Finsk löpare med 5 os guld
Paavo Nurmi
Paavo Johannes Nurmi, född 13 juni1897 inom Åbo, död 2 oktober1973 inom Helsingfors, plats enstaka lyckad finsk medel- samt långdistanslöpare. han satte 22 officiella samt 21 inofficiella världsrekord samt vann år 1920–1928 9 olympiska guldmedaljer. Paavo Nurmi plats sin tids maximalt berömde löpare[källa behövs] samt anses ofta likt Finlands störste idrottsman genom samtliga tider[källa behövs].
denne dominerade medel- samt långdistanssträckorna beneath 14 års tidsperiod, något liksom inledningsvis ändades då han strax före sommar-OS 1932 vid bas från en ihärdigt lobbande från den svenske IOK-medlemmen Sigfrid Edström blev förklarad likt proffs samt avstängd ifrån internationellt tävlande vid livstid [källa behövs].
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Paavo Nurmi föddes inom Åbo vilket son inom ett småjordbrukarfamilj samt växte upp beneath enkla förhållanden.
Fadern Johan Fredrik Nurmi plats snickare samt Paavo Nurmi ägde fyra yngre bror/syster. denne växte upp inom centrala Åbo ifrån 1903 samt skulle bo inom familjens bostad fram mot 1932. han fick redan såsom unge bidra mot familjens försörjning. han blev tidigt intresserad från löpning, inledningsvis genom för att agera publik nära lokala friidrottares träningsrundor.
nära nio års ålder vann denne en skollopp vid 1 500 meter. Efter en uppehåll kom denne ifrån 15 års ålder, inspirerad från Hannes Kolehmainens prestationer nära OS inom huvudstaden 1912, för att återuppta löpningen samt köpte sina inledande löparskor. han gick 1914 tillsammans inom friidrottsföreningen Turun Urheiluliitto liksom denne skulle tillhöra all existensen.
Vid sidan från träningen arbetade han vid Ab. H. Ahlberg & Co innan denne blev inkallad mot militärtjänst inom Björneborgs brigad 1919. inom detta militära imponerade han inom friidrottstävlingar samt genom sin uthållighet nära marscher tillsammans med packning. 1920 följde genombrottet då denne vann OS-guld inom Antwerpen vid 10 000 meter samt även vann terränglöpningen individuellt samt inom team tillsammans tillsammans med Heikki Liimatainen samt Teodor Koskenniemi.
Avstängningen liksom hindrade honom ifrån för att delta inom OS 1932 ledde tillsammans tillsammans med personliga motgångar mot enstaka förbittring. denne såg sig likt offer till enstaka svensk komplott efter Sigfrid Edströms lobbande till för att erhålla honom avstängd samt efter för att ett dagblad inom huvudstaden skrivit negativt angående honom.
denne fick stöd inom hemlandet var man ej tyckte ifall detta svenska agerandet samt land i norden deltog ej inom Finnkampen inom 7 kalenderår. Hans äktenskap slutade inom skilsmässa 1935. Efter den aktiva karriären startade han ett herrmodebutik inom Helsingfors samt byggde upp en framgångsrikt byggföretag. denne deltog inom Fortsättningskriget.
Han återkom inom offentligheten nära dem Olympiska sommarspelen 1952 var denne tände den olympiska elden.
denne kvarstod inom offentligheten ytterligare några kalenderår, dock beneath sina sista tid led han från depressioner, drabbades från flera hjärtinfarkter samt blev nästan blind. denne fick enstaka statsbegravning samt något som har transporterats eller flyttats inom ett bilkolonn ifrån Helsingfors mot Åbo gamla kyrkogård.
Betydelse
[redigera | redigera wikitext]Fram mot 13 augusti 2008 fanns Nurmi, Larissa Latynina, Mark Spitz samt Carl Lewis dem idrottare såsom tagit flest guldmedaljer inom olympiska spel.
Den dagen tog Michael Phelps sitt 10:e samt 11:e guld inom simning. Nurmi anses allmänt liksom Finlands störste idrottsman genom varenda tider. han fick ett statsbegravning nära sin bortgång samt ligger begravd inom familjegraven inom Åbo. Nurmi står staty utanför Olympiastadion inom Helsingfors. denne förärades dessutom en porträtt vid den numera tillsammans euro ersatta 10-markssedeln.
vid motsatta sidan från sedeln plats Olympiastadion inom Helsingfors avbildad. Nurmi anses än idag från flera runtom inom världen såsom ett från dem främsta löparna genom tiderna. nära dem olympiska spelen inom Helsingfors 1952 plats detta enstaka berörd Paavo Nurmi såsom fick löpa in inom stadion samt tända den olympiska elden nära invigningen.
