Hitta var linjen skär x-punkten

Räta linjens ekvation beskriver en linjärt samband mellan numeriskt värde variabler, \(y\) samt \(x\). linje ritas likt linjär linje inom en koordinatsystem.

Räta linjens ekvation skrivs

$$y=kx+m$$

Där \(k\) samt \(m\) existerar konstanter vilket avgör sambandet mellan variablerna \(x\) samt \(y\).

Konstanten \(k\) anger linjens lutning samt \(m\) anger nära vilket värde liksom sträcka skär y-axeln, då \(x=0\).

Exempel 1

Antag för att konstanterna \(m=5\) samt \(k=1\). Denna räta linjes ekvation är:

$$y=1\cdot x+5=x+5$$

Exempel 2

Den räta linje \(y=2x+3\) besitter nästa graf:

Linjen skär y-axeln nära \(y=3\), liksom oss förmå studera från via m-värdet, då \(x=0\).

Lutningen \(k\) hittas genom för att analysera hur stegen inom x-led förhåller sig mot stegen inom y-led.

på grund av varenda steg inom x-led tas numeriskt värde steg inom y-led till varenda punkt längs linjen.

k-värdet \(2\) innebär enstaka ökning från x-värdet tillsammans \(1\) samt enstaka ökning från y-värdet tillsammans med \(2\). till varenda steg \((+1)\) inom x-led tas \(k\) steg inom y-led.

Den räta linje \(y=-2x+4\) äger nästa graf:

k-värdet \(-2\) innebär enstaka ökning från x-värdet \((A-B)\) samt enstaka minskning från y-värdet \((B-C)\) tillsammans \(2\).

Konstanterna \(k\) samt \(m\)

Konstanten \(k\) kallas riktningskoefficient samt betecknar lutningen vid linje.

en positivt k-värde ger enstaka linje liksom lutar snett uppåt åt motsats till vänster inom koordinatsystemet, alltså för att y-värdet blir större ju större värdet blir vid den oberoende variabeln \(x\).

I figuren ovan ser oss inom mörk den konstanta linje \(y=1\), inom grönt \(y=x\), samt inom rött \(y=3x\).

Ett negativt k-värde ger enstaka linje vilket lutar snett neråt åt motsats till vänster, samt för att y-värdet blir mindre ju större värdet blir vid den oberoende variabeln.

I figuren ovan ser oss den konstanta linje \(y=1\) inom mörk, den minskande \(y=-x\) inom grönt, samt minskande \(y=-3x\) inom rött.

När \(k=0\) sålunda besitter sträcka ett horisontell lutning liksom existerar parallell tillsammans med x-axeln.

Notera för att ifall \(k=0\) således kommer ej y-värdet för att existera beroende från värdet vid den oberoende variabeln – y-värdet kommer då för att existera detsamma, konstant, oavsett från den oberoende variabelns värde. då k-värdet existerar \(0\), existerar \(y=0x+m\). Vilket existerar identisk sak likt \(y=m\).

Konstanttermen \(m\) bestämmer fanns linje skär y-axeln.

m-värdet motsvarar y-värdet inom den punkten var \(x=0\), alltså var sträcka skär y-axeln.

När m-värdet existerar positivt skär sträcka y-axeln ovanför origo samt då detta existerar negativt skär linje y-axeln beneath origo. då \(m=0\) går genom origo, dvs. punkten \((0,\,0)\).

Exempel 3

Ritar oss sträcka \(y=x+5\) inom exempel 1 skär y-axeln inom punkten \((0,\,5)\), dvs.

den punkt var \(x=0\) samt \(y=5\).

Räkna ut lutning vid ett rät linje

Givet numeriskt värde punkter vid linje \((x_1, y_1)\) samt \((x_2, y_2)\) således förmå oss tillsammans nästa formel räkna fram lutningen:

$$k=\frac{\text{Förändring i}\;y\text{-led}}{\text{Förändring i}\;x\text{-led}}=\frac{\Delta y}{\Delta x}=\frac{y_2-y_1}{x_2-x_1}$$

Exempel 4

Antag den räta linje \(y=x+5\) tillsammans nästa värdetabell.

\(x\)	\(y\)
0	5
1	6
2	7
3	8
4	9

Välj numeriskt värde slumpmässiga punkter ifrån tabellen, t.ex.

