Orter i jämtland 6 bokstäver
Jämtlands län
Jämtlands län (sydsamiska: Jiemthen leene) existerar en län inom land vilket omfattar huvuddelen från landskapenJämtland samt Härjedalen samt delar från Ångermanland samt Hälsingland. Även några mindre områden inom Dalarna samt landskap ingår inom länet. Jämtlands län motsvarar 12,0 procent från Sveriges yta, 49 443 km² samt existerar Sveriges mot ytan tredjeplats största län.
inom Jämtlands län bor 1,5 procent från Sveriges befolkning[2]. Residensstad existerar Östersund samt landshövding sedan den 1 april2021 existerar Marita Ljung[3].
Jämtlands län besitter historiska rötter liksom sektion inom sydsamiskt enhet samt Mellannorrlands bondekultur sedan järnåldern samt såsom enstaka sektion inom Tröndelag samt detta norska riket beneath senmedeltiden mot 1645.
Området existerar glest bebott samt läka 34,4 andel från befolkningen bor vid ruralt område. enstaka majoritet från länets invånare bor emellertid inom den tätbefolkade Storsjöbygden. Länets näringsliv domineras från små företag, samt viktiga sektorer existerar framför allt dem inom virke, turism, köp samt livsmedel.
Administration
[redigera | redigera wikitext]- Huvudartikel: Förvaltningsorganisation inom länen
Jämtlands län administreras likt övriga län inom landet.
Länet äger enstaka länsstyrelse, enstaka distrikt samt existerar uppdelad inom åtta kommuner. Kommunerna samt region besitter folkvalda kroppsdel samt länsstyrelsen existerar en statligt kroppsdel.
Länsstyrelsen
[redigera | redigera wikitext]Länsstyrelsen inom Jämtlands län existerar ett statlig myndighet samt existerar regeringens förlängda ledd.
Länsledningen utgörs från landshövdingMarita hederväxt liksom existerar länsstyrelsens ledare sedan tid 2021. hederväxt existerar regeringens främste företrädare inom länet samt informerar angående länets behov. Susanna Löfgren existerar länsråd samt äger varit tillförordnad landshövding ett betalkort period beneath 2013 samt 2020-21.
Länsstyrelsen sysslar tillsammans med samordning, tillväxt, tillsyn samt förvaltning inom länet. Länsstyrelsen existerar organiserad inom sju olika avdelningar: ledning, EU:s strukturfonder, regional tillväxt, natur, traditioner samt rennäring, miljö samt fiske, lantbruk samt förvaltning.
Kommunerna
[redigera | redigera wikitext]Jämtlands län besitter åtta primärkommuner.
dem existerar territoriellt begränsad eller markerad av gränser områden samt administrativa enheter på grund av område självstyrelse. Kommunernas politiska beslut saknas från enstaka folkvald kyrka, kommunens beslutande organ. kommunens beslutande organ utser enstaka kommunstyrelse vilket existerar kommunens högsta verkställande kroppsdel. Nämnder inom kommunerna varierar.
Regionen
[redigera | redigera wikitext]- Huvudartikel: område Jämtland Härjedalen
Region Jämtland Härjedalen, tidigare Jämtlands läns landsting, existerar enstaka sekundärkommun liksom samlar dem åtta primärkommunerna inom sig. Regionens politiska beslut saknas från ett folkvald samling, regionfullmäktige.
Regionfullmäktige utser enstaka regionstyrelse likt leder samt samordnar arbetet inom distrikt. område Jämtland Härjedalen ansvarar främst till hälso-, tand- samt medicinsk vård. område besitter även en ansvar på grund av den regionala utvecklingen inom länet. distrikt står även till allmänna kommunikationer mellan länets kommuner samt bedriver även kulturell aktivitet.
[redigera | redigera wikitext]
- Huvudartikel: Östersund
Östersund existerar länets residensstad samt besitter varit således sedan länet bildades kalenderår 1810. Staden plats dock länge den minsta inom all landet samt detta tog period innan den gick angående Frösön såsom länets egentliga huvudort. Östersund ligger nära Storsjön samt existerar länets enda ort liksom haft stadsprivilegier.
inom staden finns länsstyrelsens huvudkontor samt landshövdingens residens.
Administrativ historia
[redigera | redigera wikitext]- För landskapshistoria samt traditioner se: Jämtland samt Härjedalen
Jämtland samt Härjedalen äger både varit separerade samt tillsammans administrativt beneath historiens gång. Härjedalen fanns tidigt enstaka integrerad sektion från Trøndelag medan Jämtland inledningsvis plats självständigt före 1178 då landskap anslöts mot Norge efter slaget vid Storsjöns fryst vatten, dock utgjorde dock enstaka personlig byråkratisk sektion från Norge samt styrdes från en allting, Jamtamot.
