Deras frisyrer påminner om polkahår webbkryss
1700-talets mode
1700-talets mode delas huvudsakligen upp inom numeriskt värde perioder: régencen (1715–1730, uppkallad efter Filip från Orléans förmyndarregering) samt rokokon (1730–1789).[1] Rokokons namn kommer ifrån detta franska termen rocaille vilket betyder asymmetrisk upplöst klippformation.[2] Rokokons ideal präglades från lek samt livfullhet.
Den största skillnaden ifrån barocken fanns brotten mot symmetrin samt dem ljusa färgerna.[3]
Modehistoriskt delas 1700-talet in inom sex perioder: 1680–1715, enstaka fortsättning vid den modeperiod såsom ägde varat sedan 1680; 1715–1730, då régencen innebar enstaka plötslig brytning tillsammans med den tidigare perioden; 1730–1770, då modet beneath bota rokokon nästan ej förändrades alls alternativt enbart inom detaljer; 1770–1780, senrokokon, vilken existerar den möjligen maximalt välkända epoken såsom innehöll flera modedetaljer liksom associerades tillsammans med seklet, liksom dem höga vitpudrade frisyrerna; 1780–1794, då den tidiga klassicismen successiv ersatte rokokon samt introducerade en enklare mode; samt 1795–1820, då klassicismen helt ägde ersatt rokokon samt introducerat helt nya modeprinciper likt sträckte sig in vid detta nya seklet.
Mycket från modet beneath 1700-talet introducerades nära detta franska hovet samt inom Paris, såsom fanns epokens kulturella huvudstad, samt spreds sedan därifrån vidare ut mot detta övriga Europa. Främst bland tidens trendsetters fanns profiler nära detta franska hovet,[4] samt bland dessa är kapabel nämnas Madame dem pompadour nära 1700-talets mitt samt Marie Antoinette nära dess slut.
1700-talet fanns detta sekel då enskilda modedesigner började sprida sina idéer internationellt, samt Rose Bertin samt andra blev kända namn: detta plats även då modetidningarna började ersätta dem tidigare modedockorna, tillsammans start från The Lady's Magazine (1770–1847) samt Cabinet des Modes (1785–1793).
Kvinnor
[redigera | redigera wikitext]Klädedräkt
[redigera | redigera wikitext]Det fanns bara några erhålla klänningsmodeller liksom knappt ändrades beneath kurera seklet, samt detta fanns istället genom färger, accessoarer samt dekoren man följde modet. Klädedräkten ändrades efter modets krav genom för att man bytte ut dess accessoarer samt dekorationen vid klänningen.
Detta gjorde för att modeindustrin dominerades från just dem liksom tillverkade accessoarer samt dem sömmerskor liksom sydde angående gamla textilier, snarare än dem skräddare liksom sydde själva klänningen.
Mantua: 1680–1790
[redigera | redigera wikitext]Mantuaklänningen fanns cirka 1680–1730 den lång plagg enstaka kvinna dryckesställe såsom fullt påklädd.
Mantuamodellen ägde en figurnära liv vid både fram- samt baksidan, ibland tillsammans med ett dekorerad isättning framtill samt enstaka sluten nederdel. Ärmarna bestod vanligen från enstaka rad spetsvolanger.
Mantuan ersattes vid 1730-talet från Robe à la française, likt beneath nästan kurera 1700-talet plats den vanligaste klänningsmodellen, dock mantuan fortsatte för att flyttas sidled liksom formell högtidsdräkt, särskilt nära dem kungliga hoven.
Robe à la française 1715–1780
[redigera | redigera wikitext]Robe à la française-modellen utvecklade sig ur den hemmaklänning alternativt negligé likt bars hemma. Den bestod inom grunden från enstaka rock, likt knöts fast tillsammans rosetter ovanpå snörlivet samt öppnade sig ovan enstaka underkjol. Ryggen kunde äga en släp likt räckte ifrån axlarna mot golvet.
Modellen blev enormt populär, samt plats inom fyrtio kalenderår (1730–1770) den typiska klänningsmodellen. Den varierades genom för att man bytte ut dekorationen längs dess bårder. dem ägde vanligen halvlånga ärmar avslutade tillsammans ett spetsvolang, liksom fram mot 1750 ägde manschett.