\((0,\,5)\) samt \((3,\,8)\). oss sätter

$$(x_1, y_1)=(0, 5)\;\text{och}\;(x_2, y_2)=(3, 8)$$

Sätt in punkterna inom formeln till för att beräkna k-värdet:

$$k=\frac{y_2-y_1}{x_2-x_1}=\frac{8-5}{3-0}=\frac{3}{3}=1$$

Vi vet för att detta stämmer, då funktionen besitter formen \(f(x)=x+5\), dvs. besitter \(k=1\).

Räkna ut plats linjer skär \(y\)-axeln

Härnäst bör oss visa numeriskt värde metoder till för att ta reda vid \(m\)-värdet.

Den en metoden kallas på grund av \(k\)-form samt den andra kallas på grund av enpunktsform.

Räkna ut linjens ekvation – 2 punkter givna

När oss besitter numeriskt värde punkter till enstaka rät linje är kapabel oss besluta denna räta linjes ekvation \(y=kx+m\), genom för att räkna ut \(k\)-värdet samt \(m\)-värdet.

Exempel

Vi använder identisk modell liksom på grund av \(k\)-värdet.

oss besitter räknat ut \(k\)-värdet mot \(1\), tillsammans med punkterna \((0,\,5)\) samt \((3,\,8)\). oss sätter in \(k\)-värdet inom räta linjens ekvation på grund av för att åtgärda ut \(m\):

$$y=kx+m=1\cdot x+m=x+m$$

$$m=y-x$$

Vi vet numeriskt värde punkter vid sträcka, oss väljer någon från dem samt sätter in inom ekvationen.

oss får för tillfället enstaka ekvation tillsammans med endast ett variabel, vilket oss förmå åtgärda. Exempelvis punkten \((3,\,8)\):

$$m=8-3=5$$

Konstanterna existerar för tillfället beräknade mot \(k=1\) samt \(m=5\). Vår räta linjens ekvation är:

$$y=kx+m=1\cdot x+5=x+5$$

Linjens ekvation existerar \(y=x+5\)

Exempel

I nästa geogebra - graf kunna man analysera lutningen (\(k\)-värde) samt skärning tillsammans \(y\)-axeln (\(m\)-värde) genom för att dra inom glidarna samt flytta punkterna (\(\color{Blue}{\text{A}}\) samt \(\color{Blue}{\text{B}}\)) likt kalkylerar \(k\).

Linjens ekvation inom enpunktsform

När oss känner mot \(k\)-värdet samt ett punkt på grund av enstaka rät linje förmå oss avgöra denna räta linjes ekvation tillsammans hjälp från enpunktsformen:

$$y-y_1=k(x-x_1)$$

Exempel

Med identisk exempellinje likt tidigare äger oss \(k=1\) samt punkten \((x_1,y_1)=(3, 8)\).

till samtliga punkter längs den räta sträcka gäller sambandet

$$k=\frac{y-y_1}{x-x_1}\Rightarrow 1=\frac{y-8}{x-3}$$

Multiplicera upp divisor. detta ger räta linjens ekvation inom enpunktsform.

$$1\cdot(x-3)=y-8$$

Räta linjens ekvation inom \(k\)-form fås genom för att åtgärda ut \(y\)

$$y=x-3+8=x+5$$

Proportionalitet

Om ekvationen \(y=kx+m\) saknar \(m\)-värde, dvs.

\(m=0\), skrivs den räta linjen

$$y=kx$$

Detta specialfall kallas proportionalitet. detta betyder för att dem numeriskt värde variablernas förhållande existerar konstant. Man säger för att \(y\) motsvarar enstaka konstant multipel från \(x\). angående sträcka existerar proportionell sålunda existerar \(k=\frac{y}{x}\).

(\(k\) kunna existera positiv alternativt negativ)

T.ex. angående man köper enstaka artikel likt kostar \(a\) kr/kg beräknas kostnaden tillsammans \(y=ax\). \(x\)-axeln representerar antal kg från varan samt kostnaden vid \(y\)-axeln.

Räta linjens ekvation inom allmän form

Den allmänna formen existerar \(ax+by+c=0\) var både \(a\) samt \(b\) existerar skilda ifrån \(0\).

angående man dividerar båda sidor tillsammans \(b\) samt ändrar bostadsort \(ax\) mot vänstersidan erhålles \(y=(-ax)/b-c/b\) detta medför att
$$k=-\frac{a}{b}\, \text{och}\;m=-\frac{c}{b}$$