Jämtland ägde identisk ställning eller tillstånd inom "Norgesveldet" vilket mot modell Island, Shetlandsöarna, Orkneyöarna samt Färöarna, fram mot slutet från 1400-talet. Jämtland nedsänkt även kyrkligt beneath Uppsala ärkestift samtidigt liksom Härjedalen tillhörde Nidaros stift. Senare införlivades Jämtland inom Trondhjems len, en från Norges fyra slottslän samt inom Nidaros stift.
många beroende vid den förstärkta ledning liksom följde Danmarks övertagande från Norge 1536 dock inom högre grad dem konflikt mellan land samt land såsom utspelades inom landskapen. Efter för att Jämtland samt Härjedalen tillföll land genom freden inom Brömsebro1645 hamnade Härjedalen inom Hudiksvalls län samt Jämtland inom Härnösands län. Den denna plats indelningen varade inom 13 år tills freden inom Roskilde tecknades 1658 då land erhöll Trøndelag samt Jämtland-Härjedalen återigen hamnade inom Trondheims län, fast idag inom landet.
detta fanns dock ett många kortvarig avdelning då konflikt utbröt samt senare, genom freden inom Köpenhamn, blev Trøndelag åter danskt. Jämtland samt Härjedalen blev då enstaka sektion från Västernorrlands län samt plats detta fram mot 1762 då Gävleborgs län tillsammans Härjedalen skildes ifrån Västernorrlands län.
Jämtlands läns bildande
[redigera | redigera wikitext]Jämtlands län bildades 1810 då Jämtland samt Härjedalen bröts ut ur respektive län.
detta plats genom enstaka motion undertecknad från den enda riksdagsledamoten ifrån landskapen, Anders Nilsson inom Stugun. inom skrivelsen menade han för att detta stora plats såsom nedsänkt längs den norska gränsen behövde område styrning. denne framhöll även vikten från uppodling inom inlandet, vilket skulle stärkas tillsammans med detta nya länet.
en nytt län skulle även existera god på grund av vägar, avvittring samt flottningsleder hävdade Nilsson inom Stugun. Genom för att stärka den på denna plats region skulle man enklare "inom Sveriges gränser vinna land i norden åter", såsom land förlorade mot Ryssland året innan. Något lokalt stöd på grund av en nytt län fanns detta emellertid ej ens för att prata angående, samt regeringen tordes ej lägga fram förslaget mot riksdagen, var nya utgifter ej sågs tillsammans med blida ögon.
detta plats den provisoriska regeringen likt tillsattes efter statskuppen mot Gustav IV Adolf likt klubbade beslutet, trots bondeståndets högljudd protester mot utökningen från den offentliga sektorn.
Jämten Georg Adlersparre, vilket satt inom den provisoriska regeringen samt såsom plats nära kamrat tillsammans med Anders Nilsson inom Stugun spelade enstaka kritisk roll inom tillkomsten från länet.
Inom den provisoriska regeringen fanns detta ett massiv önskan ifall ett skandinavisk union (vilket fanns orsaken mot för att man utsåg den danska prinsen Karl August mot tronföljare), främst hos Adlersparre samt von Platen. Jämtland-Härjedalen intog denna plats ett betydande område, eftersom dem viktigaste förbindelserna mellan landet samt Norge norr angående Värmland gick mellan dem på denna plats landskapen samt Tröndelagen.
ett länsstyrelse inom Östersund skulle avsevärt behärska utveckla kommunikationerna ovan Kölen.[4]
Den nytillträdda länsstyrelsen 1810 bestod enbart från tio personer samt den inledande landshövdingen blev jämten Anders Wasell, liksom stöttat Adlersparre samt såsom även plats god kamrat tillsammans Nilsson inom Stugun. Därefter äger länsstyrelsen vuxit samt fått fler samt fler arbetsområden genom historien.
Motståndet mot detta nya länet försvann ej lättvindigt; lokala sockenstämmor runt angående inom länet samt riksdagsledamöter ifrån Jämtland samt Härjedalen fordrade upprepade gånger länets avskaffande, borgarna inom den nyanlagda staden Östersund fanns emellertid mer positiva. Den härjedalska riksdagsmannen Erik Andersson buller menade mot samt tillsammans med för att föreningen från Jämtland samt Härjedalen plats onaturlig, då dem historiskt haft korrekt lite tillsammans varandra för att göra.[4]
Sedan tillkomsten besitter länet blivit större, 1864 överfördes Ytterhogdal samt Ängersjö inom Hälsingland ifrån Gävleborgs län, samt 1974 överfördes Fjällsjö, Bodum samt Tåsjö inom Ångermanland ifrån Västernorrlands län.
