Vem får rösta i svenska val
Rösträtt
Rösträtt innebär rättigheten för att omrösta inom bland annat allmänna politiska omröstning. tillsammans med allmän rösträtt menar man för att samtliga medborgare inom enstaka stat alternativt medlemmar inom enstaka samhälle besitter korrekt för att välja, angående dem nått ett viss ålder. Valmanskår existerar ett beteckning till kollektivet från samtliga personer likt äger rösträtt inom en visst politiskt omröstning.
Rösträtten förmå delas in inom valrätt (val från individ mot enstaka viss uppgift) samt voteringsrätt (avgörandet från ett sakfråga).[1]
Rösträtt inom Sverige
[redigera | redigera wikitext]I omröstning mot Sveriges riksdag besitter samtliga svenska medborgare såsom bor alternativt liksom någon gång bott inom landet samt vilket senast vid valdagen fyller år 18 kalenderår rösträtt.[2] Utomlands boende svenska medborgare upptas inom röstlängd mot 10 tid efter utflyttandet, samt skall ifall dem fortsatt önskar omrösta därefter vart 10 tid skriftligen informera sin plats mot Skatteverket.
Dock accepteras ändå ett röst ifrån ett utlandssvensk angående den avges senast dagen före valdagen, även ifall personen ej tidigare existerar upptagen inom röstlängden.[3] Rösträtt mot riksdagen regleras inom Regeringsformen. ett svensk medborgare kunna ej bli fråntagen sin rösträtt tillsammans mindre än för att man blir från tillsammans med sitt nationalitet.
I omröstning mot kommunens beslutande organ samt regionfullmäktige besitter svenska medborgare ifrån 18 års ålder vilket existerar folkbokförda inom respektive samhälle samt område rösträtt. Utländska medborgare liksom besitter bott samt varit folkbokförda inom land inom tre kalenderår besitter även rösträtt mot dessa församlingar inom dem kommuner samt regioner var dem existerar folkbokförda (med undantag till medborgare ifrån EU, Norge samt Island liksom endast behöver varit folkbokförda inom 30 dagar samt inom förväg anmält önskan för att rösta).
Rösträtt inom kommunala omröstning bestäms inom kommunallagen.
I omröstning mot Europaparlamentet äger samtliga rösträtt vilket äger rösträtt inom riksdagsvalet. inom varenda medlemsland inom EU väljer man ledamöter mot dem platser inom parlamentet liksom detta landet äger. Även medborgare inom andra EU-länder är kapabel äga rösträtt beträffande dem svenska ledamöterna angående dem existerar folkbokförda inom land samt äger anmält för att dem önskar välja inom landet inom Europaparlamentsvalet inom stället på grund av inom sitt eget land; enstaka EU-medborgare får bara omrösta inom en EU-land, dock detta behöver ej existera inom detta nation var denne existerar medborgare.
Personer tillsammans dubbla nationalitet liksom exempelvis finskt samt svenskt kunna omrösta inom både land i norden samt land då ingen övervakning sker ifall man redan avlagt enstaka röst samt äger därför större chans för att påverka parlamentets sammansättning.[4][5]
Även kungen samt kungafamiljen äger rösträtt inom samt tillsammans med 1974 års regeringsform.
dem besitter valt för att ej välja ändå samt motiverar detta tillsammans med för att kungafamiljen från tradition ej röstat.[6]
Medlemmar inom Svenska kyrkan äger rösträtt inom kyrkovalen.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Rösträttens tillväxt inom Sverige
[redigera | redigera wikitext]Detta segment existerar enstaka översikt från Rösträtt inom Sverige.
1866 upplöstes ståndsriksdagen samt tvåkammarsystemet infördes.
beneath slutet från 1800-talet fanns detta dock kvar endast ett små sektion från befolkningen såsom ägde rösträtt. till rösträtt krävdes ett taxerad årsinkomst från lägst 800 riksdaler alternativt fast egendom tillsammans med lägst 1 000 riksdalers taxeringsvärde alternativt arrende från jordbruksfastighet från en bestämt värde.
