fobsilo.pages.dev




Hur länge ruvar en ejder

Ejder

För den nordtyska vattendrag, titta Eider.
Uppslagsordet ”hälsing” leder hit. För (mans)person ifrån Hälsingland, titta Hälsingland.

Ejder (Somateria mollissima) existerar enstaka massiv samt massiv dykand likt mäter 60–70 cm.

Den äger enstaka karaktäristisk huvudprofil tillsammans kilformad näbb liksom existerar fjäderklädd vid sidorna. Den adulta hanen (guding) inom praktdräkt existerar kontrastrik, tillsammans med mörk hjässa, övergump samt mage, blek näbbspets, ljusgrön nackfläck samt existerar inom övrigt ljus, tillsammans rödrosa anstrykning vid bröstet.

Den adulta honan (åda) existerar året runt brunvattrad, ifrån gråbrun mot rödbrun alternativt sandfärgad beroende vid underart samt den besitter vitkantad mörk vingspegel. Ejdern äger enstaka komplicerad ruggningsstrategi varför den inom eklipsdräkt besitter många skiftande klädsel inom mörk, brunt samt vitt.

Ejdern existerar enstaka kortflyttande flyttfågel vilket häckar inom norra Europa, nordost Sibirien, norra Nordamerika samt arktiska delen från Atlanten.

Den ändrar bostadsort inom stora grupper samt övervintrar ofta inom könsseparerade grupper. Den förekommer främst inom marina miljöer dock besöker invatten tillfälligtvis. Ejdern lever maximalt från kräft- samt blötdjur såsom den dyker efter alternativt snappar vid måttligt djup. beneath häckningstiden tar den även insekter.

Arten existerar mot största delen kolonihäckare samt kunna samlas inom många stora samt täta kolonier.

Honorna existerar ofta många trogna den lokal var dem kläcktes samt återvänder dit till för att häcka. Ejdern placerar sitt bo nära vattnet samt fodrar redet tillsammans dun. Honan lägger vanligtvis fyra mot sex grågröna vanligtvis för fortplantning hos djur likt denna ruvar inom 25–30 dagar. Snart efter äggläggningen lämnar hanen häckningsplatsen samt ger sig ut mot havs var den lever inom grupper tillsammans med nästan enbart hanar.

Ejderhonor uppvisar flera kooperativa häckningsstrategier samt flera honor tar ofta grabb ifall ungarna gemensamt.

Ejderdun existerar många enkel samt äger god isoleringsförmåga samt saluförs liksom detta finaste dunet vid marknaden. Ejdern besitter en många stort internationellt utbredningsområde samt enstaka massiv population varför den kategoriseras såsom livskraftig från IUCN, dock anses existera starkt hotad inom landet var den minskat kraftigt, troligen mot resultat från tiaminbrist.

Utbredning samt taxonomi

[redigera | redigera wikitext]

Ejdern häckar utmed Europas, Nordamerikas samt östra Sibiriens norra kuster, samt södra Grönlands kust.[1] Den häckar inom arktiska samt nordliga tempererade regionen.[1] inom Europa häckar ejdern främst utmed Islands, norra Storbritanniens, Sveriges, Norges, södra Finlands samt Europeiska Rysslands kuster, sålunda långt österut liksom mot Novaja Zemlja.

inom mindre utsträckning häckar den inom land i baltikum, land, Tyskland samt Nederländerna, samt sällsynt inom Frankrike.[4][5][iucn 1] Den inledande häckningen inom Nederländerna konstaterades 1906 samt ifrån samt tillsammans med slutet från 1950-talet äger populationen uppgått mot flera tusen häckande par, medan detta inom Tyskland häckar runt en tusental par.[5] inom Tyskland samt Nederländerna häckar arten främst inom Vadehavet såsom även existerar ett många betydelsefull rastplats samt övervintringsområde.[5] detta nordöstsibiriska häckningsområdet sträcker sig ifrån en isolerat zon kring Nysibiriska öarna samt vidare ifrån Lenas delta mot Berings sund samt söderut mot norra Kamtjatka samt i nordost Ochotska havet.[7]

Merparten från den globala populationen existerar flyttfåglar dock dem flyger inga längre sträckor.

beneath vintern förekommer den då sålunda långt söderut vilket mot New Jersey, södra Alaska, västra Medelhavet samt södra spetsen från Kamtjatka.[8] Ibland mot samt tillsammans således långt söderut vilket norra Japan.[7] till nominatformen sker övervintringen inom södra Östersjön, runt dem danska öarna samt inom Nordsjön.

Underarten sedentaria, samt troligen även faeroensis, existerar stannfåglar[9] samt Cramp & Simons 1977 uppger för att fåglar vilket häckar inom land, Tyskland, västra land, samt Nederländerna existerar stannfåglar alternativt partiella flyttfåglar medan häckpopulationerna inom norra Norge, östra landet, land i norden samt Baltikum existerar flyttfåglar.[10] beneath vintern uppehåller sig ejdern ofta ute vid öppna havet, ofta inom stora grupper.

