När är uv strålningen starkast
Ultraviolett strålning
| Elektromagnetiskt spektrum[1][2][3] | ||||
|---|---|---|---|---|
| Frekvensområde | Frekvens | Våglängd | Fotonenergi | Intervallbredd |
| Audiofrekvens | 30 kHz–3 Hz | 10 km–100 Mm | < 12,4 feV | |
| Radiofrekvens | 300 MHz–30 kHz | 1 m–10 km | 1,24 µeV–12,4 feV | 4 B |
| Mikrovågor | 300 GHz–300 MHz | 1 mm–1 m | 1,24 meV–1,24 µeV | 3 B |
| Infraröd (IR) | 405–0,3 THz | 740 nm–1 mm | 1,7 eV–1,24 meV | 3,1 B |
| Synligt ljus | 789–405 THz | 380–740 nm | 3,3 eV–1,7 eV | 0,3 B |
| Ultraviolett (UV) | 300 PHz–789 THz | 1–380 nm | 1,24 keV–3,3 eV | 2,6 B |
| Röntgenstrålning (X) | 30 EHz–300 PHz | 10 pm–1 nm | 124 keV–1,24 keV | 2 B |
| Gammastrålning (γ) | > 30 EHz | < 10 pm | > 124 keV | |
Ultraviolett strålning, även känt såsom UV-strålning samt UV-ljus, existerar elektromagnetisk strålning vars våglängd existerar mindre än detta synliga ljusets.
Förledet ultra (latin på grund av 'bortom') kommer från för att UV-strålningen befinner sig bortom detta maximalt kortvågiga violetta ljuset inom en spektrum. Den liksom utsätts på grund av ultraviolett strålning kunna drabbas från sålunda kallad snöblindhet samt långvarig överexponering existerar ett massiv riskfaktor på grund av hudcancer.
Definition
[redigera | redigera wikitext]Ultraviolett strålning brukar definieras liksom strålning inom våglängdsområdet 100 mot 400 nanometer. avgränsningar mot den kortvågigare röntgenstrålningen existerar ganska flytande, samt ofta avgör sammanhanget vilket formulering likt används.
UV-strålning från längre frekvenser äger många gemensamt tillsammans med detta synliga ljuset.
detta mänskliga ögat är kapabel ej uppfatta ultraviolett strålning, dock vissa insekter, fåglar samt andra varelse besitter synförmåga in inom detta ultravioletta området.
Våglängdsområden
[redigera | redigera wikitext]I biologiska samt strålskyddssammanhang delar man ofta in UV-strålningen inom tre olika våglängdsområden, UVA (315–400 nm), UVB (280–315 nm) samt UVC (100–280 nm).
Dessa tre kategorier äger ur strålskyddssynpunkt många olika toleransnivåer. Gränsvärdet till UVA, vilket främst äger enstaka termisk skadeverkan, existerar 10 kJ/m² till en enstaka situation, alternativt 10 W/m² ifall exponeringen sker beneath utdragen tidsperiod. Motsvarande gränsvärde på grund av UVC såsom äger enstaka starkt fotokemisk skadeverkan existerar 30 J/m².
Dessa toleransnivåer motsvarar för att vistas ca 12 minuter inom tropisk stjärna, alternativt ca 10 sekunder vid 50 cm avstånd ifrån enstaka ljusbåge från enstaka elsvets.
I tekniska kontext talar man ibland ifall Extrem UV på grund av frekvenser mindre än 200 nm. Dessa frekvenser existerar även kända liksom vakuum-UV , eftersom dessa frekvenser tas upp eller sugs in från atmosfär (egentligen syret inom luften) samt alltså bara kunna användas inom vakuum alternativt inom ett syrefri atmosfär.
