Vilken motor har min volvo

Denna lista ovan Volvomotorer ger enstaka överblick ovan Volvo Personvagnars långa historik liksom tillverkare från motorer som använder förbränning.

Vid Volvos grundande 1927 beställdes motorer ifrån motortillverkaren Penta inom Skövde.

Den inledande motorn fanns fyrcylindrig samt vid 28 hästkrafter (21 kW, 28 hk) Typ DA.

1931 förvärvade Volvo enstaka majoritet från Pentas aktiekapital samt 1935 blev Penta en dotterbolag mot Volvo. Volvo Penta gick senare ovan mot för att endast tillverka båt- samt industrimotorer. Volvo Personvagnars motorer fortsatte dock (med några ett fåtal undantag) för att tillverkas inom Skövde nära Personvagnars motorfabrik.

Denna fabrik bör ej förväxlas tillsammans Volvo Powertrain (också inom Skövde) såsom utvecklar motorer till Volvo Lastvagnar.

Ford Motor Company, Volvo Personvagnars ägare beneath år 1999–2010, tillät Volvo för att gå vidare för att utforma sina egna motorer. enstaka färsk generation raka sexcylindriga motorn introducerades 2007.

Nomenklatur

[redigera | redigera wikitext]

Genom motorns beteckning kunna viss data ifall dess beskaffenhet utläsas. Tidiga Volvomotorer ägde bokstavsprefix vilket angav motorns tänkta användningsområde. (A till lastbil, B till fordons, C på grund av traktor, D till större traktorer samt industrimotorer.) Därefter följt från ungefärlig cylindervolym, alternativt cylinderantal samt en suffix till bränsletyp.

(ex. "PV-motorn" B4B = bilmotor, 4 cylindrar, bensin). Senare motorers namn består från enstaka tecken (B alternativt D) vilket står på grund av Bensinmotor alternativt Dieselmotor. Därefter följer siffror likt vid dem äldre motorerna (fram mot B230-generationen) anger slagvolym. vid dem nyare anges (från vänster mot höger) antalet cylindrar, slagvolym samt antal ventiler per cylinder.

vid bensinmotorerna anges även tillsammans med en S alternativt T angående detta existerar ett sugmotor alternativt turboladdad motor. ifall motorn existerar enstaka förbättrad utgåva från ett (till namnet) liknande motor, följs bokstaven T från siffran 2. angående detta dessutom existerar ett högprestandaversion äger motorn tillägget -R.

Vissa Volvobilar besitter enstaka enklare struktur från motorbeteckning vid baksidan från bilen, oftast vid motsats till vänster blad från bakluckan. nära inköp från bilen förmå dock köparen välja för att beteckningen ej skall anges. Beteckningen på grund av vilken motor bilen existerar försedd tillsammans med följer enstaka lite ytterligare slags nomenklatur, dock förmå sägas återge detta "populära" namnet på grund av motorn.

angående detta existerar ett bensinmotor utan turbo anges slagvolymen inom liter, exempelvis 2.4. ifall identisk motor existerar försedd tillsammans turbo anges 2.4T. Vissa turbomotorer betecknas emellertid liksom T4, T5 alternativt T6, var siffran står på grund av antalet cylindrar. Detta liknar dieselmotorerna inom personbilar likt oftast betecknas tillsammans med D samt ett siffra (exempelvis D3 samt D5) såsom beskriver motorernas inbördes ordning sett mot utfall och/eller vridmoment.

Vissa dieselmotorer betecknas dock, noggrann likt vissa bensinmotorer, tillsammans slagvolym följt från bokstaven D (exempelvis 2.4D). detta korrekta namnet vid motorn liksom oftast åsyftas då namnet D5 används existerar egentligen D5244T10.

Fr.o.m. årsmodell 2011 infördes enstaka färsk nomenklatur, var D2, D3 o.s.v. används på grund av dieselmotorer samt T3, T4 o.s.v.

på grund av turboladdade bensinmotorer (eftersom samtliga Volvo-motorer äger turbo numera). Siffran existerar ej längre kopplad mot antalet cylindrar, utan anger inom stället vilket effektintervall motorn ligger inom. Vissa motorer äger identisk beteckning vilket tidigare, eftersom systemet anpassades efter dem vanligaste motorerna. andra besitter fått helt fräsch beteckning.

Systemet återspeglar ett tillväxt mot för att tona ner cylindervolym samt antal cylindrar vilket säljargument samt passar in inom den rådande trenden från "down-sizing", var allt fler bilmotorer får mindre cylindervolym dock bibehållen inverkan.

Volvos olika motorer

[redigera | redigera wikitext]

• B4B - inledande motorn inom Volvo PV 444
• B14A - Trimmad utgåva från B4B monterades inom Volvo P1900 Sport
• B13 - Renault-tillverkad toppventilsmotor vilket användes inom Volvo 66
• B14 - identisk motor dock tillsammans större motorvolym (cylinderdiameter) samt ytterligare trimningsgrad, användes inom Volvo 340
• B16 - Användes inom senare versioner från Volvo PV 544 samt inom tidiga Volvo Amazon
• D16 - Renault-tillverkad dieselmotor liksom användes inom begränsad utgåva inom Volvo 340
• B17 - Renault-tillverkad bensinmotor tillsammans överliggande kam samt plant topplock, uteslutande använd inom Volvo 340 samt inom Volvo 400-serien.
• B18 lanserades 1961 inom Volvo P1800 samt kom senare även inom Volvo PV, Volvo Duett, Volvo Amazon samt Volvo 140.
• B19 kom hösten 1976, används inom vissa versioner från Volvo 240 samt Volvo 340, samt uteslutande inom Volvo 360.

  Volvo 240 tillsammans med B19-motor såldes inom inledande grabb mot land i norden samt Italien.

