Hur stort är ett halvt a4
Pappersformat
Pappersformat anger måtten vid papper i enlighet med någon överenskommelse alternativt standard. inom majoriteten från världens länder används dem internationella pappersformat likt standardiserats inom DIN samt ISO inom Nordamerika används vanligen andra pappersformat liksom baseras vid mått inom inch. inom land existerar detta vanligaste måttet A4-papper (&#;mm × &#;mm).
Internationella pappersformat
[redigera | redigera wikitext]De numera vanligaste pappersformaten standardiserades inom Tyskland från DIN. Totalt blev tre format standard:
Alla formaten äger bredd-höjd-förhållande 1:√2 (≈,), vilket möjliggör delning utan förändring från proportionerna.
Från start fanns detta även anförande ifall en D-format, dock detta formatet utgick eftersom detta ansågs obehövligt.
vilket internationell standard gäller ISO sedan , dock bara på grund av A- samt B-serierna[källa&#;behövs]. C-serien gäller alltjämt vilket standard DIN inom Tyskland.
SIS gav ut enstaka utvidgad formatserie ifrån A mot G, beskriven inom standarden SS 01 47 idag gällande svensk standard existerar den internationella standarden, tillsammans svensk beteckning SS-EN ISO .
Den innehåller alltså ej längre formatserierna C mot G[källa&#;behövs], trots för att C5 samt C4 existerar dem vanligaste kuvertstorlekarna inom land.
Normalformat
[redigera | redigera wikitext]Normalformat avser för att material (och liknande) äger en visst format, liksom existerar således beskaffat, för att ifall papperets kortsida existerar 1, därför bör långsidan existera lika tillsammans √2 (≈1,).
Endast ifall en sidblad besitter dessa proportioner, är kapabel detta skäras itu vid mitten sidled tillsammans med kortsidan, tillsammans resultatet för att dem numeriskt värde nya delarna får detaljerad identisk proportioner liksom ursprunget. detta plats den tyske fysikern Lichtenberg vilket bevisade detta inom ett artikel inom Göttinger Almanach.
antogs enstaka team inom land i västeuropa (No ) såsom angav för att stämpelpapper skulle existera inom format i enlighet med Lichtenbergs principer. Den lagen fick dock inget effekt då ISO ägde sitt inledande träff ifall ett internationell formatstandard.[1]
Därutöver fordras för att pappersstorlekarna följer fastställda standarder.
Genom för att nyttja systemet till normalformat, därför behöver ej varenda använd pappersstorlek äga speciellt anpassade kuvert, arkivkartonger etc.
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]I den anda från förnuftstro vilket präglade framför allt land i västeuropa efter revolutionen, ville man ersätta varenda gamla mått tillsammans med enhetliga, sammanhängande struktur likt ägde sitt ursprung inom naturen.
liksom utgångspunkt fastställdes metern, likt ursprungligen definierades såsom enstaka tiomiljondel från avståndet mellan ekvatorn samt polen. Ur metern härleddes en struktur från mått samt vikter samt en struktur på grund av pappersformat blev tagna även fram, beneath ledning från Lazare Carnot. Den pappersstorlek ifrån vilken samtliga övriga genom tudelning skulle behärska tas fram, ägde måtten × 1&#;&#;mm samt därmed ytan enstaka kvadratmeter.
detta franska systemet till pappersformat föll emellertid inom glömska dock återupplivades vid talet inom Tyskland, var pappersformaten senare fastställdes inom DIN-systemet. Införandet från DIN plats resultatet från en jobb kemisten Wilhelm Ostwald påbörjade samt liksom slutfördes från ingenjören samt matematikern Walter Porstmann.[2] Därefter äger systemet införts inom en stigande antal länder, dock ännu inom start från talet ej inom flera från dem anglosaxiska länderna.
Storbritannien anammade dock A-formaten inom slutet från talet inom samband tillsammans med för att man var övergick mot Internationella måttenhetssystemet (SI, Système International d'Unités).
Föråldrade format
[redigera | redigera wikitext]Fram mot talet användes en formatsystem, likt bygger vid grundformatet folio, exempelvis oktavformatet(8:o) samt kvarto(4:o).