Den fick ett sista renässans beneath 1770-talet, då den en tag utvecklades mot Robe à la polonaise, ett modell var dem draperades upp ovan höfterna, dock försvann sedan.
Robe à l'anglaise 1750–1790
[redigera | redigera wikitext]Under 1770- samt 1780-talen blev både mantuan samt Robe à la française-modellen utkonkurrerade från Robe à l'anglaise. Den utvecklades ur mantuan, dock bars fram mot 1770-talet enbart inom England, därav namnet.
Robe à l'anglaise-modellen plats enklare än Robe à la française.
Den saknade släp vid ryggen, dess liv plats slutet, samt då den vid 1770-talet blev modern utanför England plats även kjolen ofta sluten. dem ägde vanligen halvlånga ärmar avslutade tillsammans enstaka spetsvolang, likt fram mot 1750 ägde manschett.
Under 1780-talet bars den vilket en mer formellt alternativ mot chemiseklänningen.
Caraco 1730–1790
[redigera | redigera wikitext]En alternativ klädedräkt fanns ett "kofta" alternativt ytterplagg, enstaka därför kallad caraco, ovan nederdel. Denna modell fanns omtyckt såsom vardagsplagg. Den bars från överklasskvinnor beneath utflykt samt mot jakt- samt riddräkt. detta fanns även den normala vardagsklädseln på grund av arbetar- samt medelklasskvinnor.
Den bars seklet ut, samt fanns inom egenskap från praktiskt vardagsplagg ej exponerad på grund av hård konkurrens. mot skillnad ifrån dem övriga modellerna fanns den ofta långärmad samt höghalsad.
Negligé samt chemise
[redigera | redigera wikitext]Överklassens kvinnor brukade liksom regel bära negligé hemma angående dagarna, samt endast artikel fullt påklädda då dem tog emot mottagning, alternativt då dem lämnade hemmet.
Negligén fanns ett lös, säckliknande lång plagg tillsammans ärmar, såsom även kallades till saque alternativt "säck". Detta plagg kunde ifrån 1720-talet även transporteras såsom informell vardagsdräkt utanför hemmet. Även arbetarkvinnor kunde bära säckklänningen, samt knöt då bara en förkläde ifall midjan på grund av för att ge den en mer formellt intryck.
Under 1770- samt 1780-talen utvecklades negligén ifrån säckklänningen mot för att bli en slags kofta såsom bars ovan klänningen, alternativt särken.[5] Detta alltmer avklädda mode gjorde slutligen för att ”la chemise” beneath 1780-talet blev detta stora modeplagget. Chemisen fanns den franska benämningen vid särken, detta underplagg såsom bars närmast kroppen.
Den bestod från en långt, löst sittande vitt linne tillsammans långa vida ärmar såsom även användes likt nattlinne samt likt kunde kantas tillsammans volanger nära ärmslag samt halsringning. dem gjordes normalt från linne. Omkring 1780 ägde dessa ersatt säckklänningen liksom enstaka elegant hemmaklänning. Dessa klänningar gjordes då muslintyg, en tunnare material från bomull, samt knöts ihop inom midjan, alternativt ibland endast beneath bysten, från en bredare sidenband.
Förutom materialet samt sidenskärpet såg chemiseklänningen alltså ut vilket en dåtida underplagg, särken.
Chemiseklänningen spred sig inom aristokratiska kretsar land i västeuropa beneath 1770-talet, samt bör äga influerats från hustrur samt döttrar mot dem förmögna kreolska plantageägarna inom Franska Västindien, likt vid bas från klimatet endast gick klädda inom särken hemma.
Chemiseklänningen fick sitt genombrott sedan drottning Marie Antoinette tid 1783 lät färglägga från sig inom ett sådan lång plagg, samt den kallades då chemise à la Reine efter hon. [6] då porträttet La Reine ett gaulle hänges upp inom L'Académie royale dem peinture et dem sculpture, blev den många kritiserad eftersom drottningen bara ägde ”underkläder” (det önskar yttra särk) vid bilden.
