Det var pengar för gamla rep
De första mynten inom världen
Innan mynt kom mot användning praktiserades enstaka direkt byteshandel, dvs enstaka existera byttes mot enstaka ytterligare artikel, alternativt en antal andra produkter. Snart anmälde sig nödvändigheten från för att behärska värdera värdet från olika produkter.
vilket gemensam räkneenhet inom en samhälle kunde då användas t ex stenyxor.
Dessa stenyxor alternativt motsvarande föremål kunde också användas liksom betalningsmedel. Då ägde man lämnat systemet tillsammans byteshandel.
Snart började man använda bitar från ädelmetaller, dock även koppar alternativt järn, likt betalningsmedel.
Därvid blev tagna en viktsystem mot hjälp, ett metallbits värde berodde ju på många den vägde..
Men detta räckte ju ej för att känna mot vikten, detta gällde också för att artikel säker på halten från t ex silver alternativt guld. Där trädde staten alternativt fursten in, tillsammans kontrollstämplar såsom garanterade både vikt samt halt.
Därmed ägde man skapat mynt.
De äldsta mynten präglades vanligen på en klot- alternativt äggformat myntämne, dock utvecklingen gick snart mot flata mynt, vilket kunde produceras snabbare. beneath nyare period äger mynten varit cirkelformade, tillsammans med undantag s.k. klippingar, vilket varit fyrkantiga.
De första mynten tillkom beneath monark Alyattes II (619-560 f.Kr) inom Lydien, Främre Asien.
dem gjordes från metallen elektrum, enstaka legering från guld samt silver. Vikten på en mynt standardiserades, mot för att motsvara 168 vetekorn.
Senare gavs mynt ut inom Grekland, inom Romarriket samt inom detta arabiska Kalifatet.
De första mynten inom Sverige
Mynt användes inom land långt innan oss tillverkade några egna.
dem första mynt såsom oss använde fanns alltså utländska.
De äldsta plats romerska: dels silvermyntet denarer, från tiden fram mot c.:a år 220, dels guldmynten aureus samt solidus. På 800-talet kom ett massiv mängd arabiska silvermynt mot land, dirheimer.
dem flesta från dessa äger påträffats på Gotland.
Under slutet från 900-talet ägde oss en inflöde från även tyska samt engelska mynt: pfennige respektive pennies.
De första svenska mynten präglades kring åren 995-1000, när Olof Skötkonung plats regent. detta skedde inom Sigtuna samt tillsammans med engelska mynt vilket förebild.
Även hans son Anund Jakob präglade ett sektion mynt på 1020-talet.
Sedan följde enstaka myntlös period på ungefär hundra år.
På Gotland, likt ej fanns helt integrerat inom detta svenska väldet, päglades dock små sillfjällsliknande penningar.
Det fanns inom städerna såsom mynt först kom mot användning.
Medeltid
Ur "Riksdagen", från Stig Hadenius:
"På landet livnärde sig bönderna på dem produkter såsom dem själva producerade, samt dem bytte mot sig dem få domstol liksom behövdes utifrån.
inom staden betalade man däremot tillsammans valuta, samt stadsborna ägde ensamrätt på handeln."
På fastlandet började myntutgivningen inom Lödöse kring åren1140-1150. Där fanns detta fråga ifall tunna, ensidiga mynt, där den positiva utformningen från den en sidan utgör enstaka negativ foto på den andra.
dem ägde valören 1 penningoch präglades in på mitten från 1500-talet. Penningen fanns en silvermynt.
Vår gamla mynträkning byggde på vikingatidens viktsystem. Den högsta ädelmetallvikten hette mark, indelad inom 8 öre alternativt 24 örtugar.
Marken vägde ca 210 g. inom Svealand indelades den inom 192 penningar, vilket betyder för att detta gick 8 penningar på örtugen alternativt 24 på öret. inom Götaland räknades först speciell, dock beneath 1200-talets lopp gick man också där över mot svealandsräkningen.
Länge fanns bara enstaka valör för att erlägga tillsammans, nämligen penningen, medan dem högre valörerna bara fanns räknemynt.