Duodesformat alternativt bara duodes, ofta skrivet o, fanns enstaka ytterligare storleksbeteckning använd framförallt nära boktryckning på grund av den tidens pocketböcker. Duodes existerar ett ingenjörsmässig begrepp samt egentligen ej avsedd för att ange ett storlek. Den innebär för att varenda blad likt användes nära tryckningen viks, sålunda för att detta bildar tolv ark inom den färdiga boken.[3]
Olika formatserier
[redigera | redigera wikitext]A-serien
[redigera | redigera wikitext]Från den ovannämnda grundstorleken tillsammans arean enstaka kvadratmeter (och därmed måtten &#;×&#;1&#; mm) skapades den därför kallade A-serien.
inom denna härleddes varenda storlekar (utom den största) ifrån detta närmast större formatet genom för att den närmast större storleken delades inom numeriskt värde delar sidled tillsammans dess kortsida. Härvid ströks bråkdelar från millimeter. Pappersstorleken benämndes efter vilken serie liksom den ingick inom samt efter hur flera gånger papperet tudelats till för att nå den aktuella storleken.
en material inom formatet A4 ingår alltså inom A-serien samt äger skapats genom för att grundstorleken (A0) besitter tudelats fyra gånger. en A4-papper blir därmed 1/16 från storleken vid en A0 (alltså &#;mm&#;×&#;&#;mm). varenda pappersstorlek existerar alltså hälften sålunda massiv liksom den närmast större storleken.
B-serien
[redigera | redigera wikitext]A-serien uppfyllde emellertid långt ifrån varenda behov, varför enstaka hjälpserie, kallad B-serien, infördes.
B-seriens pappersstorlekar hamnar mitt emellan dem storlekar likt ingår inom A-serien. B-seriens bas existerar B0, tillsammans med måtten 1&#;&#;×&#;1&#;&#;millimeter. en blad inom storleken B4 hamnar mellan A4 samt A3 inom storlek. en modell vid ett dagblad inom B5-format existerar Kalle Anka & C:o. Även dem vanligaste formaten till posters/affischer säljs inom format ur B-serien.
50x70 cm motsvarar B2 samt 70x cm motsvarar B1.
C-serien
[redigera | redigera wikitext]En ytterligare hjälpserie infördes även till för att innehåll behoven från flera storlekar. Denna C-serie besitter liksom bas C0, tillsammans måtten &#;×&#;1&#;&#;millimeter. en text inom C4-storlek ligger inom storlek emellan A4 samt B4.
en praktiskt modell vid C4-storlek existerar dem kuvert likt används på grund av ovikta A4-papper.
D-serien samt F-serien
[redigera | redigera wikitext]Tidigare fanns även ett D-serie insprängd mellan B-serien samt nästa större A-format. detta fanns även serierna E, G samt F, insprängda emellan A, C, B samt D. detta finns dock sällan behov från denna finindelning samt D- samt F-serierna används inom stort sett inte någonsin.
E-serien
[redigera | redigera wikitext]E-serien ger format vilket existerar mindre än C-seriens format. detta används på grund av innerkuvert (svarskuvert). Vanligaste användning existerar E5 samt E6. Exempelvis en E6-kuvert går noggrann in inom en C6-kuvert, dock existerar ändå tillräckligt stort på grund av för att rymma något inom A6, en A4-ark vikt numeriskt värde gånger mot 4&#;delar.
angående man behöver ytterligare en lager från kuvert är kapabel man lägga allt detta inom en G6-kuvert. Praktiskt nära reklamutskick.
Ett specialformat på grund av kuvert existerar E65 (i Nordamerika kallat C6/C5), &#;×&#;&#;mm. detta rymmer tillsammans 13&#;mm marginal en A4-ark vikt inom tre delar vid längden (99&#;×&#;&#;mm).
F-serien&#;[4]
[redigera | redigera wikitext]För konstnärsändamål (akvarellpapper o&#;d) finns F-serien. Denna serie numreras inom omvänd ordning relativt ISO-serierna, d&#;v&#;s. F0 existerar minimalt samt F50 störst. enstaka vanlig storlek vid block på grund av skissarbete (kroki) existerar F3. dem mått liksom exemplifieras inom tabellen nedan existerar avrundade värden, likt innehåller marginaler till tavelramar m&#;m.
identisk mått tillämpas även till målarduk inom spännramar.
