Lösningar på konflikten i colombia

Introduktion

Konflikten inom Colombia står främst mellan den colombianska staten samt den vänsterinriktade gerillagruppen FARC. Efter ovan 50 kalenderår från inbördeskrig enades FARC samt regeringen angående en fredsavtal. Utmaningen framöver handlar angående för att följa avtalet, såsom innebär för att avväpna samt integrera FARC-soldaterna inom samhället.

bristande vid folkligt samt politiskt stöd till den uppnådda avtal förmå äventyra fredsprocessen. ett ytterligare kamp existerar för att avsluta fred tillsammans den andra stora gerillagruppen inom landet, ELN.

Bakgrund

Mellan år 1948 samt 1958 pågick konflikt inom Colombia samt tillsammans med ovan 300 000 dödsoffer. Perioden kallas ofta på grund av ”La Violencia” (”Våldet”).

La Violencia plats främst en konflikt mellan landets konservativa samt liberala elit, dock även lokalbefolkningen drabbades hårt. vid ruralt område organiserade sig bönderna inom egna militära styrkor på grund av för att skydda sig. dem stöttades från kommunistpartiet vilket fick allt starkare fotfäste vid den colombianska ruralt område.

”La Violencia” slutade 1958 tillsammans enstaka förlikning mellan dem konservativa samt liberala var dem enades ifall för att dela vid positionerna inom statsapparaten samt styra landet gemensamt.

Samtidigt förbjöd dem all opposition och skapade vid därför sätt enstaka gemensam front mot landets radikala krafter, samt höll kommunisterna samt bönderna borta ifrån makten. Systemet på grund av maktfördelningen infördes 1958.

Gerillagrupper samt paramilitära grupper

De maximalt framträdande samt viktigaste gerillagrupperna fanns Colombias revolutionära väpnade styrkor, den därför kallade Folkets Armé (FARC) samt Nationella Frihetsarmén (ELN).

dem kämpade till regimskifte samt en mer demokratiskt styre. Inbördeskriget mellan regeringsarmén samt gerillan startade 1964 samt äger därefter fortgått. Kriget äger kostat ovan 200 000 människoliv samt miljoner människor äger tappat bort eller missat sina bostad.

Utöver regeringsarmén samt gerillan etablerades olika paramilitära grupperingar inom Colombia vid 1980-talet.

enstaka paramilitär grupp existerar ett inofficiell styrka såsom existerar strukturerad vid en sätt liksom liknar den officiella militärstyrkan dock likväl ej existerar den sektion från den. dem olika paramilitära grupperna upprättades från ägare av mark samt drogkarteller till för att bekämpa gerillan samt vänstersidan allmänt. 1997 slog dem sig samman inom enstaka styrka likt dem kallade dem Förenade Självförsvarsstyrkorna (AUC).

Åren efter maktfördelningen växte starka, radikala vänsterorienterade krafter fram inom stora dela från Latinamerika. Delvis inspirerade från den socialistiska revolutionen vid Kuba 1959. inom Colombia bildades snabbt flera militariserade vänsterorienterade grupper, några tillsammans med rötter vid ruralt område samt andra inom radikala studentmiljöer.

dem kallades gerillan eftersom dem drev krigföring mot statsmakten.

AUC plats ett förening från högerorienterade styrkor tillsammans med stöd från regeringsarmén samt delar från den politiska ledningen. dem ansåg sig existera beskyddare från staten samt systemet. AUC äger stått på grund av dem maximalt grundlig övergreppen inom Colombia.

dock även armén samt gerillan ligger på baksidan flera allvarliga övergrepp samt förbrytelse mot mänskliga rättigheter.

AUC la ner sina vapen 2003 samt lät sig avväpnas tillsammans med löfte angående lägre straff till dem såsom hittas skyldiga mot övergrepp. Likväl besitter flera från gruppens anhängare fortsatt sin aktivitet inom rena kriminella grupper, likt idag representerar detta största säkerhetshotet inom landet, i enlighet med myndigheterna.

Dessa grupper äger nära koppling mot produktion från samt affär tillsammans droger.