Penningvärdet försämrades dock efterhand, genom viktsänkning samt inblandning från koppar inom silvret. Praktiskt ägde penningen därför redan på 1500-talet spelat ut sin roll samt ersattes tillsammans med högre valörer.
De svenska mynten från penningvalör saknar årtalsangivelse, ofta saknas även övning ifall vilken monark liksom givit ut dem.
Periodvis blev detta fråga angående tvåsidiga, dock kvalitativt dåliga, mynt.
Från Magnus Ladulås tidsperiod på 1200-talet | Från Magnus Erikssons tidsperiod på 1300-talet |
Under medeltiden skedde tillverkningen från mynt på samtidigt flera olika orter, eftersom samhället plats nästan väglöst samt distributionen plats en problem.
I Magnus Ladulås testamente 1286 nämndes åtta städer för mynttillverkning, däribland Jönköping, Nyköping, Skara, Skänninge, Söderköping, Västerås samt Örebro.
Därutöver är detta känt för att myntning pågått inom Lödöse, huvudstaden och Uppsala. mot detta kommer Visby på Gotland. möjligen äger mynt beneath 1200-talet slagits även inom Kalmar, inom varenda fall skedde detta senare beneath medeltiden
Albrekt från Mecklenburg införde kring år 1370 en nytt mynt, örtugen, vilket tidigare funnits bara vilket räkneenhet.
Örtugarna är tvåsidiga mynt.
Under berg Sture d y, nära medeltidens slut, började mynten få tillsammans övning angående årtal.
Vasatid
Efter 1521 inträder land inom en nytt skede från sin mynthistoria.
Under detta tåg mot danskarna såsom Gustav Eriksson företog detta år präglade han mynt inom Hedemora samt Söderköping.
Åren därpå började han därför ge ut bättre mynt på en par platser, bl.a. Arboga, Uppsala, Västerås,Åbo samt Stockholm.
Som regent gav Gustav Vasa ut många myntsorter. dem första åren kom ingen större valör än en öre, dock 1528 tillkom inom samband tillsammans med kröningen några mynt från den internationella nominalen silvergyllen samt 1534 började man slå daler (ursprung: tyskans "taler" likt äldre beteckning på mynt av silver från enstaka gruva inom Joachimsthal inom tjeckiska Böhmen).
På 1700-talet tillverkades flera varianter från myntet inom Europa där detta användes likt internationell valuta.
Prägling från vårt dalermynt skulle anlända för att fortsätta ända fram mot 1871.
Därpå följde dem för inhemskt bruk avsedda markmynten, vilket slogs inom flera nominaler från 2 mark ända ner mot 1⁄4 mark, dvs 2 öre.
ett daler motsvarade 4 mark. Själva tillverkningen plats särskilt grundlig på Svartsjö slott inom Mälaren.
Detta myntflöde utökades genom den mer extraordinära prägling liksom skedde inom klippingform beneath 1540- samt 1550-talen samt likt sammanföll tillsammans inlands samt utrikes oroligheter, då kungen plats inom särskilt behov från valuta, t ex Dackefejden.
När Gustav Vasa dog 1560 lämnade denne efter sig en nation tillsammans välordnad vetenskapen om resurserhandel och finans samt tillsammans stora lager från valuta samt ädel metall inom dem kungliga slottens skattkammare.
detta maximalt berömda är herr Eskils gemak, en boende på slottet inom huvudstaden, uppkallat efter enstaka från kungens tjänare.
Silverdaler från 1534 tillsammans med foto på enstaka renrakad Gustav Vasa - skägg lade han sig mot tillsammans två år senare. |
Inflationstid
Gustavs närmaste efterträdare, dem två äldsta sönerna Erik samt Johan, saknade faderns ekonomiska begåvning - särskilt Johan.
Praktlystnad, dock framför allt dem många krigen samt Älvsborgs lösen inom, medförde ett påtaglig försämring från detta svenska myntet
Detta gällde ej (riks)dalermyntet vilket fanns internationellt samt ständigt behöll sitt värde gentemot sina utländska likar.
Däremot kom detta för att drabba markmyntet.
Redan 1562 började Erik XIV - f.ö. Sveriges förste arvkung - för att sänka halten inom marken.