Merparten från hanarna ändrar bostadsort beneath sommaren, honorna beneath sensommar-förhöst samt ungfåglarna ändrar bostadsort senaste. Mot våren sträcker ejdrarna ofta snabbt inom slutet från mars alternativt inom start från april, då gärna inom medvind.

Underarter

[redigera | redigera wikitext]

Ejdern brukar delas in inom sex underarter samt denna mängd utför den unik bland änderna.[9] dem flesta underarter äger väl definierade utbredningsområden dock till populationerna inom Nordsjön samt Arktiska havet finns detta en antal alternativa indelningar.[9] Clements et al. 2023 behandlar varenda sex likt monotypiska underartsgrupper:[11] Speciellt den östsibiriska taxonetv-nigra äger diskuterats vilket kandidat på grund av artstatus.[7] Vidare betraktas v-nigra ofta såsom ursprungsformen från ejder.[9]

  • europeisk ejder[12]S.

    m. mollissima – nominatformen såsom häckar inom nordvästra Europa samt österut mot Novaja Zemlja samt övervintrar inom massiv utsträckning inom Östersjön dock även sålunda långt söderut liksom mot södra land i västeuropa samt mer sällsynt utmed Italiens kust[13]

  • S. m. faeroeensis – häckar vid Färöarna samt inom norra Skottland samt verkar artikel ett stannfågel[9]
  • S.

    m. v-nigra (skrivs ibland v-nigrum samt kallas ibland stillahavsejder) – häckar inom en isolerat utbredningsområde inom i nordost Sibirien, ifrån Nysibiriska öarna mot Berings sund, Alaska samt nordvästligaste Kanada; övervintrar inom östra Berings sund, främst kring Aleuterna dock dess totala övervintringsområde existerar ej känt[7]

  • S.

    m. dresseri – häckar inom nordost Nordamerika, ifrån Labrador mot Maine, samt övervintrar längs Kanadas kuster samt USA:s östkust därför långt söderut liksom mot Long Island

  • S. m. borealis – häckar inom den arktiska delen från Atlanten, ifrån Baffinön samt Grönland förbi Island mot Frans Josefs nation. dem västliga populationerna från denna underart övervintrar utanför sydöstra Kanada samt södra Grönland.

    Islands häckpopulation existerar stannfåglar medan häckningspopulationen vid Svalbard övervintrar vid Island samt utanför norra Norges kust.[9]

  • S. m. sedentaria – häckar nära landremsa vid havet, samt vid småöar ifrån Hudson Bay mot Jamesbukten inom Kanada; stannfågel samt troligtvis hybridiserar den tillsammans med borealis nära nordvästra änden från Hudson Bay[14]

Tidigare behandlades häckningspopulationen inom Norge såsom underarten norwegica dock förs idag oftast mot mollissima.[9] Populationerna vid södra samt östra Grönland, Island, Svalbard samt Franz Josefs nation liksom idag ofta förs mot borealis kategoriseras ibland likt den egna underarten islandica, ibland såsom ett övergångszon mellan borealis samt mollissima samt ibland liksom underarten mollissima.[9]

Förekomst inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Ejdern häckar allmänt nära Sveriges havskuster.

Den existerar bunden mot kusterna samt häckar var ifrån söder mot norr. Största beståndet finns inom Stockholms ögrupp.

Utseende

[redigera | redigera wikitext]

Ejdern existerar enstaka från dem största dykänderna samt mäter 60–70 cm. Den existerar kraftigt byggd tillsammans med begränsad hals, stort skalle utan knöl samt ett utdragen kilformad näbb såsom existerar fjäderbeklädd vid sidorna, ifrån näbbasen fram mot näsborrarna.

Ejderns huvudprofil existerar karaktäristisk samt näbben bildar enstaka linjär linje mot pannan, speciellt hos nominatformen mollissima medan andra underarter likt borealis är kapabel uppvisa enstaka mer markerad panna, titta nedan.[9] dem fjäderklädda näbbsidorna lämnar numeriskt värde bara kilar likt sträcker sig upp mot ögat ifrån övernäbben.[9] Dessa kilar sväller hos hanarna inom varierande utsträckning beneath parbildning samt häckning samt krymper sedan igen.[9] Kilarnas form eller gestalt existerar karaktäristisk på grund av vissa underarter.[9] noggrann liksom andra havsfåglar besitter ejdern saltkörtlar på grund av för att behärska utföra sig från tillsammans saltet inom detta en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig likt detta dricker, titta ekologi.[9] Beroende vid salthalt inom vattnet var dem lever således blir dessa körtlar olika stora vilket delvis förmå förklara skillnad inom huvudprofil mellan olika underarter.[9] Exempelvis besitter norska häckfåglar mer markerad panna än danska, eftersom dem lever inom saltare en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, vilket även syns vid skelettet.

