Vad är bnp fasta priser

A

Affärsverk

Se Kvasibolag.

Arbetade timmar

Arbetade timmar avser totalt faktiskt arbetade timmar beneath året.

Arbetsproduktivitet

Arbetsproduktivitet definieras liksom mervärde per arbetad 60 minuter. Produkt­ivitets­föränd­ringen utgör föränd­ringen från föräd­lings­värdet inom fasta kostnader inom relation mot föränd­ringen inom antalet arbetade timmar.

Avskrivning

Se Kapitalförslitning.

B

Baspris

Det prisbegrepp vilket används på grund av för att bedöma produktion samt föräd­lings­värde inom National­räken­skaperna (NR).

Baspriset existerar detta kostnad, likt produ­centen får behålla inom personlig ficka, till ett producerad grupp från ett existera alternativt service. Baspriset branschvis exkluderar handels- samt transport­marginaler. till totala ekonomin gäller nästa relation mellan olika pris­begrepp:

Marknadspris/Mottagarpris

- produktskatter

+ produktsubventioner

= Baspris

- övriga produktionsskatter

+ övriga produktionssubventioner

= Faktorpris

Betalningsbalansen

En sammanställning från en lands reala samt finansiella trans­aktioner tillsammans med omvärlden beneath ett given tidsperiod.

Betal­nings­balansen består från bytes­balans, kapital­balans samt ekonomisk balans.

Bidrag mot BNP-utvecklingen

De fakta liksom redovisas såsom bidrag mot BNP-utvecklingen avser säsongsrensade värden samt existerar inklusive importinnehållet inom respektive delaggregat.

BNI

Se Bruttonationalinkomst.

BNP

Se Bruttonationalprodukt.

Bokföringstidpunkt

Nationalräkenskapssystemet redovisar flöden då dem ekonomiska värdena skapas, trans­formeras alternativt förstörs liksom då fordringar alternativt åtaganden uppkommer, förändras alternativt avslutas (accrual­principen).

detta innebär för att produktion redovisas då den produceras, ej då den blir betald från köparen, samt försälj­ningen från ett ingång redovisas då resurser byter ägare, ej då dem åter­följande betal­ningarna genomförs. Ränta redovisas beneath den bokförings­period den existerar upplupen, oavsett ifall den verkligen blir betald beneath den perioden alternativt ej (ENS § 1.57).

Jämför Kassamässig bokföring.

Brutto

I nationalräkenskaperna (NR) existerar vanligtvis skillnaden mellan ett brutto- samt ett nettopost kapital­förslit­ningen. modell vid saldo­poster såsom redovisas både brutto samt slutlig existerar national­produkten (BNP/NNP), national­inkomsten (BNI/NNI) samt drifts­överskottet.

Bruttoinvestering

Bruttoinvestering omfattar:

• fast bruttoinvestering
• lagerinvestering
• värdeföremål (anskaffning minus avyttring).

Bruttoinvestering innebär placering före avdrag från periodens kapitalförslitning.

Nettoinvestering erhålls genom avdrag från kapitalförslitning ifrån periodens bruttoinvestering.

Bruttonationalinkomst (BNI)

Summan från samtliga inkomster inom en nation beneath ett period, vanligtvis en tid. Brutto­national­inkomst (till marknadspris) existerar lika tillsammans med BNP minus huvudsakliga inkomster såsom inhemska enheter betalar mot utländska enheter plus huvudsakliga inkomster liksom inhemska enheter erhåller ifrån utlandet.

Bruttonationalprodukt (BNP)

Bruttonationalprodukten existerar värdet från varenda dem produkter samt tjänster vilket produceras inom landet till användning mot konsumtion, export samt investeringar beneath ett period, vanligtvis en kalenderår alternativt en kvartal.

Bruttonationalprodukten mot marknadspris är kapabel beräknas vid tre sätt:

• BNP existerar summan från förädlingsvärden brutto till dem olika institutionella sektorerna alternativt dem olika branscherna plus produkt­skatter minus subventioner (vilka ej äger allokerats mot sektorer alternativt branscher).

  BNP existerar även saldo­posten inom produktions­kontot till den totala ekonomin.

• BNP existerar summan från inhemska institutionella enheters slutliga användning från produkter samt tjänster (faktisk konsumtion samt brutto­investering), plus export minus import från produkter samt tjänster.
• BNP existerar summa användning inom kontot på grund av den totala ekonomins inkomst­bildning (löner samt sociala avgifter, skatter minus subventioner vid produktion samt import, drifts­över­skott brutto samt sammansatt förvärvs­inkomst till den totala ekonomin).

  (ENS, § 8.89).

Bytesförhållande gentemot utlandet (Terms of Trade)

Förhållandet mellan prisnivåerna på grund av landets export samt import. Landets bytes­förhållande förbättras då export­priserna stiger samt försämras då dem sjunker inom förhållande mot import­priserna.

C

C.i.f. (Cost, Insurance, Freight)

C.i.f.-priset existerar priset vid ett existera vilket levererats mot detta importerande landets gräns alternativt priset vid ett position, såsom levererats mot ett inhemsk objekt, före transaktion från tull alternativt andra import­skatter alternativt handels- samt transport­marginaler inom landet.

Inkluderat inom c.i.f- priset existerar kostnader till försäkrings­premier samt leverans vilket måste subtraheras på grund av för att anlända fram mot f.o.b-priset vilket existerar den värdering likt skall användas på grund av total import samt export inom national­räken­skaperna. inom tillgångs- samt använd­nings­tabellerna samt dem symmetriska input-output-tabellerna värderas den produkt­fördelade importen c.i.f.

COICOP (Classification of Individual Consumption bygd Purpose)

En internationell klassifikation likt ordnar hushållens konsumtion efter dess ändamål.

T.ex. innefattar syftet eller målet plagg utgifter till klädes­plagg, klädtyger, accessoarer samt kläd­reparationer. Hushållens konsumtion­sutgifter indelas även efter varaktig­hets­grupper tillsammans med koppling mot COICOP. dem indelas inom varaktiga, delvis varaktiga samt icke varaktiga produkter. COICOP-klassi­fikationen finns inom EU:s klassi­fikations­databas RAMON.

RAMON

COFOG (Classification of the Functions of Government)

En internationell klassifikation likt ordnar offentliga sektorns utgifter efter deras funktion alternativt ändamål.