Endast män ovan 21 kalenderår ägde rösträtt mot andra kammaren samt en krav plats dessutom för att avgift ägde betalats beneath dem senaste 10 år. Endast drygt 20 % från den vuxna manliga befolkningen ägde rösträtt 1866[7], dock vid bas från ökande inkomster, ägde andelen ökat mot cirka 60 % 1908.
mot andra kammaren plats detta lika rösträtt, medan den kommunala rösträtten plats inkomstgraderad således för att ett enskild individ kunde äga en många stort antal röster. inom städerna infördes 1868 enstaka begränsning mot högsta 100 röster alternativt 2 % från rösterna. ursprunglig 1901 infördes motsvarande begränsning vid landet dock mot högsta 5 000 röster alternativt 10 % från totala röstetalet.[8] Även myndiga ogifta kvinnor samt bolag kunde ifrån 1862 äga kommunal rösträtt angående dem uppfyllde övriga kriterier.
Tanken på baksidan systemet fanns för att personer likt betalade många avgift ägde korrekt för att påverka användningen från skattepengarna. Avsikten plats även för att producera en mått från stabilitet, då en samhälle ej antogs tåla på grund av stora spänningar mellan ekonomiska tillgångar samt politiskt ansvar. Systemet innebar även för att flera förlorade sin rösträtt inom samband tillsammans ekonomiska kriser.
Rösträttsfrågan utgjordes från den utbredda debatten kring rösträtt inom land beneath start från 1900-talet, beneath ledning från Rösträttsrörelsen.
En bidragande orsak, såsom gav stöd åt rösträttskraven, fanns införandet från allmän värnplikt. Medborgare skulle äga skyldighet för att ta mot vapen mot landets försvar dock samtidigt sakna rösträtt.
inom start från 1900-talet rådde enstaka bred enighet ifall för att rösträttsfrågan måste erhålla enstaka svar. Socialdemokrater samt liberaler förespråkade majoritetsval mot andra kammaren. Högern ville äga proportionella omröstning, dock tillsammans vissa begränsningar inom systemet vilket försvårade radikala samhällsförändringar.
Efter ett massiv valframgång 1905 bildade Karl Staaff (lib) statsmakt tillsammans enstaka rösträttsreform vilket viktigaste programpunkt. Regeringen föll dock då den högerdominerade förstakammaren motsatte sig förslaget angående majoritetsval inom enmansvalkretsar. Istället blev detta Regeringen Lindman (höger) liksom inom riksdagen 1907–1909 drev igenom ett grundlagsändring liksom införde proportionella omröstning tillsammans med allmän rösträtt på grund av män.
mot andra kammaren plats detta lika rösträtt, dock inom kommunala omröstning infördes enstaka 40-gradig inkomstbaserad röstskala. på grund av rösträtt mot andra kammaren krävdes dessutom fullgjord värnplikt samt erlagd avgift mot både stat samt samhälle inom minimalt tre kalenderår (så kallad ordentlighetsstreck). Dessutom uteslöts fängelseinterner samt dem likt plats omhändertagna från fattigvården.
Även gifta kvinnor (tidigare endast ogifta samt änkor) fick kommunal rösträtt, angående inkomstkraven fanns fullbordade. Bolag förlorade däremot rösträtt. Rösträttsåldern höjdes mot 24 år.[9] Grundlagsändringen bekräftades inom riksdagen 1909 samt inom andrakammarvalet 1911 tillämpades dem nya reglerna på grund av inledande gången.
Trots för att detta nya valsystemet 1909 gav rösträtt mot ett majoritet från den manliga produktiva befolkningen fick 283 000 svenska män ej välja inom valet 1911.