• B20 kom 1969 samt fanns mot Volvo Amazon, Volvo P1800, Volvo 140 samt fram mot samt tillsammans med 1976 inom Volvo 240-serien.
• B21 lanserades 1974 samt monterades inom Volvo 240-serien. Den skiljer sig ifrån sina föregångare genom för att äga överliggande kamaxel.
• B23 existerar besläktad tillsammans B21, dock besitter större borrarbete.

  B23 används inom Volvo 240.

• D20 existerar ett kapad utgåva från D24, uteslutande använd inom finska versioner från Volvo 240.
• D24Volkswagen-tillverkad 6-cylindrig dieselmotor, användes inom sugutförande inom Volvo 240 samt inom turboutförande inom Volvo 740/760 samt Volvo 940 (D24T).
• B30 monterades inom Volvo 164 samt terrängbilen Volvo C303.

  detta existerar enstaka sexcylindrig utgåva från B20-motorn.

• B36 existerar enstaka V8 motor såsom användes inom lastbilsmodellerna L420 Snabbe samt L430 Trygge.
• B200 - Vidareutveckling från B19, användes inom Volvo 360, vissa versioner från Volvo 240 samt vissa exportverioner från Volvo 740 samt Volvo 940.
• B204T monterades inom Volvo 940 / Volvo 960 "italienaren".

  2 liters turbomotor tillsammans 16 ventiler.

• B234F ett 16 ventilers utgåva från b230F vilket vanligtvis ägde 8 ventiler.
• B230 monterades inom Volvo 240, Volvo 740 samt Volvo 940. ett lågfriktionsmotor likt fanns ett tillväxt från den äldre B23. Fanns tillsammans med F (elektroniskt insprut), A (förgasare), K (tvåportsförgasare), E (mekaniskt insprut), FT (fulltrycksturbo tillsammans med elektroniskt insprut), FK (lågtrycksturbo 0,35 dryckesställe tillsammans elektroniskt insprut), ET (turbo tillsammans mekaniskt insprut).

  B230F förekom dock inom flera olika varianter (FB, FS etc).

• B230FT monterades inom Volvo 940 / Volvo 740 samt existerar fulltrycksversionen från Volvos rödblock samt detta innebär för att den äger ett ställbar tryckklocka sålunda för att man förmå egen ställa trycket, ifrån fabrik existerar denna ställd vid 0,65 bar.
• B280 ("PRV") V6 motor vilket utvecklades gemensamt från Volvo, Peugeot samt Renault.

  Sitter inom Volvo 760 samt 780. Även likt B27 vilket sitter inom Volvo 240 samt 260 samt B28 vilket monterades inom sena Volvo 240/260 samt tidiga 760.

• B5252 monterades inom Volvo 850. "Lilla Aluminium 5:an".
• B5244 monterades inom Volvo 850.
• B5254 monterades inom Volvo 850. "Stora Aluminium 5:an".
• B6254 monterades inom Volvo 960 "Lilla Aluminium 6:an".
• B6304 monteras inom Volvo 960, S90, V90 & Volvo S80.

  "Stora Aluminium 6:an".

• B6324S linjär 6-cylindrig motor tillsammans mindre motorblock, lanserad 2007. 3,2 liters volym. Finns bl.a. inom XC60, V70, XC70, S80, XC90, dock även inom andra bilmodeller inom Ford-koncernen.
• B6304T2 turboladdad utgåva från ovanstående motor, dock tillsammans med 3,0 liters volym.
• D5 fanns inledningsvis bara inom Volvo V70, dock den nya, uppgraderade utgåvan från den på denna plats diesel-motorn finns numera mot större delen från Volvos modellutbud.

  Beteckningen används vid fordon tillsammans olika dieselmotorer, både 4- samt 5-cylindriga.

• T3 4-cylindrig turbomatad tillsammans direktinsprut vid 1,6l (135-165 hk) används inom S60/V60
• T4 4-cylindrig turbomatad tillsammans direktinsprut vid 1,6l (165-200 hk) används inom S60/V60
• T5 linjär 5-cylindrig turboladdad bensinmotor.

  Monterades inledningsvis inom Volvo 850, dock finns för tillfället inom flera Volvo-modeller. Beteckningen användes ifrån start vid enstaka 5-cylindrig bensinmotor, dock äger senare även använts vid den nya 4-cylindriga motorgenerationen.

• T6 linjär 6-cylindrig turboladdad bensinmotor vid 272 hästkrafter. Monterades inom Volvo S80, Volvo XC60, Volvo V70.
• T8 ”twin engine” 2 liters linjär 4-cylindrig turboladdad samt kompressormatad hybrid motor vid 350/390 hästkrafter likt sitter inom V60, XC60 samt V90, XC90.
• B8444S V8 motor inom aluminium existerar utvecklad från Volvo samt Yamaha gemensamt samt tillverkades från Yamaha inom Japan.

  Monterades inom Volvo S80 samt Volvo XC90 samt producerar 315 hästkrafter.

• D4B monterades inom bensin-traktor Volvo T32, T34 samt BM 32, BM 34. Cyl.-diam 100 mm. Slaglängd 110 mm. Cyl.-volym 3,46 l. 45 hk nära 1.500 varv/min .
• D4F monterades inom fotogen-traktor Volvo T31, T33 samt BM 31, BM 33. Cyl.-diam 100 mm.

  Slaglängd 110 mm. Cyl.-volym 3,46 l. 36 hk nära 1.500 varv/min .

• D5252T 2,5 liters Turbodiesel-motor vid 140 hästkrafter Tillverkad från VAG. Satt inom 850, S70/V70 samt S80.

Bilder

[redigera | redigera wikitext]

• D16E

• B8444S

• B280

• B21A

• D13C

• D6B250

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]