COFOG förbättrar överblicken ovan den offentliga sektorns utgifter samt förenklar både nationella samt inter­nationella jämförelser. tillsammans med hjälp från klassi­fikationen indelas även konsum­tions­utgifterna inom individuell samt kollektiv konsumtion. COFOG-klassi­fikationen finns inom EU:s klassi­fikations­databas RAMON.

RAMON

D

Disponibel nationalinkomst

Summan från disponibla inkomster brutto (eller netto) på grund av dem institutionella sektorerna.

Disponibel national­inkomst brutto (eller netto) existerar lika tillsammans med national­inkomst (till marknads­pris) brutto (eller netto) minus löpande trans­fereringar (löpande inkomst- samt för­mögen­hets­skatter etc., sociala avgifter, sociala förmåner samt andra löpande trans­fereringar) liksom blir betald mot utländska enheter, plus löpande trans­fereringar likt mottas från inhemska enheter ifrån utlandet.

(ENS, § 8.95).

Driftsöverskott

Saldopost inom kontot till inkomstbildning. Driftsöver­skottet existerar detta överskott (eller underskott) såsom produktions­aktiviteterna genererar innan man äger beaktat räntor, arrenden alternativt avgifter såsom produktions­enheten måste erlägga vid finansiella tillgångar alternativt vid materiella icke producerade tillgångar likt den besitter lånat alternativt arrenderat, mottar på grund av finansiella tillgångar alternativt ifrån materiella icke producerade tillgångar liksom den äger.

(ENS, § 8.18).

Dubbeldeflatering

Dubbeldeflatering innebär för att produktionen deflateras tillsammans produktions­prisindex samt insats­förbruk­ningen tillsammans med relevanta prisindexar inom relation mot dem produkter samt tjänster liksom använts. Förädlings­värdet erhålls vilket skillnaden mellan produktions­värde samt insats­för­brukning, uttryckta inom fasta kostnader.

dock egentligen existerar beteck­ningen ”double indicator method” mer rätt eftersom detta även existerar möjligt för att nyttja volym­för­ändringar på grund av för att extrapolera produktionens respektive insats­för­brukningens volym­förändring.

E

Egentlig lön

Se Löner samt sociala avgifter.

Ekonomiskt signifikanta priser

I nationalräkenskaperna definieras detta ekonomiskt signifikanta priset vid ett vara delvis tillsammans hänsyn mot den institutionella grupp samt lokala verksam­het­senhet var produktionen skett.

därför t.ex. säljs, i enlighet med överenskommelse, all produktion såsom sker hos personliga företag samt likt säljs mot andra institutionella enheter, mot ekonomiskt signifikanta kostnader, dvs. betraktas såsom marknads­produktion. på grund av vissa andra institutionella enheter (offentliga sektorn samt hushållens icke-vinst­drivande organisationer) betraktas produktionen såsom såld mot ekonomiskt signifikant kostnad då mer än 50 % från produktions­kostnaden existerar övertäckt.

(ENS, § 3.19).

Enkeldeflatering

Enkeldeflatering innebär för att produktion samt insatsförbrukning deflateras tillsammans identisk prisindex, alternativt för att förädlings­värdet deflateras. Egentligen existerar ”single indicator method” en mer rätt formulering, eftersom detta även existerar möjligt för att extrapolera produktion samt insats­för­brukning alternativt föräd­lings­värde tillsammans med volym­föränd­ringen.

Denna teknik förutsätter för att förändringen inom produktion respektive insats­för­brukning existerar detaljerad lika stor.

ENS/ESA

Europeiska Rådets förordning (EG 2223/96) angående Europeiska national- samt regional­räken­skaps­systemet inom gemenskapen (ESA95). ENS/ESA existerar en integrerat struktur från ekonomiska bankkonton eller användarkonton samt utgör den europeiska utgåvan från struktur of National Accounts (SNA).

ENS existerar den svenska över­sättningen från ESA.

European struktur of National and Regional Accounts (ESA)

Se ENS/ESA.

Export från produkter samt tjänster

Export från produkter samt tjänster består från transaktioner från produkter samt tjänster (försäljning, byte, gåvor, donationer) ifrån inhemska mot utländska subjekt.

(ENS, § 3.128).

Exportnetto

Ett lands export från produkter samt tjänster minus dess import från produkter samt tjänster.

F

Faktorpris

Faktorpris kunna härledas ifrån mervärde mot baspris genom för att dra försvunnen övriga produktions­skatter samt lägga mot övriga produktions­subventioner. titta relation mellan pris­begreppen beneath Baspris.

Faktisk konsumtion

Värdet från produkter samt tjänster konsumerade från ett zon dock ej nödvändigtvis betalade från den sektorn.

ett massiv sektion från offentliga myndigheters konsumtions­utgifter, på grund av t.ex. träning samt medicinsk hjälp, ingår inom hushållens faktiska konsumtion.

Faktiska värden

Används nära jämförelse mellan kurera kalenderår, samt nära kvartalsjämförelser på grund av användningssidans komponenter mellan identisk kvartal olika år.

Fast bruttoinvestering

Består från inhemska produ­centers inköp, minus avyttringar, från fasta tillgångar beneath ett given period, plus vissa tillägg mot värdet från icke producerade tillgångar liksom uppstått genom den produktiva verksamheten hos enstaka produ­cent alternativt ett institutionell grupp.

Fasta tillgångar existerar materiella alternativt immateriella tillgångar tillkomna såsom utfall från produktions­processer samt liksom används mer än en kalenderår upprepat alternativt kontinuerligt inom produktions­processen samt besitter en värde överstigande 500 Euro. (ENS, § 3.102).

Fasta priser

Värdering mot fasta kostnader betyder för att flöden samt stockar beneath ett bokförings­period värderas mot kostnader ifrån ett tidigare period.

Syftet tillsammans värdering mot fasta kostnader existerar för att dela upp värde­föränd­ringar inom dels föränd­ringar inom kostnader dels föränd­ringar inom volym. Flöden samt stockar inom fasta kostnader sägs artikel formulering till volym. (ENS, § 1.56). titta även Referensårspriser.

Fasta tillgångar

Producerade tillgångar vilket används nära upprepade tillfällen alternativt kontinuerligt inom produktions­processen beneath minimalt en tid.

dem innefattar byggnader, fordon samt ytterligare utrustning, maskiner samt även plantor samt boskap, t.ex. fruktträd samt mjölkkor. dem innefattar även immateriella tillgångar såsom dator­programvara samt litterära, musikaliska samt andra konstnärliga originalverk. dem fasta brutto­invest­eringarna, vilka existerar en flöde, utgörs mot största delen från föränd­ringar inom stocken från fasta tillgångar.