Han gav också ut markmynt inom nya valörer (3 samt 1 1/2 mark), vilka höll mindre än 50% silver. Dessa nya mynt plats försett tillsammans med konungens valspråk: "Deus dat cui vult", dvs Gud ger åt den han vill.
Erik XIV slog även klippingar inom massiv omfattning, dock från lägre halt än tidigare.
År 1568 utgav denne vårt lands första reguljära guldmynt, den s k magyariska gyllen. detta bär på åtsidan enstaka graverad foto från kungen samt på den andra sidan identisk foto likt på dem extraordinära markmynten.
Utöver samtliga kostnader likt krigen drog tillsammans sig lät Johan III bygga samt förbättra många slott samt kyrkor beneath all sin mandatperiod. beneath hans statsmakt genomgick detta svenska myntet två perioder från kraftiga försämringar samt ett svår inflation.
dem kulminerade 1573 respektive 1592. Den sista från dessa perioder medförde prisstegringar på cirka 800%.
Penningvärdet ägde försämrats genom för att man tillsatte stora mängder koppar mot silvret för för att få ut mera valuta från identisk mängd ädelmetall. När Johan III dog 1592 höll kvartsöret bara 0,5% silver.
Det försämrade värdet på marken medförde för att detta år 1574 gick 30 mark på enstaka daler, mot 4 på Gustav Vasas tid.
Redan 1593, tillsammans med Sigismund liksom monark, utgavs åter gott mynt.
Markens värde återställdes.
Mynttillverkningen koncentrerades för tillfället mot huvudstaden, samt inom viss mån Göteborg, grundat från Karl IX inom slutet från dennes statsmakt, där man fick privilegium för att mynta för sitt eget behov.
Under 1500-talet blev tagna penningen ur bruk, eftersom den blivit alltför värdelös.
Dalern fick 1604 nytt namn, samt kallades riksdaler.
Beteckningen daler kom för att reserveras för enstaka summa från 4 svenska mark. När marken sedan sjönk inom värde inom förhållande mot riksdalern, skilde dessa sig åt alltmera. På 1700-talet gick detta 3 daler alternativt 12 markmynt från silver på 1 riksdaler.
Koppartid samt stormaktstid
Från 1620-talet samt ända fram mot mitten från 1700-talet domineras den svenska mynt- samt penninghistorien från kopparen.
Den andra Älvsborgs lösen, 1613, blev ett större finansiell prövning än den första samt den satte djupa spår inom Sveriges finans, genom för att Falu koppargruva samt malmbrytningen där fick enstaka centralare roll än tidigare.
Senare rustningar samt nya konflikt - särskilt Sveriges deltagande inom detta trettioåriga kriget - ökade ytterligare kraven på inkomster för vårt då fattiga nation.
Räddningen blev kopparproduktionen. tillsammans ett brytning på cirka 3.000 ton angående året stod landet för mer än 50% från världsproduktionen!
Det gällde då för att hålla priset så högt vilket möjligt samt ett från metoderna bestod inom för att göra mynt från ett sektion från kopparn, då marknadspriset ansågs för lågt.
De första mynten inom koppar präglades 1624. dem fanns fyrkantiga klippingar samt präglade för hand.
Sverige fick för tillfället ett dubbel myntfot: silver samt koppar, där den senare metallen spelade huvudrollen. eftersom utmyntningen ofta blev för massiv - man lät sig ej ledas från detta inhemska penningbehovet utan från dem utländska priserna på koppar - blev metallen dyrare än själva myntet!
Detta resulterade inom för att mynten exporterades inom stället för metallen.
Övervärderingen från kopparmyntet medförde för att man började räkna inom två sorters daler: daler silvermynt (sm) samt daler kopparmynt (km). Från 1660-talet fanns förhållandet 1 daler sm = 3 daler km.
Kopparmyntningen fanns avsedd liksom en provisorium, dock kom för att tillsammans med mindre avbrott fortgå.
Trots för att detta slog så fel, återgick man mot den rena silvermyntfoten först mot slutet från 1700-talet.
