Vem regerade i sverige under andra världskriget

Regeringen Hansson III alternativt samlingsregeringen plats enstaka svensk statsmakt tillsammans med SocialdemokratenPer Albin Hansson liksom statsminister. inom övrigt bestod regeringen från ministrar ifrån dem fyra största partierna. Regeringen tillträdde den 13 december1939 samt satt fram mot den 31 juli1945 samt kom därmed för att styra landet beneath andra världskriget.

Sammansättning

[redigera | redigera wikitext]

Samlingsregeringen bestod från representanter till dem fyra största partierna:

Två riksdagspartier hölls utanför regeringen, detta prosovjetiskaSveriges kommunistiska område (senare Vänsterpartiet) samt Socialistiska grupp.

Tillkomst samt syfte

[redigera | redigera wikitext]

Regeringen tillkom liksom en påverkan från detta sovjetiska anfallet mot land i norden inom Vinterkriget^{[källa behövs]} samt regerade mot slutet från andra världskriget.

Samlingsregeringen ägde numeriskt värde syfte såsom den ville upprätthålla mot varenda pris:^[1]:18

Alla andra politiska beslut fanns underordnade dessa numeriskt värde mål.^[2]

I regeringsdeklarationen framhölls för att syftet bland annat plats för att lägga dem inrikespolitiska stridsfrågorna åt sidan.

Då regeringen bestod från dem fyra största partierna, deras partiledare samt maximalt framträdande politiker innebar detta för att riksdagen förlorade påverkan. detta innebar även för att land beneath perioden även fanns utan egentlig politisk opposition.^[1]:19

Utökade maktbefogenheter samt förskjuten maktfördelning

[redigera | redigera wikitext]

Samlingsregeringen utökade sina egna maktbefogenheter beneath all tiden såsom kriget pågick samt detta fanns ingen politisk motstånd likt kunde stoppa den.^[1]:19 Politikernas utökade maktbefogenheter skedde vid bekostnad från demokratin samt folkets frihet.^[1]:97

Genom kriget ägde riksdagen gett regeringen extraordinära fullmakter, mot modell ovan statsbudgeten.^[3] inom praktiken fungerade detta således för att riksdagen ofta informerades samt fick godkänna beslut inom efterhand.

Sveriges kommunistiska område plats ej representerat vare sig inom utrikesutskottet alternativt utrikesnämnden samt saknade helt inflytande.^[3]

Massövervakning samt kontroll

[redigera | redigera wikitext]

Den Allmänna säkerhetstjänsten (STJ) fanns enstaka hemlig polis liksom lydde direkt beneath regeringen. Den ägde bildats 1938 från Regeringen Hansson II dock trädde ej inom full funktion förrän 12 april 1940 samt förblev hemlig på grund av människor fram mot januari 1943.

STJ organiserade beneath socialminister Gustav Möller samt ansvarade till censur- samt övervakningstjänst.^[4]:56 STJ:s Centralbyrå kontrollerade kommunikationer. STJ:s Spaningsbyrå spanade vid misstänkta personer.

En kontrollapparat utvecklades samt riktades mot detta egna folket.^[1]:97 detta gjordes grova intrång inom enskilda människors privatliv tillsammans med hänvisning mot "rikets säkerhet".^[1]:97 42 miljoner meddelande öppnades samt 11 miljoner telefonsamtal avlyssnades.^[1]:98 2 100 lokala ortsombud ägde mot arbetsuppgift för att meddela mot makthavarna ifall opinionsläget.^[1]:98 Detta nära ett tidsperiod då Sveriges befolkning plats omkring 6,4 miljoner personer.

Statens informationsstyrelse inrättades samt påstods äga mot arbetsuppgift för att informera befolkningen, dock såsom egen såg vilket sin främsta övning för att meddela angående människor mot dem styrande.^[1]:98

Strategier utvecklades på grund av för att granska människor inom enstaka utsträckning vilket saknade motstycke inom svensk historian.^[1]:97 detta skedde samtidigt liksom samlingsregeringen hemlighöll samt hemligstämplade sina göranden.^[1]:97

Ture Nerman, skribent på grund av tidningen Trots allt! (1939–1945), ifrågasatte beneath kriget regeringens metod för att beskära frihet inom landet istället på grund av för att stärka den nationella stoltheten, slå vakt ifall demokratin samt dess principer, samt vid sålunda sätt uppväcka folkets kämparvilja.^[1]:112 han jämförde tillsammans Winston Churchill inom Storbritannien samt Franklin D.

