detta till publiken genom en dystert uppträdande vid scen.^[89]

1995–1998

redigera

 

Under hösten 1993 ägde Iron Maiden sökt enstaka fräsch sångare, samt efter för att äga hållit auditions samt lyssnat vid enstaka massiv mängd kandidater återstod numeriskt värde favoriter: Blaze Bayley samt Doogie vit.

inom november samt månad 1993 provspelade bandet tillsammans båda sångarna inom ett replokal, samt dem ägde blivit instruerade för att lära sig varenda låtar vilket ingått inom låtlistan vid A Real Live Tour. Valet föll vid Blaze Bayley, såsom fick beskedet den 25 månad 1993. Pressmeddelandet ifall den nye sångaren gick ut den 30 månad 1993.^[90] Blaze Bayley kom ifrån bandet Wolfsbane likt ägde varit sårskydd åt Iron Maiden inom Storbritannien beneath 1990.^[91]

The X Factor (1995)

redigera

Bandet ägde väntat tillsammans med nytt låtskrivande tills dem funnit sin nya sångare, eftersom dem ansåg detta nödvändig för att den nya medlemmen fanns delaktig inom all skapandeprocessen.

Arbetet tillsammans detta tionde albumet startade inom januari 1994, inom Steve Harris hemmastudio inom Essex. såsom färsk skapare, efter för att Martin Birch gått inom pension, blev Nigel Green tillsammans Steve Harris likt medproducent. Studioarbetet pågick beneath kurera 1994 samt blev bandets dittills längsta albuminspelning. beneath låtskrivandet frågade Blaze Bayley vilken inriktning albumet skulle äga, dock bandet skrattade bara gott samt svarade för att dem bara nedteckna dem bästa låtarna dem kunde.^[92] i enlighet med Bayley kom idén mot albumtiteln från för att bandet beneath inspelningen kände för att albumet ägde detta var lilla ytterligare, "the X factor", var X även skulle anspela vid siffran 10.^[93]

Med ett total längd vid 71 minuter blev The X Factor bandets dittills längsta skiva samt Harris äger senare kallat albumet enstaka fortsättning från den progressiva utvecklingen vid Seventh Son of a Seventh Son (1988).^[94] Recensenter samt publik reagerade vid den betydligt mörkare samt dystrare stämningen inom låtarna, jämfört tillsammans med tidigare Iron Maiden-album.

Harris besitter senare egen konstaterat för att albumet existerar väldigt dystert, vilket i enlighet med hans personlig utsago beror vid för att detta tillkom beneath hans livs tuffaste period tillsammans med skilsmässa, enstaka nyligen avliden far samt Dickinsons avhopp. Även Bayley tillförde, i enlighet med Harris, enstaka många mörkare blad mot bandet.

Bandets manager Rod Smallwood ansåg för att albumet blev alldeles till dystert, dock Harris besitter nära upprepade tillfällen beneath 2000-talet angett för att han betraktar The X Factor likt en från Iron Maidens topp-tre allra bästa album.^[95]

Singeln Man on the Edge släpptes den 25 september 1995 samt landade vid område 10 vid Englands singellista.^[96] The X Factor gavs ut den 2 oktober 1995 samt följdes från turnén The X Factour.

Bayleys livedebut gjordes den 28 september 1995 inom Jerusalem, vilket plats nästan numeriskt värde kalenderår efter för att denne blivit medlem. Den 30 oktober spelade Iron Maiden vid Cirkus inom Stockholm^[97] samt den 1 november vid Kåren inom götet, vilket fanns avsevärt mindre lokaler än beneath tidigare turnéer.^[97]Se huvudartiklarna The X Factor samt The X Factour

I slutet från turnén gav bandet ut samlingsalbumet Best of the Beast likt inkluderade den nya låten Virus.^[98]

Virtual XI (1998)

redigera

Efter ett tids ledighet återsamlades Iron Maiden vid sensommaren 1997 hos Steve Harris inom hans hemmastudio till för att påbörja arbetet tillsammans nästa skiva.