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Fluorescens
[redigera | redigera wikitext]Många ämne fluorescerar då dem utsätts på grund av ultraviolett strålning. detta innebär för att ljuset nära reflexionen utsätts till ett frekvensomvandling därför för att detta reflekterade ljuset får ett större våglängd än detta infallande samt därmed kommer inom detta frekvensområde, likt detta mänskliga ögat är kapabel detektera (våglängden ökar).
Absorption
[redigera | redigera wikitext]Solen producerar UV-strålning från samtliga frekvenser. UVC samt den största delen från UVB-strålningen tas upp eller sugs in från ozonlagret. Vanligt kopp, exempelvis fönsterglas, existerar tydlig på grund av UVA, dock släpper ej igenom mindre frekvenser såsom UVB samt UVC. inom UV-lampor samt lysrör avsedda på grund av solarier används speciellt kvartsglas, likt släpper igenom UV-strålning.
Ytan vid dessa belysningskällor existerar då vanligtvis belagd tillsammans med en violett filter, likt släpper igenom UVA-strålning, dock filtrerar försvunnen all UVC-strålning samt delar från UVB-strålningen, till för att vid således vis minska risken på grund av skador vid huden. detta förekommer dock sådan belysning även utan detta filter.
liknande belysning används främst nära enklare sterilisering, alternativt till för att behandla parasitangrepp inom mot modell saltvattensakvarier, dock då UVC kunna existera synnerligen skadligt på grund av nästan allt liv bör man iaktta försiktighet nära användning från sådana belysningskällor.
Biologisk verkan
[redigera | redigera wikitext]Den maximalt välkända biologiska verkan från ultraviolett strålning existerar för att den orsakar solbrynthet samt möjligen solbränna.
Denna uppstår då huden såsom en skydd mot främst UVB-strålning bildar en pigment, melanin. UVA-strålning framkallar ej solbränna, dock når djupare ner inom huden samt kunna avbryta ner bindvävsprotein, kollagen, vilket påskyndar hudens åldrande. UV-strålning är kapabel framkalla förändringar inom DNA samt vid sålunda sätt orsaka cancer. Hos människan samt flera djurarter ombildas kolesterol inom huden mot vitamin D3 då detta utsätts på grund av UV-strålning.
på grund av flera vilt existerar detta livsnödvändigt, då dem ej kunna tillgodogöra sig detta fettlösliga vitaminet ifall detta intas direkt inom födan; detta gäller bland annat merparten från samtliga kräldjur.
UV-index
[redigera | redigera wikitext]Den UV-strålning, likt ifrån solen når marken vid jorden beror vid hur högt ovan horisonten solen står vilket varierar tillsammans tiden vid dagen, årstiden samt ortens belägenhet.
Moln vid sky dämpar samt filtrerar UV-strålning frekvensselektivt. Graden från resultat vid människors hud (solbrännan) existerar även frekvensberoende (eller våglängdberoende, vilket existerar en alternativt sätt för att prata angående identisk sak).
Man äger då försökt ett fåtal fram en mått vid detta sammanvägda resultatet från dessa effekter, samt inom slutet från 1900-talet ägde man kommit ett bit vid väg.
Kanada plats pionjär vid detta sektor, samt flera andra länder följde efter, samt man publicerade olika prognoser beträffande farlighet för att vistas inom solen länge. varenda nation ägde sina egna metoder, samt resultaten fanns ej jämförbara länder emellan. World Health Organization (WHO, Världshälsoorganisationen), en specialorgan inom Förenta nationerna (FN) tog sig an problemet samt standardiserade 1994 metoder till sammanvägning från mätdata samt hur resultaten, UV-index, bör presenteras; inom detalj ända mot vilka färger, vilket bör användas inom prognosers kartor samt hur grafer bör ritas.
Prognos på grund av UV-index enstaka viss tidpunkt till enstaka viss ort beräknas inom flera steg:
- Genom statistik från flerårig mätning från solstrålningen nära plats tidpunkt till ett viss ort får man fram en medelvärde på grund av den staden. Mätningen görs tillsammans med enstaka riometer,[4] såsom balanserar samman strålningen ifrån rymden horisonten runt.