Roosevelt inom USA vilka denne skrev ständigt framhöll frihetens värden på grund av för att stärka sina folks försvarsberedskap.^[1]:112

Efter kriget riktade Sandlerkommissionen (i SOU 1948:7^[5]) bedömning mot regeringen framför allt på grund av för att verksamheten ägde varit hemlig, eftersom detta plats en hot mot rättssäkerheten.

Interneringsläger

[redigera | redigera wikitext]

Under kriget inrättades interneringsläger inom landet (ibland kallade koncentrationsläger). dem plats enstaka typ från arbetsläger på grund av politiska fångar.

Initialt upprättades dem på grund av för att frihetsberöva kommunister, vilka betraktades liksom statsfientliga element. tillsammans tiden växte gruppen intagna mot för att även omfatta radikala socialdemokrater, syndikalister, fackföreningsfolk, anti-nazister, samt tyska desertörer, således kallade Englandsvänner.

Även etnisk bakgrund utgjorde skäl till intagning. Intagning mot lägren skedde utan vare sig rättegång alternativt dom. Tage Erlander, liksom blev Sveriges statsminister inom 23 tid tillsammans med början 1946, fanns likt statssekreterare vid socialdepartementet den högste politiska tjänstemannen till dessa läger.^[6]

Censur

[redigera | redigera wikitext]

Censur från pressen

[redigera | redigera wikitext]

Under året 1939 åberopades smädelseparagrafen ifrån 1800-talet, såsom knappast använts sedan sin tillkomst, på grund av för att inom landet att anklaga någon formellt för ett brott 19 tidningar.^[1]:102 16 från dessa tryckfrihetsåtal slutade tillsammans med fängelsestraff till den ansvarige utgivaren.^[1]:102 till för att undvika dessa uppmärksammade censurrättegångar valde Regeringen Hansson III för att medvetet feltolka lagen till för att ett fåtal tillåtelse en förenklat censurförfarande.^[1]:102-103 Besluten kom för att delegeras mot justitieminister Karl Gustaf Westman samt sanktionerades från regeringen inom efterhand.^[1]:103 år 1940–1943 beslagtogs 315 svenska tidningar, varav 251 fanns kritiska mot Nazityskland.^[1]:103

Regeringen inrättade en sidled regelverk nära sidan från Tryckfrihetsförordningen, samtidigt likt vissa paragrafer inom lagen ny- samt omtolkades på grund av för att möjliggöra administrativa ingrepp.^[4] Myndigheten Statens informationsstyrelse (SIS) inrättades tillsammans med sektionen Pressrådet 1939^[4]:55 vilket senare efterträddes från sektionen Pressnämnden.^[4] SIS skickade, via Tidningarnas Telegrambyrå, grå lappar mot pressen tillsammans råd samt anvisningar angående vilket myndigheten ansåg plats lämpligt alternativt olämpligt för att offentliggöra.^[4]:54

Våren 1940 ålades riksdagen från ett enad statsmakt för att revidera Tryckfrihetsförordningen sålunda för att myndigheter nära konflikt alternativt krigsfara kunde censurera tidningar (förhandsgranska samt utfärda utgivningsförbud).

Förslaget antogs från riksdagen inom juni 1940 samt året efter, efter valet 1941, antogs lagen enstaka andra gång.^[1]:104 Den lagstiftningen kom inte någonsin för att användas. dock våren 1940 gav riksdagen även regeringen inflytande för att tillsammans transportförbudet hindra transport från periodisk text genom för att förbjuda för att den transporterades tillsammans allmänna kommunikationer.

Denna lagstiftning användes inom några fall^[vilka?] mot kommunistisk press, mot modell Norrskensflamman.^[3] Avsikten tillsammans med transportförbudet plats för att hindra utgivning utan för att tekniskt sett nyttja förhandscensur. i enlighet med dem ansvariga användes detta på grund av för att preventivt stävja vilket man kallade en "missbruk" från tryckfriheten.^[1]:104

Justitieminister Karl Gustaf Westman använde hellre konfiskeringsvapnet, även inom fall var åtal fanns möjligt.^[4] inom mars 1942 publicerade 17 svenska tidningar enstaka likalydande skrivelse liksom plats ett sammanställning från styrkta vittnesmål ifall tortyr inom norska fängelser.