Fastprisberäkningsmetod

Se Referensårspriser.

Finansiella företag

Sektorn finansiella företag består från varenda företag vilket främst ägnar sig åt ekonomisk förmedling (finans­förmedlare) och/eller åt ekonomisk service­verksamhet.

Finansiell leasing

Hyrestagaren förvärvar rätten för att nyttja ett varaktig existera inom utbyte mot hyres­betalningar beneath enstaka förut­bestämd samt utdragen tidsperiod.

angående samtliga risker samt ersättningar förbundna tillsammans ägarskap inom praktiken besitter över­förts ifrån uthyraren mot hyres­tagaren, existerar uthyr­ningen ekonomisk. nära ekonomisk leasing täcker hyres­perioden bota, alternativt nästan läka, den varaktiga varans ekonomiska livstid. inom national­räken­skaperna registreras den liksom för att uthyraren tillhanda­håller hyres­tagaren en lån vilket utför detta möjligt till hyres­tagaren för att köpa enstaka varaktig existera, mot vilken hyres­tagaren inom praktiken blir ägaren.

Detta innebär för att finansiella leasing­objekt bokförs vid lease­tagaren inom NR. Faktiskt betalda hyror från hyres­tagaren mot uthyraren måste delas upp inom åter­betalningar från låne­belopp samt ränte­betalningar relaterade mot detta tillräknade lånet. (ENS, bilaga 2, § 4). Jämför Operationell leasing.

Finansiellt sparande (+) alternativt nettoupplåning (-) på grund av den totala ekonomin

Den sektion från disponibel lön brutto vilket ej konsumeras alternativt används likt brutto­investering.

detta representerar dem netto­resurser liksom den totala ekonomin ställer mot förfogande till utlandet (om detta existerar positivt) alternativt mottar ifrån utlandet (om detta existerar negativt). Finansiellt sparande (+) alternativt netto­upplåning (-) till den totala ekonomin existerar lika tillsammans med, dock tillsammans med motsatt indikator, finansiellt sparande (-) alternativt netto­utlåning (+) på grund av utlandet.

(ENS, § 8.98).

FISIM (Financial Intermediation Services Indirectly Measured)

Produktionen från flera finansiella förmedlingstjänster blir betald ej genom avgifter utan genom lägre inlånings­räntor samt högre utlånings­räntor. FISIM beräknas vilket utlånings- minus inlånings­räntor (ränte­nettot). Använd­ningen från FISIM fördelas fr.o.m.

tid 1980 ut vid olika brukare, liksom hushålls­konsumtion, offentlig konsumtion, utlandet samt olika branscher inom närings­livet. till perioden före 1980 existerar använd­ningen inom sin totalitet registrerad såsom ej bransch­fördelad insats­för­brukning inom näringslivet.

F.o.b – Fritt ombord

Total import samt export från produkter skall värderas fritt ombord (f.o.b.) nära detta exporterande landets gräns.

Detta värde består från värdet på grund av varorna mot baspris, plus kostnader på grund av transport- samt distributions­tjänster fram mot gränsen, inklusive kostnader till lastning mot transport­medel på grund av fortsatt frakt plus eventuella skatter minus subventioner vid dem exporterade varorna. till leveranser inom EU inkluderar detta mervärdes­skatter samt andra produkt­skatter liksom erläggs inom detta exporterande landet.

Jämför C.i.f. på grund av produkt­fördelad import.

Förbrukning

Se Insatsförbrukning.

Försörjningsbalans

En sammanställning inom nationalräkenskaperna vilket visar dels resurser (här en flöde, ej en bestånd) vid produkter samt tjänster inom en nation beneath ett tidsperiod, dels använd­ningen från dessa produkter samt tjänster.

Summa resurser samt använd­ning existerar per definition ständigt lika. Komponenterna inom försörj­nings­balansen existerar BNP samt import från produkter samt tjänster vid tillgångs­sidan samt konsumtion, investeringar samt export från produkter samt tjänster vid använd­nings­sidan.

Förädlingsvärde

En sektors/bransch mervärde existerar sektorns/branschens produktions­värde minus sektorns/branschens insats­för­brukning.

Summan från samtliga sektorers/branschers förädlings­värde, brutto, tillsammans tillägg på grund av nettot från produkt­skatter samt produkt­sub­ventioner (samt ev. ofördelade poster) utgör BNP mot marknadspris.

H

Handelsmarginal

En handelsmarginal existerar skillnaden mellan detta faktiska alternativt åsatta priset vid ett artikel inköpt på grund av vidare­försäljning samt detta kostnad såsom skulle erhålla blir betald från försäljaren till för att återan­skaffa varan nära den tidsperiod den försäljs alternativt vid annat sätt avyttras.

(ENS, § 3.60).

HIO

Se Hushållens icke-vinstdrivande organisationer.

Hushållssektorn

Hushållssektorn inbegriper varenda inhemska hushåll samt hushållens icke-vinst­drivande organisa­tioner (HIO). inom hushållen såsom institutionell grupp ingår även personliga företag.

Hushållens faktiska konsumtion

Se Faktisk konsumtion.

Hushållens icke-vinstdrivande organisationer

Hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO) består från icke-vinst­drivande organisa­tioner liksom utgör separata juridiska enheter, vilka betjänar hushåll samt vilka existerar privata övriga icke marknads­produ­center.

Deras huvud­sakliga tillgångar, utom vilket liksom kommer ifrån tillfälliga försälj­ningar, utgår ifrån frivilliga bidrag, pengar alternativt in natura ifrån hushåll inom deras egenskap från konsumenter, ifrån betal­ningar ifrån offentliga sektorn samt ifrån kapital­inkomster. HIO utgör ej ett personlig institutionell zon inom dem svenska national­räken­skaperna, utan redovisas tillsammans tillsammans hushållen inom hushålls­sektorn.

modell vid organisa­tioner liksom ingår inom HIO existerar idrotts­föreningar, fack­föreningar samt religiösa samfund.

I

Icke-finansiella företag

Sektorn icke-finansiella företag består från institutionella enheter vars omfördelande samt finansiella transaktioner existerar skilda ifrån deras ägares samt likt existerar marknads­produ­center (t.ex.

aktiebolag). Den huvud­sakliga aktiviteten existerar produktion från produkter samt icke-finansiella tjänster.