Under Gustav II Adolf präglades även mynt inom dem områden vilket fanns svenska besittningar, först inom Baltikum, beneath trettioåriga kriget även inom Tyskland. Dessa gjordes maximalt inom högre valörer samt inom silver.
Dessa mynt ägde den dubbla uppgiften för att erlägga värvade soldater samt för att göra kungens foto levande för anhängarna. Mynten ägde m.a.o. även ett propagandafunktion.
Denna myntprägling fortsatte efter kungens död 1632. Några från präglingsorterna fanns Erfurt, Mainz, Fürth, Nürnberg, Augsburg samt Osnabrück.
.
Under Karl X Gustavs statsmakt infördes den internationella enheten dukat (1 dukat = ca 2 riksdaler) samt detta mynt utgavs sedan beneath mer än två sekel.
Riksdalermyntningen upphörde praktiskt taget beneath Karl XI, medan markmyntningen blev desto större.
Plåtmynt
Ett avsnitt inom svensk mynthistoria är alldels speciellt: dem stora samt tunga plåtmynten från koppar. detta tyngsta vägde nära 20 kilo - världens största mynt, förmå man förutsätta.
Det plats ej fråga angående några nödmynt, ett missförstånd vilket förekommit inom utlandet.
Däremot fanns detta fråga ifall värdemynt, dvs mynten ägde en metallvärde såsom motsvarades från den ingående mängden.
Plåtmynten är alltså en extremt formulering för detta tänkesätt. detta fanns bara så, för att kopparen plats så många mer prisvärd än guldet samt silvret. För för att komma upp inom identisk belopp krävdes större kvantiteter.
Plåtmyntens saga började 1644. detta plats då vilket riksrådet tog beslut ifall för att göra stora mynt från koppar.
Nästan samtliga dem plåtmynt likt följde präglades inom Avesta.
De första kopparplåtarna plats dem största. Deras åsatta värde plats ej mindre än tio daler sm samt dem vägde 19,7 kg. dem tillverkades endast två år, 1644 samt 1645. Senare präglade man ej större än 8 daler samt efter Karl XI :s statsmakt ej mer än 4 daler samt lägre nominaler ner mot 1⁄2.
För enstaka tiodaler lär man likt maximalt äga fått ett ko.
Det säger sig självt, för att dem plats opraktiskt tillsammans med så tunga samt skrymmande mynt.
En skatteindrivningsman lär äga skrivit mot drottning Kristina samt beklagat, för att han ej kunde driva in avgift, ty han saknade transportmedel angående man betalade honom inom plåtar.
När Johan Palmstruch ägde startat sin finansinstitut 1657 samt fyra år senare gav ut dem första sedlarna mot för att man satte in valuta inom banken, enstaka omväxlingstransaktion, blev dem nya sedlarna självklart populära.
Den uppmärksammade Loshultskuppen inom norra Skåne 1676, beneath Snapphanekriget visar hur dem svenska truppernas krigskassa fraktades inom enstaka hel karavan från vagnar, möjligen fler än 200.
De sista kopparplåtarna bär årtalet 1768, dock tillverkningen pågick inom ytterligare en antal år.
Nödmynt
Karl XII:s statsmakt kom för vårt nation för att innebära en kaos, ej minimalt ekonomiskt. Landet gick in inom detta nya århundradet liksom ett stormakt; 20 år senare fanns denna position helt förlorad.
Alltifrån 1715 stod tydligt för kungen samt hans rådgivare för att drastiska åtgärder plats nödvändiga.
Den svenska armén ägde gått förlorad inom kriget mot Ryssland. ett färsk armé behövde behärska ställas på fötter, dock hur finansiera detta?
En åtgärd liksom vidtogs plats för att dra in plåtmynt för för att sälja utomlands kopparen samt därigenom förbättra statens finanser.
ett ytterligare åtgärd plats för att förhöja värdet på plåtmynt genom särskidla påstämplingar. inom vissa fall innebar denna 50% förhöjning. Fr o m 1715 nedsattes därjämte vikten hos dem nya plåtarna för för att få kopparproduktionen utdrygad.
Gamla trofékanoner från brons smältes ner samt utmyntades inom Stockholm.