USA samt narkotikahandelns roll

Utöver den våldsamma rivaliteten mellan vänster- samt högerkrafter inom colombiansk politik äger landet haft allvarliga bekymmer tillsammans med narkotikaproduktion samt köp. Dessa problemområden hänger tätt samman eftersom enstaka massiv sektion från pengarna ifrån narkotikahandeln äger gått mot för att finansiera både gerillagrupperna samt dem paramilitära grupperna.

då narkotikahandeln blev en tema inom valkampanjen kalenderår 1990, blev dödad tre presidentkandidater innan valet genomfördes. USA äger engagerat sig starkt inom colombiansk politik, tillsammans med stort fokus vid narkotikaproblematiken.

USA äger länge varit inblandat inom konflikten inom Colombia. USA besitter försökt för att legitimera sin Colombia-politik tillsammans med för att Colombia existerar ett från huvudleverantörerna från olagliga droger, cannabis samt ett starkt stimulerande medel som utvinns ur kokabusken, mot USA.

detta amerikanska intresset inom Colombia fick ett ytterligare dimension efter al-Qaidas terrorangrepp mot USA den 11 september 2001. USA satte då upp både FARC samt ELN vid sin register ovan terrororganisationer samt definierade kampen mot dessa organisationer liksom enstaka sektion från detta globala ”kriget mot terror”. USA:s program fanns för att dels bekämpa gerillan militärt, dels för att förstöra narkotikaplantagen tillsammans med hjälp från spraymedel.

USA:s engagemang inom den colombianska konflikten besitter dock mött kraftfull internationell bedömning.

Bland annat besitter detta spraymedel såsom använts mot drogproduktionen även ödelagt annat växtliv. Detta äger lett mot för att detta liksom redan fattiga bönder försörjer sig vid besitter förstörts. Dessutom beskylls USA till för att äga enstaka gömd agenda, för att insatserna handlar mer ifall resurser mot olja än kampen mot droger. inom Amazonas-området inom Colombia, såsom gerillan kontrolleras, antas detta nämligen finnas stora oljeresurser.

Kampen mot gerillagrupperna

År 2002 tog Álvaro Uribe Vélez ovan makten inom Colombia. denne förde enstaka hård politik mot FARC samt ELN samt fanns vänligt inställd mot USA:s engagemang inom Colombia. Fredsavtalet han fick vid område tillsammans AUC kalenderår 2003 imponerade dock ej vid landets vänster såsom såg AUC samt regeringen såsom numeriskt värde sidor från identisk sak.

I kölvattnet efter fredsavtalet ifrån tid 2003 övervägdes en förslag inom parlamentet ifall amnesti mot nedrustning från dem paramilitära grupperna. Förslaget träffade dock grundlig bedömning, eftersom detta skulle omöjliggöra straff på grund av dem paramilitära soldaterna liksom ägde begått allvarliga övergrepp mot den colombianska civilbefolkningen.

Jakten vid gerillagrupper ledde dem colombianska militära interventionerna ovan gränsen mot grannländerna Ecuador samt Venezuela.

detta medförde enstaka diplomatisk kris till Colombias relation tillsammans med länderna. Relationerna förbättrades efter för att Juan Manuel Santos blev president 2010.

Fredsförhandlingar

Strax efter valet kalenderår 2010 svarade Santos vid en initiativ ifrån FARC ifall för att påbörja förhandlingar ifall en fredsavtal angående för att FARC måste frige sin fångar.

identisk tid blev dödad FARC:s militära chef Mono Jojoy. Trots (eller möjligen vid bas av) detta släppte FARC flera inom fångar inom månad 2011 samt beskrev detta vilket enstaka fredshandling.

Fredssamtalet mellan FARC samt regeringen började inom Norge samt fortsatte vid Kuba. Viktiga teman inom fredsförhandlingarna plats markfördelning, hur kriget inom praktiken bör ta slut, FARC:s framtida politiska deltagande, landsbygdsutveckling samt hur landet bör erhålla bukt tillsammans narkotikaproduktionen.

Fredsprocessen

Fredsförhandlingarna äger dragit ut vid tiden samt tidvis stött vid flera bakslag.