Icke marknadsproduktion

Produktion till personlig slutlig användning alternativt produktion från produkter samt tjänster likt erhålls kostnadsfri alternativt mot kostnader likt ej existerar ekonomiskt signifikanta. Icke marknads­produktion produceras främst från offentliga myndigheter samt hushållens icke-vinst­drivande organisa­tioner (HIO).

Illegal produktion

Aktiviteter liksom existerar olagliga mot sin natur, t.ex.

olaglig transport samt produktion samt salg från droger. Den illegala produktionen bör ingå inom national¬räken-skaperna även angående detta existerar svårt för att mäta.  Jämför Svarta ekonomin.

Import från produkter samt tjänster

Import från produkter samt tjänster består från transaktioner från produkter samt tjänster (köp, byte, gåvor, donationer) ifrån utländska mot inhemska subjekt.

(ENS, § 3.129).

Indirekt mätta finansiella tjänster

Se FISIM.

Individuell konsumtion

Konsumtionen delas upp inom individuell samt kollektiv konsumtion. Den individuella konsumtionen utgörs från hushållens samt HIO:s konsum­tions­utgifter samt ett massiv sektion från dem offentliga konsum­tions­utgifterna till träning, hälso- samt medicinsk vård, social säkerhet, idrott samt rekreation samt tradition.

Uppdelningen inom individuell samt kollektiv konsumtion blir intressant då man tittar vid den faktiska konsumtionen inom enstaka zon samt nära jämförelser mellan länder.

Input-outputräkenskaper

Input-outputsystemet består från tre typer från tabeller:

1. Tillgångs- samt användningstabeller
2. Tabeller vilket kopplar tillgångs- samt användningstabellerna mot sektorräkenskaperna
3. Symmetriska input-outputtabeller (ENS, § 9.01).

Insatsförbrukning

Insatsförbrukning består från värdet från dem produkter samt tjänster liksom används liksom bidrag inom produktions­processen, utan att inkludera fasta tillgångar, vars användning förs liksom kapital­förslitning.

Dessa produkter samt tjänster är kapabel antingen vidare­förädlas alternativt förbrukas inom produktions­processen. (ENS, § 3.69).

Institutionell enhet

Den institutionella enheten existerar en primär ekonomiskt besluts­fattande centrum såsom karakteriseras från enhetlighet inom beteendet samt själv­ständighet inom besluts­fattandet beneath utövande från sin primära funktion.

enstaka inhemsk grupp betraktas såsom ett institutionell avdelning angående den äger själv­ständighet inom besluts­fattandet ifråga ifall sin grund­läggande funktion samt antingen besitter ett fullständig bokföring alternativt ifall detta skulle existera möjligt samt menings­fullt, både ifrån finansiell samt juridisk synpunkt, för att samman­ställa ett fullständig bokföring angående således erfordrades.

Institutionell sektor

Se Sektor.

J

Justerad disponibel inkomst

Justerad disponibel intäkt erhålls genom för att lägga mot inkomster inom form eller gestalt från sociala transfereringar in natura mot disponibel intäkt alternativt för att dra försvunnen utgifter på grund av sociala transfereringar in natura ifrån disponibel lön beroende vid vilken institutionell zon likt avses.

på grund av totala ekonomin existerar justerad disponibel lön lika tillsammans disponibel intäkt. på grund av hushålls­sektorn innebär detta för att justerad disponibel lön existerar högre än disponibel intäkt då hushålls­sektorn erhåller inkomster inom form eller gestalt från sociala trans­fereringar in natura. Hushållens faktiska individuella konsumtion ökar lika många likt inkomsterna från sociala trans­fereringar in natura.

på grund av den konsoliderade offentliga sektorn innebär detta för att justerad disponibel intäkter existerar lägre än disponibel intäkter då den konsoliderade offentliga sektorn endast besitter utgifter på grund av sociala trans­fereringar in natura.

K

Kalenderkorrigerad (dagkorrigerad)

Används till jämförelse mellan identisk kvartal alternativt halvår olika tid.

Innebär korrigering på grund av effekten från skillnader inom antalet arbetsdagar beneath en kvartal alternativt halvår. till BNP, produktion samt aktivitet används kalenderkorrigerade värden. Helårssiffror samt data angående inkomster samt sparande redovisas utan kalenderkorrigering samt säsongrensning.

Kapital

Kapitaltillgångar bidrar mot produktionsprocessen på grund av för att generera ett finansiell profit.

Begreppet inkluderar materiella tillgångar, immateriella tillgångar samt finansiellt tillgångar. titta även fasta kapital­till­gångar samt lager­investering.

Kapitalbildning

Anskaffning minus försäljning från fasta tillgångar i form av kapital, markför­bättringar, lager­för­ändringar samt anskaffning minus försäljning från värdeföremål.

Kapitalförluster

Se Kapitalvinster/-förluster.

Kapitalförslitning

Kapitalförslitning motsvarar värdet från dem fasta tillgångar vilket besitter förbrukats beneath den aktuella perioden mot resultat från normal användning samt förutsebar föråldring, inklusive enstaka avsättning till negativt resultat från materiella fasta tillgångar genom oförutsedda skador, vilka man är kapabel försäkra sig mot.

(ENS, § 6.02) Kapital­förslitningen värderas mot åter­anskaff­ningspris.

Kapitalinkomst

Kapitalinkomst existerar den intäkt liksom ägaren från enstaka ekonomisk resurs alternativt ett materiell icke producerad passage får inom kompensation på grund av för att ställa resurser mot ett ytterligare institutionell enhets förfogande.

(ENS, § 4.41).

Kapitaltransfereringar

Skiljer sig ifrån löpande transfereringar vid detta sättet för att dem innebär anskaffning alternativt försäljning från ett alternativt flera tillgångar på grund av minimalt enstaka part inom transaktionen. Kapital­trans­fereringar är kapabel göras pengar alternativt in natura.

Kapitalvinster/-förluster

Vinster alternativt förluster vid bas från ändrade kostnader vid dem tillgångar man innehar.

Kapitalvinster alternativt förluster förmå uppstå ifrån både reala samt finansiella tillgångar.

Kassamässig bokföring

Registrering från transaktioner då pengar alternativt andra tillgångar faktiskt överförs istället på grund av då varan alternativt tjänsten byter ägare. National­räken­skaperna redovisar flöden då dem ekonomiska värdena skapas, trans­formeras alternativt förstörs (accrual-principen).

titta Bokföringstidpunkt.

Kedjeindex

Periodiska förändringar (t.ex. årsvisa) liksom kedjas till för att producera jämförbarhet ovan längre tidsperioder.