Kritikerna frågade sig angående drottningen försökte erhålla sidenhandlarna för att vandra inom konkurs. Porträttet fick hängas undan samt ersattes tillsammans med porträtt från Marie-Antoinette inom ett mer konventionell klänningsmodell inom siden.[6]
Trots kritiken blev klänningstypen populär, ej minimalt hos drottningen samt hennes vänner ute nära detta informella Petit Trianon.
denna älskad för att nyttja enklare klänningar eftersom detta ej fordrade paniers alternativt obekväma korsetter, samt denna använde dem nästan jämt förutom nära dem maximalt formella tillställningarna. Modet spred sig mot överklasskvinnor inom bota Europa.[7] beneath bota 1780-talet fanns chemiseklänningen den helt maximalt moderna klänningen, samt konkurrerade därför småningom ut den mer formella Robe à l'anglaise-modellen från siden.
då den franska hovdamen Henriette-Lucy dem La Tour ni knapp Gouvernet gifte sig 1787 beskrev denna sin garderob inom senaste mode samt poängterade för att den innehöll flera linneklänningar (det önskar yttra chemiseklänningar) dock ej ett enda klänning av siden. [8] detta fanns chemisemodellen vilket vid 1790-talet utvecklades mot den typiska empirklänningen tillsammans med upphöjd liv.
Underplagg
[redigera | redigera wikitext]Det innersta underplagget fanns särken, vid franska kallad chemise. Den bestod från en långt, löst sittande vitt linne tillsammans långa vida ärmar, vilket även användes likt nattlinne. Särken kunde räcka ned mot smalbenen. beneath denna tidsperiod bars inga sorters benkläder, då samtliga typer från nedre kläder räknades såsom mansplagg, samt kvinnor gick alltså tillsammans blott underliv beneath kjolarna.
beneath särken bars knälång strumpor, vilket knöts ihop tillsammans en strumpeband nära knäet. Ovanpå särken bars ett underkjol alternativt enstaka "understubb", såsom ofta fanns mindre än den övre kjolen.
Snörliv bars allmänt från kvinnor ur varenda samhällsklasser beneath 1700-talet. Den fanns dock ej konstruerad på grund av för att snöras åt hårt ifall midjan, liksom 1800-talets korsetter.
1700-talets snörliv plats främst avsett på grund av för att producera ett slät front vid kroppens framsida, samt på grund av för att ge bysten stöd, snarare än på grund av för att binda in midjan. Även arbetarkvinnor dryckesställe snörliv, samt dem plats normalt ej åtsnörda sålunda hårt för att dem begränsade andning alternativt rörelsefrihet.
Styvkjolen, dem således kallade paniers, bars beneath klänningen till för att ett fåtal den för att breda ut sig ovan höfterna ifrån 1720-talet mot 1770-talet.
dem kunde artikel enormt vida beneath särskilt 1740- samt 50-talen. beneath 1770-talet krympte dem försvunnen inom vardagsdräkt samt bars beneath 1780-talet enbart mot högtidsdräkt.
Ytterplagg
[redigera | redigera wikitext]Det normala ytterplagget på grund av kvinnor beneath seklet fanns liksom tidigare enstaka slängkappa alternativt cape tillsammans med kapuschong, samt liknande bars från samtliga samhällsklasser samt skilde sig åt bara inom utförande samt ämne.
dem kunde artikel från olika längd alternativt ämne samt anpassas efter årstiden: beneath vintern kunde dem artikel fodrade tillsammans med päls. Finare modeller ägde hål på grund av armarna. Kapuschongerna blev omoderna beneath 1770- samt 80-talen vid bas från dem höga frisyrer samt hattar vilket då blev populära.
Frisyrer samt hattar
[redigera | redigera wikitext]1715–1770
[redigera | redigera wikitext]Det höga frisyrmodet tillsammans högt uppsatt kalufs beneath ett fontang blev omodernt 1715.
Kvinnor dryckesställe sedan beneath nästan läka 1700-talet håret kammat ifrån ansiktet samt friserat ganska jämn kring huvudet, ofta tillsammans ett alternativt numeriskt värde långa korkskruvslockar ovan en axeln. Frisyren kunde dekoreras tillsammans ett växt, dock fanns oftast enkla.
I start från seklet dryckesställe kvinnor ansiktsmask utomhus på grund av för att skydda ansiktet mot solljus.
nära mitten från seklet avlöstes masken från ett huvudbonad. Kvinnor kunde bära hattar inom identisk modell vilket män, dock även bredbrättade hattar, ofta vackra tillsammans ett plym. Man kunde även skydda sitt ansikte tillsammans enstaka massiv handhållen anordning för att skapa luftflöde, vilken nära seklets mitt avlöstes från en parasoll.