Detta fanns anledningen för att Brehm 1831 beskrev den norska populationen såsom den egna underarten norwegica.[9] Även brittiska ejdrar besitter enstaka mer markerad panna än dem likt lever inom Östersjön, medan mer arktiska populationer besitter ett mindre markerad panna då salthalten inom havet reducerar vid bas från smältvatten. detta bör tilläggas för att salthalten inom vinterkvarteret agerar lika massiv roll.[9] Även dem uppsvällda näbbkilarna förändrar fågelns profil varför enstaka markerad panna syns förbättrad utanför häckningstiden då dem krympt tillbaka igen.[9] Honor hos varenda underarter besitter enstaka mer markerad panna än hanen vid bas från avsaknaden från näbbkilarna.[9]

Vingarna existerar breda, korta samt små inom förhållande mot kroppen.

Vingspannet ligger vid 95–105 cm.[4] Ejdern balanserar 1.915–2.218 kg.[7] Underarterna faeroensis, dresseri, borealis samt norska mollissima existerar dem minsta tillsammans med enstaka maximal vinglängd vid 30 cm, medan svenska mollissima besitter en maxmått vid 31 cm samt sedentaria samt v-nigra, såsom existerar största äger en maxmått vid 32 cm.[9] Den liggande ejdern kunna ibland utflykt numeriskt värde små "segel" vid ryggen.

Detta existerar ejderns nedre skapularer tillsammans utsvängda ytterfan vilka existerar vita hos den adulta hanen samt mörktecknade hos subadulta hanar.[9] form eller gestalt samt trend mot för att lyfta dessa ytterfan skiljer sig åt hos dem olika underarterna, titta nedan.[9] Ejderns kroppsstorlek inom förhållande mot dess relativt små vingar samt dess begränsade bröstmuskelmassa utför för att den ligger nära gränsen på grund av flygförmåga nära vindstilla förhållanden.[15]

En adult hane inom praktdräkt existerar typisk samt kontrastrik tillsammans mörk hjässa, övergump samt mage.

Näbbfärg samt benfärg varierar hos underarterna ifrån grågrön mot apelsinfärg samt citrongul. Näbbspetsen existerar blek. Nacken existerar ljusgrön samt besitter oftast upptill ett ljus glipa. Resten från kroppen existerar ljus, tillsammans med rödrosa anstrykning vid bröstet.[4] Adult hane inom eklipsdräkt existerar mindre kontrastrik, mörkare samt saknar detta gröna nackpartiet.[4] Honan existerar rostgrå samt brun tillsammans med mörk tvärvattring samt dess vingspegel kantas från numeriskt värde vita grupp likt syns såsom numeriskt värde tvärstreck vid den liggande fågeln.[4] Juvenilen påminner angående honan dock saknar den vitkantade vingspegeln samt existerar diffusare tecknad samt äger en ljust ögonbrynsstreck.[4]

De arktiska underarterna behåller sin praktdräkt längre än populationer längre söderut, ofta mot slutet från juli hos borealis.

Underarten mollisima liksom häckar inom landet samt dresseri ruggar vanligtvis mot eklipsdräkt inom start från juni samt borealis behåller eklipsdräkten längre än mollissima, ibland mot slutet från oktober, dock individuella variationer existerar stora hos båda underarter. Svenska häckfåglar små frukter från växter ofta praktdräkt ifrån start från oktober, dock vissa individer förmå bära eklipsdräkten ända mot midvintern.

Honornas partiella ruggning verkar genomföras innan häckningen.[9]

Morfologiska skillnader hos underarterna

[redigera | redigera wikitext]

Ejderns sex underarter skiljer sig utseendemässigt främst vid ben- samt näbbfärg, näbb- samt huvudform, förekomst från grönt längs hjässan, mörk V-teckning vid hakan, näsborrens placering samt förekomst från därför kallade "segel" vilket existerar ejderns nedre skapularer tillsammans utsvängda ytterfan likt är kapabel resas vid den liggande fågeln samt då liknar numeriskt värde små segel vid ejderna rygg.[9]

  • mollissima – nominatformens hanar inom häckningsdräkt äger grågrön-gul näbb samt benfärg, ganska långa näbbkilar samt linjär linje mellan näbb samt panna.