År 1918 infördes allmän samt lika rösträtt inom kommunala omröstning på grund av män.[10]
Under trycket från den våg från revolutioner liksom skakade Europa nära slutet från inledande världskriget avgjorde riksdagen ifall allmän samt lika rösträtt till kvinnor samt män den 24 femte månaden i året 1919.[10] Reformen genomfördes efter förslag ifrån enstaka koalitionsregering bestående från liberaler samt socialdemokrater.
åldersspärr sattes mot 23 kalenderår nära omröstning mot riksdag samt samhälle. Dessutom skulle man äga betalat kommunalskatt beneath en från dem tre kalenderår likt föregick valet. Man fick ej heller existera försatt inom konkurs, ej artikel förklarad omyndig alternativt beneath längre period erhållit stöd från fattigvården, alternativt tappat bort eller missat sin riktig genom straffrätten.
tid 1921 hölls dem inledande valen mot andra kammaren var kvinnor deltog.
Ordentlighetsstrecken innebar för att cirka 4 % förlorade sin rösträtt efter 1919, fler män än kvinnor, samt fler inom städerna än vid landet. dem flesta män föll vid kravet vid betald kommunalskatt samt dem flesta kvinnor vid för att dem erhöll stöd ifrån fattigvården.[8] inom några städer innebar reglerna för att 25 % från männen saknade rösträtt.[8]
Ordentlighetsstrecken avskaffades successivt.
Kravet vid genomförd värnplikt till rösträtt på grund av män blev tagna försvunnen 1922, samt fängelseinterner erhöll rösträtt 1937.[9] 1945 utsträcktes rösträtten mot dem likt fick stöd ifrån fattigvård (dåtidens socialbidrag) samt mot dem likt befann sig inom personligt konkurstillstånd.
1989 fick slutligen samtliga svenskar ovan 18 tid rösträtt då begreppet omyndigförklaring avskaffades.
1968 fick utlandsboende svenska medborgare välja.
Rösträttsåldern sänktes 1945 ifrån 23 mot 21 tid, 1965 ifrån 21 mot 20 tid, 1969 ifrån 20 mot 19 tid, samt 1975 mot 18 år.[9] Före 1975 krävdes dessutom för att rösträttsåldern uppnåtts senast året före valet.[11]
Rösträttens insättning inom Finland
[redigera | redigera wikitext]I land i norden infördes allmän samt lika rösträtt, liksom även valbarhet, mot lantdagen på grund av såväl män liksom kvinnor inom samband tillsammans reformerna revolutionsåret 1906.
land i norden plats därmed detta inledande landet inom Europa likt ägde allmän samt lika rösträtt till såväl män likt kvinnor samt detta inledande landet inom världen vilket även ägde lika valbarhet på grund av kvinnor samt 19 st blev invalda. Dock ägde land i norden bara begränsat självstyre fram mot 1917 då landet blev fritt ifrån Ryssland.
Rösträttens insättning inom USA
[redigera | redigera wikitext]I territorierna Wyoming samt Utah fick kvinnor rösträtt 1869 samt 1871. ursprunglig 1920 fick vita kvinnor rösträtt nationellt.[12] Svarta män fick rösträtt 1870 efter inbördeskriget; medan icke-vita kvinnor fick rösträtt 1965 inom USA.[13]
Rösträttens insättning inom Australien
[redigera | redigera wikitext]I delstaten South Australia fick förmögna kvinnor rösträtt 1861.
Rösträttens insättning inom Schweiz
[redigera | redigera wikitext]I Schweiz infördes allmän rösträtt 1971 inom riksvalet. inom lokalval kämpade kantonenAppenzell Innerrhoden länge emot samt inledningsvis 1990 fick kvinnor rösträtt inom lokalval var.
Rösträtt inom Liechtenstein
[redigera | redigera wikitext]Det sista landet inom västra europa vilket kvinnor fick rösträtt inom fanns Liechtenstein.
detta skedde 1984.[14]