detta ledde mot masskonfiskering då justitieministers beslagtog samtliga 17 tidningar.^[1]:114Sven Grafström skrev inom sin dagbok för att initiativet mot konfiskering oftast blev tagna ifrån utrikesdepartementet alternativt justitiedepartementet.^[1]:115

Regeringens plan fanns för att ingripa mot tidningar redan innan klagomål ägde inkommit ifrån nazityskland, då den ansåg detta förudmjukande för att utföra detta inom efterhand.

detta ledde mot ingrepp mot yttringar såsom tyskarna ej ägde lagt symbol mot, ej brydde sig angående, alternativt ej ägde tänkt klaga på.^[1]:115 detta förekom även direkt censur ifrån regeringen.^[1]:116

Det plats främst tre tidningsmän vilket ådrog sig regeringens vrede samt repressalier: Torgny Segerstedt, Ture Nerman samt Johannes Wickman.^[1]:109

Torgny Segerstedt, chefredaktör på grund av Göteborgs Handels- samt Sjöfartstidning, kritiserade regeringens undfallenhet gentemot nazityskland, transiteringstrafiken samt inskränkningar inom tryckfriheten.

denne hamnade inom konflikt tillsammans med detta officiella land samt ombads upphöra tillsammans med den "antityska" linje. Regeringens återkommande propåer samt kampanjer fick dock ej gehör samt flera siffra från GHT konfiskerades.

Den möjligen hårdast drabbade tidningen plats Trots allt! (1939–1945) liksom utkom ett gång inom veckan samt plats tydligt väsentlig mot nazism samt fascism.

Tidningen konfiskerades åtta gånger samt belades tillsammans transportförbud. Redaktören Ture Nerman dömdes mot, samt avtjänade, tre månaders fängelse^[4]:80 till ledartexten "Hitlers helvetesmaskin" publicerad den 10 november 1939.

Johannes Wickman fanns utrikeskommentator vid Dagens Nyheter. han citerade anförande samt uttalanden ifrån nazister samt lät dessa prata på grund av sig själva.

detta ledde mot för att Pressnämnden, vilket bestod från publicister, tillställde ordern "Sarkasmer, ironiska samt sårande effekt samt insinuanta förändringar måste obetingat undvikas."^[1]:113Dagens Nyheter beslagtogs dock inte någonsin beneath kriget.^[1]:124

Censur från kultur

[redigera | redigera wikitext]

Förhandscensur från filmer infördes samt sådant likt ansågs stötande klipptes bort.^[1]:98

Böcker, revyer samt scenkonst censurerades.^[1]:103 en uppmärksammat modell existerar Karl Gerhards siffra "Den ökända hästen ifrån Troja" inom revyn Gullregn vid Folkan.

Texten inom kupletten existerar starkt väsentlig mot nazityskland, dock även mot Sveriges eftergiftspolitik samt permittenttrafiken. Både statsminister Per Albin Hansson samt utrikesminister Christian Günther vädjade personligen mot Gerhard för att stryka kupletten, dock han vägrade.^[1]:117 inom augusti 1940 förbjöds han för att framföra den.

detta fanns ursprunglig då polisen lät informera för att Folkan skulle stänga angående ej kupletten ströks likt den försvann ifrån revyn.^[1]:117

Filmen På västfronten intet nytt totalförbjöds.^[1]:117

Bland dem skrivna verk likt förbjöds plats Hermann RauschningsSamtal tillsammans med Hitler (1940), Harold NicholsonsVarför England existerar inom krig, M.

Horaks Komplotten på baksidan Stalin–Hitler-pakten, Englands vitbok ifall tyska koncentrationsläger, samt boken Med egna ord likt sammanställde quotation från Adolf Hitler samt andra nazistledare.^[1]:117

Axel Kiellands teaterstycke Om en människor önskar leva uruppfördes från Nya Teatern inom huvudstaden, efter tre dagar totalförbjöds pjäsen från Svenska regeringen^[7]

Censuren från kulturen motiverades tillsammans för att man ej ville reta upp nazityskland samt därmed riskera enstaka ockupation från landet, dock i enlighet med Maria-Pia Boëthius handlade detta istället angående för att hålla den egna befolkningen inom schack samt för att ingen vid allvar tror för att Tyskland skulle äga ockuperat landet vid bas från skrivna verk, revyer, teaterpjäser alternativt tidningsartiklar.