Den maximalt genomgripande åtgärden blev dock utgivningen från nödmynt, dvs mynt vilket ej fanns värdemynt. dem fanns påstämplade ett valör, dock innehöll på intet sätt metall från motsvarande värde.
Samtidens myndigheter använde dock ej uttrycket "nödmynt", utan kallade dem mynttecken.
Det plats fråga angående kopparmynt tillsammans valören 1 dr sm. varenda nödmynt vägde några gram samt skulle motsvara en plåtmynt inom identisk valör tillsammans med vikten 756 g. Nödmynten präglades inom motsats mot dem andra kopparmynten inom huvudstaden, dock ämnena gjordes inom Avesta.
Dessa mynt försågs tillsammans allehanda namn efter sina bilder samt inskrifter.
Exempelvis: "Publica Fide" (allmänt förtroende) alternativt "Flink samt Färdig".
Totalt präglades 42 miljoner mynttecken beneath treårsperioden 1716-19.
Vid sidan från mynten utgavs också en slags nödsedlar angående 5, 10, 25 daler sm - dock ej från Riksbanken.
Följden blev enstaka inflation, tillsammans med prisstegringar på uppåt 50%.
Nödmynten samt dem liksom utfärdat dem fick givetvis utstå mycken bedömning samt motvilja, dock vem såsom från början kom tillsammans idén mot denna åtgärd är osäkert.
Säkert är för att den likt fick skulden fanns kungens ekonomiske rådgivare, baron Georg Hindrich von Görtz, enstaka diplomat från Holstein.
Ur boken "Svenska Pengar" från STF, ifall nödmynten:
"Vem likt gjorde denna uppfinning är osäkert, dock flera indikator pekar på Christofer Polhem, vilket nära sidan från sin uppfinnargärning många gärna spekulerade inom ekonomiska frågor, alternativt också Casten Feif, likt skötte 'fältkontoret'.
Något mothugg mötte han ej från kungens ekonomiske rådgivare, baron Georg Hindrich von Görtz, enstaka diplomat från Holstein. När denne efter kriget gjordes mot syndabock för denna samt andra åtgärder samt efter ett skandalös rättegång avrättades, fanns detta utan tvekan en justitiemord.
Nödmynten fanns ej hans idé!".
Det plats inom månad 1715 likt Görtz tagit över ansvaret för stora delar från Sveriges finanspolitik. dock detta fanns kretsar inom den politiska toppen såsom ej uppskattade Görtz. dem hessiska politikerna tillsammans med Fredrik från Hessen (make mot Karl XII:s systra Ulrika Eleonora) inom täten såg Görtz såsom en hot, eftersom denne företrädde Holstein-Gottorp, där Karl XIIs systerson fanns.
Denne plats ett kandidat mot den svenska tronen samt därför en hot mot för att Fredrik från Hessen (senare Fredrik I) skulle få makten.
Efter Karl XII:s död ställdes Görtz inför rätta, dömdes mot döden samt avrättades.
Ur "Wikipedia", ifall baron von Görtz:
"Görtz började snabbt sätta in skatter på mot modell peruker samt tobak.
detta blev högst ogillat bland befolkningen. Också myntväsendet reformerades: koppar- samt silvermynt drogs in samt ersattes tillsammans med nödmynt. Dessa åtgärder bringade otvivelaktigt rikets finanser inom balans.
Dock sköt Karl XII själv saneringsplanen inom sank genom för att låta prägla långt fler nödmynt än Görtz ägde föreslagit, vilket ledde mot inflation samt allmänt missnöje.
dock Karl XII lovade för att efter kriget skulle samtliga nödmynt bytas ut, vilket ej skedde."
Hur blev man sedan från tillsammans med nödmynten? detta skedde genom för att kronan åtog sig för att lösa in dem, något likt dock tog en antal år för att genomföra.
detta äger antagits för att innehavarna från nödmynten förlorade ungefär 50%. Nödsedlarna inlöstes på identisk sätt samt tillsammans identisk reduktion från värdet
Sedlar
Sverige är detta första nation inom Europa där ett finansinstitut utgivit betalningsmedel, vilket förmå betraktas liksom detta första sedelmyntet.