1770–1789
[redigera | redigera wikitext]De höga, vitpudrade frisyrer såsom kommit för att förknippas tillsammans med 1700-talet genom porträtt ifrån Ludvig XVI:s hov plats inom själva verket ej populära inom mer än några tid beneath 1770–och 80-talen. detta skämtades angående dem redan då inom karikatyrer.[7] Dessa frisyrer blev moderna nära detta franska hovet vintern 1773-1774, samt fanns beneath dem närmast nästa år många populära.
dem höga frisyrerna pryddes från dekorationer vilket konstgjorda blommor, fjädrar, plymer samt rosetter. Hattar fanns, vid bas från frisyrerna, mindre moderna mot fördel på grund av hårdekorationer. ifrån 1778 började frisyrerna minska vid höjden, samt efter 1780 fanns dem snarare vida än höga.
Under 1780-talet fanns frisyrerna ännu stora dock vida snarare än höga, samt beneath decenniet krympte frisyrerna samt blev allt mindre pudrade medan mer fokus lades hattar.
Håret friserades idag inom ett fluffigt nära frisyr runt huvudet, lockade nära sidorna samt inom skruvlockar vid baksidan, samt utgjorde närmast underlag på grund av hatten. mot skillnad ifrån 1770-talets frisyrer, plats detta hatten såsom beneath 1780-talet blev huvudsaken, samt pryddes från dekorationer såsom konstgjorda blommor, fjädrar, plymer samt rosetter, samt dem kunde även transporteras inuti.
Accessoarer
[redigera | redigera wikitext]Accessoarer spelade massiv roll beneath en sekel då själva klänningsmodellen nästan ej ändrades alls, samt man istället följde modet genom för att byta accessoarer samt dekorationer vid kläderna. Dekorationer därför likt rosetter, rysch samt konstgjorda blommor såldes åtgärda samt användes på grund av för att variera dem plagg man ägde, snarare än för att köpa en helt nytt plagg.
Accessoarer såldes från modehandlare, vilket därför spelade enstaka större roll till seklets mode än skräddare såsom faktiskt sydde kläderna.
Urringningen plats vilket regel djup inom samtliga klänningar. dem täcktes ovan tillsammans ett ljus sjal, fichu, likt ofta fanns från tunt material. Fram mot 1780 lades denna inom kors ovan brösten samt stoppades innanför klänningens linningar.
Efter 1780 slogs den istället inom kors runt kurera överkroppen samt knöts bakpå ryggen. Fichuerna fanns ständigt vita dock kunde existera prydd tillsammans spetsar, volanger samt vitmönstrade.
Solfjädrar plats enstaka självklar modeaccessoar.
Män
[redigera | redigera wikitext]Klädedräkt
[redigera | redigera wikitext]Sedan cirka 1680 ägde männens klädedräkt varit indelad inom beståndsdelarna (knä)byxor, väst samt rock (Justaucorps) ovan blus, likt sedan dess kom för att bli mansdräktens huvudmodell samt likt därför småningom utvecklades mot den moderna kostymen.
Denna modell kom inom grunden för att artikel densamma beneath all 1700-talet, dock den förändrades inom snitt, stöt, dekor samt färg beneath seklets gång.
Den bland adeln oftast praktfullt utsmyckade långrock tillsammans broderad väst såsom plats vid modet beneath större delen från 1700-talet ägde utvecklats ur den militära rock likt använts från detta franska kavalleriet.
Rocken blev populär redan beneath barocken (cirka 1680), dock blev mindre samt mer ljus inom egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser beneath rokokon.[9] beneath inledande hälften samt mitten från seklet ägde rocken vida ärmslag samt vida skört. sidled tillsammans för att kvinnornas styvkjolar gjorde kjolarna vida beneath tiden 1730-1770, växte även skörten vid männens rockar samt västar inom vidd.
Under 1760- samt 70-talen minskade successiv mansdräkten inom storlek samt slimmandes från. Ärmarnas stöt samt manchetter krympte samt slätades ut, skörten blev mindre samt snävare samt västen beneath rocken kortades från. beneath 1770- samt 80-talen ägde rocken skört endast vid baksidan, ärmarna plats naturligt långa samt snäva samt västen slutade nära midjan.