• Den 23 september 2015 enades regeringen samt FARC ifall några från dem sista frågorna likt måste lösning innan en slutligt fredsavtal kunde undertecknas. Bland dessa plats hur den långa konfliktens offer bör bli kompenserade samt hur dem liksom bevisats skyldiga på grund av förbrytelse mot dem mänskliga rättigheterna bör bli bestraffade alternativt undvika bestraffning.

  Senare kom dem även överens angående hur offrens rättigheter bör behärska garanteras.

• I januari 2016 kom dem överens angående för att be FN:s säkerhetsråd för att etablera ett politisk FN-styrka inom landet på grund av för att titta mot för att vapenvilan respekteras. Detta önskemål välkomnades från FN:s före detta generalsekreterare Ban Ki-moon.

• Den 24 juni 2016 skrev parterna beneath en avtal ifall för att krigshandlingarna skulle upphöra.
• Den 25 augusti 2016 undertecknades fredsavtalet likt totalitet. Avtalet ålägger FARC för att lämna ifrån sig vapnen.
• Den 2 oktober 2016 röstade enstaka knapp majoritet från colombianerna ”nej” mot fredsavtalet inom enstaka folkomröstning. Både FARC samt regeringen sa för att dem skulle gå vidare arbetet till varaktig fred.

• Den 7 oktober 2016 tilldelades president Santos Nobels fredspris till för att ta initiativet mot förhandlingarna likt ledde mot fredsavtalet.
• Den 17 juni 2018 vann högerpolitikern Ivan Duque presidentvalet inom Colombia. denne ville omförhandla fredsavtalet ifrån 2016. han tillträdde vilket president den 7 augusti 2018, samt sedan dess äger målen inom fredsavtalet ej följts upp likt planerat.

• 25 september 2019 talar president Duque mot FN:s generalförsamling samt lovar för att gå vidare fredsprocessen.

Fredsförhandlingar tillsammans med ELN

En från utmaningarna framöver liksom återstår existerar för att omfatta Den nationella befrielsearmén (ELN) inom enstaka fredlig svar såsom består, då ELN:s närvaro inom tidigare FARC-kontrollerade områden besitter ökat dem senaste år.

ELN äger ej varit intresserad från för att delta inom någon fredsprocess vid länge, dock existerar idag inom fredsförhandlingar tillsammans med myndigheterna.

Fred existerar ett nödvändig förutsättning till för att utveckla levnadsvillkoren till detta colombianska människor. Colombia existerar idag en från dem länder inom världen liksom äger flest interna flyktingar.

Runt 6 från landets 48 miljoner invånare existerar vid rymning inom sitt eget nation.

FN:s roll inom konflikten

FN:s säkerhetsråd besitter valt för att ej ingripa militärt inom Colombia utan för att detta varit ett sektion från enstaka svar såsom regeringen samt FARC-gerillan förhandlat fram. Colombia äger även mottagit begränsat ekonomiskt stöd ifrån FN.

Huvudorsaken mot detta existerar för att landet trots varenda oroligheter existerar förhållandevis rikt, samt detta därför existerar mer naturligt för att jobba tillsammans med fred samt beskydd än tillsammans med direkt ekonomiskt bistånd.

FN:s säkerhetsråd äger upprättat enstaka politisk operation inom Colombia inom januari 2016 likt en påverkan från fredsavtalet mellan den colombianska regeringen samt FARC.

Operationen består från obeväpnade internationella observatörer på grund av för att bekräfta nedrustningen från FARC.

Det finns även flera FN-organisationer vid ställe såsom arbetar tillsammans med konflikten. FN:s flyktingorgan, UNHCR, arbetar till för att utveckla situationen till dem flera interna flyktingarna. FN:s livsmedelsprogram, WFP, besitter även engagerat sig inom Colombias flyktingsituation samt hjälper stora delar från befolkningen likt vid bas från konflikten ej besitter tillräckligt tillsammans föda samt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig.

UNICEF, likt arbetar till barns rättigheter, äger arbetat tillsammans med frigivning samt återanpassning från barnsoldater inom Colombia.

Relaterade länder