Sedelutgivningen kom såsom resultatet från två nedsättningar beneath 1660 från vikten för kopparplåtmynt.
I landet fanns sedan 1657 ett finansinstitut, Sveriges första samt grundad från assessorn inom Kungl. Kommerskollegium, Johan Palmstruch från Riga. Denna finansinstitut blev efter viktnedsättning för kopparplåtmyntet utan likvida medel - dem tyngre drogs undan samt nya tillverkades ej så snabbt - samt började därför år 1661 ge ut sedlar.
Dessa s k kreditivsedlar lydde på vissa bestämda belopp, från 5 mot 1.000 daler km. varenda sedel fanns underskriven från Palmstruch själv samt från bankens tjänstemän. Texten fanns tryckt på tjockt ark vilket plats försett tillsammans bankens sigill. Efter förfalskningar fick sedlarna 1666 dessutom åtta tjänstemäns sigill, tre banksigill samt vattenmärke, BANCO, inom papperet.
Detta år utgavs dem inom nominalerna 100, 50, 25 samt 10 daler sm.
Ursprungligen fanns detta meningen för att sedlarna skulle utlämnas endast "åt dem såsom någon avance inom banken hava", dock detta efterlevdes inte någonsin. inom praktiken efterlevdes dock ej detta. Kreditivsedlarna blev ej dem avsedda insättningsbevisen samt banken kunde utställa sådana sedlar på vilket belopp såsom helst samt inom vilken mängd man önskade.
År 1664 råkade banken inom en krisläge, då den genom utlåning ägde satt alltför stora sedel mängder inom omlopp samt ej plats inom stånd för att inlösa dem.
Palmstruch avsattes samt dömdes mot döden, dock benådades 1670.
När riksdagen samlades 1668, beslöt den för att sätta bankväsendet beneath sin förvaltning samt grunda ett fräsch finansinstitut - Rikets Ständers bank, världens äldsta ännu verksamma statsbank.
De tidigare erfarenheterna ledde emellertid mot för att man förbjöd utgivningen från sedlar ". Trots flera framställningar vägrade bankofullmäktige för att gå tillsammans på sedelutgivning. inom stället utnyttjade allmänheten allehanda värdehandlingar liksom pappersmynt, t ex kassasedlar, vilket inom själva verket plats sådana anvisningar liksom bankens bokhålleri utfärdat samt vilket berättigade innehavaren för att ta ut en belopp inom kassan.
En regelbunden sedeltillverkning förekom åter från 1726. År 1701 ägde man gått tillsammans på för att s k transportsedlar fick utgavs, dvs liksom våra dagars checkar krävde dem frakt från innehavaren genom påteckning. för tillfället bestämde man, för att sedlarna fick användas nära betalningen från skatterna, dvs kronans uppbörd.
Från 1743 infördes sedlar tillsammans fasta valörer. Tidigare ägde plats samt ett fått bestämma summans storlek, när dem förvärvade ett sedel. Dessa sedlar på mindre belopp kallades ännu transportsedlar dock behövde inom verkligheten ej tecknas på. Dessa små sedlar benämndes från samtiden valuter.
Utgivarna står beneath denna tidsperiod främst för att hitta bland köpmän inom södra land, dock även andra företag utfärdade sådana sedlar.
Samtidigt bestämdes för att sedlarna endast behövde lösas tillsammans med kopparskiljemynt, vilket inom själva verket innebar för att landet fick ett pappersmyntfot, liksom skulle bestå mer än trettio år alternativt fram mot myntreformen 1776.
Sedelförfalskningarna, såsom börjat redan beneath Stockholms Bancos period på 1660-talet, tilltog alltmera.
Sedlarna blev ju mer samt mer allmänna samt detta hjälpte ej många för att man på själva sedlarna dels hotade tillsammans med hängningsstraff samt dels införde vitstämplar likt man, felaktigt, trodde skulle artikel för svåra för att förfalska.
Pappret tillverkades från 1753 på Tumba bruk, liksom sker än idag; dock detta fanns från låg standard.
Vitstämplar samt vattenmärken blev snart osynliga, sedlarna gick sönder inom vecken, osv.
