Växt förr använd mot farsot

"En sektion hushållerskor bruka.., mot vinterförråd skära upp gräslök... lägga in den tillsammans med krydda inom sten- alternativt glaskärl, andra smälta fett däröver." (Gräslök)

"Med spad, kokat vid skvattram, tvättar man boskap samt svin till lus, samt ungar till skabb samt elakt skorv." (Skvattram)

"Ätes från geten, hästen samt något från fåret.

mot citrongul färg förtjänar den mycken uppmärksamhet... beta yllegarnet ursprunglig inom alun, uttorkning detta därefter, samt sedan färga detta inom en starkt samt länge kokat bad från blommor." (Färgkulla)

Citaten existerar hämtade ifrån enstaka finansiell flora vilket kom ut inom skogsdunge 1806. Boken ger ej bara råd ifall hur växterna kunde användas, läsarna får även reda vid hur samt då växterna skulle samlas in samt sparas samt hur man skulle ta mot existera frön till för att behärska således.

Floran ifrån 1806 ger ett inblick inom enstaka ytterligare planet än vår. samt ändå existerar den världen ej därför avlägsen. 1867 kom enstaka liknande flora, samt den ger ungefär identisk slags råd samt upplysningar.

Deras villkor samt våra

Vilka villkor gällde på grund av dem liksom vandrade runt inom markerna samt samlade in växter från olika slag?

Hur levde dem, vad tänkte, hoppades, fruktade, drömde dem om? oss får sällan inblick inom deras innersta reflektioner, dock skrifter vilket den på denna plats samt liknande förmå lära oss många ifall äldre tiders vardagsliv.

Vi köper färdiga textilier inom varenda tänkbara färger. flera köper nytt flera gånger angående året på grund av för att följa tillsammans inom modet.

medicinsk vård finns ovan bota landet liksom läkemedelsbutik tillsammans med vetenskapligt utprovade mediciner. person som behandlar tänder botar snabbt den svåraste tandvärk, ingen behöver svälta, samt inom butikerna finns ny ätbar del samt vegetabilier året ifall. många såsom idag existerar enkel fixat kunde då artikel stora samt ibland tidskrävande vardagsproblem, likt måste lösning tillsammans med detta naturen gav.

Till vilket behövde man då växterna?

Huvudsakligen plats detta likt föda samt medicin samt mot ohyra samt mot textilfärgning.

Mat beneath nödår

Det fanns bekymmersamt vid vårarna angående fjolårets resultat varit dålig. Särskilt problematiskt blev detta angående man ej fick tag inom något vitaminrikt. Man visste ej vilket vitaminer plats dock ägde märkt för att detta plats enklare för att hålla sig frisk genom för att förtära kål samt annat grönt.

till ej mindre än 15 olika växter anges för att dem kunna ätas liksom sallad alternativt kålersättning angående våren. andra kunde man utföra dryck av.

Mest känd från dem senare existerar tallstrunt, dvs dem färska tallskotten. dock även torkade vinbär, vinbärsblad samt nypon rekommenderades. Lite mer överraskande existerar möjligen detta halvdussin växter vars stjälkar samt ny tillväxt ansågs smaka liksom sparris.

Vanligast samt maximalt kända från dem existerar kardborre samt mjölkört.

En dyster påminnelse ifall för att skördarna enkel slog fel får oss tillsammans med varenda förslag vid rötter samt frön såsom kunde användas mot nödbröd alternativt nödfoder. detta behövs ingen större fantasi till för att inse hur desperat situationen kunde artikel då man måste vada runt inom strandvattnet alternativt kalla åar samt gräva upp rötterna ifrån vattenklöver, vattenlilja samt missne.

Rötterna torkades, maldes samt blandades sedan in inom detta lilla mjöl såsom fanns kvar inom förråden. Den förutseende borde dock, sålunda fort man såg hur detta skulle bli tillsammans med skörden, äga lagt upp en vinterförråd inom god tid.

Nödfoder

Speciellt framhåller författarna vilket likt behövdes på grund av svinen. Ofta kunna man även studera för att den alternativt den växten passar på grund av getter samt får.

Återigen ett påminnelse angående detta småskaliga inom den tidens liv. Getter samt får kunde beta vid magrare marker än korna. flera skogstorp kunde bara hålla getter samt får.

År 1805 fanns 1 200 000 får, 140 000 getter samt 800 000 kor. Efter 1850 ökade kostammen, medan antalet getter började minska. vid olika sätt åskådliggörs denna plats en mera ekologiskt jordbruk än vårt moderna.

Bonden alternativt torparen kunde ej köpa in foder utifrån nära missväxt. Även ifall denne kunnat köpa skulle detta äga varit omöjligt för att forsla fram tillräckliga fodermängder. detta fanns ej fordon på grund av detta, samt vägarna fanns sådana för att längre samt tyngre transporter ej kunde äga lokal. inledningsvis inom slutet från 1800-talet täckte järnvägsnätet större delen från detta bebodda Sverige.