Minnesmärken
[redigera | redigera wikitext]Ett antal statyer tillsammans Nurmi finns uppställda, inom land i norden samt utomlands. Wäinö Aaltonen göt (1924/1925) enstaka initial bronsskulptur, såsom numera står vid museet Ateneum inom Helsingfors. duplikat från denna äger senare tillverkats på grund av placering nära Helsingfors Olympiastadion (1952), inom Åbo (1955), vid/på Olympiska museet inom schweiziska Lausanne (1994) samt inom Jyväskylä (2001).[1]
Ett antal statyetter tillverkades inom start vid 1950-talet till för att sponsra idrottsanläggningarna inom Otnäs.
enstaka från dessa[källa behövs] återfanns nära 1961 års bärgning från regalskeppet Vasa; denna ägde placerats vid skeppet några dagar tidigare från skämtlystna studenter nära Helsingfors tekniska högskola.[2] Dessutom besitter Nurmi skulpterats från Renée Sintenis (1926) samt Carl Eldh.
Eldhs Löpare ifrån 1937 visar upp dem kämpande löparna Nurmi samt Edvin bred, blad nära blad.
Asteroiden1740 Paavo Nurmi existerar uppkallad efter honom.[3]
Meriter
[redigera | redigera wikitext]OS-medaljer
[redigera | redigera wikitext]Världsrekord
[redigera | redigera wikitext]De världsrekord Paavo Nurmi satte, varenda godkända från IAAF:
| Distans | Tid | Plats samt datum | Slogs från |
|---|---|---|---|
| 1 500 m | 3.52,6[4] | Helsingfors, 1924 | Otto Peltzer, 1926 |
| 1 mile | 4.10,4 | Stockholm, 1923 | Jules Ladoumègue, 1931 |
| 2 000 m | 5.26,3 | Tammerfors, 1922 | Edvin bred, 1925 |
| 2 000 m | 5.24,6 | Kuopio, 1927 | Eino Purje, 1927 |
| 3 000 m | 8.28,6 | Åbo, 1922 | Edvin bred, 1925 |
| 3 000 m | 8.25,4 | Berlin, 1926 | Paavo Nurmi, 1926 |
| 3 000 m | 8.20,4 | Stockholm, 1926 | Janusz Kusocinski, 1932 |
| 2 miles | 8.59,6 | Helsingfors, 1931 | Donald Lash, 1936 |
| 3 miles | 14.11,2 | Stockholm, 1923 | Lauri Lehtinen, 1932 |
| 5 000 m | 14.35,4 | Stockholm, 1922 | Paavo Nurmi, 1924 |
| 5 000 m | 14.28,2[4] | Helsingfors, 1924 | Lauri Lehtinen, 1932 |
| 4 miles | 19.15,4 | Viborg, 1924 | Janusz Kusocinski, 1932 |
| 5 miles | 24.06,2 | Viborg, 1924 | (sista godkända rekordet) |
| 6 miles | 29.36,4 | London, 1930 | Ilmari Salminen, 1937 |
| 10 000 m | 30.40,2 | Stockholm, 1921 | Ville Ritola, 1924 |
| 10 000 m | 30.06,2 | Kuopio, 31 augusti1924 | Ilmari Salminen, 1937 |
| 15 000 m | 46.49,6 | Berlin, 1928 | (sista godkända rekordet) |
| 10 miles | 50.15,0 | Berlin, 1928 | Viljo Heino, 1945 |
| 20 000 m | 1.04.38,4 | Stockholm, 1930 | Juan Zabala, 1936 |
| 19 210 m | En timme | Berlin, 1928 | Viljo Heino, 1945 |
| 4 × 1500 m | 16.26,2 | Stockholm, 1926 | Finland, 1926 |
| 4 × 1500 m | 16.11,4 | Viborg, 1926 | Storbritannien, 1931 |
Förutom dessa satte han 29 världsrekord inomhus,[källa behövs] dock IAAF godkände ej liknande rekordnotering förrän 1987.
Utmärkelsetecken
[redigera | redigera wikitext][Redigera Wikidata]
Källhänvisningar
[redigera | redigera wikitext]- ^"Var springer Paavo?".Arkiverad 10 juni 2015 hämtat ifrån the Wayback Machine. Wam.fi, 2012-05-21. Läst 19 månad 2013.
- ^Ilhamäki, Olli (2011-04-28): "Teekkarien kuningasjäynästä puoli vuosisataa".
Yle.fi. Läst 19 månad 2013. (finska)
- ^Schmadel, Lutz D. (2007). Dictionary of Minor Planet Names – (1740) Paavo Nurmi. Springer Berlin Heidelberg. sid. 138. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_1741. Läst 24 september 2017
- ^ [ab] "Elaintarha - A unique World record warm-up".Arkiverad 4 mars 2016 hämtat ifrån the Wayback Machine.
Caltrack.com, 2004-11-19. Läst 6 augusti 2014. (engelska)
- ^läs online, svr100.fi , läst: 4 september 2023.[källa ifrån Wikidata]
- ^ [ab] Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet samt Finska historiska samfundet, Finlands nationalbiografi-ID: 1786, läst: 26 femte månaden i året 2023.[källa ifrån Wikidata]
- ^läs online, ritarikunnat.fi , läst: 20 september 2023.[källa ifrån Wikidata]
- ^Antti Matikkala, Suomen Valkoisen Ruusun ja Suomen Leijonan ritarikunnat, Edita, 2017, s.
273, ISBN 978-951-37-7005-1.[källa ifrån Wikidata]