    Vidare reser den sällan sina segel liksom då existerar rundade samt honorna existerar oftast gråbruna.[9]

  • borealis – hanar inom häckningsdräkt äger grågrön-orange-gul mot rent citrongul näbb samt ben, inom snitt mindre näbbkilar än mollissima, inom snitt mer markerad panna än mollissima, reser ofta segel vilka ibland existerar vassa samt honorna existerar variabelt gråbruna mot rödbruna.[9] Taxonet borealis upplevs beneath häckningstiden ofta besitter en fyrkantigare viktig samt mindre näbb än mollissima.[9] detta bör tilläggas för att den markerade pannan inom sig ej existerar ett kritisk karaktär eftersom detta finns överlapp inom förhållande mot mollissima.[9] Taxonet borealis äger inom snitt även ett rakare avgränsning mellan den svarta hjässan samt vita kinden, dock intrycket varierar beroende vid fågelns hållning.[16]
  • faeroensis – hanar inom häckningsdräkt äger liknande näbb- samt benfärg liksom mollissima medan näbb samt huvudform liknar borealis.

    är kapabel uppvisa vassa höjder vid seglen dock reser dem troligen lika sällan liksom mollissima. Honorna existerar mörkt rödbruna.[9]

  • sedenteria – hanar inom häckningsdräkt besitter liknande näbb- samt benfärg såsom borealis, många breda samt långa näbbkilar, vanligtvis väl synliga segel året angående, uppvisar grönt beneath hjässan samt honan existerar oftast ljust sandfärgad.[9]
  • dresseri – existerar många lik sedenteria dock besitter speciell placering från näsborren inom förhållande mot befjädringen vid näbbfästet samt honorna existerar rödbruna.[9]
  • v-nigra – hanar inom häckningsdräkt äger orangegul näbb- samt benfärg, korta vassa näbbkilar, enstaka kraftig näbb samt trekantig huvudprofil.[9] Den besitter rundare avslutning vid den fjäderklädda lobben vid näbbsidan än övriga underarter såsom äger spetsigare avslutning mot näbbspetsen.[7] Den uppvisar normalt väl synliga segel året angående, besitter grönt beneath hjässan samt besitter oftast kraftig mörk V-teckning beneath hakan.

    V-teckningen, vilken gett underarten dess vetenskapliga namn, förmå existera svagare samt saknas sällsynt hos nordamerikanska häckare.[9] Populationen inom Ochotska havet verkar helt sakna denna illustration samt dess taxonomi kräver vidare studier.[9] Honan existerar oftast gråbrun dock ibland gulaktig.[9]

  • Förmodligen borealis.

    Notera hos hanarna citrongul näbb, markerad panna samt avsaknad från mörk V-teckning beneath hakan.

  • Par från S. m. v-nigri inom Kodiak National Wildlife Refuge. Notera hanens gula näbb, svarta V-teckning beneath hakan. detta gröna beneath hjässan existerar svårt för att titta vid bas från fotots kvalitet.

  • Honor samt ungar från underarten S.

    m. dresseri. Notera huvud- samt näbbform hos honorna.

Färgavvikelser

[redigera | redigera wikitext]

Bland ejdrar förekommer sällsynt den genetiska färgavvikelsen "brun" vilket beror vid enstaka mutation liksom resulterar inom för att kvaliteten vid eumelaninet existerar reducerad. Fågelns inom vanliga fall mörka fjädrar existerar då ursprunglig bruna till för att snabbt blekas från solen.

Denna mutation existerar könslänkad samt enstaka "brun" bevingat djur vars föräldrar båda besitter normal fjäderdräkt existerar ständigt ett hona. Bland ejdrar existerar honor tillsammans denna färgavvikelse därför resehandling vanliga för att dem fått detta egna epitetet ökenejder eftersom resultatet blir enstaka närmast sandgrå fågel.[17]

Läten

[redigera | redigera wikitext]

Ejdern existerar talför beneath häckningstiden.

ifrån hanen hörs många karakteristiska vittljudande samt mjuka rop, "a-ooh-å". Honan skrockar tillsammans med en "gak-ak-ak-ak...", förklarat vilket ljudet ifrån ett avlägen fiskekutter.

Ekologi

[redigera | redigera wikitext]

Beteende

[redigera | redigera wikitext]

För för att ejdern bör behärska lyfta ifrån vattnet måste den inledningsvis löpa vid vattenytan till för att erhålla fart.[18] enstaka mindre andel från ejderparen håller ihop året angående, dock vanligare existerar för att dem lever inom könsseparerade grupper ovan vintern.

till för att utföra sig från tillsammans detta krydda likt ejdern får inom sig då den dricker havsvatten äger den saltkörtlar såsom sitter snett ovanför ögonen. Dessa körtlar ansamlar saltet inom en sekret liksom ejdern utsöndrar genom för att skaka vid huvudet.[9]

Häckning

[redigera | redigera wikitext]

Parbildning hos mollissima sker främst inom oktober–november samt inom februari–april, samt parbildningen vid hösten består främst från tidigare par likt återförenas.[9] Hos arktiska underarter sker parbildning nästan enbart vid våren samt fleråriga parband verkar ej existera.[19] Häckningen startar inom start från april dock dem nordligaste populationerna börjar ej häckar förrän inom mitten från juni.[1] beneath parbildningen samt start från häckningen hörs hanarnas uppvaktningsrop.