Medicin

Vi klagar ibland ovan dålig medicinsk vård.

Någon gång förmå detta artikel berättigat, dock idag är kapabel dem flesta svenskar ganska snabbt erhålla vård från medicinsk expert likt existerar specialister vid olika slags sjukdomar. Hur skulle detta artikel för att ej äga någon doktor alls? detta plats verkligheten till dem flesta förr inom tiden. tillsammans tanke vid den bristfälliga läkarutbildningen möjligen detta plats bäst därför inom flera fall.

Genom år ägde man istället fått lita mot växternas helande attribut, verkliga alternativt inbillade.

Böckernas långa listor vid medicinskt verksamma örter visar klart vad vilket fanns vardagskrämpor.

Allmänt bäst fanns tydligen tulkörten, "vars vidriga doft utför den verksam mot flera krämpor". Sedan gammalt trodde man för att ju vedervärdigare enstaka läkemedel smakade, desto större nytta gjorde den.

Ett halvdussin växter rekommenderades liksom maskmedel samt minimalt lika flera mot diarréer samt magsmärta.

troligen existerar detta ett återspegling från för att vattenkvaliteten samt den allmänna hygienen ej plats således värst bra.

Som tidigare nämnts plats vitaminer okända, dock man visste för att ifall man ej åt vissa växter alternativt frukter således lossnade tänderna, tandköttet blödde samt man blev allmänt kraftlös.

Bristsjukdomen kallades skörbjugg. oss vet idag för att den beror vid C-vitamin-brist. Redan vid vikingatiden visste man för att ifall besättningarna ägde hjortronmylta tillsammans sig vid sjöfärderna avslappnad manskapet undan skörbjugg. Hjortron innehåller C-vitamin.

Hjortron samt andra små frukter från växter växte ej överallt, dock detta fanns ersättningar.

Besksöta, vattenklöver, skärbjuggsörter, vägsenap, björksaven vid våren, gräslök, pepparrot samt citrongul fetknopp existerar böckernas vanligaste förslag.
 

Mot ohyra samt smuts

Våra moderna hem existerar lätta för att hålla rena ifrån smuts, ohyra, råttor samt möss. inom sämsta fall kunna oss spruta samt lägga ut gifter. 1800-talsfolket lade ut häggruskor nära nybärgad säd inom ladorna, tvättade sig tillsammans med avkok vid saften ifrån täckarun mot skabb alternativt strök väggarna tillsammans avkok vid bladen ifrån stinknäva samt stormhatt mot löss samt ytterligare ohyra.

Både textilier samt människor måste tvättas.

Vanligen tvättade människor sig ett gång inom veckan, vid veckodag. då kläderna skulle ett fåtal enstaka djupgående rengöring användes björkaska. Askan lades inom enstaka tygpåse vilket nedsänkt ovan kläderna inom tvättkaret. Sedan hälldes kokande vätska ovan påsen, samt den lut vilket bildades fick rinna ner genom tygerna. detta plats ett lätt dock många produktiv metod.
 

Färgning

Tillvaron plats grå på grund av flera, samt därför fanns detta nog särskilt nödvändigt för att liva upp den tillsammans med glada färger vid kläderna.

från samtliga dem växter vilket är kapabel färgsätta textilier fick man maximalt fram gula nyanser. Några ett fåtal kunde ge rött, grönt, blått samt brunt.

Även dem äldsta textilier vilket hittats inom Norden visar spår från för att äga färgats. Dessutom äger man vid boplatser funnit frön ifrån vissa växter likt bara används mot färgning.

Hur kom man vid idén för att färga tyger?

detta kunna äga gått mot därför för att enstaka tygbit alternativt garner råkat bli kvar inom en flaska tillsammans dricksvatten ute inom solen beneath enstaka sju dagar. Någon kunna äga observerat för att tyget blivit gulfärgat samt sedan fortsatt experimentera.

Det existerar svårt för att känna till hur vanligt detta plats för att färga sina textilier hemma.

dem flesta skrivna verk tillsammans med råd inom ämnet liksom kom ut inom slutet från 1700-talet hämtade sina anvisning ifrån utländsk litteratur. detta förmå bero vid för att författarna ej brytt sig angående för att ta reda vid hur detta gick mot vid den svenska ruralt område. detta förmå även artikel därför för att man ville komplettera den inhemska kunskapen tillsammans med ytterligare.

1700-talet plats ett period från aktivt kunskapsspridande på grund av för att öka landets välstånd genom för att utnyttja dem egna tillgångarna. enstaka ytterligare förklaring existerar för att människor ej gärna ville släppa ifrån sig speciella kunskaper, såsom möjligen gav enstaka små extrainkomst.

Att färga material alternativt garn existerar ej svårt.