Kollektiv konsumtion

Konsumtionen delas upp inom individuell samt kollektiv konsumtion. Tjänster på grund av kollektiv konsumtion levereras samtidigt mot samtliga medborgare inom samhället alternativt mot samtliga medborgare inom ett viss sektion från samhället, t.ex.

samtliga hushåll inom enstaka viss område. modell vid kollektiva tjänster existerar försvar samt polis­väsende. Uppdelningen inom individuell samt kollektiv konsumtion blir intressant då man tittar vid den faktiska konsumtionen inom ett zon samt nära jämförelser mellan länder. Offentliga myndigheters faktiska konsumtion utgörs från kollektiv konsumtion.

Konsolidering

Inom offentliga sektorn nettas räntor samt transfereringar mellan delsektorerna.

inom landet görs på grund av närvarande ej någon konsolidering från räntor eftersom tillräcklig kunskap saknas.

Konsumtion

Se Konsumtionsutgift samt Faktisk konsumtion.

Konsumtionsutgift

Består från inhemska institutionella enheters (hushålls- samt offentliga sektorn) utgifter till produkter samt tjänster, vilket används på grund av direkt tillfreds­ställelse från individuella behov alternativt önskemål alternativt kollektiva behov hos medlemmar inom enstaka gemenskap.

Konsumtions­utgifter är kapabel inträffa vid inhemskt territorium alternativt utomlands (ENS, § 3.75). Jämför tillsammans faktisk konsumtion, vilket existerar värdet från varenda produkter samt tjänster konsumerade från enstaka zon dock ej nödvändigtvis köpta från identisk zon. Hushållen konsumerar t.ex. produkter samt tjänster vilket finansieras från offentliga myndigheter samt således ingår inom dem offentliga konsumtions­utgifterna dock existerar sektion från hushållens faktiska konsumtion.

Kvasibolag

Enheter likt besitter ett fullständig bokföring dock liksom ej äger någon oberoende juridisk ställning.

Likväl äger dem en ekonomiskt samt finansiellt beteende liksom existerar annorlunda än deras ägares samt såsom liknar detta från vanliga aktiebolag. Därför anses dem äga själv­ständighet inom besluten samt betraktas likt egna institutionella enheter (ENS, § 2.13f). modell vid kvasibolag existerar dem statliga affärs­verken Luftfarts­verket, Sjöfarts­verket samt Svenska Kraftnät vilket inom national­räken­skaperna ingår inom sektorn icke finansiella företag.

Köpkraftsparitet (PPP)

Köpkraftspariteten existerar kvoten mellan dem belopp inom respektive lands valuta såsom behövs till för att köpa identisk mängd produkter samt tjänster.

Man skulle behärska yttra för att köpkrafts­pariteten existerar enstaka prisindex mellan länder alternativt enstaka växel­kurs likt tar hänsyn mot prisnivå­skillnader.

L

Lagerinvestering

Lagerinvesteringar mäts likt värdet från uppbyggnad från lager minus värdet från uttag ur lager samt värdet från samtliga åter­kommande lagerförluster.

(ENS, § 3.117). Värdet inom löpande kostnad beräknas mot identisk andel från BNP liksom posten inom fasta (t-1) kostnader samt volym­föränd­ringen existerar föränd­ringen från posten inom andel från BNP motsvarande period föregående år.

Löner samt sociala avgifter

Löner samt sociala avgifter definieras såsom den totala belöning, pengar alternativt in natura, liksom blir betald från enstaka arbets­givare mot enstaka arbetare till från denne utfört sysselsättning beneath räken­skaps­perioden.

Löner samt sociala avgifter delas upp i:

• egentlig lön: kontanta löner; naturaförmåner
• arbetsgivares sociala avgifter (ENS, § 4.02).

Löpande priser

Det löpande priset uttrycker detta nominella värdet samt existerar ej rensat till värde­föränd­ringar liksom inflation.

på grund av för att erhålla detta reala värdet deflateras detta löpande priset vilket ger fasta priser.

Löpande transfereringar

Transfereringar såsom syftar mot för att omfördela inkomsten. Löpande transfereringar förmå artikel både kontanta alternativt in natura samt innefattar mot modell inkomst­skatter samt sociala förmåner.

M

Marknadspris

Marknadspris existerar detsamma liksom mottagarpris, dvs.

detta kostnad köparen faktiskt betalar på grund av produkterna nära köptillfället. inom national­räken­skaperna värderas använd­ningen mot mottagarpris samt produktionen mot baspris. Huvud­aggregaten (t.ex. BNP samt BNI), däremot, uttrycks mot marknadspris. titta relationen mellan prisbegreppen beneath Baspris.

Marknadsproducenter

En skapare klassas inom national­räken­skaperna liksom marknads­produ­cent angående den huvud­sakligen producerar marknads­produktion, dvs.

produkter samt tjänster såsom säljs mot kostnader vilket existerar ekonomiskt signifikanta.

Marknadsproduktion

Marknadsproduktion består från produktion såsom säljs vid enstaka handelsplats alternativt avses för att säljas vid ett handelsplats mot ekonomiskt signifikant pris.

Medelantal sysselsatta

Avser medelantalet sysselsatta beneath året.

Mottagarpris

Mottagarpris existerar detsamma likt marknadspris samt existerar detta prisbegrepp likt används till för att bedöma användningen inom national­räken­skaperna.

nära köptill­fället existerar mottagar­priset detta kostnad köparen faktiskt betalar till produkterna; inklusive varenda skatter minus subventioner från produkterna; efter avdrag från rabatter ifrån standard­priser nära mängd- alternativt låg­säsongs­köp; utan att inkludera ränte- alternativt service­avgifter likt tillkommer nära krediter; utan att inkludera samtliga extra avgifter köparen orsakat sig genom för att ej erlägga inom den tidsperiod såsom avtalades nära tiden på grund av köpet.

titta relation mellan prisbegreppen beneath Baspris.

N

NACE

Nomenclature Générale des Activités Economiques dans fransk artikel Communautés Européennes. EU:s närings­grens­indelning. Standard till svensk närings­grens­indelning (SNI) äger NACE likt bas samt dessa överens­stämmer vid fyrsiffrig nivå. en jobb inom EU tillsammans för att revidera den gällande närings­grens­standarden avslutades beneath 2002 samt ett färsk utgåva, NACE Rev.1.1, besitter fastställts.

Nationalinkomst

Se Bruttonationalinkomst.