Spelet hos mollissima omfattar även vissa rörelsesekvenser, vilket exempelvis saknas hos v-nigra.[20] detta äger föreslagits för att "seglen" vid ryggen skulle utgöra fjäderornament, detta önskar yttra enstaka kroppslig tryck såsom enbart bör signalera bärarens standard liksom partner. Seglens storlek varierar individuellt inom storlek samt kostar energi för att forma samt möjligen även för att hålla resta.[9] ett ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något utför gällande för att arktiska arter liksom bildar par beneath större tidspress, samt ej uppvisar fleråriga parband behöver enstaka klar fitnessindikator medan seglens innebörd hos mollissima äger minskat, samt för att detta skulle artikel orsaken mot för att vissa underarter håller dem resta oftare än andra.[9]

När äggstockarna börjar växa ökar honans vikt tillsammans cirka 30 % inom jämförelse tillsammans med den genomsnittliga vintervikten.

Strax före äggläggning balanserar den inom snitt 40–45 andel mer än vintervikten. detta existerar ej bara äggstockarna vilket ökar inom vikt beneath denna period utan honan lägger även upp ett fettreserv inför ruvningen. Trots för att massan vid både kräva samt inälvor reducerar beneath denna period därför existerar viktökningen sålunda resehandling massiv för att honorna beneath denna period bli flygoförmögna nära stiltje.

Detta resulterar inom för att honorna beneath denna period istället på grund av för att behärska flyga undan nära fara, dyker alternativt försöker simma undan vilket inom sin tur resulterar inom för att ejderhonor beneath denna period ibland blir att ge liv åt gråsäl.[15]

Merparten ejdrar häckar inom täta kolonier, exempelvis inom nordliga Norge, vid Färöarna, Island, Spetsbergen samt Grönland, vilket förmå variera ifrån mindre än 100 mot uppemot 10 000–15 000 individer.[21] vid andra platser, exempelvis inom land, häckar paren skilda åt.

Honorna uppvisar ofta ett upphöjd grad från filopatri, vilket innebär för att dem återvänder mot identisk område var dem kläcktes till för att häcka. Resultatet blir för att flera honor vid enstaka samt identisk område existerar nära besläktade tillsammans med varandra samt bildar enstaka social struktur.[22] Detta existerar troligen orsaken mot för att dem evolutionärt besitter utvecklat kooperativa häckningsstrategier, sålunda såsom för att lägga hönsägg inom andra individers bon,[23] samt ta grabb ifall ungar gemensamt.[24]

Båda könen söker efter ett lämplig boplats.

Boet läggs vanligen inom lä mellan några grästuvor, inom ett skreva alternativt på baksidan ett berg, dock ibland helt öppet. Boet brukar bestå från ett grop inom mossan såsom sedan kompletteras tillsammans tång, kvistar samt annat liksom honan rycker loss. Därefter tätas boet tillsammans med ejderdunet liksom honan plockar ifrån sin personlig lekamen, främst ifrån bröstet, samt såsom läggs såsom ett tjock krans inom redet.

Ejdern lägger vanligtvis fyra mot sex grågröna oval form likt honan ruvar egen 25–30 dagar. Ganska snart efter äggläggningsperioden vilket pågår fram mot mitten från april lämnar hanarna honorna samt ger sig långt ut mot havs. då honan lämnar boet, exempelvis på grund av för att födosöka, täcker denna äggen tillsammans dunet, både på grund av för att dem bör hålla värmen samt till för att dölja dem.

Föda

[redigera | redigera wikitext]

Ejdern födosöker antingen genom för att dyka, upp mot 20 meters djup, alternativt genom för att inom ytläge vid ytlig en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig plocka att födas vid bottnen.[18] Den lever från kräftdjur samt blötdjur samt den viktigaste födan utgörs från skalade djur.

Ejdrar tillsammans dunungar går ofta längre in inom vikar på grund av för att söka insekter inom strandkanten. Honorna turas då ifall för att vakta varandras ungar.

Människan samt ejdern

[redigera | redigera wikitext]

Status samt hot

[redigera | redigera wikitext]

Ejdern besitter en många stort internationellt utbredningsområde.

Den globala populationen uppskattas mot 3 100 000–3 800 000 individer varav populationen från v-nigra inom östra Sibirien uppskattas mot 10 000–100 000 häckande par samt cirka 1 000–10 000 övervintrande individer.[1][7] vid bas från detta kategoriserar IUCN arten liksom nära hotad (NT).[1] inom land fångades en antal ejdrar in tillsammans med nät samt röntgades.

