Ka almgren sidenväveri museum repslagargatan stockholm
K.A. Almgrens sidenväveri
K.A. Almgren sidenväveri & museum existerar norra Europas äldsta bevarade sidenväveri, beläget inom närheten från Slussen vid Södermalm inom huvudstaden. Väveriet grundades 1833 från sidenfabrikör Knut August Almgren samt numera inhyst inom lokaler uppförda 1862.
Byggnaden existerar sedan 2020 Kulturbyggnadsminnesmärkt från länsstyrelsen inom Stockholm.[1] K.A. Almgrens sidenväveri existerar kunglig leverantör till ett kungligt hov från siden sedan 1844.[2]
Väveriet plats beneath slutet från 1800-talet stundvis Skandinaviens största kvinnoarbetsplats. Idag bedrivs vävning inom små skal samt museiverksamhet tillsammans basutställning samt tillfälliga utställningar.
K.A. Almgrens sidenväveri utsågs till årets arbetslivsmuseum 2024.[3]
Knut Almgren
[redigera | redigera wikitext]Knut August Almgren, född 1806 inom Västerås, arbetade beneath 1820-talet liksom bokhållare samt marknadsförsäljare på grund av sidenfirman Mazér & kompani inom huvudstaden, var hans äldre broder Johan Almgren plats delägare.
han visade tidigt indikator vid för att artikel ett skicklig handelsman. Efter för att inom ungdomen äga drabbats från TBC sändes han mot Montpellier inom land i västeuropa, var han efter enstaka tids behandling reste vidare mot Lyon. Lyon plats då Europas inflytelserik centrum till sidentillverkning. var brukades den moderna Jacquardmekaniken, vilket underlättade arbetet tillsammans sidentillverkningen.
Efter numeriskt värde års studier lyckades Knut Almgren smuggla ut flera Jacquardmekaniker tillsammans sig mot Stockholm.[4]
Väl inom huvudstaden grundade denne K.A. Almgren sidenväveri kalenderår 1833. tillsammans med tiden blev Knut Almgren bland annat leverantör till ett kungligt hov, riksdagsman inom ståndsriksdagen samt ett från grundarna mot nuvarande Handelsbanken.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Knut August Almgren grundade K.A. Almgren sidenväveri tid 1833. Almgrens inledande fabrik plats små samt inhyst inom en gammalt vagnsskjul vid Svartens gränd (nuvarande Svartensgatan) inom kvarteret Häcklefjäll nära Mosebacke.
tid 1837 gifte sig Almgren tillsammans ett från sina anställda, Lovisa Albertina Campbell. Paret bosatte sig inom en angränsande byggnad mot väveriet samt fick tillsammans med tiden fyra söner.
Fastigheter
[redigera | redigera wikitext]År 1844 blev Almgrens sidenväveri utsett mot leverantör till ett kungligt hov från Oscar inom.
numeriskt värde tid senare köpte Knut August Almgren enstaka större fastighet inom kvarteret Västergötland, mellan Repslagargatan samt Götgatan på grund av för att utvidga verksamheten. denna plats byggde han mot ett befintlig byggnad till företaget. Familjen Almgren flyttade in inom huset mot Götgatan.[4] tid 1862 byggdes huset nära Repslagargatan 15 likt ännu existerar inom bruk likt väveri samt museum.
1872 förvärvade Almgren Sankt Paulsgatan 72, samt 1875 lät denne bygga en bostad vid Ragvaldsgatan 16.[4] Båda dessa byggnader användes liksom väverier samt bostad åt anställda. Kontorslokaler inhystes vid Stora Nygatan 44 mellan 1869 samt 1886 samt vid Kornhamnstorg 6 mellan 1886 samt 1963.
Verksamheten
[redigera | redigera wikitext]Almgrens sidenväveri producerade enstaka mängd olika sidenprodukter.
Den största produkten plats sidensjalen såsom inom främsta grabb brukades från kvinnor. Bruket från sidensjal plats en mode såsom höll inom sig ifrån 1700-talets slut samt beneath läka 1800-talets gång. Sjalarna bars både såsom något som bärs på huvudet såsom hattar eller mössor på grund av för att täcka håret, samt ovan axlarna.[5] Almgrens sjalar såldes inom land dock exporterades även mot Norge, land i norden, land, Ryssland samt inom viss mån USA.
En ytterligare avgörande vara ifrån Almgrens produktion fanns sidenband liksom beställdes till utnämningar samt graderingar inom detta civila samhället samt ett mängd olika ordenssällskap.
Almgrens sidenväveri ägde enstaka massiv tillverkning från tyger vid löpmeter samt utförde beställningsarbeten på grund av privata kunder alternativt offentliga miljöer.
en uppgift fanns tyget mot drottning Sofias kröningsklänningar 1872.
Några från dem miljöer vilket beklätts från möbeltyger samt väggbeklädnader ifrån Almgrens inkluderar Stockholms slott, Drottningholms slott, Rosendals slott, Waldemarsudde, Kungliga Operan, Stockholms stadshus, Riksbanken, samt Nordiska Kompaniet inom huvudstaden.
Utställningar
[redigera | redigera wikitext]K.A.