Detta sidoförhållande, gyllene snittet, anses äga särskilt stort skönhetsvärde.
Ett liggande format kallas inom engelskt språkbruk landscape, eftersom landskapmålningar brukar avbildas vid detta sätt. Analogt kallas en stående format portrait, eftersom porträtt brukar avbildas vid detta sättet.
Dessa beteckningssätt på grund av liggande samt stående format används inom överfört bemärkelse ej bara vid konstverk, utan på grund av vilket såsom helst, vars läge skall anges.
| Beteckning | cm | Sidoförhållande |
|---|---|---|
| F0 | 10 × 15 | 1, |
| F1 | 16 × 22 | 1, |
| F2 | 19 × 24 | 1, |
| F3 | 22 × 27 | 1, |
| F4 | 24 × 33 | 1, |
| F5 | 27 × 35 | 1, |
| F6 | 33 × 41 | 1, |
| F8 | 38 × 46 | 1, |
| F10 | 46 × 55 | 1, |
| F12 | 50 × 61 | 1, |
| F15 | 54 × 65 | 1, |
| F20 | 60 × 73 | 1, |
| F25 | 65 × 81 | 1, |
| F30 | 73 × 92 | 1, |
| F40 | 81 × | 1, |
| F50 | 89 × | 1, |
G-serien
[redigera | redigera wikitext]Denna serie existerar mindre vanlig, dock används ibland på grund av diverse trycksaker.
Vanligaste exemplet existerar avhandlingar samt examensarbeten nära högskola samt högskolor, liksom ofta använder formatet G5. Alltsedan talet används formatet G5 även till flera svenska rollövning, mot modell dem ursprungliga versionerna från Drakar samt Demoner samt Mutant.
Speciella normalformat
[redigera | redigera wikitext]Till systemet tillsammans med normalformat äger även skapats speciella format likt ej existerar egentliga normalformat, dock vilket används tillsammans tillsammans sådana.
ett plusgiroblankett äger mot modell formatet A65, vilket betyder för att dess höjd motsvarar den hos enstaka liggande A6, medan bredden motsvarar den hos ett liggande A5. mot detta passar kuvert M
Till konstruktionsritningar förekommer en liggande pappersformat tillsammans med måtten × &#;mm. detta äger identisk långsida likt långsidan hos en A0, samt identisk kortsida liksom kortsidan hos en A1.
Formatet kallas ibland till "A01", samt ibland på grund av "A1S". Även "A0" anges ibland inom formatrutan, dock detta existerar missvisande.
Utöver A, B samt C-serien äger även ytterligare serier skapats.
Ett speciellt svenskt format likt används inom tryckta versioner från Svensk Författningssamling existerar G5S, x mm.
detta svenska statsformatet besitter ej kunnat inordnas inom ytterligare svensk alternativt internationell standard. Sveriges standardiseringskommission SIS äger emellertid till skolböcker, fackböcker samt tidskrifter antagit en standardformat G5, vars mått, x mm, ligger många nära statsformatet[5]. Orsaken mot för att detta speciella format blev tagna fram, fanns för att detta tämligen väl motsvarar dem äldre mått liksom författningstrycket haft.
Eurosize existerar beteckningen vid en format vilket ofta används inom reklamsammanhang. Måtten existerar × &#;mm. modell var detta används existerar inom reklamen inom busskurer. en annat namn vid formatet existerar adshel.
I vissa typer från bläckstråleskrivare används en pappersformat såsom kallas A3+, tillsammans med måtten × &#;mm.
Införande inom Sverige
[redigera | redigera wikitext]infördes statliga normer på grund av material samt pappersformat. infördes ett normalpappersförordning angående dem blad, bläck samt skrivmaskins- samt stämpelfärger vilket skulle användas mot vissa offentliga handlingar. preciserades inom en cirkulär dem statliga normalformaten mot numeriskt värde serier: folioserien likt bildades genom delning från arket × , samt kvartoserien liksom bildades genom delning från arket × &#;mm.
Serierna ägde tio fastställda format tillsammans tillhörande kuvertstorlekar.[6]
Genom Kungl. Maj:ts kungörelser samt cirkulär från den 14 september (SFS ) bestämdes för att normalformat skulle börja användas inom offentlig förvaltning samt hur införandet skulle ske.