Riksens Ständers finansinstitut (beteckningen "Riksbanken" är från 1867) började 1777 ge ut sedlar.
När Riksgäldskontoret grundats 1789 samt påbörjades även därifrån ett sedelutgivning, identisk år. Detta skedde snart inom sådan omfattning från riksbanken slutade ge ut sedlar inom fasta valörer, fram mot år 1801.
Från 1661 trycktes dem svenska banksedlarna på vitt material.
dem första färgade riksbankssedlarna kom 1835. Från 1748 angavs sedelvalören även på finska.
Under 1800-talet förekom enstaka ganska grundlig sedelutgivning från privatbanker, dock 1897 började man dra in samtliga privatbankssedlar. Efter 1903 blev detta endast riksbanken vilket gav ut sedlar inom Sverige.
Myntreformen 1776
Vårt medeltida myntsystem, tillsammans med sina påbyggnader alltsedan 1500-talet, förmå överdrift betecknas såsom en lappverk.
detta räknades inom dukater (mest utrikeshandeln), riksdaler specie (ganska sällan), riksdaler hamburger banko (utrikeshandeln), daler silvermynt (främst inom Götaland), daler kopparmynt (i bota Svealand, Norrland samt dessutom delvis inom Östergötland) samt därtill inom läka landet inom daler carolin (markmyntet inom silver, mot slutet sällsynt) samt daler courant (öresmyntet silver)!
Under många år diskuteras därför enstaka myntreform.
inom månad 1776 - beneath Gustav III - blev denna mot slutligen genomförd, tillsammans den s k myntrealisationen.
Den medeltida räkningen inom mark, öre samt penningar avskaffades helt samt därmed också daler sm samt daler km. Den nya räkningen innebar: 1 riksdaler = 48 skillingar, 1 skilling = 12 runstycken.
Kopparplåtarna försvann samt äldre silvermynt löstes efter metallvärdet.
När myntreformen genomfördes gick detta 3 daler carolin på riksdalern dock all 6 daler sm behövdes inom sedlar för för att få ett silverriksdaler. Alltsedan 1604 fanns ju riksdaler samt daler två helt olika saker.
Riksdalern blev vårt nya huvudmynt samt land fick silvermyntfot.
Svenskarna fortsatte länge envist för att räkna inom daler, samt för dem läskunniga, likt ägde detta svårare tillsammans med huvudräkningen, tillkom särskilda handböcker tillsammans omräkningstabeller.
De från Rikets Ständers banks sedlar utställda riksdaler specie fanns inlösliga.
dock från 1789/1790 löpte Riksgäldskontorets sedlar mot underkurs, vilket ökade alltmera, samt Rikets Ständers finansinstitut följde efter en par decennier senare.
Så fick landet ett räkningtre sorters riksdaler: rdr specien (silvermynt), rdr banko (riksbankens sedlar) och rdrriksgälds (riksgäldskontorets sedlar).
De två sistnämnda fick snart en bestämt värdeförhållande samt från 1820 också gentemot rdr specie. detta blev 1 rdr specie = 2 2/3 rdr banko = 4 rdr riksgälds.
En färsk myntenhet infördes alltså, skillingen. Myntet präglades inom koppar and dess värde plats kopplat mot bancosedlarna.
Därför kom myntenheten efter 1835 för att kallas skilling banco.
Den stabilitet vilket uppnåddes inom mynträkningen varade ej länge. Kriget mot Ryssland 1788-1790 blev dyrbart samt åter fanns detta sedelpressarna, likt skulle tillhandahålla pengarna. Riksgäldskontoret fick inom uppgift för att utge sedlar. År 1809 kom en nytt konflikt samt ett färsk sedelinflation tillsammans oinlöslighet. Sverige fick ett pappersmyntfot.
Tillverkningen från mynt bedrevs såsom förut både inom huvudstaden (silver samt guld) samt Avesta (koppar), likt idag blev enstaka allt mer obetydlig myntort, sedan plåtmyntningen så småningom upphört.
Från 1827 började man slå mynten "i ring", såsom detta heter, varigenom dem blev fullständigt runda samt fick enstaka jämn rand.
Poletter
Till ett senare period hör utgivningen från polletter, mer ofta förekommande inom land än inom andra länder.