Almgren sidenväveri deltog inom flera från dem stora världs- samt industriutställningar vilket ägde lokal inom Europa samt USA beneath 1800- samt 1900-talen. Bland annat är kapabel nämnas världsutställningarna inom London 1851 samt 1862, Paris 1855 samt 1878, Wien 1873, Philadelphia 1876, samt Chicago 1893. Man plats även representerad vid utställningar vilket Allmänna konst- samt industriutställningen inom huvudstaden 1897 samt Baltiska utställningen inom malm 1904.
Arbetsvillkor
[redigera | redigera wikitext]Almgrens sidenväveri blev tidigt ett kvinnoarbetsplats, var majoriteten från dem anställda arbetarna plats kvinnor. Sidenarbetarna plats, noggrann såsom inom andra industrier beneath den fabriksrelaterade revolutionen, inriktade vid ett enda arbetsuppgift. Bland arbetstitlarna är kapabel nämnas vinderskor, varperskor, väverskor, spolerskor samt franserskor.[4]
Under 1870-talet fanns företaget såsom störst samt anställde då 288 personer.
Den största gruppen anställda fanns väverskorna. Arbetet leddes från ett verkmästare vilket fanns ansvarig till produktionen. flera anställda började vid fabriken inom 12-årsåldern vilket spolflickor alternativt spolgossar samt pausade inom flera decennier.[4] Väverskornas ersättning beräknades vid ackord i enlighet med vilket mönster den anställda vävde alternativt hur flera sjalar denna producerade.
1900-talet
[redigera | redigera wikitext]När Knut August Almgren dog 1884 tog sonen Oscar Mauritz Almgren ovan företaget samt drev detta fram mot sin död 1910. Oscar Almgren fanns både grosshandlare samt energisk inom Stockholms stadsfullmäktige. denne stod inför ett svår arbetsuppgift då efterfrågan vid flera sidenprodukter började minska runt sekelskiftet 1900.[6] Produktionen började därför redan beneath Oscar Almgrens tidsperiod för att minska inom omfattning.
Bolagen
[redigera | redigera wikitext]Vid Oscar Almgrens bortgång överlämnades driften från företaget mot Victor Brattberg, tidigare kontorsanställd.
Under familjen Brattbergs ledning startades flera nya bolag upp beneath Almgrens namn; Almgrens konfektion, Almgrens kappfabrik, Almgrens manufaktur, Almgrens agentur samt Almgrens kravattfabrik.[4] Sidenväveriet bestod dock plats ifrån mitten från 1940-talet specialiserat vid för att väva ordensband.
Tekokrisen
[redigera | redigera wikitext]Under 1950- samt 1960-talet drabbades Almgrens, likt andra svenska textilindustrier från tekokrisen. Väveriet vid Repslagargatan 15 bestod fram mot 1974 innan man bedömde för att verksamheten fanns på grund av olönsam.[6] Verksamheten lade temporärt ned. vid flera våningsplan inom fabriksbyggnaden höll Idun Lovéns konstskola mot beneath en antal kalenderår.
Återstart samt inrättande från museum
[redigera | redigera wikitext]Under 1980-talet genomförde Stadsmuseet inom huvudstaden enstaka större genomgång från byggnaden vid Repslagargatan, eftersom detta lämnats kvar vävredskap samt fast inredning nära stängningen. Resultatet från inventeringen plats för att detta bedömdes likt angeläget för att vävsalen bevarades på grund av museiverksamhet.
År 1991 startade Oscar Almgren, barnbarnsbarnbarn, mot Knut August Almgren upp verksamheten igen tillsammans vävning inom mindre skal samt museiverksamhet inom privat regi. 2002 bildades Stiftelsen K.A. Almgren sidenväveri & museum vilket idag driver verksamheten.[6] Stiftelsen bedriver aktivitet på grund av allmänheten, samt erbjuder visningar från lokalerna, tillfälliga konstutställningar samt skolverksamhet.
2005 öppnade utställningslokaler vid husets luftström. 2023 invigdes enstaka fräsch basutställning beneath namnet ”Fabriken”.
Bilder
[redigera | redigera wikitext]- I vävsalen
Silkeshärvor dras upp vid bobiner.
Färdiga bobiner, varpgarn.
Varpen inom vävstolen.
Möbeltyg "Ax" inom sidendamast.
Noter
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Almgren, Gerd (1990). K A Almgrens sidenväveri, huvudstaden 1833-1974.
[Stockholm]: [Almgrens sidenväverimuseum]. Libris1247015
- Bergström, Eva (1999). ”K. A. Almgrens sidenväveri”. Siden (1999): sid. 102-123 : färgill.. Libris9353487
- Bergström, Eva (2007). Väverskor samt mästare: angående arbetarna nära K. A. Almgrens sidenväveri.
Stockholm: Stockholmia. Libris10468158. ISBN 978-91-7031-185-7 (inb.)
- Frankow, Ingrid (1989). ”En sidenfabrik vid Söder” ( PDF). Stadsvandringar (Stockholm : Stockholms stadsmuseum, 1976-) 1989 (12),: sid. 74-85 : ill. (vissa inom färg). ISSN 0349-1870. ISSN0349-1870 ISSN 0349-1870.
https://stockholmskallan.stockholm.se/PostFiles/SMF/SD/SSMB_0005836_01.pdf.
Libris8407233 - Åström, Annette (2000). ”Oscar Almgren - sidenvävare.”. Hantverkare inom huvudstaden / [redaktör: Björn Hallerdt] (Stockholm : Samf. S:t Erik, 2000): sid. 105-114 : ill. (vissa inom färg). Libris3217284