Eu s stadga om grundläggande rättigheter bindande

Europeiska unionens stadga angående dem primär rättigheterna, även känd vilket rättighetsstadgan, existerar ett stadga likt reglerar primär rättigheter inom Europeiska unionen. Tillsammans tillsammans med Europakonventionen samt medlemsstaternas författningar utgör den grunden till mänskliga rättigheter samt elementär fri- samt rättigheter inom unionen.

enstaka initial utgåva från stadgan proklamerades högtidligt från Europaparlamentet, Europeiska unionens råd samt Europeiska kommissionen den 7 månad 2000 inom Strasbourg, Frankrike.^[1] Den uppdaterades 2007 samt blev rättsligt bindande genom Lissabonfördraget den 1 månad 2009.

Rättighetsstadgan innehåller ett rad bestämmelser ifall från allt rätten mot liv samt förbud mot tortyr mot likhet inför lagen, rätten mot fri rörlighet till personer samt rätten mot rätt och jämlikhet arbetsförhållanden.

Rättighetsstadgan existerar tillämplig inom kurera Europeiska unionen, dock endast till unionens institutioner, kroppsdel samt byråer samt medlemsstaterna då dem tillämpar unionsrätten. Ledamöterna inom Europeiska kommissionen svär ett ed inför EU-domstolen angående för att respektera stadgan, tillsammans tillsammans unionens fördrag, inom samband tillsammans för att dem tillträder sina ämbeten.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Europeiska gemenskapernas domstol avgjorde 1996 för att Europeiska unionens fördrag ej innebar enstaka anslutning från unionen mot Europakonventionen, trots för att samtliga medlemsstater ägde ratificerat konventionen.^[2] vid bas från detta gav Europeiska rådet nära sitt församling inom Köln inom juni 1999 inom uppgift mot en konvent för att utarbeta ett stadga.^[3] Konventet höll sitt konstituerande sammankomst inom månad 1999 samt antog en en preliminär version av ett dokument eller arbete den 2 oktober2000.

Europeiska rådet antog inom oktober 2000 enhälligt utkastet samt överlämnade detta mot Europaparlamentet samt Europeiska kommissionen.

Europaparlamentet godkände stadgan den 14 november2000 samt kommissionen godkände den 6 december2000. Ordförandena till parlamentet, rådet samt kommissionen undertecknade samt proklamerade stadgan vid uppgift från sina institutioner den 7 december2000 inom Nice.

Genom Europeiska konstitutionen föreslogs för att stadgan skulle bli juridiskt bindande. Efter förkastandet från konstitutionen, införlivades idén istället inom Lissabonfördraget. inom samband tillsammans fördragets ikraftträdande den 1 december2009 blev därmed rättighetsstadgan juridiskt bindande.

Syfte samt innehåll

[redigera | redigera wikitext]

Stadgan består från sju avdelningar, såsom fastslår mänsklig värdighet, friheter, lika rättigheter, samhörighetskänsla, medborgarnas rättigheter, rättsskipning samt allmänna bestämmelser ifall tolkning samt tillämpning från stadgan.^[4] inom den inledande avdelningen fastslås bland annat för att människans värdighet existerar okränkbar, för att ingen får dömas mot döden alternativt avrättas, för att samtliga människor besitter korrekt mot integritet, för att tortyr samt slaveri existerar förbjudet.^[4]

I den andra avdelningen garanteras korrekt mot olika friheter, mot modell religions-, yttrande-, mötes- samt näringsfrihet.

var kämpa även fast rätten mot äktenskap, asyl, träning, egendom samt petition, principen angående non-refoulement samt skydd från personuppgifter.^[4]Likhet inför lagen, icke-diskriminering även vid bas från funktionsnedsättning samt sexuell läggning, diversitet samt barns samt äldres rättigheter inkluderas inom den tredjeplats avdelningen angående lika rättigheter.

Övriga avdelningar garanterar bland annat arbetares rättigheter, hälso- samt konsumentskydd, rösträtt, relaterat till rättsstat principer.^[4] inom den allra sista avdelningen, ifall tolkningen samt användningen från stadgan, förtydligas för att ingen bestämmelse inom stadgan får medföra för att andra rättigheter samt friheter inom stadgan sätts ur spel inom större utsträckning än vad såsom anges inom den.^[4]

Lista ovan inkluderade rättigheter

[redigera | redigera wikitext]

Avdelning I: Värdighet

[redigera | redigera wikitext]

Avdelning II: Friheter

[redigera | redigera wikitext]

Artikel 8: Skydd från personuppgifter

[redigera | redigera wikitext]

Enligt nyhet 8 äger plats samt ett besitter riktig mot skydd från dem personuppgifter vilket rör honom alternativt henne.^[5] Begreppet "personuppgifter" inom artikeln existerar dock ej definierat.

i enlighet med dem förklaringar såsom upprättades nära stadgandes uppkomst bör vägledning sökas inom detta tidigare dataskyddsdirektivet, dock även Europarådets överenskommelse 108 samt skrivelse 8 inom Europakonventionen.^[6] detta finns även skäl för att söka vägledning inom GDPR.^[7]

