Skillnad mellan snäcka och mussla

Musslor (Bivalvia) existerar enstaka klass inom djurstammen blötdjur samt tillhör därmed även treskiktsdjuren. skalade djur lever inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt dem allra flesta livnär sig såsom filtrerare. Djurgruppen fanns redan till 560 miljoner tid sedan. skalade djur lever ständigt inom dricksvatten samt finns inom både havs- samt sötvattensmiljö.

Det vetenskapliga namnet existerar detta latinska termen till lyftdörrar.^[2]

Kännetecken

[redigera | redigera wikitext]

Musslor existerar bilateralt symmetriska samt saknar särskilt viktig. skalade djur äger en tvådelat skal från kalk vilket skyddar kroppen mer alternativt mindre väl. Skalets halvor existerar vid ryggsidan rörligt förenade tillsammans varandra.

Skalet sluts genom särskilda muskler såsom går tvärs genom musslans lekamen ifrån skal mot skal samt tillsammans med utskott nära skalens kant likt äger identisk funktion likt en gångjärn.^[2] detta öppnas passivt genom en elastiskt grupp vilket utgör skalens förening vid ryggsidan. då dem förut nämnda musklerna avspänns, öppnas skalen beneath effekt från bandet.

Ofta existerar dem skalkanter likt gränsar mot bandet försedda tillsammans med utskott liksom griper in mellan varandra. detta sker för att skal ifrån mot modell kammusslor kallas "snäckskal"; detta existerar dock oriktigt, då snäckor existerar andra blötdjur.

Innanför skalet ligger numeriskt värde mantelflikar liksom fullständigt omger bota djuret. Hos flera skalade djur sammanväxer dem undre mantelkanterna tillsammans varandra, således för att endast enstaka löpa lämnas på grund av för att sträcka ut foten.

på grund av för att erhålla tillräckligt tillsammans syre äger skalade djur gälar. dem ligger mellan mantelflikarna samt bildar vanligen numeriskt värde ark vid varenda blad från kroppen. Foten existerar hos flera arter sammantryckt samt tjänar liksom ställflyttningsorgan, varmed musslan långsamt är kapabel krypa omkring. Hos andra existerar den böjd samt inom detta fall kunna djuret kasta sig fram genom fotens rörelser.

detta finns även arter var foten existerar förkrympt alternativt saknas, mot modell hos ostronen.

Nervsystemet utgörs från tre ganglier likt existerar skilda långt ifrån varandra. Endast hos erhålla skalade djur finns punktformiga ögon. Dessa ligger vanligen inom mantelkanten samt finns inom stort antal. likt känselorgan arbetar dels hudflikar nära munnen, dels tentakellika utskott inom mantelkanten.

Ibland bildas detta från ett körtel vid foten ett sektion hornartade trådar, byssus, genom vilka djuret fäster sig nära objekt inom vattnet.

Den största musslan existerar Tridacna gigas likt förmå väga 250 kg. Skalens diameter förmå existera ett meter.^[2]

Ekologi

[redigera | redigera wikitext]

De flesta skalade djur existerar skildkönade samt äger enstaka livscykel liksom innefattar enstaka växling mellan en frilevande larvstadium samt en fastsittande vuxenstadium.

andra skalade djur existerar hermafroditer samt några från klassens medlemmar förmå byta kön beneath existensen. Larverna lever ofta liksom parasiter vid fiskar. dem besitter små hakor samt håller sig fast inom fiskens gälöppning. inom fiskens vävnad bildas enstaka cysta vilket skyddar larven.^[2]

Födan består maximalt från plankton såsom sugs in.^[2] Larven besitter, liksom hos snäckor, en segel besatt tillsammans med cilier, såsom arbetar såsom rörelseorgan.

likt vuxna vilt sitter dem huvudsakligen fast vid klippor, stenar alternativt vid botten av havet. Vissa arter kunna förflytta sig genom för att blixtsnabbt pressa ihop skalen varvid vattnet inom musslan trycks ut inom enstaka stråle vilket ger enstaka reaktionskraft.

Pärlor

[redigera | redigera wikitext]

Det finns ett massiv mängd olika arter från skalade djur samt bara en fåtal förmå producera pärlor.

Musslan består från en hårt yttre skal, en inre skal tillsammans fint skimmer, ett mantelvävnad samt enstaka mjukdel. inom ytterdelen från mantelvävnaden produceras en pärlsekret såsom kallas pärlsubstans. detta inre skalet blir kraftigare ju äldre musslan blir. Detta sker till för att musslan skall behärska försvara sig mot andra marina varelse.

Mantelvävnaden existerar detta väsentliga till för att autentisk samt odlade pärlor bör behärska uppstå.

Musslor vilket föda

[redigera | redigera wikitext]

Musslor utgör enstaka betydande näringskälla på grund av havsfåglar, utter samt större kräftdjur, främst krabba. skalade djur existerar även enstaka betydelsefull näringskälla till människor vid flera håll inom världen samt ingår inom flera maträtter.

I flera stater kultiveras skalade djur inom särskilda anläggningar. till den årliga musselköttproduktionen registrerades inom start från 2000-talet inom Spanien 16 000 ton, inom Italien 30 000 ton, inom land i västeuropa 17 000 ton samt inom Tyskland 14 000 ton.^[2]

Giftiga skalade djur uppstår då dem äter giftiga alger.

detta sker främst nära höga temperaturer inom samband tillsammans övergödning.^[2]

Systematik

[redigera | redigera wikitext]

Familjer samt arter inom urval

[redigera | redigera wikitext]

Musslor inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

I landet finns cirka 140 arter havslevande arter samt 32 sötvattenslevande skalade djur.

från dem senare tillhör dem flesta gruppen klot- samt ärtmusslor (Sphaeriidae) vilka existerar många små. Åtta arter existerar större samt brukar därför refereras mot såsom stormusslor, dock dem existerar ej närbesläktade, utan gruppen existerar polyfyletisk.

De åtta större sötvattensmusslorna inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Dammusslor

Målarmusslor

Övriga släkten

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån skandinavisk familjebok, Blötdjur (avsnitt musslor), 1904–1926.

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]