Jämtlands län stavades ursprungligen Jemtlands län, då även Jämtland kvar stavades Jemtland. Ibland benämndes länet Östersunds län efter residensstaden. Stavningen tillsammans med ä tillkom inom samband tillsammans för att bokstaven blev "modärn" nära 1900-talets start.
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Jämtlands län existerar en kustlöstlän likt ligger inom hjärtat från den skandinaviska halvön inom norra Europa.
Länet gränsar mot Dalarnas län inom söder, Gävleborgs län inom sydöst, Västernorrlands län inom öster, Västerbottens län inom norr samt detta norska fylketTrøndelag inom väster. inom den västra delen från länet ligger Kölen såsom sträcker sig genom kurera Jämtlands län samt, sedan Brömsebrofreden kalenderår 1645, utgör landgräns mellan Norge samt land.
Länets tre större vattendrag, Ljusnan, Ljungan samt Indalsälven startar inom fjällkedjan samt rinner österut mot Norrlandskusten samt ut inom Bottenhavet. Även Klarälven påbörjar sin utflykt söderut inom västra Härjedalen. Länets samtliga älvar samt åar uppmäter enstaka sträcka vid 280 mil[5].
Berggrunden inom östra delen från länet består från urberg samt sträcker sig ifrån Flåsjön inom norr ner mot Brunfloviken samt vidare söderut.
Berggrunden inom den östra delen består från gnejs, diabas, amfibolit, revsundsskiffer samt inom den sydöstra delen från rätansgranit.
Mittdelen från länet, detta centraljämtska silurområdet, breder ut sig runt Storsjön samt sträcker sig även längre norrut mot Ström samt söderut mot Klövsjö/Skorvdalsfjällen. Berggrunden består på denna plats från kambrisk samt silursk skiffer blandad tillsammans kalksten, såsom gjort detta zon många bördigt.
Fjällregionen tar nära väster ifall Storsjön samt utgör den östra delen från fjällkedjan likt ingår inom Kaledoniderna. detta högsta berget existerar Helagsfjället, en gnejsmassiv liksom existerar Sveriges sydligaste högfjäll. Länet äger flera fjällplatåer var Flatruet existerar den maximalt kända tillsammans sina 975 meter ovan havet samt Sveriges högst belägna allmänna väg.
Sveriges högst belägna bygd finns även inom länet, Högvålen, inom den södra delen. detta finns flera dalgångar mellan fjällkedjan samt den västra landremsa vid havet mot Norska havet vilket äger ett avgörande roll inom dem centrala delarnas klimat vilket existerar för att betrakta liksom lokalmaritimt.
När den senaste inlandsisen drog sig igen till drygt 10 000 tid sedan lämnade den efter sig stora mängder mark, berg samt block.
detta ämne vilket avsattes direkt från isen kallas till morän vilket existerar den inom särklass vanligaste jordarten inom länet. Länet äger även stora torv- samt myrmarker.
Nio andel (4 500 km²) från länets yta upptas från länets drygt 17 000 sjöar[5], var Storsjön existerar länets största samt Sveriges femte största vatten.
inom Storsjön sägs Storsjöodjuret leva samt vilket fanns fridlyst inom 20 kalenderår mellan 1986 samt 2006[6].
- Stora sjöar inom Jämtlands län
Kallsjön
Ströms Vattudal
Storsjön
Skog täcker större delen från länet (55 procent totalt). Länet förfogar således ovan 12 procent från landets sammanlagda skogsareal.
Länets största ö existerar Ammerön (Sveriges 19 största), tätt följt från Frösön (Sveriges 27 största). dem existerar båda insjööar.
Tätorter
[redigera | redigera wikitext]I Jämtlands län finns detta totalt 58 tätorter varav tolv besitter befolkning ovan 1 000.[7]
| Nr | Tätort | Folkmängd 31 månad 2018 | Areal (ha) |
|---|---|---|---|
| 1 | Östersund | &&&&&&&&&&051132.&&&&&051 132 | &&&&&&&&&&&03484.&&&&&03 484 |
| 2 | Strömsund | &&&&&&&&&&&03705.&&&&&03 705 | &&&&&&&&&&&&0392.&&&&&0392 |
| 3 | Åre | &&&&&&&&&&&03186.&&&&&03 186 | &&&&&&&&&&&&0635.&&&&&0635 |
| 4 | Sveg | &&&&&&&&&&&02535.&&&&&02 535 | &&&&&&&&&&&&0296.&&&&&0296 |
| 5 | Krokom | &&&&&&&&&&&01921.&&&&&01 921 | &&&&&&&&&&&&0160.&&&&&0160 |
| 6 | Järpen | &&&&&&&&&&&01604.&&&&&01 604 | &&&&&&&&&&&&0234.&&&&&0234 |
| 7 | Ås | &&&&&&&&&&&01592.&&&&&01 592 | &&&&&&&&&&&&0292.&&&&&0292 |
| 8 | Bräcke | &&&&&&&&&&&01533.&&&&&01 533 | &&&&&&&&&&&&0203.&&&&&0203 |
| 9 | Ängsmon | &&&&&&&&&&&01344.&&&&&01 344 | &&&&&&&&&&&&&053.&&&&&053 |
| 10 | Hammarstrand | &&&&&&&&&&&01171.&&&&&01 171 | &&&&&&&&&&&&0290.&&&&&0290 |
Residensstaden existerar inom fet stil
Brunflo ingår numera inom Östersunds bebott område.
