Hur gick koloniseringen av sydafrika till

Sydafrikas historia liksom existerar mera väl känd börjar då khoisanfolken bosatte sig inom Sydafrika. då bantufolken bredde ut sig ovan Afrika kunde dem ej etablera sitt jordbrukssamhälle inom detta subtropiska området. då dem vita anlände ägde dem enkel för att kolonisera landet, jämfört tillsammans övriga Afrika.

Förhistoria

[redigera | redigera wikitext]

I Sydafrika äger olika fynd från förmänniskor upptäckts. Flera från dessa fynd existerar bland dem allra första fossilfynden inom människans tillväxt. Fynd från tidiga mänskliga förfäder, sålunda kallade homininer från arten Australopithecus africanus, dateras mot ett ålder från cirka 3,3 mot 3,5, samt mot samt tillsammans till cirka 4 miljoner tid sedan i enlighet med ett nyare uppskattning.

Professor Raymond pilkastning upptäckte skallen från en 2,51 miljoner kalenderår gammalt fossil detta sålunda kallade Taung-barnet 1924, detta inledande exemplaret från Australopithecus africanus liksom hittades. Robert Broom följde inom Darts fotspår samt upptäckte 1938 ett färsk, många mer kraftig hominid, Paranthropus robustus nära Kromdraai, samt 1947 upptäckte han flera fler exemplar från Australopithecus africanus nära Sterkfontein.

Särskilt kända fynd från denna fossila art existerar Taung-barnet samt Mrs. Ples. flera fler arter från tidiga hominider besitter hittats inom Sydafrika beneath dem senaste decennierna. Den äldsta existerar Little Foot, ifrån ett okänd art vilket existerar ovan 3 miljoner tid äldre, ursprungligen upptäckt inom Sterkfontein från Ronald J.

Clarke. Fynden från fotben ledde mot för att et välbevarat skelett från ett australopithecin helt inbäddat inom kalksten upptäcktes samt preparerades fram beneath ett mer ån 10 kalenderår utdragen tidsperiod. detta särskilt fullständig fossilet Little Foot tillhör däremot enstaka ytterligare art från sydafrikansk Australopithecus.

Vetenskapsmän liksom forskat inom människans tillväxt äger bekräftat för att detta sektor liksom allmänt kallas Sydafrika fanns en från dem viktiga centra på grund av människans evolution.

Världsarvet mänsklighetens vagga (Cradle of humankind) omfattar en 47 000 hektar stort zon tillsammans världens största koncentration från fynd ifrån människans tillväxt. inom världsarvet ingår grottorna Sterkfontein, Kromdraai, Swartkrans samt Makapansgat, Dessa grottor existerar några från dem viktigaste platserna till fynd inom Sydafrika. inom grottan Rising Star upptäcktes arten Homo naledi.

dem äldsta fynden från Homo erectus ifrån Swartkrans existerar cirka enstaka miljon kalenderår gamla. en viktigt fynd fanns detta 1,9 miljoner kalenderår gamla Australopithecus sediba, såsom upptäcktes 2008. tid 2015 tillkännagavs upptäckten nära Johannesburg från enstaka tidigare okänd art från Homo, kallad Homo naledi.

Den besitter beskrivits såsom enstaka från dem viktigaste paleontologiska upptäckterna inom modern tidsperiod.

För mer än ett miljon kalenderår sedan ersattes dem förhistoriska hominiderrna inom Sydafrika successiv från homo erectus, såsom även plats utspridda inom resten från Afrika. dem spreds sig sedan in inom Europa samt Asien. en stort arkeologiskt fynd nära Sterkfontein inom närheten från Johannesburg ifrån 1998 tyder vid hominiderna strövade omkring Highveld till ungefär tre miljoner kalenderår sedan.

Olika släkten från förmänniskor äger levt sidled inom Sydafrika på grund av numeriskt värde miljoner kalenderår sedan.^[1] Stenverktyg tillverkade beneath Tidigpaleolitikum (2,5 milj.–150 000 tid sedan) besitter hittats nära australopithecus-fossiler.^[2]

Bosättning moderna Homo sapiens äger kunnat spåras inom södra Afrika mot ett ålder från 165 000 kalenderår.

detta plats fynden från dem således kallade Pinnacle Point-människorna vilket daterades mot denna höga ålder. detta existerar alltså beneath mellersta paleolitikum vilket moderna människor bebor Sydafrika. dem arkeologiska fynden nära Klasies River Caves existerar viktiga inom studiet från tidiga moderna människor. nära Blombosgrottan 2002 upptäcktes stenar inristade tillsammans rutnäts- alternativt korsrutmönster, daterade mot cirka 70 000 åra ålder.

Detta äger tolkats likt en från dem allra första exemplet vilket någonsin upptäckts vid teoretisk konstverk alternativt symbolisk kultur skapad från Homo sapiens. Den 36 000 kalenderår gamla Hofmeyr-skallen ifrån Sydafrika anses artikel ett länk mot dem icke-afrikanska representanterna på grund av den moderna människan. 

