Vad är betydelsen av mintväxt
Myntasläktet
| Myntasläktet L. | |
Pepparmynta(Mentha × piperita) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Plisterordningen Lamiales |
| Familj | Kransblommiga växter Lamiaceae |
| Släkte | Myntasläktet Mentha |
| Vetenskapligt namn | |
| §Mentha | |
| Auktor | L. |
| Arter | |
| |
| Synonymer | |
Släkten: | |
Carl Lindman: Bilder ur Nordens Flora, tavla 88 Förstoring × 10 | |
Myntasläktet(MenthaL.) [1] [2] existerar en växtsläkte liksom tillhör familjenkransblommiga växter.
Beskrivning
[redigera | redigera wikitext]Det existerar fleråriga växter tillsammans upp mot 1 m höga växtdelar tillsammans motsatta, sågkantade växtdel.
Art|erna utmärker sig till ett starkt smaksatt samt aromatisk lukt.
Klassificeringen existerar svår, eftersom variationerna existerar flera redan inom enstaka huvudart, samt flera arter hybridiserar sig enkel. flera åsikter besitter ventilerats mellan experterna, samt klassningen besitter ofta ändrats. inom litteraturen sägs än si, än därför.
Kromosom-talet varierar mellan arterna.
Underarter
[redigera | redigera wikitext]- Mentha suaveolens subsp. suaveolens.Habitat: Makaronesien, Medelhavsområdet
- Synonymer:
- Mentha suaveolens fanns. bullata (Briq.) Lebeau & J.Duvign., 1974
- Mentha suaveolens fanns. craspedotaLebeau & J.Duvign., 1974
- Mentha suaveolens plats.
elongata (Ten.) Lebeau & J.Duvign., 1974
- Mentha suaveolens plats. glabrescens (Timb.-Lagr.) Lebeau & J.Duvign., 1974
- Mentha suaveolens subsp. insularis (Req.) Greuter, 1972
- Mentha suaveolens fanns. lepteilema (Briq.) Lebeau & J.Duvign., 1974
- Mentha suaveolens fanns.
meduanensis (Déségl. & T.Durand) Lebeau & J.Duvign., 1974
- Mentha suaveolens plats. oblongifolia (Strail) Lebeau & J.Duvign., 1974
- Mentha suaveolens plats. reverchonii (Rouy) Greuter, 1972
- Mentha suaveolens fanns. serrata (Pérard) Lebeau & J.Duvign., 1974
- Synonymer:
- Mentha suaveolens subsp.
timija (Coss. ex Briq.) Harley, 1977. Habitat: Marocko
Hybrider
[redigera | redigera wikitext]Hybriderna existerar oftast sterila, dock dem sprider sig enkel genom utlöpare ifrån rötterna. detta kunna ske sålunda effektivt, för att myntor vid sina håll är kapabel bli läka golvbeklädnad samt betraktas liksom invasiva.
- Dumetorum, Mentha × dumetorumSchult., pro spec. & H.Hyl.
- Hjärtmynta, Mentha × villosaHuds., 1778
- Varietet:
- Mentha × villosa fanns. alopecuroides(Hull) Briq.
- Varietet:
- Kransmynta, Mentha × verticillataL., pro spec.
& H.Hyl.
- Pepparmynta, Mentha × piperitaL.
- Raripilamynta, Mentha × smithianaR.A.Graham
- Ädelmynta, Mentha × gracilisSole
Habitat
[redigera | redigera wikitext]I land finns fem myntaarter, varav endast numeriskt värde existerar ursprungliga:
De övriga fanns ursprungligen odlade, dock blev sålunda småningom naturaliserade samt bofasta inom naturen:
Biotop
[redigera | redigera wikitext]De flesta mynta-arterna föredrar fuktig mark.
Användning
[redigera | redigera wikitext]Myntor kultiveras till användning likt smakförstärkare samt används inom mot modell sötsak, likör, glass samt tandrengöring, dock även mot lammkött. ett lättodlad kryddväxt tillsammans med mild smakupplevelse, vanlig inom detta engelska köket.
För processen att extrahera eller ta ut något från eterisk olja används pepparmynta samt grönmynta.
Pepparmyntolja ingår tillsammans tillsammans doftämnen ifrån andra växter inom Eau dem Cologne.
Mynta ingår likt smaksättning inom drinkenMojito.
Enligt folkmedicin förmå hicka botas ifall myntablad tuggas alternativt tillsammans dricka kokat vid myntablad. Vilket slags mynta, såsom avses, framgår inte.[3]
Mytologi
[redigera | redigera wikitext]När guden Pluton förälskade sig inom nymfenMinthe förvandlade denna sig mot enstaka mynta.[4]
Kladogram i enlighet med Catalogue of Life[1]
[redigera | redigera wikitext]Bilder
[redigera | redigera wikitext]- Bildgalleri
Mentha spicata L.
var.viridis L., 1753
Från Franz Eugen Köhler: Köhler's Medizinal-Pflanzen
ABlommande kvist inom naturlig storlek
Alla nedanstående figurer existerar förstoringar
1 Blomknopp
2 Blomma
3Pistill tillsammans med uppskuren kalk
4 Uppskuren blomkrona
5Ståndare
6PollenkornMentha × piperita
Från Franz Eugen Köhler: Köhler–s Medizinal-Pflanzen
ABlommande kvist inom naturlig storlek
Alla nedanstående figurer existerar förstoringar
1Knopp
2 samt 3 Blommor
4 växtdel, uppskuren
5Kalk, uppskuren
6Ståndare
7Pollenkorn
8Pistillensstift
9 Pisillens märke
10Frukt inom tvärsnittMyntamatta
(Mentha x piperita)Myntamatta
(Mentha spicata fanns.crispa)
Mentha ×
dumetorumSchult., pro spec. & H.Hyl.Ädelmynta,Mentha × gracilisSole samt äppelmynta, (= rundmynta)
Mentha rotundifoliaEhrh.
(Se skyltarna)Ädelmynta
Mentha × gracilisSolePeppardmynta,Mentha × piperitaL.
Peppardmynta
Mentha × piperitaL.Pepparmynta-frön
Mentha acquaticaL.
Mentha asiaticaBoriss.
Mentha pulegiumL.
Mentha pulegiumL.
Frukt samt smånötter avMentha pulegiumL.
Mentha longifolia(L.) L.
Mentha suaveolensEhrh.
Mentha longifolia(L.) L.
(Synonym Mentha sylvestris)
Mentha spicataL.
Mentha spicata
var. crispaRidd.
Förväxla ej tillsammans med Mentha spicata fanns. ceispata (Schrad. ex Willd.) Schinz & Thell.Mentha spicataL.
var.viridisL.
Myntablad från oidentifierad art
Limonana
Mojito
Myntagelé
Frystorkade pepparmyntblad
Källor
[redigera | redigera wikitext]Meyers varulexikon, Forum, 1952
= Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [ab] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., dem Wever A., Didžiulis V.
(ed) (22 oktober 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17209931. Läst 26 femte månaden i året 2014.
- ^http://skud.slu.se/Skud/ReportPlant.action?skudNumber=7039
- ^Christine Grey-Wilson samt Jill Coombs: Kryddväxter samt läkeörter,Norstedts Förlag AB, huvudstaden 1997, ISBN 91-1-970571-9
- ^Flytlie, Knut T. (på svenska: 1999). Vitaminrevolutionen.
sid. 186. ISBN 91-46-17295-5