Ängsmon ingick inom Östersunds bebott område fram tills 2015.
Naturskydd
[redigera | redigera wikitext]I länet finns ett nationalpark: Sonfjället. detta finns även en 80-tal naturreservat inom Jämtlands län, vilka utgör enstaka massiv del[förtydliga] från landets sammanlagda areal avsatt på grund av naturskydd.
Sonfjällets nationalpark
Befolkning
[redigera | redigera wikitext]
Jämtlands län existerar många glest bebott tillsammans med färre än 3 invånare/km². Befolkningen existerar ojämt fördelad samt majoriteten bor inom Storsjöbygden, alltså området runt Storsjön. 43 666 personer, 34,4 procent från länets samtliga medborgare, bodde tid 2005 utanför enstaka bebott område, näst högsta procentuella siffra bland samtliga län.
Endast 1 procent från länets mark existerar bebyggd samt detta finns endast enstaka tätort, Östersund, likt haft stadsprivilegier sedan 1786 samt såsom existerar centralort inom kommunen tillsammans identisk namn. Viktiga tätorter existerar dem övriga centralorterna: platsnamn, Hammarstrand, Järpen, Krokom, Strömsund, Sveg samt Svenstavik. andra nämnvärda orter är;
Återstående medellivslängd nära födseln till kvinnor existerar 83,29 år samt 79,81 år på grund av män[8].
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]| Befolkningsutvecklingen inom Jämtlands län 1810–2020[9][10] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1810 |
| 33 179 | ||
| 1820 |
| 36 894 | ||
| 1830 |
| 42 225 | ||
| 1840 |
| 45 769 | ||
| 1850 |
| 52 271 | ||
| 1860 |
| 61 218 | ||
| 1870 |
| 70 463 | ||
| 1880 |
| 83 623 | ||
| 1890 |
| 100 455 | ||
| 1900 |
| 111 391 | ||
| 1910 |
| 118 115 | ||
| 1920 |
| 133 536 | ||
| 1930 |
| 134 514 | ||
| 1940 |
| 138 722 | ||
| 1950 |
| 144 063 | ||
| 1960 |
| 139 799 | ||
| 1970 |
| 125 243 | ||
| 1980 |
| 134 934 | ||
| 1990 |
| 135 726 | ||
| 2000 |
| 129 566 | ||
| 2010 |
| 126 691 | ||
| 2020 |
| 131 155 | ||
| Anm: 1 januari 1974 tillfördes församlingarna Bodum, Fjällsjö samt Tåsjö ifrån Västernorrlands län. | ||||
Befolkning kommunvis
[redigera | redigera wikitext]Kommunvis dominerar Östersund, kommunen äger något ovan fyra gånger fler invånare än tvåan Krokom.
Ragunda samhälle existerar befolkningsmässigt den minsta kommunen. Siffrorna nedan avser den 30 september 2017.
Demografi
[redigera | redigera wikitext]142 000 människor inom land existerar födda inom Jämtlands län. 69 procent från Jämtlands läns nuvarande befolkning existerar födda inom länet (90 000), vilket existerar högre än riksgenomsnittet[11].
från dem vilket existerar födda inom länet dock vilket ej existerar bosatta var [när?] bor (cirka) 15 600 inom Stockholms län, 6 500 inom Västernorrlands län, 5 000 inom Västra Götalands län, 3 900 inom Gävleborgs län samt 3 000 inom Uppsala län. från dem liksom idag bor inom Jämtlands län dock likt existerar födda inom en annat län kommer cirka 9 000 ifrån Västernorrlands län, 6 400 ifrån Stockholms län samt 3 000 ifrån Västerbottens län[12].
Jämtlands län ägde lägst antal asylsökande inom förhållande mot folkmängd inom land 2007, 0,2 asylsökande per 1 000 invånare[12].
Befolkningen inom Jämtlands län äger den högsta medelåldern bland nygifta inom landet. Medelåldern till nygifta män existerar 37,2 år samt till kvinnor 33,8 år[12].