Den inledande mänskliga bebyggelsen tillsammans med spår in inom modern tidsperiod existerar associerad tillsammans enstaka DNA-grupp vilket besitter sitt ursprung inom en nordvästligt region inom södra Afrika samt såsom ännu existerar utbredd inom ursprungsbefolkningen Khoisan (Khoi samt San).

inom samt tillsammans med övergången ifrån mellersta mot sena paleolitikum uppstod små grupper från sanfolket liksom nomadiska jägare-samlare till cirka 35 000–20 000 kalenderår sedan. Klippmålningar vilket existerar upp mot 26 000 kalenderår  har bevarats vid flera platser inom södra Afrika. detta finns än idag små grupper från Sanfolket (även kallade bushmän) inom Sydafrika, liksom tillsammans tillsammans Australiens urinvånare utgör den äldsta ännu befintlig kulturen inom världen.

Arkeologiska lämningar ifrån sanfolk inom södra Afrika sträcker sig 10 000–20 000 tid tillbaka.^[3][4]

För omkring 2000 kalenderår sedan anammade san-grupper inom dem bördiga områdena boskapsuppfödning samt föremål gjorda av lera och brända i en ugn ifrån svarta människor liksom bosatte sig norrut.

dem utvecklade ett stratifierad social ordning, enkultur inom vilken personliga ägodelar blev viktiga.  Till skillnad ifrån San-folket plats dessa khoikhoi-samhällen, hottentotter vilket dem nedsättande kallades från holländarna, ej bara organiserade inom små familjegrupper samt klaner, utan även från stammar vid högre nivå.^[5] nära sekelskiftet nådde dem området inom dagens västra Sydafrika samt tog senare ovan metallverktyg samt vapen ifrån svarta människor ifrån öst.^[6] inom takt tillsammans för att khoikhoi-livsstilen tillät ett större befolkningstäthet samt deras boskap samt får skadade den redan tunna gräsmarken inom den halvtorra marken, hamnade båda grupperna alltmer inom konflikt- samt konkurrenssituationer.

likt en påverkan från dessa konflikter drevs sanfolket tillbaka mot dem torra områdena, var kvarlevor från stenålderslivet besitter bevarats fram mot modern tidsperiod. dem olika grupperna San samt Khoikhoi grupperas ofta tillsammans liksom Khoisan. Södra Afrika befolkades senare från bantutalande människor likt migrerade ifrån den västra område från Centralafrika beneath dem inledande århundradena e.Kr.

Kolonialtiden

[redigera | redigera wikitext]

Vasco da Gama fann sjövägen mot Indien, vilket gjorde Sydafrika strategiskt värdefullt till européer. detta moderna Sydafrikas bakgrund började kalenderår 1488 då den portugisiska sjöfararen Bartolomeu Diaz landsteg nära vilket likt kom för att kallas Godahoppsudden, titta Kapkolonin. Trots för att Portugal fanns ursprunglig vid lokal från dem europeiska länderna vid denna sektion från den afrikanska kontinenten således visade dem lite nyfikenhet på grund av för att forma några bofasta kolonier.

kanske berodde detta vid konflikter mellan sjöfararna samt dem boskapsskötande khoi alternativt detta jagande/samlande san.

Mellan år 1621 samt 1651 kastade nära 500 skepp ifrån holländska Ostindiska kompaniet ankar inom Table Bay nära Kaphalvön. Afrikas sydspets fungerade såsom enstaka rastplats till skepp vid väg mot Indien, Kina samt Sydostasien. Ledningen vid Ostindiska kompaniet bestämde därför småningom för att enstaka koloni, Kapkolonin, skulle bildas till för att underlätta färden på grund av handelsskeppen.

kalenderår 1652 steg Jan van Riebeeck tillsammans tillsammans några anställda ur Ostindiska kompaniet inom nation vid Godahoppsudden. förbindelse uppstod snart mellan européerna samt khoi-san samt detta sägs äga varit ifrån start många vänliga möten.

Fem kalenderår efter van Riebeecks landstigning, 1657, utbröt ett dispyt mellan invandrarna samt afrikanerna.

en prydnad visade sig äga försvunnit ifrån holländarnas läger. dem misstänkte afrikanerna, gav sig ut vid jaktverksamhet vid den skyldige, fann denne samt dödade honom. Van Riebeeck skrev inom sin dagbok, efter händelsen, för att detta vore förbättrad angående varenda samling ägde sina egna domäner, eftersom dem ej förstod varandra tillräckligt god.

Efter denna konfrontation växte spänningen mellan dem numeriskt värde olika folken. Holländarna ansåg sig numera äga jorden samt tid 1658 tillät Ostindiska kompaniet för att slavar skulle fraktas mot Kapkolonin. Dessa blev tagna främst ifrån Asien samt dåvarande Ceylon samt södra Indien, dock även ifrån Angola samt Västafrika.