Istället handlade detta ifall för att politikerna ville styra utan folkets inblandning genom för att förhindra för att misshagliga opinioner uppstod. dem styrande oroade sig på grund av för att enstaka sådan opinion kunde uppstå ifall människor fick kunskap ifall tyskarnas våldspolitik.^[1]:99

Censur från post

[redigera | redigera wikitext]

Förutom brevcensur innebar Allmänna säkerhetstjänstens postcensur även inskränkningar inom in- samt utförsel från tidningar samt tidskrifter mot samt ifrån landet.

mot dem tidningar såsom stoppades hörde Daily Worker samt den brittiska skämttidningen Punch.^[4]:56

Sveriges roll inom kriget samt eftergiftspolitiken

[redigera | redigera wikitext]

Genom permittenttrafiken beneath perioden juni 1940 mot augusti 1943, samt andra eftergifter mot nazityskland, kom land för att delta passivt inom kriget vid Tysklands sida.^[1]:27Per Albin Hansson medgav inom sin dagbok, vid regeringssammanträden samt inom riksdagen för att land gav upp sin neutralitet,^[1]:27 dock denne avgjorde för att ej informera människor angående det.^[1]:27 Beslutet angående permittenttrafiken fattades enhälligt^[a] från regeringen samt utan för att riksdagen tillfrågades.^[1]:30 Medborgarna informerades ursprunglig efter för att tågen redan ägde börjat rulla efter för att rykten angående avtalet ägde läckt mot tidningen Nordens Frihet.^[1]:29-30

Riksdagen äger hörts inom saken, dock riksdagsmötet äger bara varit ett formsak; beslutet besitter fattats långt dessförinnan. Per Albin Hansson, statsminister samt socialdemokratisk partiledare, äger hanterat en svårt utrikespolitiskt dilemma tillsammans med hårda nypor samt föga respekt till ett inom djupare fras demokratisk beslutsprocess.

— Hans Villius 1987 ifall Midsommarkrisen 1941[8]:1h3m4s

I samband tillsammans med Midsommarkrisen inom juni 1941 medgav regeringen transitering från Engelbrechtdivisionen, enstaka fullt försedd tysk armé division, vid järnväg mellan Norge samt land i norden.

Den allmänna opinionen ägde inom land hösten 1942 vaknat samt kritiken mot dem tyska transiteringarna ägde ökat inom styrka.^[1]:127 Nazitysklands krigslycka ägde vänt efter Slaget nära el-Alamein (1942) samt Slaget nära Stalingrad (1942–1943) samt tyskarna framstod ej längre vilket dem givna segerherrarna. Långsamt skiftade då landet sin lojalitet istället mot dem allierade samt regeringen ville idag upprätta goda relationer tillsammans framförallt USA samt Storbritannien.^[1]:126

Per-Albin Hansson ville ej yttra upp avtalet beneath påtryckningar ifrån dem allierade, ville ej nyttja detta inom förhandlingar, samt ville ej yttra upp detta från personlig vilja.

Detta trots för att tyska diplomatiska kretsar tillsammans med expertkunskap inom frågan nära övergången mellan två år 1942/1943 bedömde för att detta ägde varit naturligt på grund av den svenska regeringen för att utföra detta. vetenskapsman kom senare för att titta detta såsom enstaka delade känslor samt många illa förd politik fylld från dåliga beslut.^[1]:127

För för att utlova en stopp på grund av transiteringarna fordrade regeringen en handelsavtal tillsammans med dem allierade, dock regeringen dolde kopplingen mot handelsavtalet genom för att skynda vid uppsägningen därför för att detta skulle framstå likt en autonomt svenskt initiativ.^[1]:128-129

Permittenttrafiken upphörde inom augusti 1943,^[1]:27-28 dock avtalet tillsammans med nazityskland angående permittenttrafiken ses liksom ett svår tryck på grund av land inom historien.^[1]:128

Under kriget bytte landet järn mot stulet guld.

Regeringen kände mot misstankarna för att tyskarna betalade malmen tillsammans med krigsbyten, dock regeringen ville ingenting veta.^[9]

Att tänja vid neutraliteten gav land många stora fördelar beneath kriget.^[10] dock då kriget fanns slut fanns detta flera länder inom Europa, samt USA, likt föraktade Sverige.^[10]

Statsråd

[redigera | redigera wikitext]

* Statsminister alternativt departementschef

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter

[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]