Var kan man se gås
Grågås
- För den isländska lagboken, titta Grágás
Grågås (Anser anser) existerar enstaka andfågel inom släktgruppen gäss liksom placeras inom släktet Anser. Arten beskrevs från Carl von Linné 1758. Grågåsen existerar ett massiv samt kraftig grå fågel tillsammans kraftig ljusrosa näbb samt ben, samt tydliga ljusgrå vingframkanter.
Den existerar enstaka kortflyttande flyttfågel liksom häckar inom stora delar från norra samt mellersta Palearktis. IUCN kategoriserar den vilket livskraftig (LC).
Utbredning samt systematik
[redigera | redigera wikitext]Grågåsen häckar inom stora delar från norra samt mellersta Palearktis. Den återfinns ifrån Island inom väster, österut genom norra Europa, Skandinavien, Balkan, österut genom Sibirien mot Kina.
Den existerar ett kortflyttande flyttfågel såsom bland annat besitter sina vinterkvarter inom Europa, norra Afrika, region, Indien samt Vietnam.
Grågås delas upp inom numeriskt värde underarter:
- västlig grågås[4]Anser anser anser – nominatformen vilket häckar inom Europa.
- Anser anser rubrirostris – häckar inom Asien.
Förekomst inom Sverige
[redigera | redigera wikitext]Grågåsen häckar idag inom stora delar från södra land samt utmed norrlandskusten, företrädesvis utmed landremsa vid havet samt inom yttre ögrupp.
inom land existerar den enstaka sommargäst liksom maximalt ses mellan mars samt oktober. Den svenska populationen övervintrar inom sydvästra samt södra Europa.
Utseende samt läte
[redigera | redigera wikitext]Grågåsen existerar enstaka massiv samt kraftig fågel, den största grå gåsen inom släktet Anser tillsammans ett kroppslängd vid 74–84 cm samt en vingspann vid 149–168 centimeter[5] Könen hos grågåsen existerar lika dock varierar något inom vikt.
enstaka hane från nominatformen balanserar 2600–4560 gram samt honan 2070–3960 gram medan hanen hos rubrirostris balanserar 2800–4100 gram samt honan 2450–3600 gram.[6] Grågåsens skalle existerar stort samt halsen tjock samt dem existerar ljust brungrå, ovansidan existerar brunaktig tillsammans med ljusgrå fjäderkanter, bröstet samt buken existerar ljusgrå, övergumpen existerar ljust askgrå, undergumpen samt bakkanten från stjärten existerar ljus.
Den saknar vitt vid huvudet mot skillnad ifrån exempelvis bläsgås samt fjällgås. Dess ben existerar matt rosafärgade.[5]
Grågåsen besitter ett kraftig, helljus näbb såsom mäter 6–7 cm vid längden, existerar tjock, kegelformad samt rödorange- alternativt rosafärgad tillsammans ljus näbbnagel. Näbbnageln upptar större delen från näbbens bredd.
Näbblamellerna existerar korta samt koniska. Övernäbbens lameller existerar klart synliga utifrån längs större delen från näbben. Näbbens höjd nära basen existerar mindre än halva längden.
I flykten känns den igen vid sitt ljusa skalle, sin mörka rygg samt sina ljust stålgrå framkanter vid vingarna såsom inom kontrast mot dem mörka vingpennorna förmå örtinfusion sig nästan vita.
Även vingundersidans framkant existerar ljus mot skillnad ifrån hos spetsbergsgåsen liksom besitter enstaka helmörk vingundersida.[5]
Morfologiska skillnader mellan underarter
[redigera | redigera wikitext]Den västeuropeiska underarten A. a. anser, besitter orangerosa näbb samt existerar något mindre samt mörkare, speciellt huvudet.
Den större samt kraftigare sibiriskt östliga underarten A. a. rubrirostris besitter rosa näbb, mer ljus skalle samt bredare ljusa fjäderbräm.[5] inom Östeuropa kunna man observera enstaka klinal passage mellan dem båda underarterna.
Läte
[redigera | redigera wikitext]Grågåsen existerar enstaka många ljudlig bevingat djur tillsammans med grova samt nasala, kacklande läten.
detta maximalt typiska existerar en "kijaaa-ga-ga", tillsammans inledande tonen inom falsett. Repertoaren inom övrigt existerar varierad tillsammans med både basiga samt gälla toner.[5]
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Grågåsen återfinns ofta inom stora högljudd grupper.
dem existerar många vaksamma samt varnar ljudligt på grund av minsta fara samt tar enkel mot vingar angående exempelvis enstaka människa kommer till nära. dem flyger ganska snabbt, samt nära längre förflyttningar ordnar sig flocken inom enstaka därför kallad "plog", vilket existerar vanligt bland gäss samt innebär för att dem flyger inom enstaka v-formation på grund av minskat luftmotstånd.
nära sådan formationsflygning existerar detta ej enstaka samt identisk fågel liksom flyger främst utan gässens lokal inom formationen byts ofta angående.
Direkt efter häckningen ruggar grågåsen samt blir därmed flygoförmögen. detta existerar endast beneath denna period liksom enstaka adult grågås sällsynt kunna dyka till för att undkomma fara.
Juvenila fåglar dyker dock ofta samt grågåsen existerar på grund av övrigt enstaka god simmare.
Biotop
[redigera | redigera wikitext]Den häckar inom enstaka mängd olika biotoper inom anslutning mot en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig liksom våtmarker, små samt stora sjöar, alternativt nära kusterna.
Tidigare fanns detta helt vanligast för att den lade sitt bo vid torra nation dock inom samt tillsammans populationsökning äger man observerat enstaka förändring inom häckningsbeteende samt grågåsens bon återfinns för tillfället även inne inom rörvass.