72,1 procent från varenda nyfödda ungar inom länet existerar födda från enstaka ogift mor, inom Jämtlands län får dem flesta par små människor innan dem gifter sig. Par inom Jämtlands län existerar högst benägna för att behålla sina respektive efternamn, 24 procent utför detta, vilket existerar långt ovan riksgenomsnittets 17 procent, 65,9 procent tar mannens efternamn (lägst inom Sverige) samt 8,1 procent tar kvinnans efternamn, vilket existerar högst bland länen inom norra landet, dock något beneath riksgenomsnittet.
38 andel från befolkningen inom Jämtlands län äger en -sonnamn inom efternamn samt 1,19 ‰ äger en -dotternamn (till modell Ida Ingemarsdotter), vilket existerar allra högst inom Sverige[13]. Jämtlands län ligger beneath riksgenomsnittet då gäller medelålder till förstagångsföräldrar, 28,7 år på grund av förstagångsmödrarna samt 31,3 år på grund av förstagångsfäderna.
28 procent från dem nyfödda får identisk efternamn liksom båda sina föräldrar.
Utlandsfödda
[redigera | redigera wikitext]5,1 procent från Jämtlands befolkning, alternativt något beneath 6 500 personer, existerar födda inom en annat nation än landet, endast Gotlands län besitter ett lägre procentuell andel utlandsfödda[12].
Kommunvis bor detta inom reda anförande flest utlandsfödda inom Östersunds samhälle, procentuellt existerar siffrorna däremot högst på grund av platsnamn samhälle var 6,2 procent från befolkningen existerar födda utomlands, samt lägst inom Bergs samhälle, var enbart 3,4 procent existerar födda inom en annat nation än land. från dem 6 500 existerar omkring 1 300 födda inom Norge (för fullständiga siffror titta tabellen alternativt källan, detta denna plats gäller på grund av all avsnittet), Jämtlands län existerar tillsammans tillsammans Värmlands län dem enda inom land var den största gruppen från utlandsfödda existerar norrmän.
från dem övriga nordiska länderna existerar ungefär 920 födda inom land i norden, 180 inom land samt 25 vid Island, sammanlagt existerar litet ovan 2 400 födda inom en annat nordiskt nation. Antal födda inom dem utomnordiska länderna inom EU uppgår mot 1 080 personer var den största gruppen kommer ifrån Tyskland, 330 personer, därefter Polen tillsammans 220 personer samt Storbritannien tillsammans 100.
620 personer existerar födda inom andra länder inom Europa (icke-EU/nordiskt land) var Turkiet existerar detta vanligaste födelselandet, okänt personer existerar födda var, okänt existerar födda inom dåvarande Jugoslavien (med Bosnien samt Hercegovina) samt 90 personer existerar födda inom Ryssland. dem återstående existerar spridda inom ett rad olika länder runt ifall inom världen, 330 personer existerar födda inom Afrika, 230 inom Nordamerika, främst USA, 270 inom Sydamerika samt 1 500 inom Asien samt den största gruppen var existerar födda inom Thailand, 290 personer, därefter följer Irak tillsammans 230 personer, Iran tillsammans med 140 personer, Indien tillsammans med 125 samt Sydkorea tillsammans 110 personer (siffrorna på grund av båda existerar ifrån 2005) samt Libanon 100 personer.[12]
Utländska medborgare
[redigera | redigera wikitext]2,8 procent från befolkningen, alternativt 3 500 personer, inom länet existerar medborgare inom en annat nation, även denna plats därför existerar detta endast Gotlands län såsom äger enstaka procentuellt andel lägre.
1 320 äger nationalitet inom en annat nordiskt nation, främst Norge (även på denna plats således är kapabel exakta siffror återfinnas inom källan inom stället till den löpande texten). 740 personer besitter nationalitet inom en annat EU-land (bortsett ifrån land samt Finland), mestadels Tyskland samt Polen. 230 besitter nationalitet inom en annat europeiskt nation, främst inom något nation vid Balkan samt Turkiet.
200 besitter nationalitet inom något afrikanskt nation, 120 personer äger nationalitet inom något nordamerikanskt nation samt 90 personer äger nationalitet inom något sydamerikanskt nation. 730 personer äger nationalitet inom något asiatiskt nation, främst Thailand samt Irak. Omkring 20 personer betecknas vilket statslösa.[12]
Politik
[redigera | redigera wikitext]Europeiska unionen
[redigera | redigera wikitext]Befolkningen inom Jämtlands län besitter varit maximalt negativ mot EU samt EMU inom läka land.
Margareta Winberg samt Eva Hellstrand ifrån länet fanns båda inflytelserik företrädare inom Folkrörelsen Nej mot EU samt nära folkomröstningen angående EU-medlemskap 1994 röstade 72,5 procent från länsbefolkningen "Nej", något liksom förklarats tillsammans den lokala misstron mot byråkratin inom Bryssel samt dem långa avstånden mellan makthavarna samt befolkningen.[14] nära folkomröstningen ifall insättning från euron 2003 röstade 77,2 procent från länsbefolkningen "Nej".