Virtual XI släpptes 23 mars1998 samt följdes från Virtual XI World Tour. Bandet inledde turnén tillsammans med ett hemlig spelning inom Norwich, England, var framförde bandet 26 låtar samt stod vid scen strax beneath 3 timmar, vilket existerar Iron Maidens längsta spelning någonsin.^[99] Den 25 september 1998 spelade Iron Maiden vid Hovet inom huvudstaden, samt detta blev Iron Maidens inledande helt utsålda spelning inom landet, var dem även gick angående Prince inom Hovets dåvarande rekordnotering till biljettförsäljning.^[100]

Under turnén dominerades låtlistan från låtar ifrån dem numeriskt värde senaste albumen.

Några konserter behövde ställas in eftersom Blaze Bayley fick bekymmer tillsammans rösten, samt bandet började märka för att han ej klarade ansträngningen inom Iron Maidens schema. Den officiella förklaringen plats för att han drabbats från pollenallergi, dock ett starkt bidragande orsak plats för att rösten helt enkelt blivit utsliten.^[101] inom efterhand äger övriga bandmedlemmar medgett för att dem själva ägde massiv lån inom Bayleys röstproblem, eftersom dem vägrade ändra tonarten vid äldre låtar likt skrivits på grund av Bruce Dickinsons höga register.^[102]Se huvudartiklarna Virtual XI samt Virtual XI World Tour

1999–2009

redigera

Återförening tillsammans med Bruce Dickinson samt Adrian Smith (1999)

redigera

Under 1998 pågick en jobb tillsammans för att producera en Iron Maiden-datorspel på grund av PC, liksom Blaze Bayley fanns engagerad inom.

Spelet kom för att varma Ed Hunter samt gavs ut inom femte månaden i året 1999. Datorspelet skulle sammanfalla tillsammans med ett turné beneath 1999, The EdHuntour, dock nära detta laget ägde fokus på grund av turnén skiftat mot ett återförening tillsammans Bruce Dickinson samt Adrian Smith. Efter Bayleys allt tydligare bekymmer tillsammans med rösten ägde dem övriga medlemmarna börjat fundera enstaka färsk sångare, samtidigt såsom Rod Smallwood redan talat tillsammans med Bruce Dickinson angående enstaka återförening.

Bruce Dickinson ägde fått ett förnyad mål ifall för att återvända mot för att spela vid större arenor samt utföra hårdrock mot enstaka massiv företeelse igen, samt Smallwood strukturerade en hemligt träff mellan Dickinson samt Harris inom Bristol var Harris övertygades ifall enstaka återförening. Återföreningen inkluderade även Adrian Smith, likt sedan 1997 ingått inom Dickinsons soloband.

inom januari 1999 mottog Blaze Bayley beskedet ifall återföreningen. Även Janick Gers erbjöd sig för att lämna bandet, dock ombads stanna. Bandet skulle därmed äga tre gitarrister.^{[103][104][105]}

Återföreningen annonserades inom en pressmeddelande den 10 månad 1999. detta innebar förnyat nyfikenhet hos den bredare publiken, vilket inledde ett fräsch storhetstid på grund av bandet.^[106]

Brave New World (2000)

redigera

Dickinson samt Harris fanns överens ifall för att detta ej skulle handla angående minnen utan för att bandet skulle gå vidare fokusera vid för att spela in nya studioalbum.

en nytt skiva planerades in mot 2000, samt inom november 1999 samlades Iron Maiden inom Guillaume Tell Studios inom Paris till för att påbörja inspelningen. liksom färsk skapare ägde man valt Kevin Shirley liksom gjort sig en namn inom branschen efter samarbeten tillsammans bland andra Aerosmith samt Dream Theater.^[107] Steve Harris fortsatte för att jobba såsom medproducent.

Kevin Shirley bidrog tillsammans med enstaka fräsch nyhet mot Iron Maidens inspelningsteknik, då han lät bandet utföra live-tagningar inom studion liksom denne sedan klippte inom samt pusslade ihop mot dem färdiga albumversionerna.^[108]

Det ägde ej satts någon deadline till albumet, utan arbetet skulle ett fåtal ta den period detta behövde.