Häckning
[redigera | redigera wikitext]De par likt häckar inom vass bygger redet från rörvass likt dem knipsar från runt redet således för att detta bildas enstaka glänta inom vassen.
Kusthäckande grågäss likt häckar vid nation bygger ofta sitt bo från tång. Båda dessa varianter inreds tillsammans med en tjockt lager grått dun. Vanligtvis lägger den fyra mot sex hönsägg dock man äger observerat upp mot 14 oval form inom en rede. Honan ruvar oftast äggen inom mellan 27 samt 28 dygn. Paret tar gemensamt grabb angående ungarna vilket existerar flygfärdiga efter cirka 60-70 dygn.
Grågåsen lägger bara ett kull per häckningssäsong. inom start från häckningen överges äggen enkel ifall honan blir störd.
Föda
[redigera | redigera wikitext]Adulta fåglar lever från växtmaterial dock ungarna äter många smådjur. Grågåsen vistas oftare vid nation än svanar samt änder.
Grågåsen samt människan
[redigera | redigera wikitext]Tamgässen inom Europa, norra Afrika samt västra Asien härstammar ifrån grågås.[7] detta fanns grågäss vilket etologenKonrad Lorenz använde nära sin inledande stora lärande från beteendefenomenet prägling.
Status samt hot
[redigera | redigera wikitext]Antalet grågåsindivider inom världen uppskattas mot 1–1,1 miljoner samt den tros öka inom antal.[8] detta existerar den enda gråa fågel liksom ses inom stora antal inom Europa beneath sommaren. IUCN bedömer ej för att grågåsen internationellt existerar hotad utan kategoriserar den liksom livskraftig (LC).[1]
Status inom Storbritannien
[redigera | redigera wikitext]I Storbritannien äger arten minskat kraftigt samt den enda ursprungliga vilda populationen återfinns vid Yttre Hebriderna samt inom norra Skottland.
Dock äger grågåsen genom förvildning från tamgäss sedan 1930 mot 1960-talet etablerat populationer runt angående inom Storbritannien.
Status inom Sverige
[redigera | redigera wikitext]Grågåsens förekomst inom land besitter fluktuerat kraftigt genom historien. inom Sven Nilssons fågelbok ifrån inledande halvan från 1800-talet beskrivs stammen artikel god inom exempelvis Småland.[9]1919 skrev Bengt fjäll inom boken Sällsynta fåglar: Skräntärnan, dvärgtärnan & grågåsen för att den fanns helt försvunnen inom Småland samt 1926 skrev Alfred Brehm för att "grågåsen räknas numera mot dem sällsynta fåglarna inom Sverige".[9] Brehm beskriver senare hur den sista kolonin tillsammans med grågäss inom landet häckar vid holmarna utanför Ronehamn samt för att den sista häckplatsen vid västkusten fanns Hallands Väderö.[9] Efter för att äga varit ovanlig ökade populationen, främst vid östkusten, senare västkusten samt inom inlandet.
Idag äger populationen, tillsammans tillsammans kanadagås, ökat kraftigt samt återfinns inom olika biotoper inom sin nuvarande utbredning. 2018 uppskattades detta svenska beståndet mot 41 000 par.[10]
Galleri
[redigera | redigera wikitext]En grågås betar växttäcke, den uppsvällda krävan syns tydligt.
Grågäss inom London.
Ägg ifrån grågåsen.
Grågås tillsammans ungar.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Delar från informationen existerar hämtad ifrån engelska Wikipedias nyhet Greylag Goose
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [ab] BirdLife International 2018 Anser anser .
Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. utgåva 2018.1. Läst 26 månad 2020.
- ^Artfakta ifall grågås, ArtDatabanken.
- ^Jari Valkama (2019). ”Finsk rödlistning från grågås – Anser anser” (på svenska/finska). Finlands Artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.26291. Läst 22 mars 2022.
- ^’’Sverigelistan tillsammans underarter’’, BirdLife landet, läst 2024-02-18
- ^ [abcde] Svensson, Lars; Peter J.
Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas samt Medelhavsområdets fåglar inom fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier detaljer. sid. 19. ISBN 978-91-7424-039-9
- ^Carboneras, C., Kirwan, G.M. & Garcia, E.F.J. (2017). Greylag Goose (Anser anser). I: sektion Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A.
& dem Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Läst 30 femte månaden i året 2017.
- ^Buckland, R., & Guy, G. (2002). Goose Production. Chapter 1: Origins and Breeds of Domestic Geese. FAO Agriculture Department.
- ^Wetlands International. 2015. Waterbird Population Estimates.
- ^ [abc] Alfred Brehm (1926) Djurens liv.
Fåglarna. 4:e fullständigt omarbetade & tillökade upplagan, huvudstaden, vol.9, sid:558
- ^Wirdheim, A & Green, M. 2022. Sveriges fåglar 2022. Hur går detta på grund av Sveriges fåglar tillsammans med särskilt fokus vid läget inom fjällvärlden? redogörelse ifrån BirdLife Sverige och Svensk fågeltaxering, hämtad 2023-02-20
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Mullarney, K.
Svensson, L. Zetterström, D. (1999) Fågelguiden, Europas samt medelhavsområdets fåglar inom fält. Stockholm: Albert Bonniers förlag
- Wahlberg,T. (1993) Kunskapen angående fåglar: samtliga häckande arter inom Sverige , Stockholm: Rabén & Sjögren. ISBN 91-29-61772-3
- Lars Larsson, Birds of the world, CD-rom, 2001