Starkaste motstånd inom läka landet mot EU samt EMU återfinns inom Strömsunds samhälle var 82 andel röstade "Nej" mot EU 1994 samt 86,1 procent röstade "Nej" mot införandet från euron 2003.
Regionpolitik
[redigera | redigera wikitext]Nedanstående tabell visar valresultatet inom 2014 års landstingsval (numera regionval).
| Parti | Röstfördelning | Mandatfördelning | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Antal | % | +/− % | Antal | +/− | ||
| Socialdemokraterna | 31 430 | 38,57 | – 2,39 | 21 | – 3 | |
| Moderata samlingspartiet | 16 258 | 19,95 | + 0,05 | 11 | +/– 0 | |
| Centerpartiet | 11 093 | 13,61 | – 2,48 | 8 | – 1 | |
| Vänsterpartiet | 6 231 | 7,65 | + 0,77 | 4 | +/– 0 | |
| Sverigedemokraterna | 5 451 | 6,96 | + 3,98 | 4 | + 4 | |
| Miljöpartiet dem gröna | 4 998 | 6,13 | + 0,13 | 3 | – 1 | |
| Folkpartiet liberalerna | 3 007 | 3,69 | – 0,58 | 2 | – 1 | |
| Kristdemokraterna | 2 725 | 3,34 | + 0,96 | 2 | + 2 | |
| Feministiskt Initiativ | 116 | 0,14 | + 0,14 | 0 | +/– 0 | |
| Övriga partier | 176 | 0,22 | – 1,04 | 0 | +/– 0 | |
Energi
[redigera | redigera wikitext]Jämtlands län existerar självförsörjande samt nettoexportör vad gäller elenergi, omkring 80 procent exporteras.
Länet använder upp näst minimalt från varenda län, 39 270 kilowattimmar per invånare, långt beneath riksgenomsnittet. Jämtland läns energiförbrukning går främst mot uppvärmningen från bostad, inom kontrast mot nästan samtliga övriga län var den största delen går mot industrin. Länet producerar sammanlagt 11 867 581 megawattimmar varav 10 991 164 kommer ifrån vattenkraft.
inom Jämtlands län finns en runt 60 vattenkraftverk samt inom Ragunda samhälle finns nio stycken, vilket utför för att den utvunna elen ifrån Ragunda samhälle uppgår mot tio andel från Sveriges sammanlagda vattenkraft. Vattenkraftsstationerna existerar främst belägna nära älvarna Ljungan, Ljusnan samt Indalsälven tillsammans med deras respektive källflöden.
inom Jämtlands län finns även en antal dussin vindkraftverk samt en fåtal kraftvärmeverk, främst inom Östersund. inom framför allt Härjedalens samhälle utvinns torv samt inom Östersund utvinns även biogas ur sopor. Jämtlands län använder runt 60 procent förnyelsebar energi, vilket existerar många inom förhållande mot andra regioner samt även länder.[15]
Näringsliv
[redigera | redigera wikitext]Jämtlands län existerar jämte Gotlands län detta maximalt företagstäta län inom land.
detta finns nära 16 företag per 100 invånare. Jämtlands län besitter även den högsta företagsamheten bland kvinnor inom landet. detta finns 8 kvinnliga företagare per 100 kvinnliga invånare inom åldersgruppen 25–64[16]. 48 andel från befolkningen mellan 18 samt 30 år inom Jämtlands samt Västernorrlands län föredrar för att bli egna företagare framför anställda, detta existerar den högsta siffran inom landet[17].
Länet besitter en eget "Gnosjö", nämligen Trångsviken tillsammans med något som ligger nära eller är i närheten byar inom Krokoms samhälle. var finns detta 80 företag vid ett befolkning runt 700. då detta gäller tillväxtföretag inom förhållande mot befolkning hamnar länet vid enstaka sjunde lokal, endast Stockholms, Västra Götalands, Jönköpings, Kronobergs, Skånes samt Hallands län ägde fler[2].
kalenderår 2006 utsågs Åre samhälle mot årets tillväxtkommun[18]. kalenderår 2006 förvärvsarbetade cirka 13 900 personer inom kommunerna samt drygt 4 100 åt landstinget. Cirka 35 000 förvärvsarbetade inom näringslivet samt ungefär 3 350 personer inom den statliga förvaltningen. Nästan 2 900 personer förvärvsarbetade då inom andra organisationer samt offentliga institutioner[19].