Albumet fortsatte för att föra Iron Maiden inom enstaka mer progressiv riktning. Brave New World gavs ut den 29 maj2000 samt följdes från turné. Den 27 juni spelade Iron Maiden vid Stockholms stadion på grund av enstaka publik vid 27 000, vilket fanns slutsålt samt deras dittills största spelning inom land. Turnéavslutningen vid Rock in Rio-festivalen den 19 januari 2001 ägde enstaka publik vid 250 000 samt konserten släpptes likt livealbum samt konsertfilm tillsammans med titeln Rock In Rio.

Se huvudartiklarna Brave New World samt Brave New World Tour

Dance of Death (2003)

redigera

Det 13:e albumet Dance of Death spelades in ifrån januari mot månad 2003 inom studion Sarm West inom Notting Hill, London. Albumet plats helt färdigt då Iron Maiden gav sig ut vid enstaka sommarturné, samt beneath turnén premiärspelades Wildest Dreams såsom smakprov.

Albumet gavs ut den 8 september 2003 samt följdes från albumturnén Dance of Death World Tour likt pågick mot 2004. ifrån denna turné gav man ut livealbumet samt konsertfilmen Death on the Road.

The Early Days: Eddie Rips Up the World (2005)

redigera

Under 2005 gjordes turnén Eddie Rips Up the World Tour, även känd såsom The Early Days Tour.

detta fanns ett tillbakablick turné såsom fokuserade vid enbart äldre låtar ifrån bandets inledande fyra skiva Iron Maiden (1980), Killers (1981), The Number of the Beast (1982) samt del av helhet of Mind (1983). Turnén följde upp bandets dvd-släpp The History of Iron Maiden – Part 1: The Early Days liksom gavs ut 2004. Den 9 juli gjorde Iron Maiden sin inledande spelning vid Ullevi inom götet tillsammans med enstaka publik vid 56 022, samt konserten direktsändes inom SVT, Sveriges Radio P3 samt inom land i norden.

Biljetterna ägde sålt slut vid cirka numeriskt värde samt ett halv 60 minuter.

A Matter of Life And Death (2006)

redigera

Den 1 mars 2006 påbörjades inspelningen från detta fjortonde albumet A Matter of Life and Death, åter igen inom Sarm West Studios inom Notting Hill, London. från albumets låtar fanns flertalet längre än sex minuter samt visade enstaka klar fortsättning vid bandets progressiva inriktning.

beneath turnén A Matter of Life and Death World Tour framfördes bota albumet ifrån start mot slut.

Efter en uppehåll beneath vintern samt våren gav sig bandet sig ut vid ett miniturné inom Europa 2007 liksom kallades A Matter of the Beast på grund av för att uppmärksamma för att The Number of the Beast firade 25 kalenderår.

Bandet spelade då åter igen vid den klassiska Doningtonfestivalen.

Somewhere Back in Time World Tour (2008–2009)

redigera

 

Under 2008 samt 2009 gjordes ännu enstaka tillbakablick turné, Somewhere Back In Time, vilket fortsättning mot The Early Days-konceptet 2005. Denna gång nedsänkt huvudsakligt fokus vid upprepa scenshowen ifrån World Slavery Tour.

beneath denna turné hyrde Iron Maiden ett helt personlig Boeing 757, liksom byggdes angående på grund av för att behärska bära både grupp, turnépersonal samt samtliga scenutrustning. Därmed kunde bandet utflykt mot helt nya destinationer likt tidigare ansetts till svåra rent logistiskt. jetplan döptes mot Ed Force One samt beneath flera etapper plats Bruce Dickinson huvudpilot eftersom han fanns arbetare pilot från flygbolaget Astraeus Airlines.^[109] Turnén dokumenterades inom filmen "Flight 666" från Banger Films.

Iron Maiden spelade inom landet onsdagen den 16 juli vid Stockholms Stadion samt lördagen den 26 juli vid Ullevi inom götet. Konserten vid Ullevi ägde ett publik vid 56 132.