Netto

I nationalräkenskaperna (NR) existerar vanligtvis skillnaden mellan enstaka brutto- samt enstaka netto­post kapital­förslit­ningen.

modell vid saldo­poster vilket redovisas både brutto samt efter avdrag existerar national­produkten (BNP/NNP), national­inkomsten (BNI/NNI) samt drifts­över­skottet. vilket en undantag förmå nämnas export­nettot, vilket existerar export minus import.

Nettoupplåning

Se Finansiellt sparande samt nettoupplåning.

Näringslivet

Inkluderar inom nationalräkenskaperna marknads­produ­center samt produ­center till personlig slutlig användning.

Även statliga samt kommunala affärs­drivande verksamheter inkluderas inom näringslivet.

O

Offentliga myndigheter

Offentliga myndigheter existerar dem verksamheter inom offentlig zon liksom existerar övriga icke marknads­produ­center (till största delen skatte­finansierade). Skatte­finansierad aktivitet på grund av personlig slutlig användning inom struktur från fast brutto­investering ingår dock ej inom offentliga myndigheter utan inom näringslivet.

modell vid liknande verksamheter existerar Banverkets samt Vägverkets nybygg­nads­verksamhet.

Dessutom ingår ej inom offentliga myndigheter den affärsmässiga verksamheten inom kommunerna. Enheter liksom producerar t.ex. renhållning, vätska samt energi existerar marknads­produ­center samt ingår alltså inom näringslivet.

Offentliga sektorn

Inkluderar varenda institutionella enheter såsom existerar övriga icke marknadsprodu­center vars produktion existerar avsedd till individuell samt kollektiv konsumtion huvudsakligen finansierad tillsammans obligatoriska betalningar från enheter likt hör mot andra sektorer, och/eller varenda institutionella enheter likt främst ägnar sig åt omfördelning från inkomster samt förmögenhet (ENS, § 2.68).

Jämför Offentliga myndigheter. Offentliga sektorn exkluderar alltså offentligt ägda bolag.

Operationell leasing

Hyrestagaren förvärvar rätten för att nyttja ett varaktig existera på grund av ett viss tidsperiod, likt är kapabel artikel utdragen alternativt kreditkort dock ej nödvändigtvis fastställd vid förhand. då hyres­perioden avslutas förväntar sig uthyraren varan igen inom mer alternativt mindre identisk skick vilket då denne hyrde ut den, bortsett ifrån normal slitage.

Sannolikt hyrs varan ut igen alternativt används vid annat sätt. Hyres­perioden täcker sålunda ej bota, alternativt den över­vägande delen från, varans ekonomiska livstid. Den varaktiga varan existerar enstaka sektion från uthyrarens fasta brutto­kapital­bildning. (ENS, bilaga 2, § 3). Jämför ekonomisk leasing.

P

PI-metoden

PI-metoden (perpetual inventory-metoden) används på grund av för att beräkna nivån vid tillgångar nära enstaka viss tidpunkt genom för att summera anskaff­ningen från sådana tillgångar beneath ett tidsperiod samt subtrahera avyttringen från tillgångar till identisk tidsperiod.

Justeringar görs på grund av pris­för­ändringar ovan den aktuella perioden. PI-metoden används inom dem svenska national­räken­skaperna till för att beräkna stocken från fasta brutto­invest­eringar samt även kapital­förslitningen.

Primära inkomster

Primära inkomster uppkommer hos institutionella enheter likt en effekt från deras delaktighet inom produktions­processer alternativt ägande från tillgångar liksom förmå användas på grund av produktion.

huvudsakliga inkomster utbetalas ifrån produktionens förädlings­värde. (SNA, § 7.2).

Prisförändring

Prisförändringen från en aggregat liksom mot modell BNP visar dess nominella tillväxt vilket innehåller både enstaka volym- samt enstaka värdeutveckling.

Producentpris

Producentpriset existerar detta kostnad producenten tar ut då denne säljer producerade produkter samt tjänster vidare, dvs.

mot baspris plus produkt­skatter utan att inkludera mervärdesskatt minus produkt­subventioner. Begreppet används ej inom national­räken­skaperna. titta Baspris, Faktorpris, Marknadspris samt Mottagarpris.

Producenter till personlig slutlig användning

Producenter till personlig slutlig användning producerar huvudsakligen produkter samt tjänster vilket dem själva konsumerar alternativt vilket existerar fasta brutto­invest­eringar (ej på grund av personlig insats­för­brukning inom produktionen).

modell vid produ­center på grund av personlig slutlig användning existerar egna­hems­ägare såsom producerar boende­tjänster åt sig själva.

Produktion

Produktion existerar ett handling likt utförs beneath övervakning samt ansvar från enstaka institutionell grupp. Enheten använder bidrag från arbetskraft, tillgångar samt produkter samt tjänster till sin produktion (ENS, § 3.07).

Helt naturliga processer utan inslag från mänsklig inblandning alternativt styrning, såsom opåverkad tillväxt från fiske­bestånd inom inter­nationella dricksvatten, innefattas ej inom national­räken­skapernas produktion. en undantag mot detta existerar skogs­till­växten likt inom national­räken­skaperna ingår inom produktionen.

Produktion på grund av personlig slutlig användning

Produktion på grund av personlig slutlig användning avser produkter samt tjänster såsom används endera liksom slutlig konsumtion inom identisk institutionella grupp (t.ex.

på grund av egna­hems­ägare) alternativt såsom fast brutto­investering inom identisk institutionella grupp (t.ex. Vägverkets produktion från vägar). (ENS, § 3.20).

Produktionsvärde

Se Produktion.

Produktsubventioner

Produktsubventioner existerar subventioner liksom blir betald per grupp från ett producerad alternativt importerad existera alternativt position (ENS § 4.33).

Jämför Övriga produktionssubventioner.

Produktskatt

Produktskatter existerar skatter såsom man existerar ansvarig för att erlägga per objekt från ett artikel alternativt position liksom produceras alternativt ingår inom enstaka affär (ENS § 4.16). Importtullar, energiskatter samt mervärdesskatt existerar modell vid produktskatter.

Jämför Övriga produktionsskatter.

R

Real BNP

När detta gäller BNP sålunda existerar detta ibland från nyfikenhet för att även behärska visa en volymmått likt utöver hänsyn mot dem grundlig variablernas pris­utveckling även är kapabel visa effekten från olikheterna inom pris­utveck­lingen från exporten samt importen.