- Kungl. Maj:ts kungörelse från den 14 september (SFS ) fastställde mått samt vikt till dem text vilket ifrån den 1 januari skulle användas.
Undantag gjordes på grund av redan anskaffade lager från sidblad, blanketter samt dylikt, vilket fick användas fram mot den 1 januari Därefter fick endast dyrare blanketter, påbörjade räkenskapsböcker tillsammans mera från dem gamla formaten användas.
- I Kungl. Maj:ts cirkulär från identisk datum (SFS ) meddelades anvisningar rörande mått samt standard nära förvärv från sidblad på grund av statens behov.
- Kungl.
Maj:ts cirkulär från identisk datum (SFS ) framhöll vikten från för att även handlingar vilket insändes från kommuner, företag samt enskilda skulle hålla dem fastställda måtten.
- I Kungl. Maj:ts kungörelse från identisk datum (SFS ) gavs föreskrifter på grund av vissa blanketter hos länsstyrelserna samt fögderiförvaltningen.
Formattabell
[redigera | redigera wikitext]| A | B | C | G | |
|---|---|---|---|---|
| 0 | × 1&#; | 1&#; × 1&#; | × 1&#; | × |
| 1 | × | × 1&#; | × | × |
| 2 | × | × | × | × |
| 3 | × | × | × | × |
| 4 | × | × | × | × |
| 5 | × | × | × | × |
| 6 | × | × | × | × |
| 7 | 74 × | 88 × | 81 × | 84 × |
| 8 | 52 × 74 | 62 × 88 | 57 × 81 | 59 × 84 |
| 9 | 37 × 52 | 44 × 62 | 40 × 57 | 42 × 59 |
| 10 | 26 × 37 | 31 × 44 | 28 × 40 | |
| 65 | 99 × | |||
| 01 | × |
Nordamerikanska pappersformat
[redigera | redigera wikitext]I USA, Kanada samt Mexiko äger dem internationella pappersformaten ej fått något riktigt genomslag, tillsammans undantag på grund av högskola samt föreningar tillsammans med många internationell korrespondens.
detta vanligaste pappersformatet inom dessa länder, liksom används var andra länder använder A4, kallas Letter.
| Namn | mått (inch) | mått (mm) | bredd/höjd-förhållande |
|---|---|---|---|
| Letter | 11 × 8½ | × | , |
| Legal | 14 × 8½ | × | , |
| Junior Legal | &#; 8 × 5 | × | , |
| Ledger | 17 × 11 | × | , |
| Tabloid | 11 × 17 | × | , |
Letter existerar detta vanligaste formatet på grund av skrivelse, handelsdokument etc.
Legal existerar, vilket namnet antyder, bekräftat format till offentliga handlingar tillsammans med juridiskt innehåll samt liknande.
Tabloid existerar ungefär sålunda stort vilket A3. Formatet på grund av tidningar anges flera gånger liksom tabloidformat, dock detta existerar inom press-sammanhang ej någon detaljerad definition, utan kunna innebära avvikande dimensioner inom förhållande mot detta nordamerikanska tabloid.
Amerikanska representanter inom ISO besitter sagt sig behärska acceptera ett minskning ifrån mot &#;mm vid bredden, dock tillsammans med nuvarande förvaringsutrustning är kapabel man ej ändra mot A4-höjd.[7]
Nordamerikanska kuvertformat
[redigera | redigera wikitext]Det nästa existerar bara en urval.[8] detta finns ingen genomgående systematik inom valet från nummerbeteckningarna.
Utöver detta förekommer enstaka uppsjö tillsammans med varierande dimensioner.
| Beteckning | Dimension (mm) |
|---|---|
| #1 | &#;×&#; |
| #3 | &#;×&#; |
| #6 | &#;×&#; |
| #7 | 95&#;×&#; |
| #8 | &#;×&#; |
| #9 | 98&#;×&#; |
| #10 | &#;×&#; |
| #11 | &#;×&#; |
| #12 | &#;×&#; |
| #14 | &#;×&#; |
| #15 | &#;×&#; |
| #16 | &#;×&#; |
| DL | &#;×&#; |
samt DL motsvaras ungefär från svenskt kuvert M65 (&#;×&#;&#;mm), liksom passar en A4-papper vikt inom 3 delar vid höjden.