Resultatet visade för att 35% från ejdrarna ägde hagelkulor inom kroppen ifrån skadeskjutningar.[25][26]

Status inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Under vikingatiden fångade man många ejder utmed kusterna samt troligen fanns den vanlig nära denna tid.[27] beneath start från 1800-talet jagades ejdern tillsammans med vette samt enstaka grundlig plundring från bon förekom.

Wilhelm von Wright föreslog redan 1851 en skydd mot äggplockning samt ejderjakt beneath häckningssäsongen, något vilket ej ledde mot några resultat.[28] inom slutet från 1800-talet försvann ejdern ifrån flera skärgårdsområden runt Östersjön.[29]

Nedgången fortsatte beneath start från 1900-talet. inom mitten från 1950-talet förbjöds därför vårjakt vid havsfågel inom landet samt ejdern återhämtade sig.

ifrån mitten från 1970-talet äger populationen ökat ifrån cirka 170 000 mot cirka 300 000 par kalenderår 2006. Sedan 2006 besitter detta dock skett enstaka drastisk minskning från häckande ejder inom Östersjön. undersökning visar för att både ejdrar samt dess huvudföda blåmussla lider från kraftig tiaminbrist.[30] Orsakerna på baksidan existerar okända.

tid 2010 kategoriseras ejdern inom Östersjön från Artdatabankens inom rödlista liksom nära hotad, 2015 såsom känslig samt 2020 vilket starkt hotad.[31][32][33]

Jägare inom Kalmar avslöjades 2015 bedriva enstaka många plågsam jaktverksamhet vid ejder. Vittnen beskrev hur flera skadeskjutna ejdrar fick lida enstaka utdragen samt plågsam dödskamp.[34]

Namn

[redigera | redigera wikitext]

Den äldsta kända källa var detta svenska trivialnamnet "ejder" förekommer existerar ifrån 1728 dock namnet existerar tillsammans säkerhet äldre än således.

Arten besitter förr även kallats ejdergås.[27] Utmed delar från Västkusten bör den dialektalt kallats knubbgås[35] samt vid Gotland till ad.[36] Dess vetenskapliga namn mollissima betyder ungefär "mycket mjuk" samt refererar mot dess dun.

Beroende vid ålder besitter ejdern olika folkliga namn. Gamla hanar kallas "guding" samt inom äldre tider på grund av "gudunge"[37] Adulta honor kallas till "åda" alternativt "åd".

numeriskt värde, alternativt en kalenderår gamla hanar, detta önskar yttra icke könsmogna, kallas "hälsing"[38] medan honor inom identisk ålder kallas "skröja".[39] Honor vilket mist sina vanligtvis för fortplantning hos djur kallades förr "skvaggor" alternativt "gråskor".[37] termen åda samt "ejder" äger identisk ursprung, jämför exempelvis isländskans "æðarfugl".[40]

Skattning från ejderdun

[redigera | redigera wikitext]

Dun ifrån ejderhona saluförs såsom detta finaste dunet.

detta äger massiv skyddar mot värmeförlust förmåga samt existerar många lätt.[41] då man utvinner dun ifrån ejder tas detta ifrån boet beneath häckningen. Ejderdun skattas ännu från människor vid Island, inom Skandinavien samt inom Sibirien. Island stod 2009 på grund av cirka 70 andel från den totala försäljningen från ejderdun vid världsmarknaden vilket inom sin tur utgjorde cirka tre ton angående året.[42]

I kulturen

[redigera | redigera wikitext]

Trots för att ejderdun varit en sålunda uppskattat ämne samt lokalt ett nödvändig inkomstkälla, samt trots artens rikliga förekomst inom närheten från människan, dess imponerande sträck samt hanens färgrika klädsel, sålunda förekommer ej ejdern inom speciellt massiv utsträckning inom konsten.

ett konstnär liksom dock avbildade den nära flera tillfällen fanns den svenska målaren Bruno Liljefors samt exempelvis fanns hans Morgonstämning nära havet ifrån 1896 den andra målningen likt konstsamlaren Ernest Thiel köpte varför verket idag finns inom Thielska galleriet inom Stockholm.[43] Ejderfåglar existerar populära likt motiv till figuriner.

modell vid större skulpturer existerar enstaka massiv avbildning från ett guding inom praktdräkt utanför entrén mot Gudhjem Museum vid Bornholm inom land, utförd från den bornholmska keramikern Julie Høm. denna besitter även gjort flera mindre ejdrar inom föremål gjorda av lera och brända i en ugn. ett ytterligare staty finns inom Kerteminde vid Fyn inom land från konstnären John Olsen, uppställd 2013.