Detta gav mansdräkten enstaka snäv samt figurnära silhuett. ifrån 1770-talet blev även detta "engelska modet" populärt, vilket fanns en alternativt, bekvämare samt förenklat vardagsmode, tillsammans med mjuk helknäppt rock.
Under all seklet bars knäbyxor ovan strumpor samt lågskor. beneath enstaka utflykt, jaktverksamhet alternativt andra tillfällen vilket fordrade kroppsansträngning bars dock knähöga stövlar likt täckte strumporna.
Ytterplagg
[redigera | redigera wikitext]Som utomhusbeklädnad dryckesställe män liksom kvinnor enstaka slängkappa, ett därför kallad manteau. mot skillnad ifrån kvinnor dryckesställe dock män mer sällan kapuschong mot sin kappa. Män kunde dock liksom kvinnor bära ett maskering på grund av ansiktet på grund av för att skydda sig ifrån solen.
beneath seklet utvecklades även ytterrocken ur den vanliga rocken.
Frisyrer samt hattar
[redigera | redigera wikitext]I start från seklet fanns ännu den stora samt långa allongeperuken modern, likt män dryckesställe ovan rakat viktig. beneath 1720-talet avlöstes den från ett hårdare frisyr tillsammans med håret kammat jämn ovan huvudet, lockat inom sidorna samt samlat inom ett hårpiska inom nacken.
enstaka utgåva från denna frisyr fanns den hårfläta tillsammans sidenband vilket inledningsvis beordrades inom armén från Fredrik Vilhelm inom från Preussen, samt liksom sedan anammades från adeln likt inom sin tur förde modet vidare mot borgarklassens män.[10]
Modet tillsammans med hårpiska plats modernt beneath nästan kurera seklet efter 1720.
mot skillnad ifrån hur detta varit beneath allongemodets period fanns den nya frisyren möjlig för att åstadkomma tillsammans ens naturliga kalufs, samt män behövde därför ej nödvändigtvis raka från sig håret samt köpa enstaka peruk, utan kunde pudra samt frisera sitt eget kalufs. för att bära peruk plats dock kvar vanligt.
Under 1770-talet blev detta på grund av män liksom kvinnor modernt för att pudra håret vitt samt bygga upp detta vid höjden.
Mäns frisyrer byggdes ej upp fullt lika högt likt kvinnors, samt blev heller ej dekorerat såsom deras, dock även deras frisyrer puffades upp många högt beneath 1770-talet.
Parallellt tillsammans för att dem höga frisyrerna blev omoderna på grund av kvinnor blev dem även omoderna på grund av män beneath 1780-talet. Även beneath 1780-talet följdes mäns samt kvinnors frisyrmode åt.
Håret friserades idag inom ett fluffig frisyr liksom ramade in ansiktet, pudrades tillsammans allt mer naturliga färger samt mot slut ej alls. beneath 1780-talet fanns peruker ej längre moderna.
Män dryckesställe beneath seklet den trekantiga trekornshatten, vars höjd samt brätten varierade tillsammans med modets skiften.
beneath 1770-talet innebar detta höga frisyrmodet för att hatten endast bars beneath armen, då detta ingick inom hälsningsritualen för att svepa tillsammans med den. beneath 1780-talet, då frisyrmodet gjorde detta möjligt för att bära hatten vid huvudet igen, började även andra hattar bli moderna.
Allmänt
[redigera | redigera wikitext]Färger samt mönster
[redigera | redigera wikitext]Män samt kvinnor använde beneath 1700-talet identisk färger samt mönster, samt endast beneath 1780- samt 90-talen börjar ett större skillnad successiv framgå.
Barockens starka färger avlöstes från ljusa pastellfärger, vilket ifrån 1720- samt 30-talen fram mot cirka 1780 blev dem maximalt moderna. beneath 1780-talet blev vitt den maximalt moderna egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser, idag inom kombination tillsammans med starkare färger såsom rött, marinblått, mörk samt brunt. detta fanns ursprunglig beneath 1780-talet enstaka större könsskillnad började märkas, då kvinnor oftare dryckesställe vitt samt män oftare märka färger, möjligen mot ett sektion vid bas från den extremt populära chemiseklänningen, såsom skulle existera ljus.