Arbetsmarknad
[redigera | redigera wikitext]Jämtlands läns arbetslöshet ligger (april 2008) vid 2,6 procent[20], 0,3 procentenheter högre än riksgenomsnittet, antalet arbetslösa existerar 2 068 personer. 2 procent från länets befolkning existerar sysselsatt inom arbetsmarknadspolitiska åtgärder, 0,6 procentenheter ovan riksgenomsnittet.
Likt riket inom övrigt går arbetslösheten på grund av närvarande[när?] ned. Jämtlands län besitter dem högsta ohälsotalen, alltså antalet dagar tillsammans med sjukskrivna samt tillsammans sjukpension beneath en kalenderår, inom landet, 47 stycken[21]. Trots detta uppgick förvärvsintensiteten, alltså den andel från befolkningen likt förvärvsarbetar, oavsett plats dem utför detta, 2006 mot 79 procent, den fjärde högsta inom land efter Hallands, Kronobergs samt Jönköpings län.
Förvärvsintensiteten fanns lägst inom platsnamn samhälle var den plats 76,6 procent samt högst inom Åre samhälle tillsammans 81,6 procent, tätt följt från Bergs samhälle samt Krokoms samhälle tillsammans 81,5 respektive 81,3 procent.[22].
Industri
[redigera | redigera wikitext]Jämtlands län existerar efter Gotland den minimalt industrialiserade region inom land.
Endast 15 procent från befolkningen existerar verksam inom denna näring. Industrin domineras från små företag, endast 50–60 från länets industriföretag äger ovan 50 anställda[2]. dem flesta industriföretag finns inom Östersundsområdet. Mer än 16 procent från Jämtlands läns industriarbetare existerar verksamma inom skogsindustrin.
Lantbruk
[redigera | redigera wikitext]Lantbruket inom Jämtlands län existerar detta renaste inom landet samt man använder minimalt mängd från medel mot skadedjur samt handelsgödsel.[2] Länet äger 58 000 hektar jordbruksmark likt omfattar 1 andel från länets totala yta. detta finns runt 8 200 jordbruksföretag samt 9 100 personer, omkring 7 procent från befolkningen existerar stadigvarande sysselsatt inom denna näring[23].
ett andel liksom existerar uppenbart ovan riksgenomsnittet. Jordbruket inom Jämtlands län domineras från mjölk- samt köttproduktion, nötkreatur existerar vanligast dock detta finns även lamm samt svin. Den på denna plats näringen äger utdragen tradition inom främst Härjedalen samt södra Jämtland var fäboddrift länge haft ett huvud roll samt finns ännu kvar.
Kunskaperna man besitter, många tackar vare fäbodbruken besitter inom allra högsta grad bidragit mot för att länet blivit framstående inom getosttillverkning. 30 procent från Sveriges getbestånd finns inom Jämtland samt detta finns flera gårdar, bland annat inom Skärvången, Herrö samt Oviken såsom tillverkar mejeriprodukter.
Den ekonomiska föreningenMilko ägde sitt huvudsäte inom Östersund, den omfattade flera mjölkbönder inom länet samt kom ur NNP, Nedre Norrlands Producentförening. Idag existerar man inkorporerade inom ARLA. dem jordbruksområden liksom existerar maximalt viktiga existerar dem runt Storsjön samt längs dem stora älvarna. Vall existerar den vanligaste grödan.
Matpotatis samt korn växer även inom massiv omfattning. Jämtlands län besitter även en levande fjällnära lantbruk.
Rennäring
[redigera | redigera wikitext]I Jämtlands län finns detta 12 samebyar (inklusive Idre sameby inom norra Dalarna) tillsammans med korrekt för att idka rennäring. Samtliga finns inom länets västra delar mot gränsen mot Norge.
Jämtlands län äger 80 företag vilket sysslar tillsammans renskötsel samt detta finns ovan 45 000 renar inom länet. Cirka 200–300 personer existerar sysselsatta inom denna näring. Rennäringen finansieras mot viss sektion från statliga anslag.
Handel
[redigera | redigera wikitext]Handeln besitter historiskt varit enstaka grundläggande sektion på grund av Jämtland samt Härjedalen.
Redan beneath forntiden gick detta enstaka handelsled mellan Östersjön samt Atlanten genom Storsjöbygden. inom slutet från 300-talet restes Mjälleborgen, ett fornborg vid Frösön på grund av skydda samt granska järnproduktionen. Innan järnvägen samt lanthandeln plats detta forbönderna vilket skötte köp samt transporter mellan landskapen samt Tröndelag. Transithandel plats många vanligt.
Man sålde järn, spannmål, linne, klätterväxt, fett, talg samt bevingat djur vid marknaden inom Levanger, Marsimartnan. Därifrån köpte man tillsammans med sig hästar, sjömat, drycker, krydda samt kryddor tillsammans sig bostad. Sedan reste man söderut inom land på grund av för att sälja detta man köpt. Årligen strömmade människor mot den stora Jamtamotsmarknaden senare omdöpt mot Gregoriemarknaden vid Frösön.
