Vad är jod på engelska
Jod
- Den denna plats artikeln handlar ifall grundämnet. För den hebreiska bokstaven, titta Yod.
| Jod | |
Emissionsspektrum | |
| Generella egenskaper | |
| Relativ atommassa | 126,90447 u |
| Utseende | Mörkviolett glänsande |
| Fysikaliska egenskaper | |
| Densitet | 4 940 kg/m³(273 K) |
| Aggregationstillstånd | Fast |
| Smältpunkt | 386,85 K (114 °C) |
| Kokpunkt | 457,4 K (184 °C) |
| Molvolym | 25,72 × 10-6m³/mol |
| Smältvärme | 7,824 kJ/mol |
| Ångbildningsvärme | 10,752 kJ/mol |
| Atomära egenskaper | |
| Atomradie | 140 (115) pm |
| Kovalent radie | 133 pm |
| van der Waalsradie | 198 pm |
| Jonisationspotential | Första: 1 008,4 kJ/mol Andra: 1 845,9 kJ/mol Tredje: 3 180 kJ/mol (Lista) |
| Elektronkonfiguration | |
| Elektronkonfiguration | [Kr] 4d10 5s2 5p5 |
| e− per skal | 2, 8, 18, 18, 7 |
| Kemiska egenskaper | |
| Oxidationstillstånd | ±1,5,7 (starkt sur) |
| Elektronegativitet | 2,66 (Paulingskalan) |
| Diverse | |
| Kristallstruktur | ortorombisk |
| Elektrisk konduktivitet | 8,0×10-8A/(V × m) |
| Magnetism | icke-magnetisk |
| Identifikation | |
| Historia | |
| Stabilaste isotoper | |
| SI-enheter samt STP används ifall inget annat anges. | |
Jod existerar en icke-metallisktgrundämne likt tillhör gruppen halogener.
Jod existerar dock detta näst minimalt reaktiva (efter Astat) grundämnet inom denna lag.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Jod upptäcktes från Bernard Courtois tid 1811 inom tångaska, vilket användes till processen att extrahera eller ta ut något från natriumkarbonat. namn Louis Gay-Lussac, likt fick ta sektion från provet, konstaterade för att detta troligen fanns fråga angående en nytt grundämne samt kallade detta iode (grek.
iodes, violfärgad). Ampère gav inom november 1813 en test från ämnet mot Humphry Davy, likt fastslog för att detta plats en grundämne liknande klor samt framställde ett rad jodföreningar, t. ex. kaliumjodat samt fosfoniumjodid, samt föreslog namnet iodine. Både Gay-Lussac samt Davy publicerade sina konsekvens 1814, samt ett strid bröt ut ifall vem liksom ägde upptäckt jod först.[1]
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Jod bildar stålgrå, skinande tunga kristaller uppbyggda från I2-molekyler.
dem smälter nära 114 °C samt kokar nära 184 °C. dock redan nära lindrig upphettning (under smältpunkten) sublimerar joden märkbart samt bildar ett violett ånga. nära ca 1 000 °C bildas fria jodatomer. Jod löser sig något, 0,029 g, inom 100 ml rent vätska dock förbättrad, cirka 20 g, inom 100 ml alkohol, båda tillsammans gulbrun färg.[1] inom icke-polära lösningsmedel blir lösningen violett.
Jod bildar tillsammans stärkelse en blått komplex. Denna reaktion förmå användas till analytiska ändamål.
Jod reagerar tillsammans koncentrerad ammoniak varvid kvävetrijodid bildas, en svartbrunt, kristallint, många stötkänsligt kurs. nära minsta mekaniska resultat exploderar kvävetrijodidkristaller beneath bildandet från kvävgas samt gasformigt jod.
Medicinska effekter
[redigera | redigera wikitext]Jod, existerar antiseptiskt samt därför kallad jodlösning (en brun vätska) finns vid läkemedelsbutik på grund av tvättbehandling från sår.
Olika vätskor äger använts till för att åtgärda jod, t.ex. sprit, kaliumjodidlösning (KI vilken löser jod beneath bildning från kaliumtrijodid KI3) samt vissa tensider s.k. jodoforer. Även jodorganiska föreningar likt enkel avger jod besitter använts.
Jod når kroppen inom formen Na+/I-. Jodidenkatalyseras från tyreoperoxidas mot jod inom sköldkörteln.
Jod existerar nödvändigt till syntes från hormoner från sköldkörteln, såsom bland annat reglerar ämnesomsättningen inom kroppen. på grund av lågt dagligt intag från jod kunna orsaka symptom såsom struma. inom landet existerar risken på grund av jodbrist ganska små. Hos små människor är kapabel bristande medföra hämmad tillväxt samt hämmad mental tillväxt, kretinism.
För stort intag från jod förmå ge Jod-Basedows sjukdom alternativt Wolff-Chaikoffs sjukdom, vilka kunna misstas på grund av giftstruma respektive hypotyreos. Hypotyroida tillåtelse förmå uppstå från jodbrist.
Rekommenderat dagligt intag existerar på grund av ungar 50–120 μg samt till vuxna män samt kvinnor 150 μg (gravida/ammande 175/200 μg).
titta vidare RDI-tabell. dem största jod-källorna inom maten existerar vattenlevande djur, skaldjur, oval form, mejeriprodukter samt jodberikat krydda. Även alger existerar ett rik jodkälla.[2]
131I existerar ett klyvningsprodukt inom kärnreaktorer. Isotopen besitter enstaka halveringstid vid 8 dagar.
nära Tjernobylolyckan samt nära haveriet inom Fukushima inom delade myndigheterna ut tabletter tillsammans med stabilt jod till för att förhindra för att den radioaktiva isotopen skulle upptas inom sköldkörteln. Genom för att ta jodtabletter ser man mot för att sköldkörteln existerar mättad tillsammans jod samt ej är kapabel ta upp mer.
Förekomst samt framställning
[redigera | redigera wikitext]Jod förekommer inom havsvatten (0,05 ppm) samt inom berggrunden (0,5 ppm).
detta utvinns inom ren form eller gestalt genom kemisk reaktion med syre från jodidlösningar tillsammans klor samt renas genom sublimering.[1]
Användning
[redigera | redigera wikitext]Jod används nära tillverkning från organiska jodföreningar, samt används vilket desinfektionsmedel. Kaliumjodid används liksom tillskott mot krydda till för att motarbeta struma, samt silverjodid används inom svartvit fotografisk spelfilm.
Vidare besitter jod samt dess föreningar massiv användning inom organisk syntes.[1]
Jod används även inom halogenlampor var detta reagerar tillsammans volfram nära lindrig upphettning samt beneath bildning från enstaka flyktig jodid löser upp den volframmetall likt avdunstar ifrån glödtråden samt avlägsnas vid lampglaset. Volframjodiden sönderdelas nära upphöjd temperatur samt avsätter åter volfram vid den varma glödtråden, vilket fullfölja för att lampans livslängd förlängs avsevärt.[1]
I sjukvården kallas 131I på grund av radiojod samt används till strålbehandling från giftstruma[3] samt sköldkörtelcancer.[4]