Blommönstret återkom inom massiv skal beneath 1700-talet. Textilier blev blommönstrade, samt såväl prydnader liksom andra accessoarer pryddes tillsammans både levande samt konstgjorda blommor.[3]Kineseri, vilket kunde ges form eller gestalt från mot modell kinesiskt influerat broderi alternativt textiltryck plats även en drag såsom fanns typiskt till 1700-talets mode.[4]
Under 1780-talet började blommor samt kineserier försvinna mot förmån på grund av klassicismens mer stränga mönster, samt randigt alternativt bara rent enfärgat blev modernt.
Kosmetika
[redigera | redigera wikitext]Både män samt kvinnor sminkade sig samt använde doft beneath 1700-talet. Man använde rouge, puder samt färg mot läpparna, dock sminkades ej ögon alternativt ögonbryn.
Modet föreskrev för att rougefärgen skulle synas klart samt för att detta klart skulle titta konstgjort ut.
Pudret plats dock ej ständigt därför onaturligt vitt vilket senare karikatyrer visade, utan kunde även titta mer naturligt ut.
Under 1780-talet, då rokokon började övergå inom klassicism, började sminket titta alltmer naturligt ut, på grund av för att mot slutligen ej existera menat för att synas.
Skor
[redigera | redigera wikitext]Liknande skomode rådde till både kvinnor samt män.[10]
1700-talets fotbeklädnad plats försedda tillsammans enstaka ganska nedsänkt klack likt fanns smalare upptill samt blev lite grövre nedtill.
dem ägde vanligtvis ganska vassa tår samt plats skapade ungefär vilket tofflor tillsammans med spets alternativt spänne fram. dem kunde artikel utsmyckade tillsammans broderier, spets samt vackra mönster.
Galleri
[redigera | redigera wikitext]Kvinnomode
[redigera | redigera wikitext]Lovisa Ulrika inom mantuaklänning typisk på grund av bota perioden 1730-1770.
Okänd kvinna.
Frisyr tätt kring huvudet, tillsammans ett korkskruvslock samt ett dekoration, typisk beneath nästan läka 1700-talet.
Lovisa Ulrika inom caraco samt nederdel, typisk perioden 1730-1770.
Juliana Dorotea Henck inom tidstypisk huvudbonad, 1750.
Ulla Tessin inom puderkappa samt mössa, 1741.
Blommig lång plagg, inom modell robe à la francaise, 1760-tal.
Sofia Magdalenas brudklänning 1766. Mantuamodell tillsammans med dem typiska ärmarna, denna plats tillsammans med släp.
Anna Maria Åbrandt inom robe à la francaise-klänning samt pouf-frisyr, 1775.
Fingerring tillsammans med siluett inom pouf-frisyr, 1770–1780.
Sophie Hagman inom Robe à l'anglaise.
Charlotte Eckerman inom 1780-talets fluffiga, vida frisyr samt sidenskärp ovan ljus chemiseklänning.
Sko inom siden ifrån 1780–1790.
Mansmode
[redigera | redigera wikitext]Per Brahe, 1746–1772, Pastell, Skoklosters slott. han små frukter från växter den typiska hårpiska tillsammans rosett samt sidolockar liksom fanns modern beneath nästan all seklet.
Väst, 1700-talets mitt.
Livré från typ vilket bör äga använts från monark Adolf Fredriks anställda, 1754.
Thure Leonard Klinckowström, 1758
Ritstudie pojke, 1700-tal.
Porslinsfigur ifrån Tyskland tillverkad beneath 1700-talets andra hälft.
Gustav IIIs celadondräkt, 1777
Nationella dräkten, 1700-talets slut, Livrustkammaren.
Den plats specialdesignad från Gustav III samt följde ej detta samtida modet.
Adolf Ludvig Stierneld, 1780.
Hängsmycke tillsammans med Gustav III, ifrån 1700-talets slut. Gåva ifrån Gustav III mot greve Samuel af Ugglas.
Gustaf Mauritz Armfelt inom 1780-talets stora kalufs.
Allmänt
[redigera | redigera wikitext]Diamantring dekorerad tillsammans med kräfta inom berg, ifrån 1700-talets inledande hälft.
Robe a la Francaise
Koppar ifrån Ludwigsburg, 1770 cirka.
Ryskt siden.
Örhängen tillsammans med pärlor, rubiner samt rosenstenar, 1700-tal.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]Övriga källor
[redigera | redigera wikitext]- Kybalova, L Den stora modeboken människor inom bilds förlag, huvudstaden 1969