Genom för att nyttja identisk pris­utveckling på grund av export samt import förmå ett således kallad terms-of-trade-effekt beräknas samt BNP-ut­veck­lingen justeras på grund av vunnen alternativt förlorad köpkraft. då BNP justerats till denna påverkan brukar den kallas på grund av real BNP. detta pris­index såsom används inom national­räken­skaperna till för att beräkna terms-of-trade existerar genom­snittet från pris­index på grund av export samt import.

Real BNI

Ibland finns detta behov från för att redovisa en volymmått även på grund av variabler likt ej äger någon entydig under­liggande volym.

detta gäller framför allt olika inkomst­begrepp. BNP existerar summan från produktionen inom landet. till för att analysera effekten från svensk handling sålunda existerar BNI en förbättrad mått. detta inkluderar förutom BNP nettot från huvudsakliga inkomsterna dvs. arbets- samt kapital­inkomster mot utlandet samt skatter minus subventioner till/från EU.

BNI existerar en inkomst­begrepp samt till för att titta volym­förändringar inom BNI måste detta beräknas realt. Då används reala BNP samt nettot från dem huvudsakliga inkomsterna divideras tillsammans med identisk pris­index såsom summan från inhemsk konsumtion samt investeringar inklusive lager­förändringar.

Realkapital

Se Kapital.

Referensårspris

Fastprisberäkningen inom nationalräkenskaperna görs till varenda kalenderår inom närmast föregående års kostnader.

ett tidsserie blir därmed värderad mot olika prisnivåer. Dataserierna kedjas därefter mot en gemen­samt referens­årspris, i enlighet med s.k. kedje­index­metod. titta avsnittet uppgifter angående statistiken på grund av ett utförlig resultat angående metoden till fastpris­beräkningar. Kedjade serier existerar ej summerbara.

S

Saldopost

En saldopost existerar ett bokföringskonstruktion erhållen genom för att subtrahera detta totala värdet från posterna vid ett blad från en konto ifrån detta totala värdet till andra sidan.

modell vid saldoposter existerar BNP, Disponibel lön samt Finansiellt sparande.

Sammansatt förvärvsinkomst

Saldoposten inom inkomstgenereringskontot på grund av personliga företag inom hushålls­sektorn. Ägaren alternativt medlemmar från identisk hushåll tar ofta ej ut belöning på grund av allt jobb dem utför åt företaget.

Över­skottet existerar därför enstaka blandning från kompensation på grund av detta jobb samt utdelning mot ägaren.

Sociala avgifter

Se Löner samt sociala avgifter.

Sektor

I nationalräkenskaperna existerar ekonomin uppdelad inom olika institutionella sektorer, dvs. grupper från institutionella enheter tillsammans liknande roller inom ekonomin.

Huvud­sektorerna existerar icke-finansiella företag, finansiella företag, offentliga sektorn, hushålls­sektorn samt utlandet.

Skatter

Obligatoriska, ensidiga betalningar, pengar alternativt in natura, såsom uttaxeras från den offentliga sektorn alternativt från Europeiska unionens institutioner. Skatter existerar indelade inom nästa grupper: skatter vid produktion samt import, löpande inkomst- samt för­mögen­hets­skatter samt kapital­skatter.

Skatter vid produktion samt import existerar inom sin tur indelade inom produkt­skatter samt övriga produktions­skatter.

SNA

System of National Accounts. detta internationellt överenskomna standard­systemet på grund av national­räken­skaper. Den senaste utgåvan existerar SNA 1993.

SNI – Standard på grund av svensk näringsgrensindelning

Standard på grund av svensk indelning av näringsgrenar, SNI, existerar enstaka statistisk standard till kategorisering från produktions­enheter – företag, verk­samhets­enheter, etc.

– mot närings­grenar/branscher. Den förra utgåvan från standarden, SNI92, fast­ställdes från SCB 1992. Den för tillfället föreliggande standarden, SNI2002, fast­ställdes inom månad 2002 samt trädde formellt inom kraft 1 januari 2003 (MIS 2003:2, ISSN 1402-0807).

SNI 2007 färsk svensk näringsgrensindelning

Sparande

Detta aggregat mäter den andel från disponibel nationalinkomst såsom ej används mot konsumtions­utgifter.

Nationellt sparande brutto (eller netto) existerar summan från sparande brutto (eller netto) till dem olika institutionella sektorerna. (ENS, § 8.96).

Sparkvot

Sparkvoten definieras vilket sparande inom förhållande mot disponibel intäkt. Sparandet, samt därmed sparkvoten, är kapabel beräknas inklusive alternativt utan att inkludera sparandet inom tjänste- samt premiepensioner.

Sociala naturaförmåner

Består från utgifter på grund av produkter samt tjänster liksom finansieras från offentliga myndigheter dock vilket produceras från marknads­produ­center samt utan vidare bearbetning levereras mot hushållen.

en modell vid sociala natura­förmåner existerar landstingens finansiering från medicin. Sociala natura­förmåner ingår inom dem offentliga myndig­heternas konsumtions­utgifter dock inom hushållens faktiska konsumtion.

Sociala förmåner andra än in natura

Sociala förmåner andra än in natura består från kontanta utbetalningar inom struktur från exempelvis pensions­utbetal­ningar, aktivitets- samt sjuk­ersätt­ningar (tidigare förtids­pension), sjuk­penning, a-kassa, föräldra­försäkring, barn­bidrag, assistans­ersättning, bostads­tillägg till pensionärer, bostads­bidrag samt försörj­ningsstöd.

Sociala transfereringar in natura

Sociala transfereringar in natura omfattar individuella produkter samt tjänster vilket tillhandahålls individuella hushåll från offentliga myndig­heter samt hushållens icke-vinst­drivande organisationer, vare sig varorna samt tjänsterna existerar köpta vid marknaden (sociala natura­förmåner) alternativt producerade vilket icke marknads­produktion ifrån offentliga myndig­heter alternativt hus­hållens icke-vinst­drivande organisationer.

(ENS, § 4.104).

Standard på grund av svensk näringsgrensindelning

Se SNI.

Subventioner

Subventioner existerar löpande, ensidiga betalningar vilket den offentliga sektorn alternativt Europeiska unionens institutioner fullfölja mot inhemska produ­center tillsammans med syftet för att påverka produktions­nivåerna, priserna alternativt ersätt­ningen mot produktions­faktorerna.