Man lägger detta inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig tillsammans tillsammans växten alternativt den sektion från växten likt färgar. Svårigheten existerar för att ett fåtal egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser för att fastna samt för att ej blekna försvunnen inom solen samt tvätt. detta utför man genom betning, likt innebär för att detta såsom bör färgas behandlas tillsammans en alternativt flera metallsalter.

detta vanliga fanns för att tyget fick ligga ner inom en vattenbad var saltet lösts. Ibland måste lösningen värmas upp. Metallsalterna tränger in inom fibrerna, samt färgämnet fastnar sedan inom metallsaltet.
 

Redskap

Redskapen på grund av detta dagliga existensen måste 1800-talsmänniskan mestadels tillverka inom hemmet.

Vävskedar, räfspinnar, träkuggar, hjulaxlar, spinnrockar, sländor m.m. - allt ägde sina särskilda krav på grund av för att fungera utmärkt samt existera hållbart. ej bara dem vanliga trädslagen användes utan även, till oss möjligen lite överraskande, buskar såsom olvon, måbär, benved, brakved samt hagtorn. Den senare lämnade bland annat "virke mot vackra spatserkäppar ".

De flesta buskarna fanns ej överallt, samt därför lämnades goda råd ifall hur man bör sålunda alternativt plantera dem.

Hade dem gamla rätt?

När moderna läkemedelskemister undersökt folkmedicinens växter, besitter detta inom flera fall demonstrerat sig för att inom örterna finns ämnen vilket besitter identisk resultat vilket framforskade mediciner.

Vallört existerar en fint modell vid detta. "Vall" hänger samman tillsammans "välla", smälta alternativt läka ihop.

På roten gjordes pulver alternativt avkok, samt detta användes dels på grund av för att stilla blodflöden, dels inom omslag mot öppna sår. inom roten finns en kurs såsom heter allantoin, samt detta verkar både koagulerande vid blodet samt bakteriedödande.

Många från dem växtdelar likt åts vilket kål vid vårarna, t.ex.

färska maskrosblad, innehåller C-vitamin.

Daggkåpans växtdel samt andra, liksom ofta lades vid sår på grund av för att blodet skulle avsluta rinna, besitter demonstrerat sig innehålla garvämnen. Garvämnena fullfölja för att blodet koagulerar enklare, dem är kapabel även genom porerna tränga ner inom körtlarna.

Då reducerar körtlarnas aktivitet, samt därmed går svullnader ner därför för att vävnaderna torkar ut. ett positiv bieffekt fick man genom för att vissa bakterier ej kunde utvecklas inom den förändrade vävnaden.

Att man idag funnit flera modell vid för att den gamla folkmedicinen använde vissa växter korrekt innebär självfallet ej för att detta ständigt plats således.

många fanns rent nonsens samt ibland livsfarligt. en tragiskt modell vid detta existerar sävenbom, liksom användes på grund av aborter. inom avkoken ifrån grenspetsarna samt bären finns en kurs likt inom små mängd ökar blodtillförseln mot varenda kroppsdel inom underlivet, vilket är kapabel framkalla abort. dock för hög dos - samt vilken kvinna tog ej mot ytterligare till säkerhets skull - leder ofta mot andningsförlamning.

ett långsam samt plågsam död.

LÄS MER:Historia ifall sjukdomar, läkekonst samt medicin

LÄS MER: Historia angående mode, utseende samt hygien

LÄS MER: Historia ifall föda, kryddor samt matvanor

LÄS MER:Arbetet förr tillsammans för att karda ull samt spinna lin

En äldre anhörig mot mig plats född 1871 inom Haparanda var hennes far plats provinsialläkare.

denna berättade ett gång angående något likt denna inte någonsin kunde glömma. detta plats en från hennes allra första barndomsminnen. dem ägde just ätit kvällsmålet då detta knackade svagt vid dörren. Utanför stod ett man, ja inom själva verket vacklade denne. på baksidan honom fanns enstaka kälke, samt vid den nedsänkt tre små ungar. detta plats vilket vilket återstod från enstaka släkt vid sju personer liksom bott längre upp inom Tornedalen.

dem övriga tre ägde svultit ihjäl.

I läkarhuset ägde man just då, vid aftonen, ingen föda för att erbjuda vid således var direkt. detta enda fanns potatisskalen liksom pigan just skulle vandra ut mot grisen tillsammans med. Pappan tog skalen samt skrapade försiktigt från dem erhålla potatisresterna ifrån skalen samt gav sina ungar. egen bad denne för att ett fåtal varmt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, samt därför tuggade han inom sig skalen medan denne väntade vid detta liksom familjen gjorde inom ordning åt dem.

detta plats deras inledande uppgift vid enstaka sju dagar. detta på denna plats hände alltså vid 1870-talet.
 

Uppgifter samt frågor

Frågor mot texten:

1. Varför plats växterna ytterligare viktiga på grund av människor förr inom tiden? Jämför tillsammans med idag.
    
2. Ge några modell vid vilket växter kunde användas mot inom sjukvård.
    
3. Ge modell vid växter likt kunde användas nära nödår.
    
4. Hur kunde detta vandra mot då man målade plagg förr?
    

Text: Jan-Olof Fallström, bokrecensent samt läromedelsförfattare