Vissa bönder kunde tjäna stora summor valuta vid detta samt blev storhandlare. Detta ogillades starkt från svenska myndigheter vilket tyckte för att handeln skulle förbehållas städerna. Särskilt inom Sundsvall plats borgarna många missnöjda tillsammans landsbygdshandeln samt gränshandeln tillsammans med Norge. på grund av för att begränsa detta grundades Östersund 1786.
Idag äger Östersund utvecklats mot en starkt service- samt handelscentrum till all Jämtlands län. Gregoriemarknaden hålls numera inom Östersund samt detaljhandeln omsätter 30 andel mer än vilket befolkningsunderlaget borde ge.
Turism
[redigera | redigera wikitext]Jämtlands län existerar en från Sveriges största turistlän.
inom Jämtlands län finns enstaka professur inom turism, enstaka turismlinje vid Mittuniversitetet samt turismforskningsinstitutet ETOUR. inom länets sydvästra delar existerar turismnäringens innebörd på grund av arbetsmarknaden den högsta inom landet tillsammans ovan 30 % lokalt. personer som besöker turister omsätter cirka 3,1 miljarder kronor per tid. 3 500 årsysselsatta tar grabb ifall turisterna likt förlägger nästan åtta miljoner gästnätter inom länet.
Cirka 23 procent från gästnätterna står utländska turister på grund av, var norrmän existerar inom ljus majoritet följt från tyskar, danskar, holländare samt finnar.
Vinterturismen dominerar, tillsammans skidanläggningar såsom Åre-Duved, Funäsdalsfjällen, Edsåsdalen, Storlien, Vemdalen-Björnrike-Klövsjö-Storhogna, Lofsdalen äger länet många för att tillhandahålla.
Svenska Liftanläggningars organisation, SLAO, äger sitt säte inom Östersund. Verksamma inom länet såsom Skistar samt Jamtli besitter blivit tilldelade detta "Stora Turismpriset". Jämtland-Härjedalen ägde kalenderår 2005 dem största intäkterna vid kommersiellt boende per capita då läka land jämfördes. dem totala boendeintäkterna vid logi, stugbyar, vandrarhem samt campingplatser plats då 363,5 miljoner kronor.
Fördelat per invånare landade intäkterna vid 2 853 kronor. inom länet säljs 180 000 fiskekort årligen vilket existerar fler än inom något annat län samt fler än vilket länet besitter invånare. Fisket omsätter drygt 400 miljoner kronor varenda tid samt lockar 120 000 turister.
I länet arrangeras Sveriges största gatufestival, Storsjöyran, varenda tid inom slutet från juli.
Till turistattraktionerna hör bland annat Tännforsen, Thailändska paviljongen, S/S Thomée, Hoverbergsgrottan, Mus-Olles museum, Frösö zoo, Härjedalens fjällmuseum, Döda fallet, Storsjöodjuret, Jamtli, Korallgrottan samt Frösö kyrka.
Statliga verk samt myndigheter
[redigera | redigera wikitext]Myndigheten på grund av tillväxtpolitiska bedömningar samt analyser samt Statens folkhälsoinstitut äger sina huvudkontor inom Jämtlands län.
Myndigheterna Trafikanalys samt Tillväxtverket besitter även kontor inom Östersund. inom Östersund finns även Försäkringskassans centrala kontrollavdelning vilket undersöker bidragsfusk. Sysselsättningen inom statliga verk samt myndigheter existerar långt lägre inom Jämtlands län jämfört tillsammans andra län.
Infrastruktur
[redigera | redigera wikitext]I Jämtlands län finns detta numeriskt värde flygplatser tillsammans med reguljär trafik, Åre Östersund landningsplats belägen vid Frösön samt Svegs landningsplats.
E14 går genom länet inom öst-västlig riktning, ifrån Sundsvall mot Trondheim samt E45 (Inlandsvägen) går genom länet inom nord-sydlig riktning, ifrån Karesuando mot götet.
Det finns numeriskt värde järnvägslinjer, Inlandsbanan samt Mittbanan. vid Mittbanan kör Norrtåg genom operatören Vy järnvägsfordon persontrafik Sundsvall–Bräcke–Östersund–Åre–Storlien.
ifrån Storlien kör SJ Norge mot Trondheim. detta finns även dagtågförbindelser mellan Duved–Åre–Östersund samt huvudstaden likt trafikeras från SJ samt nattåg mellan Storlien/Duved samt huvudstaden, götet samt malm vilket körs dels från SJ, dels från Snälltåget. på grund av busstrafiken inom länet ansvarar Länstrafiken inom Jämtlands län.