Mot slutet från 1700-talet fanns 25 000 slavar inom Kapkolonin.

Efter för att Storbritannien besatt området 1806 kom även brittiska invandrare mot landet, mestadels köpmän samt yrkesmän. dem besatte företrädesvis kolonins sydkust tillsammans med större samt mindre städer samt trängde sålunda småningom dem nederländska nybyggarna, boerna, allt djupare inåt landet.^[7] Regeringen införde engelskt ämbetsspråk samt avskaffade slaveriet.^[7]

I den stora trekken drog missnöjda boer inom stora skaror ovan kolonins gräns inom norr samt grundade var nya egna stater, ursprunglig Natal, sedan Oranjefristaten samt Transvaal.

Kapregeringen gjorde dock krav vid överhöghet även ovan dessa nybildade kolonier, vars grundare efter utvandringen förblivit brittiska undersåtar. Dessa krav förmådde boerna för att flytta ifrån Natal mot områdena norr angående Oranjefloden.^[7] Även hit förföljdes dem från Storbritanniens krav vid överhöghet. dem brittiska kapkolonisterna tolererade ej självständiga kolonier nära sina gränser.

dock ingripandet från regeringen inom London, såsom ville undvika långvariga samt kostsamma krigsföretag, ledde 1852 samt 1854 mot formellt erkännande från Transvaal samt Oranjefristatens oavhängighet, endast tillsammans med förbehållet för att slaveriet avskaffades.^[8] dem boer såsom blev kvar inom Kapkolonin samt Natal undvek för att blanda sig tillsammans dem brittiska invandrarna samt fortsatte existera ovänligt inställda mot detta brittiska överväldet.^[8]

Upptäckten från diamanter 1867 samt guld 1886 skapade välstånd samt immigration samt ökade underkuvandet från dem ursprungliga invånarna.

Boerna motstod britternas försök mot utvidgning från sitt territorium, dock besegrades inom andra boerkriget 1899–1902. beneath detta andra boerkriget inrättades världens inledande koncentrationsläger från britterna inom avsikt för att internera främst boerkvinnor samt unge. Denna behandling besitter satt djupa spår inom boerna, samt ännu idag existerar läget mellan britterna samt boerna inom Sydafrika spänd.

Självständighetstiden

[redigera | redigera wikitext]

Den 31 femte månaden i året 1910 blev landet självständigt ifrån Storbritannien, samt Sydafrikanska unionen bildades. Nästan numeriskt värde kalenderår senare den 8 januari 1912 bildades ANC från bland annat Pixley ka Seme.^[9]

Apartheidtiden

[redigera | redigera wikitext]

1948 valde Sydafrikas vita befolkning in detta boerdominerade Nationalistpartiet inom parlamentet såsom lagstiftade den nya apartheidregimen (apartheid betyder "åtskillnad"), en politiskt struktur vilket bygger vid segregation mellan olika rasgrupper.^[10]1961 bildades Sydafrikanska Republiken samt man lämnade detta Brittiska samväldet.

Apartheid försvann ifrån politiken 1994 då svarta på grund av inledande gången tilläts omrösta, vilket ledde mot enstaka jordskredsseger till grupp ANC samt dess chef Nelson Mandela (som blev Sydafrikas inledande svarta president).

Sydafrika ägde ifrån 1970-talet samt vidare en fåtal primitiva egenkonstruerade kärnvapen, dock förstörde dem frivilligt (vissa tror för att dem skänkte dem mot Israel, såsom ägde många förbindelse tillsammans med Sydafrika beneath denna period) samt skrev vid icke-spridningsavtalet tid 1991.

Sydafrika existerar detta enda nation likt utvecklat kärnvapen samt sedan avsagt sig dem. ett från teorierna mot för att Sydafrika avskaffade kärnvapnen sägs existera för att nationalisterna ej ville för att därför farliga vapen skulle hamna inom händerna hos dem svarta; då dem insåg för att dem skulle förlora makten förstörde dem sina kärnvapen.^[11].

Sydafrika efter rasåtskillnadspolitiken

[redigera | redigera wikitext]

Efter apartheid valdes Nelson Mandela mot president 1994.

Tillsammans tillsammans sin föregångare Frederik Willem dem Klerk ville dem försäkra fridfull maktskift. en från dem viktigaste utföranden fanns för att grunda Sannings- samt försoningskommission.^[2].

1999 höll Sydafrika sitt andra omröstning tillsammans med allmän rösträtt. mot president valdes Thabo Mbeki.

2009 höll Sydafrika sitt fjärde omröstning tillsammans med allmän rösträtt.

mot president valdes Jacob Zuma.

I månad 2018 valde Sydafrikas parlament vicepresident Cyril Ramaphosa mot fräsch president efter den korruptionsanklagade Jacob Zuma, vilket avgick.^[12]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, tidigare version.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]