Från denna turnén gav man ut livealbumet flygning 666, såsom existerar soundtracket mot turnédokumentären tillsammans identisk namn.

2010–2025

redigera

The sista Frontier (2010)

redigera

Den 11 januari 2010 påbörjades inspelningen från detta 15:e studioalbumet, vilket skulle komma för att ges ut inom augusti 2010.

Inspelningen gjordes inom Compass Point Studios, var bandet varit beneath 80-talet samt spelat in Piece of Mind, Powerslave samt Somewhere in Time. i enlighet med Dickinson plats atmosfären inom studion helt oförändrad ifrån 80-talet, tillsammans mot samt tillsammans med identisk matta.^[110] Turnén The sista Frontier World Tour började sommaren 2010 tillsammans med enstaka låtlista likt fokuserade vid bandets 2000-tal, innan detta egentliga fokuset vid detta nya albumet tog nära beneath 2011.

Den 1 juli 2011 gjorde Iron Maiden sin tredjeplats spelning vid Ullevi inom götet, tillsammans ett publik vid 56 245.^[111] beneath denna turné använde Iron Maiden åter igen enstaka personlig Boeing 757 vilket sitt Ed Force One.

Från denna albumturnén gav man ut livealbumet samt konsertfilmen enstaka Vivo!

Maiden England World Tour (2013–2014)

redigera

Den 12 månad 2012 annonserade bandet ännu ett tillbakablick turné, Maiden England World Tour vilket huvudsakligen fanns baserad vid Seventh Tour of a Seventh Tour.

Turnén följde upp nyutgåvan vid cd samt dvd från bandets konsertinspelning Maiden England ifrån 1988. Iron Maiden spelade inom Friends Arena den 13 juli 2013. Publiken uppgavs mot 56 613.^[112]

The Book of Souls (2015–2016)

redigera

Det sextonde studioalbumet The Book of Souls spelades in ifrån september mot månad 2014 inom Guillaume Tell Studios inom Paris var man tidigare gjort Brave New World (2000).^[113]

När albumet redan hunnit passera 60 minuter inom speltid samt dem kvar ägde flera låtar kvar vilket dem ej ville utelämna bestämde dem sig på grund av för att utföra Iron Maidens inledande dubbelalbum.^[114] tillsammans med sina 92 minuter existerar The Book of Souls bandets längsta studioalbum.^[115]

Albumet skulle ges ut beneath tidiga 2015, dock Iron Maiden valde för att skjuta upp utgivningen mot september 2015 eftersom Bruce Dickinson vykort efter albuminspelningen blivit diagnostiserad tillsammans med tungcancer samt man ville ej organisera in någon turné förrän denne fanns återställd.^[116] detta blev därmed den längsta tidsperiod såsom gått mellan numeriskt värde studioalbum till Iron Maiden, då hann vandra fem kalenderår sedan precursor The sista Frontier.

Med början inom månad 2016 kunde bandet genomföra albumturnén, The Book of Souls World Tour, tillsammans med enstaka helt återställd Bruce Dickinson, samt åter igen hyrde man en helt eget luftfarkost såsom Ed Force One till för att maximera logistiken. Denna gång ägde man uppdaterat mot ett Boeing 747, dubbel sålunda massiv samt tre gånger sålunda massiv såsom deras tidigare 757, samt inför turnén genomgick Bruce Dickinson kurs inom Cardiff på grund av för att bli planets huvudpilot.^[117]

Den 17 juni 2016 spelade Iron Maiden sin fjärde spelning vid Ullevi inom götet, tillsammans enstaka publik vid 54 921.^[118]

Från den andra halvan från denna albumturné gav man ut livealbumet samt konsertfilmen The Book of Souls: Live Chapter.

•  

  Logo Eddie Boeing 747.

•  

  Ed Force One airport Düsseldorf (DUS).

•  

  Ed Force One Cockpit

Legacy of the Beast (2018–2022)

redigera

Under 2018 samt 2019 gjordes turnén Legacy of The Beast Tour tillsammans blandat låtmaterial ifrån 1980 mot 2006.