Avdelning III: Jämlikhet

[redigera | redigera wikitext]

Avdelning IV: Solidaritet

[redigera | redigera wikitext]

Avdelning V: Medborgarnas rättigheter

[redigera | redigera wikitext]

Ej inkluderade rättigheter

[redigera | redigera wikitext]

Stadgan innehåller ej några explicita skrivelser ifall rätten mot abort.

inom januari 2022 fordrade flera Europaparlamentariker för att enstaka sådan rättighet skulle föras in inom stadgan.^[8] Även Frankrikes presidentEmmanuel Macron uttalade sig positiv mot för att omfatta både rätten mot abort samt rätten mot skydd från miljön inom stadgan.^[9] inom start från juli 2022 ställde sig enstaka majoritet inom Europaparlamentet positiva mot för att omfatta rätten mot abort inom stadgan.^[10][11] inom april 2024 uttalade Europaparlamentet sig åter till för att notera in aborträtten inom stadgan.^[12] en sådant beslut skulle dock kräva enstaka fördragsändring,^[13][14] vilket existerar osannolikt, eftersom varenda medlemsstater måste godkänna det.^[12] Framför allt Malta samt Polen, var abort existerar helt alternativt delvis förbjudet, skulle osannolikt ställa sig på baksidan en sådant förslag.

Ratificering

[redigera | redigera wikitext]

Europeiska unionens stadga ifall dem elementär rättigheterna fanns tvungen för att ratificeras från unionens medlemsstater inom enlighet tillsammans med sina egna konstitutionella bestämmelser till för att behärska bli ett sektion från unionens primärrätt. mot skillnad ifrån Europeiska konstitutionen plats ej rättighetsstadgan ett sektion från Lissabonfördraget.

Istället blev stadgan juridiskt bindande genom ett referens inom Lissabonfördraget mot den externa stadgan. Ratificeringen från stadgan skedde därmed sidled tillsammans med ratificeringen från Lissabonfördraget. Även ifall andra delar från Lissabonfördraget väckte betydligt mer argumentation beneath ratificeringsprocessen, uppstod kontroverser ovan stadgan inom tre från unionens medlemsstater: Polen, Storbritannien samt Tjeckien.

eftersom varken fördraget alternativt stadgan skulle behärska träda inom kraft utan dessa medlemsstaters godkännande, erhöll dem vid en alternativt annat sätt särskilda garantier kring stadgans tillämplighet.

Polen, Storbritannien samt Tjeckien

[redigera | redigera wikitext]

Genom en rapport, liksom tillsammans med Lissabonfördraget fogades mot Europeiska unionens grundfördrag, erhöll Polen samt Storbritannien speciell ställning eller tillstånd gällande stadgans tillämplighet.^[15] Protokollet tydliggör för att detta ej påverkar tillämpligen från stadgan samt övrig unionsrätt vid övriga medlemsstater samt för att stadgan existerar juridiskt bindande på grund av samtliga medlemsstater, inklusive Polen samt Storbritannien.

Däremot fastslår protokollet för att stadgan ej vid något sätt utvidgar chansen på grund av Europeiska unionens domstol, Polens domstolar alternativt Storbritanniens domstolar för att fastslå för att nationella bestämmelser (till modell lagar) existerar inkompatibla tillsammans med dem rättigheter liksom återfinns inom stadgan.^[16] Protokollet fastslår även för att då stadgan hänvisar mot nationell lagstiftning bör den artikel tillämplig inom Polen samt Storbritannien endast inom den mån dem rättigheter såsom den innehåller återfinns inom Polens samt Storbritanniens lagstiftning.^[17]

Motiven på baksidan varför Polen samt Storbritannien önskade dessa garantier fanns olika.

till Storbritanniens sektion handlade detta främst angående för att regeringen såg ett fara för att rättighetsstadgan skulle påtvinga landet enstaka förändring inom arbetsrätten,^[18] medan detta inom Polens fall handlade angående för att regeringen ansåg för att stadgan skulle urholka Polens strikta lagstiftning kring homosexuella, abort samt dödshjälp.^[19][20]

Under ratificeringsprocessen från Lissabonfördraget samt stadgan fordrade Tjeckiens president Václav Klaus liknande garantier till för att ratificera.

Grunden på grund av detta krav plats hans bekymmer på grund av för att dem tyskar liksom varit bosatta inom Sudetenland inom nuvarande Tjeckien fram mot slutet från andra världskriget, samt vilket nära krigsslutet blev fördrivna, liksom deras efterlevande, skulle behärska kräva igen förlorad egendom tillsammans hänvisning mot stadgan.^[21] Tjeckiens statsmakt äger föreslagit för att en rapport likt fastslår Tjeckiens särskilda ställning bör fogas mot unionens grundfördrag inom samband tillsammans för att anslutningsfördraget 2011 ratificeras.^[22]

Ratificeringsförfarandet inom detalj

[redigera | redigera wikitext]

Signerat	Godkänt	Ratificerat	Deponerat

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]