Carl Wilhelm Böttiger tillägnade 1851 ejdern ett dikt inom sin poesibok Foglarne,[28] samt poeten Eva Kristina Olsson gav 2011 ut diktsamlingen Ejdervita var termen ejder förekommer nära flera tillfällen.[44]

I vissa städer, exempelvis inom götet, existerar detta populärt för att nyttja betongsuggor inom struktur från ejderhanar inom praktdräkt.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^IUCN 2012 uppger en mindre häckningsområde liksom bara omfattar kusterna från Island, norra Storbritannien, Norge, land samt östnordlig Europeiska Ryssland därför långt österut likt mot Novaja Zemlja.[6]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [abcdef] BirdLife International 2018 Somateria mollissima .

    Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. utgåva 2018.1. Läst 19 månad 2023.

  2. ^Artdatabankens rödlista 2020 PDFArkiverad 23 april 2016 hämtat ifrån the Wayback Machine.
  3. ^Jari Valkama (2019). ”Finsk rödlistning från ejder – Somateria mollissima” (på svenska/finska). Finlands Artdatacenter.

    https://laji.fi/sv/taxon/MX.26419. Läst 22 mars 2022. 

  4. ^ [abcdef] Svensson et al., 2009, sid:36-37
  5. ^ [abc] M. Desholm, T.K. Christensen, G. Scheiffarth, M. Hario, Å (2002) Status of the Baltic/Wadden Sea population of the Common Eider Somateria m.

    mollissima. Wildfowl & Wetlands Trust Wildfowl, vol.53, sid:167-203

  6. ^BirdLife International (2012) Species Range: Somateria mollissima Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. utgåva 2012.2 <www.iucnredlist.org>, Läst 2013-09-28.
  7. ^ [abcdefg] Brazil, 2009, sid:64-65
  8. ^del Hoyo et al., 1992
  9. ^ [abcdefghijklmnopqrstuvwxyzaaabacadaeafagahaiajakal] Hellquist, 2013, sid:36-45
  10. ^Cramp & Simmons (1977) Handbook of the Birds of europe and mittpunkt East and North Africa. Vol.

    1, Oxford University Press, sid:722

  11. ^Clements et al., 2023
  12. ^’’Sverigelistan tillsammans underarter’’, BirdLife land, läst 2024-02-18
  13. ^Paolo Cavallini (1988) Notes on the feeding ecology of two common eiders, Somateria mollissima, in huvud Italy, Bolletino di zoologia, vol.55, sid:323-325
  14. ^Mendall H.

    L. (1980) Identification of eastern races of Common Eider, I: Reed A, (red) Eider Ducks in Canada, Canadian Wildlife Service Report Series Number 47

  15. ^ [ab] Magella Guillemette, Jean-Francois Ouellet (2005) Temporary flightlessness in pre-laying Common Eiders Somateria mollissima: are females constrained bygd excessive wingloading, or bygd minimal flygning muscle ration?, Ibis, vol.147, sid:293-300
  16. ^Garner, Martin (red) (2008) Frontiers in Birding, Birdguides, ISBN 978-1-898110-47-7
  17. ^Magnus Ullman (2006) Färgavvikelser hos fåglar, Vår Fågelvärld, Nr 4, sid:30-31
  18. ^ [ab] Magnus Ullman (2011) Vilken fågel?
  19. ^Goudie R.

    inom, Robertson G. J. & Reed A. (2000) Common Eider (Somateria mollissima), The Birds of North amerika Online (A. Poole, Red.). Ithaca: Cornell Lab of Ornithology.

  20. ^McKinney F. (1961) An analysis of the displays of the europeisk eider Somateria mollissima mollissima (Linnaeus) and the Pacific eider Somateria mollissima v-nigra (Bonaparte), Behaviour (Supplement), nr.7, sid:1-124.
  21. ^Chapdelaine, G., P.

    Dupuis and A. Reed. (1986a). Distribution, abondance at fluctuation des populations d’eider à duvet dans l’estuaire et le golfe ni Saint-Laurent. sid: 6–19 från: Eider ducks in Canada (A. Reed, ed.). Canadian Wildlife Service Report Series nr. 47, huvudstad i kanada, ON.

  22. ^McKinnon, L., H. G. Gilchrist, and K. T. Scribner. 2006. Genetic bevis for kin-based kvinnlig social structure in common eiders (Somateria mollissima).

    Behavioral Ecology 17:614-621.

  23. ^Andersson, M. and P. Waldeck. 2007. Host-parasite kinship in a female-philopatric bird population: bevis from relatedness trend analysis. Molecular Ecology 16:2797-2806.
  24. ^Öst, Markus, Colin W. Clark, Mikael Kilpi, and Ron Ydenberg, "Parental effort and fortplantnings- skew in coalitions of brood-rearing kvinnlig common eiders." The American Naturalist: January 2007
  25. ^”Anskydning af vildt.

    Faglig sammanfattning fra DMU, nr. 569, Konklusioner vid undersøgelser 1997-2005.”. Danmarks Miljøundersøgelser, Miljøministeriet. 11 månad 2006. http://www2.dmu.dk/1_viden/2_Publikationer/3_fagrapporter/rapporter/FR569.PDF. Läst 23 juli 2024. 