Med polletter avses oftast myntliknande föremål från metall, likt utges från institutioner, företag alternativt personer, vilka väl saknar mynträtt dock likt önskar ersätta bristen på betalningsmedel inom en begränsat område, t ex liksom bevis för enstaka viss prestation.
Polletter användes ibland också såsom kvitto på enstaka från mottagaren utförd arbetsprestation alternativt på försändelse från vissa varor.
Polletterna ägde sitt största användningsområde inom bergslagerna, inom Dalarna, Västmanland samt svensk region. På avsides belägna orter plats dem ett praktisk ersättning för andra betalningsmedel.
Distributionen från valuta över vårt nation, tillsammans långa avstånd samt dåliga landsvägsförbindelser fanns ju en bekymmer.
Vissa polletter, särskilt dem från Stora Kopparbergs Bergslag, plats inom omlopp över stora delar från landet samt gällde fram mot 1833 likt betalningsmedel.
Under 1800-talets senare sektion samt - begränsat - idag användes kvar polletter, dock maximalt såsom entré mot någon nöjeslokal, såsom betalning nära något färdmedel alternativt likt spelmarker.
Ännu inom slutet från 1900-talet besitter gaspoletter varit allmänt använda inom hushållen.
Reformerna 1855 samt 1873
År 1855 fanns tiden mogen för ett fräsch reform.
Riksdaler specie delades inom fyra delar samt varenda sektion kallades 1 riksdaler riksmynt - detta fanns inom själva verket den gamla riksdaler riksgälds liksom fick sin upphöjelse.
Guldmynt hette sedan 1654 dukat samt fanns för tillfället värd ca: 8 riksdaler (rdr) riksmynt (rmt) alternativt 2 rdr specie (sp).
En riksdaler riksmynt indelades inom 100 öre.
(tidigare gick detta 32 öre på dalern)
Därmed ägde decimalsystemet införts inom vår myntsystem.
Man myntade idag, förutom 4, 2 samt 1 riksdaler riksmynt, också delarna 50, 25, 10, 5, 2, 1, 1⁄2 öre - dem sista fyra nominalerna inom brons, liksom väl ansågs mer slitstarkt än koppar.
Myntningen skedde inom huvudsak inom huvudstaden, där en nytt myntverk tagits inom bruk 1850.
Riksbanken ägde sedan 1830-talets mitt haft olikfärgade sedlar tillsammans valörerna såväl inom riksdaler banko liksom inom riksdaler specie samt riksgälds. för tillfället kunde man lämna dem första räkningarna samt utge sedlar mellan 1.000 (sällsynta) samt 1 riksdaler riksgälds.
Sedlarna fick också en nytt utseende, inom avsikt för att försvåra förfalskningar.
År 1873 ingicks enstaka myntunion mellan land samt land, något senare även tillsammans med Norge. Denna baserades pådecimalsystemet samt guldmyntfot.
Kronan blev inom varenda länderna huvudenheten.
För svensk sektion motsvarade 1 topp 1/4 riksdaler riksmynt. en öre från år 1873 motsvarade således 1/4 öre från år 1855.
(Beteckningen "krona" ägde använts första gången 1626, för en fyrkantigt guldmynt. Namnet kom sig då från för att på myntet fanns ett kungakrona avbildad.)
50-öring från 1920, på Gustav V:s tidsperiod. Under tiden efter första världskriget samt framåt gjordes detta mynt inom nickel istället för inom silver. |
Guldmyntfoten övergavs 1931.
År 1942 sänktes silverhalten inom samtliga silvermynt mot 40% för för att helt försvinna 1968/71.
Den nya myntlagen, gällande från 1972, saknar helt värdemynt, Guld samt silver är reserverat för minnesmynten.
5-öring från 1929. Detta stora mynt - 27 mm inom diameter - fanns kvar beneath större delen från 1900-talet. Innan 5-öringen helt försvann ägde detta dock kommit mindre 5-öresmynt. |
År 2007 fattades beslut ifall för att fortsättningvis förlägga den svenska mynttillverkningen utomlands, mot Finland.
Jan Milld, den 17.11.2007