Bandet uppträdde vid Tele2 Arena inom huvudstaden den 1 juni samt inför rekordpublik vid Sweden Rock Festival den 8 juni. Turnén skulle äga fortsatt beneath 2020, tillsammans enstaka inbokad tredjeplats svensk spelning vid Ullevi den 27 juni, dock samtliga konserter sköts upp mot inledningsvis 2021 samt sedan mot 2022 vid bas från Covid-19-pandemin. Den 20 november 2020 släpptes en livealbum ifrån turnén tillsammans titeln Nights of the Dead: Legacy of the Beast: Live in Mexico City.

Turnén återupptogs inom Europa inom femte månaden i året 2022, tillsammans med delvis fräsch låtlista samt färsk scendekor anpassat på grund av för att omfatta låtar ifrån Senjutsu.^[119] Den 22 juli 2022 spelade Iron Maiden sin femte spelning vid Ullevi inom götet, tillsammans med enstaka publik vid 61 867.^[120]

Senjutsu (2021)

redigera

I juli 2021 började Iron Maiden beneath lekfullt mystiska former antyda en nytt musiksläpp, tillsammans med vaga ledtrådar inom diverse mediala kontext.

inom en videoklipp ifrån teatern O2 Shepherd's Bush Empire inom London inbjöd Bruce Dickinson in mot "Belshazzar's Feast" den 15 juli, vilket visade sig existera singelsläppet "The Writing on the Wall" tillsammans tillhörande musikvideo inom struktur från enstaka animerad kortfilm, tillsammans originalmanus från Dickinson.^[121] en par dagar senare annonserades bandets sjuttonde skiva, Senjutsu, tillsammans med utgivningsdatum den 3 september 2021.

Albumet spelades in inom hemlighet beneath tidiga 2019, inom Guillaume Tell-studion inom Paris, beneath enstaka paus inom Legacy of the Beast-turnén. Utgivningen försenades mot 2021 från Covid19-pandemin.^[122]

The Future Past (2023–2024)

redigera

Under 2023 samt 2024 genomförde bandet The Future Past Tour.

Låtlistan fokuserade vid detta senaste albumet Senjutsu inom kombination tillsammans ett tillbakablick hyllning från albumet Somewhere in Time ifrån 1986.^[123]

Run For Your Lives (2025–2026)

redigera

Under 2025 samt 2026 firar Iron Maiden 50 tid såsom grupp tillsammans med turnén Run For Your Lives, likt fokuserar vid dem inledande nio albumen likt släpptes mellan 1980 samt 1992.^[124]

Samarbeten

redigera

Steve Harris små frukter från växter fotbollslaget West Hams klubbmärke vid sin bas samt besitter ofta burit lagets färger vid scen, antingen likt halsduk inom bältet alternativt vid gitarrbandet.

på grund av för att marknadsföra albumet Virtual XI 1998 gjorde Iron Maiden enstaka promotionturné var dem spelade fotboll mot kändislag inom olika länder, samt Steve Harris äger sedan dess hållit igång en team tillsammans med namnet Iron Maiden FC likt agerar korpfotboll beneath turnéerna.^[125]

Sedan 2013 tillverkas Iron Maidens eget maltdryck "The Trooper" inom olika sorter från detta engelska bryggeriet Robinsons.

Bruce Dickinson existerar engagerad inom framtagningen samt marknadsföringen från ölet.^[126]

Till 40-årsjubiléet från del av helhet of Mind gjorde Z2 Comics en officiellt seriealbum tillsammans alternativa tolkningar från låtmaterialet.^[127]

Medlemmar

redigera

Nuvarande medlemmar

redigera

Tidigare medlemmar

redigera

Tidslinje (urval från medlemmar)

redigera

Diskografi

redigera

Studioalbum

Turnéer

redigera

Litteratur

redigera

• Wall, Mick (2005).

  Run to the Hills: den officiella biografin ifall Iron Maiden. Göteborg: Reverb. ISBN 91-975684-0-6

• Nyquist, Henrik. Scream for me Sweden!. Hyltebruk. ISBN 91-973130-7-6

Se även

redigera

Referenser

redigera

Noter

redigera