  26. ^”Anskydning af vildt. Undersøgelser 2013-2015. Aarhus Universitet”.

    mekanisk narrativ fra DCE - Nationalt Center for Miljø og Energi nr. 70. 5 månad 2015. https://dce2.au.dk/pub/TR70.pdf. Läst 10 juli 2020. 

  27. ^ [ab] Minskning från ejder (Somateria mollissima) inom Östersjön - Joanna Fahlén
  28. ^ [ab] Skandinavisk Fauna Foglarna grupp II, Sven Nilsson, s; 490-91
  29. ^Europeiska kulturlandskap- Hur människan format Europas natur, Urban Emanuelsson, s.

    258.

  30. ^Balk, L., Hägerroth, P., Åkerman, G., Hanson, M ., Tjärnlund, U., Hansson, T., Halgrimsson, G.T., Zebuhr, Y., Broman, D., Mörner, T. & Sundberg, T. (2009). Wildbirdsof declining europeisk species are dying from a thiamine deficiency syndrome. – P N A S 106:12011–12006.http://dx.doi.org/10.1073/pnas.0902903106
  31. ^”Rödlistade arter inom landet 2010” ( PDF). Artdatabanken.

    Sveriges lantbruksuniversitet. sid. 116. Arkiverad ifrån originalet den 7 november 2017. https://web.archive.org/web/20171107105515/https://www.artdatabanken.se/globalassets/ew/subw/artd/2.-var-verksamhet/publikationer/4.-rodlista-2010/274614_inlaga_liten_sid-del2-200-592.pdf. Läst 7 november 2017. 

  32. ^”Fler fågelarter vid Rödlista 2020”. SLU.SE.

    https://www.slu.se/ew-nyheter/2020/4/fler-fagelarter-pa-rodlista-2020/. Läst 17 april 2020. 

  33. ^”Rödlistade arter inom land 2015” ( PDF). Artdatabanken. Sveriges lantbruksuniversitet. sid. 85. Arkiverad ifrån originalet den 7 november 2017. https://web.archive.org/web/20171107104241/https://www.artdatabanken.se/globalassets/ew/subw/artd/2.-var-verksamhet/publikationer/22.-rodlistan-2015/rodlistan_2015.pdf. Läst 7 november 2017. 
  34. ^”Ejderjakt slutar inom fruktansvärt djurplågeri”. Barometern.

    16 oktober 2015. https://www.barometern.se/reagera/ejderjakt-slutar-i-hemskt-djurplageri/. Läst 27 juli 2024. 

  35. ^Bäckman, J. (1871) Folkskolans Naturlära, 3:e upplagan, Zacharias Hæggströms Förlag, huvudstaden, vol.1, sid:180
  36. ^Hasselgren, Henrik Constantin (1909). Gotlands fåglar: deras förekomst samt drag ur deras biologi. 2., öfversedda samt tillökade uppl.

    Uppsala: Almqvist & Wiksell, sid:89

  37. ^ [ab] Södermanlands Allehanda (1873-06-03) sid:4
  38. ^Svenska Akademiens ordbok: Hälsing
  39. ^Svenska Akademiens ordbok: Skröja
  40. ^https://www.saob.se/artikel/?unik=A_0001-0169.22j1
  41. ^Meyers varulexikon, Forum, 1952
  42. ^Islandsbloggen (2009) Misstänker fusk tillsammans med från island ejderdun
  43. ^Linde, Ulf; Nina Öhman (2010). Thielska galleriet.

    sid. 71-72. ISBN 978-91-633-7647-4 

  44. ^https://www.alba.nu/sidor/19835

Källor

[redigera | redigera wikitext]

  • Brazil, Mark (2009) Birds of East Asia, Helm Field Guide, A&C Black Publishers, London, ISBN 978-0-7136-7040-0
  • Clements, J. F., P. C. Rasmussen, T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, T. A. Fredericks, J.

    A. Gerbracht, D. Lepage, A. Spencer, S. M. Billerman, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2023. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2023 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26

  • Hellquist, Alexander (2013) Rasbestämning från ejder, Vår Fågelvärld, Sveriges ornitologiska förening, ISSN 0042-2649, vol.72, nr.6
  • del Hoyo, Josep; Elliott, Andrew & Sargatal, Jordi (eds.) (1992) Handbook of Birds of the World (Volym 1: Ostrich to Ducks).

    Lynx Edicions, Barcelona. ISBN 84-87334-10-5

  • Lars Larsson, Bird of the World, 2001, CD-rom
  • Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas samt Medelhavsområdets fåglar inom fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier detaljer. ISBN 978-91-7424-039-9 
  • Ejder inom Nordisk familjebok (andra upplagan, 1907)

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]