Genom optiska filter plockar man fram den sektion från UV-spektrum, såsom existerar betydelsefull inom sammanhanget, detta önskar yttra huvudsakligen bandet UV-B.
- Med ett väderprognos får man fram förväntad molnighet på grund av staden ifråga nära den aktuella tidpunkten samt kalkylerar hur många molnen dämpar från den strålning, såsom kommer in ifrån enstaka teoretiskt molnfri himmel.
- Man balanserar in hudens känslighet på grund av UV-strålning från olika frekvenser.
Vägningsfunktionen äger fastställts efter undersökningar från Metinlay-Diffey. Resultatet kallas CIE[5]-erytemviktat samt mäts inom Wh·m-2.
Det inom praktiskt bruk framräknade vägda värdet brukar siffermässigt artikel några hundra. till för att utföra detta mer hanterbart inom praktiskt bruk dividerar man detta tillsammans med detta godtyckligt valda talet 25.
Därmed blir sorten ej längre meningsfull, varför man helt enkelt kallar slutresultatet på grund av UV-index (UVI) på grund av den aktuella staden nära enstaka given tidpunkt.
| UVI | Riskklass | Tillåtlig exponeringstid till vistelse inom solen | Standardiserad klassfärg | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Pantone | RGB-koordinat | ||||
| 0–2,5 | Minimal | Hela dagen | Grön 375 | 40–149–0 | |
| 2,5–5,5 | Låg | 1–2 timmar | Gul 102 | 247–228–0 | |
| 5,5–7,5 | Måttlig | 60–30 minuter | Orange 151 | 248–89–0 | |
| 7,5–10,5 | Hög | 30–15 minuter | Röd 032 | 216–0–29 | |
| > 10,5 | Mycket upphöjd | 15–5 minuter | Violett 265 | 107–73–200 | |
UVI klassas i enlighet med vidstående tabell.
inom litteraturen ges den högsta klassen ofta beteckningen 11+. Riskvärdena gäller på grund av liknande vita vuxna personer såsom äger förmåga för att bli bruna. på grund av personer tillsammans känslig hud samt såsom äger svårt bli bruna samt till små ungar halveras tillåtlig exponeringstid.
Vid extremt högt UVI >11 uppstår brännskador redan efter någon 60 sekunder.
detta högsta värde liksom någonsin observerats existerar 17 samt inträffade inom Västra Australien.
I land håller sig UVI kring 5 à 7 mitt vid dagen ett solig sommardag samt överstiger sällan 8. nära månadsskiftet mars/april kunna index artikel 2–4 inom södra land samt 1–3 längst bort inom norr. inom Medelhavsområdet existerar nära identisk tidpunkt UVI 6–7.
SMHI äger mätt UV-instrålningen sedan 1983. Mätorterna äger växlat lite beneath tidens gång samt man besitter använt lite olika mätinstrument. Mätserier finns ifrån Kiruna, Vindeln, Umeå, Borlänge, Norrköping samt skogsdunge.
Ljusa sanddyner samt särskilt ren frost förstärker effekten. inom motljus kunna man grovt räkna tillsammans med fördubbling från UV-index samt delning från tillåtlig exponeringstid.
I land mäter Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) dem dagsaktuella värdena från UV-strålningen inom Halmstad, Visby samt huvudstaden. Baserat vid dessa information beräknar SMHI beneath månaderna april mot augusti varenda dygn fram ett UVI-prognos till vart samt en från dem vanliga väderprognosområdena. Prognoserna utsänds omkring kl 08 samt gäller sann soltid, såsom ej rättar sig efter omställning från klockan mellan vintertid samt sommartid.
Dessutom skiljer sig soltiden på grund av verklig kvällsmål nästan enstaka hel 60 minuter längst bort inom öster (Haparanda) jämfört tillsammans med längst bort inom väster (Strömstad).