Övriga icke marknads­produ­center förmå erhålla övriga produktions­subven­tioner endast inom dem fall dessa betalningar grundas vid allmänna bestämmelser liksom gäller både marknads- samt icke marknads­produ­center. från överenskommelse förekommer ej produkt­subven­tioner till övrig icke marknads­produktion. (ENS, § 4.3).

Svarta ekonomin

Vissa aktiviteter kunna existera produktiva samt lagliga inom sig dock undanhålls ifrån myndigheterna från olika skäl, t.ex.

från skatteskäl. mörk produktion ingår inom national­räken­skaperna. Jämför brottsligt produktion.

Säsongrensad

Används på grund av jämförelse mellan numeriskt värde vid varandra nästa kvartal. Säsongrensning görs till för att utjämna återkommande variationer beneath året.

T

Terms of trade

Se Bytesrelation.

Tillgångar

Enheter ovan vilka äganderätter upprätthålls från institutionella enheter, individuellt alternativt kollektivt: samt ifrån vilka ekonomiska vinster förmå göras från deras ägare genom för att inneha dem ovan enstaka tidsperiod.

Tillgångs- samt användningstabeller

Tillgångs- samt användningstabellerna utgörs från bransch- samt produkt­matriser likt inom detalj beskriver dem inhemska produktions­processerna samt trans­aktionerna tillsammans med varor inom landets vetenskapen om resurserhandel och finans.

Dessa tabeller visar strukturen vid produktions­kostnaderna samt dem inkomster såsom produceras inom produktions­processen, flödet från produkter samt tjänster liksom produceras inom landets finans, flödet från produkter samt tjänster mot samt ifrån utlandet. (ENS, § 9.02).

Transfereringar

Ensidiga betalningar ifrån ett grupp mot ett ytterligare.

dem är kapabel existera löpande trans­fereringar alternativt kapital­trans­fereringar. dem viktigaste formerna från trans­fereringar existerar skatter, sociala avgifter samt förmåner.

U

Utlandet

Med utlandet avses ett lag enheter utan några karakteristiska funktioner alternativt tillgångar. Denna består från utländska enheter liksom genomför transaktioner tillsammans inhemska institutionella enheter alternativt besitter andra ekonomiska förbindelser tillsammans inhemska enheter.

(ENS, § 2.89).

V

Varaktighet

Hushållens konsumtion delas upp efter hållbarhet. Gruppering görs inom varaktiga, delvis varaktiga samt icke varaktiga produkter samt tjänster.

Volymförändring

Volymförändringen från en aggregat liksom BNP visar dess tillväxt rensad på grund av inflation. på grund av för att mäta volym­föränd­ringar används fasta priser.

I texten angivna procenttal avser, angående inget annat anges, volymförändringar inom förhållande mot föregående kvartal.

Värdeföremål

Värdeföremål existerar icke-finansiella produkter, likt ej används huvudsakligen på grund av produktion alternativt konsumtion, likt ej försämras (fysiskt) ovan tiden beneath normala förhåll­anden samt liksom förvärvas alternativt behålls inom inledande grabb såsom tillgångar från värde.

modell vid värde­föremål existerar kultur samt antikviteter. (ENS, § 3.125).

Värdeförändring

Se Prisförändring.

Värdering

Se Baspris samt Mottagarpris.

Ö

Övriga icke marknadsproducenter

Övriga icke marknadsprodu­center erbjuder största delen från sina produkter samt tjänster kostnadsfri alternativt mot kostnader liksom ej existerar ekonomiskt signifikanta.

Övriga icke marknads­produ­center förekommer endast inom offentliga myndigheter samt hus­hållens icke-vinst­drivande organisationer.

Övrig icke marknadsproduktion

Övrig icke marknadsproduktion omfattar produktion likt tillhanda­hålls kostnadsfri mot andra enheter, alternativt mot kostnader såsom ej existerar ekonomiskt signifikanta (ENS, § 3.23).

Före­kommer främst inom offentliga myndigheter samt hus­hållens icke-vinst­drivande organisationer.

Övriga produktionsskatter

Övriga produktionsskatter består från samtliga skatter liksom företag åläggs såsom enstaka resultat från deras produktions­aktiviteter, oberoende från kvantiteten alternativt värdet från dem producerade alternativt avyttrade varorna samt tjänsterna.

dem förmå blir betald vid mark, fasta tillgångar alternativt arbetskraft inom produktions­processen alternativt vid viss aktiviteter alternativt trans­aktioner (ENS § 4.22). Fastighets­skatt existerar en modell vid enstaka övrig produktions­skatt. Jämför Produktskatt.

Övriga produktionssubventioner

Övriga produktionssubventioner består från varenda subventioner vilket företag erhåller liksom enstaka resultat från deras produktion, oberoende från kvantiteten alternativt värdet från dem producerade alternativt avyttrade varorna samt tjänsterna.

Jämför Produktsubventioner.

Förkortningar samt akronymer
AKU	Arbetskraftsundersökningarna
AP-fonder	Allmänna pensionsfonder
BNI	Bruttonationalinkomst
BNP	Bruttonationalprodukt
C.i.f	Cost, Insurance, Freight
COFOG	Classification of Function of Government
COICOP	Classification of Consumption bygd Purpose
EC	Europeiska kommissionen
ECB	Europeiska centralbanken
EDP	Excessive Deficit Procedure
EFTA	European Free Trade Association
ENS	Europeiska National- samt regionalräkenskapssystemet
ESA	European struktur of National and Regional Accounts
EU	Europeiska unionen
Eurostat	Europeiska gemenskapernas statistikkontor
FiR	Finansräkenskaperna
FISIM	Financial Intermediation Services Indirectly Measured
FN	Förenta Nationerna
F.o.b	Free on board
FPref	Fasta kostnader, kedjade mot referensår
FV	Förädlingsvärde
GDP	Gross Domestic Product
GNI	Gross National Income
HIO	Hushållens icke-vinstdrivande organisationer
IMF	Internationella valutafonden
Mdkr	Miljarder kronor
Mnkr	Miljoner kronor
NPISH	Non Profit Institutions Serving Households
LP	Löpande priser
NR	Nationalräkenskaperna
OECD	Organisation for Economic Co-operation and Development
PPP	Köpkraftsparitet
PPS	Köpkraftstandard
P%	Prisförändring
ROW	Rest of the world
SEK	Svenska kronor
SKV	Skatteverket
SM	Statistiska Meddelanden
SNA	System of National Accounts
SNI	Standard till svensk näringsgrensindelning
SSD	Statistikdatabasen
VAT	Value Added Tax
V%	Volymförändring