Vad är en juridisk frågeställning

Rättsinformation existerar all resultat liksom förmå användas till för att ta reda vid vad gällande korrekt existerar. Rättskällelära existerar reglerna angående vilken resultat likt existerar rättsinformation, samt vilken kunskap vilket äger prioritet nära konflikter.

Juridisk metod, slutligen, existerar den arbetsmetod likt jurister använder till för att tillämpa rättsinformation i enlighet med rättskälleläran vid ett konkret frågeställning, på grund av för att ge en juridiskt underbyggt svar. Själva arbetet kallas ofta rättsutredning.

Rättskälleläran finns ej officiellt nedskriven någonstans, dock inom princip finns detta fyra centrala rättskällor inom svensk rätt:

# Lagtext: detta på denna plats existerar den viktigaste rättskällan, samt den som

man äger vilket utgångspunkt då man fullfölja ett rättsutredning.

"Lag" inom nära bemärkelse existerar varenda bindande normer, dvs generella regler såsom gäller på grund av samtliga (eller åtminstone dem vilket normerna säger sig gälla för). inom landet innefattar detta varenda författningar liksom ges ut inom publikationsserien Svensk Författningssamling (SFS), varenda föreskrifter likt myndigheter ger ut inom sina egna lagar, samt varenda EG-förordningar.

Utöver detta finns även EG-direktiv samt internationella konventioner, vilket visserligen innehåller generella regler, dock likt ej existerar direkt bindande inom sig, utan måste inkorporeras inom svensk riktig genom för att infogas inom ett författning. "Lag" inom snäv bemärkelse existerar ett viss typ från författning inom SFS, vilket beslutas från riksdagen, mot skillnad ifrån förordningar (som beslutas från regeringen -- förväxla dock ej dessa tillsammans med EG-förordningar).

inom lagen.nu finns samtliga författningar såsom ingår inom SFS, dock ej myndighetsföreskrifter alternativt EG-förordningar.

# Förarbeten: inom arbetet tillsammans för att ta fram ett fräsch team (eller för att ändra en

befintlig) görs utredningar inom olika rundor. Dessa utredningar kallas till förarbeten (eller ibland lagmotiv), samt innehåller ofta många resultat angående hur lagen existerar tänkt för att tolkas samt användas.

i enlighet med den etablerade svenska rättskälleläran balanserar förarbetena tungt (om än ej tyngre än själva lagtexten) samt juridiska resonemang stödjer sig ofta vid uttalanden inom förarbetena. Beroende vid rättsområdet förmå förarbetenas innebörd existera större alternativt mindre. Exempelvis är kapabel enstaka straffrättslig argumentation på grund av fällande dom ej förlita sig enbart vid förarbeten -- var måste detta klart framgå ifrån lagtexten för att handlingen varit brottslig.

# Domstolspraxis: då ett domstol tillämpat ett rättsregel ifrån en

lagtext inom en konkret fall får detta ett viss prejudicerande påverkan -- efterföljande domstolar kommer för att döma efterföljande liknade fall vid identisk sätt.

inom vissa fall växer nya rättsregler fram vid detta sätt, vilket fyller år inom samt kompletterar lagtexten. styrka inom denna prejudicerande konsekvens beror vid flera saker, dock framförallt vid vilken domstol detta existerar -- domar ifrån dem högsta instanserna (Högsta domstolen samt Regeringsrätten) samt specialdomstolarna (Arbetsdomstolen, Marknadsdomstolen, Miljööverdomstolen samt Migrationsöverdomstolen) balanserar ständigt tyngst.

Domar inom dem lägsta instanserna (tings- samt länsrätt) äger inom princip ingen prejudicerande utfall. då man läser en domslut existerar detta viktigt för att ej tolka in på grund av många inom domstolens beslut -- domstolen tar ofta fasta vid flera olika omständigheter inom detta konkreta fallet inom sina resonemang, vilket utför detta svårt för att nyttja domslutet liksom vägledning inför en senare fall, ifall ej samtliga dem relevanta omständigheterna existerar likadana.

# Doktrin: Avhandlingar samt andra arbeten inom en visst rättsområde

som skrivs från rättsvetare - vanligen professorer likt besitter specialiserat sig vid detta enhet.

Innan enstaka viss fråga besitter behandlats inom domstol äger ofta själva frågeställningen behandlats inom doktrinen, tillsammans med ett rekommendation ifall hur den bör avgöras. Olika författare är kapabel äga olika perception angående hur ett fråga bör avgöras, samt domstolen existerar fri för att ignorera doktrinen, dock förmå även välja för att stödja sitt resonemang vid vad enstaka författare uttalat inom ett avhandling.

Inte heller den juridiska metoden finns officiellt fastslagen (och man är kapabel nog ej ens prata angående en juridisk metod), dock möjligen kunna den sammanfattas inom tre steg:

# Ta reda vid all betydelsefull rättsinformation -- all lagtext,

rättsfall, förarbetsuttalanden, m.m.

liksom berör frågeställningen.

# Tillämpa dem funna rättsreglerna vid den aktuella frågeställningen

genom för att tolka dem -- samt denna plats förmå man tolka vid flera olika sätt (enligt den språkliga lydelsen, i enlighet med den systematik vilket lagstiftningen inom totalitet besitter, i enlighet med vilket lagstiftaren kunna tänkas äga haft inom tankarna då lagen skrevs, m.m.)

# Argumentera på grund av varför just detta rättsinformationsurval samt den rättsregeltolkning man gjort existerar den rätta.

Det existerar ej ovanligt för att olika rättskällor säger emot varandra.

Särskilt problematiskt är kapabel detta bli tillsammans lagtext, var olika paragrafer inom olika lagar tycks yttra emot varandra. till för att åtgärda sådana konflikter finns tre predecensregler:

# Författningar tillsammans med högre rang går före dem tillsammans lägre rang (lex superior):

Grundlag gäller framför vanlig team, liksom gäller framför förordning, likt gäller framför myndighetsföreskrift.

Såvida ej författningen tillsammans högre rang uttryckligen säger för att andra författningar äger prioritet -- en modell existerar Personuppgiftslagens 2 §.

# Specifika författningar går före generella (lex specialis)

# Senare författningar går före tidigare (lex posterior)

Det inledande steget inom ett rättsutredning existerar ofta för att analysera vilket alternativt vilka rättsområden frågan berör.

ett grov uppdelning kunna göras mellan civilrätt, såsom existerar samtliga regler liksom rör juridiska förhållanden enskilda emellan (anställningsförhållanden, äktenskap, avtal, inköp samt ägande från fast samt egendom, skulder, tillsammans mera), samt offentlig korrekt, vilket rör samtliga förhållanden mellan den enskilde samt detta allmäna (stat samt kommun).

Inom dessa områden finns sedan mer inriktade områden, såsom fastighetsrätt alternativt skatterätt.

Lagen.nu förmå ej hjälpa mot tillsammans svar vid konkreta juridiska problem att diskutera. dock några vägar vidare är: