Vad använder man oljan till
Petroleum
Petroleum (av grekiskans petra, 'klippa', samt oleum, 'olja'), även kallat mineralolja, bergolja, råolja samt ibland nafta (från arabiskan samt persiskan naft alternativt vid arabiska نفط), existerar enstaka tunnflytande mörk vätska liksom naturligt förekommer inom delar från berggrunden.
Denna vätska existerar ett blandning från hundratals olika kolväten, likt bildas från växter samt varelse vilket ej hinner förmultna, inom enstaka process likt antas ta ungefär 100 000 tid beneath naturliga förhållanden. processen att extrahera eller ta ut något från stora mängder petroleum sker främst genom oljeborrning inom oljefyndighet.
Petroleumprodukter
[redigera | redigera wikitext]Råolja existerar ett från flera energikällor vars lagrade energi äger sitt ursprung inom solen.
Genom miljoner års tillväxt besitter organiskt ämne likt härstammar ifrån djur- samt växtdelar lagrats genom för att bergarter lagrats ovanpå dessa. Högt tryck samt värme äger sedan omvandlat materialet mot kolväten. detta existerar tackar vare detta förlopp såsom olja, kol samt naturgas kallas fossila drivmedel (fossil betyder uppgrävd). Råolja består mot största delen från kolväten.
bota denna process förekommer huvudsakligen vid havsbottnar inom ett syrefattig miljö var kolvätena ej kunna oxidera. Processen sker ständigt dock vid bas från vår långt större förbrukning från olja kommer den ej för att behärska ersättas från nya råoljelager inom identisk takt, därav benämningen icke förnyelsebar energi. Olja tros härstamma främst ifrån förhistoriska plankton samt alger, medan växtdelar förvandlas mot kol.
Kolväten existerar dock enklare än berg samt dricksvatten samt förflyttar sig därför uppåt mot jordens yta. Den olja såsom bildar oljefyndighet existerar den lilla sektion olja liksom vid bas från hinder inom jordskorpan ej kunnat nå ytan var den skulle konsumeras från bakterier.[1]
Petroleum besitter ett rad användningsområden däribland vilket bränsle till motordrivna fordon, inom struktur från bensin.
Den process petroleum behöver vandra igenom på grund av för att man skall behärska dela upp den inom gasol, bensin, flygbränsle, diesel- samt villaolja, tunga eldningsoljor, asfalt (bitumen) kallas raffinering samt sker inom en raffinaderi. Principen till en raffinaderi existerar för att ta artikel vid den speciella egenskap för att varenda kolväte innehar ett viss kokpunkt.
tackar vare denna egenskap hos kolvätena förmå man tillsammans med hjälp från temperaturskiftningar separera råoljan inom olika varor liksom tidigare nämnts. dem lättaste ämnena går ut ur fraktioneringskolonnens högst belägna ledningar, inledningsvis gasol, därefter bensin samt därför vidare. dem lågor såsom ofta förekommer nära fraktioneringskolonner existerar ett förbränning från dem lätta gaserna.
Dessa används liksom raffinaderibränsle alternativt inom andra processer dock ofta besitter man ingen tillfälle för att nyttja dem, därav lågorna.
Eftersom marknadens efterfrågan ej ständigt existerar densamma liksom utbudet besitter man chans för att nära ännu fler processer producera nya varor från exempelvis tyngre oljor såsom inom dagens läge ej existerar efterfrågade inom lika massiv utsträckning vilket enklare komponenter.
tackar vare enstaka process såsom kallas termisk krackning förmå man vid bekostnad från dem tyngre råoljeprodukterna producera mer från mot modell den mer efterfrågade produkten bensin. Termisk krackning går ut vid för att avbryta ner dem långa kolväte-molekylerna mot mindre samt därmed producera enstaka mer lättflytande olja såsom möjliggör större bensinutvinning.
Krackning existerar en samlingsnamn till enstaka rad olika processer vilket möjliggör mer varierad alternativt önskad oljeproduktion.[2]
Vid fraktionerad destillering kunna man främst skilja vid sex fraktioner:[2]
| Fraktion | Antal kolatomer i kolväte | Kokpunkt- intervall (°C) | Användningsområde |
|---|---|---|---|
| Gaser | 1 – 4 | <50 | Bränsle: naturgas, gasol |
| Råbensin | 5 – 10 | 50 – 200 | Bränsle: bensin Lösningsmedel: petroleumeter, fläckborttagningsmedel |
| Råfotogen | 11 – 18 | 175 – 250 | Bränsle: flygbränsle, fotogen Lösningsmedel: lacknafta |
| Brännoljor | >15 | 250 – 300 | Bränsle: dieselolja, eldningsolja Krackning: beskrivning från bland annat bensin samt mindre kolväten |
| Smörjoljor | >16 | 300 – 370 | Smörjoljor samt smörjfetter Paraffin, vaselin |
| Destillationsrest | – | >370 | Bränsle: tjock eldningsolja Bitumen (asfalt) |
––––––––––––
Temperaturerna inom tabellen existerar ungefärliga, samt kunna variera beroende vid raffinaderi samt typ från råolja
Gasfraktionen
[redigera | redigera wikitext]Gasfraktionen kallas den fraktion likt nära 20 °C existerar gasformig samt består mot största delen från metan (+75 %), etan(6 – 10 %) samt propan samt butan(5 – 8 %).
Gasen tas ofta grabb ifall direkt nära borrarbete, dock avgörande kvantiteter erhålls även nära destillering. Gasfraktionen används ofta mot bränsle. Metan brukar då kallas naturgas, propan samt butan gasol.
Råbensin (nafta)
[redigera | redigera wikitext]Råbensinen alternativt nafta kallas den näst maximalt lättkokade fraktionen inom petroleum samt den består mot största sektion från kolväten tillsammans mellan 5 samt 12 kolatomer.
Råbensinen brukar innehålla ett hel sektion svavel samt måste genomgå ytterligare rening innan den förmå användas. Efter ytterligare destillering kunna råbensin delas upp inom petroleumeter (lättbensin; kokintervall 35 °C – 60 °C), vilket används liksom lösningsmedel samt bensin, såsom används vilket motorbränsle.
Råfotogen
[redigera | redigera wikitext]Liksom råbensin måste råfotogen renas ifrån svavelföreningar samt renas genom avdunstning ytterligare.
Ur denna fraktion framställs bland annat flygbränsle, fotogen samt lösningsmedel liksom lacknafta samt thinner.
Rent historiskt fanns fotogen den viktigaste petroleumprodukten samt användes inom oljelampor, sedermera fotogenlampor. detta introducerades inom mitten från 1800-talet samt blev en billigt alternativ mot valolja liksom tidigare användes inom belysning.
nära den tiden ägde man heller ingen sann användning från naturgas samt bensin därför den brändes upp.[2]
Brännoljor
[redigera | redigera wikitext]Ur denna fraktion framställs bland annat dieselolja samt brännolja. ett hel sektion koncentrat från denna fraktion behandlas inom enstaka process liksom kallas krackning var kolvätena bryts ner mot mindre kolväten.
Smörjoljor
[redigera | redigera wikitext]Denna fraktion används bland annat mot skildring från smörjoljor såsom mot modell motoroljor samt paraffinoljor. koncentrat liksom existerar inom fast form eller gestalt nära rumstemperatur förmå användas mot för att framställa smörjfetter, vaxer, paraffin samt vaselin (petrolatum).
Liksom tillsammans med brännoljorna används många från denna fraktion mot krackning.
Destillationrest
[redigera | redigera wikitext]Destillationresten existerar den tjockflytande olja såsom blivit kvar efter destillationen. dem mer lättflytande delarna från denna fraktion används såsom brännolja, dem delar likt existerar inom fast struktur förmå blandas tillsammans småsten (singel) mot asfalt samt användas likt vägbeläggning.[2]
Övriga petroleumprodukter
[redigera | redigera wikitext]Alkener samt alkyner likt erhålls ifrån krackningen förmå bland annat användas mot skildring från plaster, eten är kapabel bland annat omvandlas mot polyetenplast alternativt etanol, kolväte används bland annat mot tillverkning från polypropen samt propanol.
Petroleum är kapabel även existera rikt vid aromatiska föreningar exempelvis bensen samt toluen, samt dessa tas mot existera samt används vilket utgångsämnen inom kemisk industri.
Kemiska egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Normalliter samt volymliter
[redigera | redigera wikitext]Petroleumprodukter äger massiv volymutvidgningskoefficient; cirka enstaka liter per m³ samt grad.
Därför använder man ofta normalliter samt normalkubikmeter såsom måttenhet. Normalliter avser volymen nära 15 grader Celsius. Formler till omräkning ifrån volymliter mot normalliter kräver för att temperaturen samt densiteten på grund av produkten inom fråga existerar känd.
Bildande
[redigera | redigera wikitext]Råolja äger skapas ur uråldrig biomassa.
Dagens råolja existerar en fossilt bränsle, likt skapats ur fossiliserade förhistoriska varelse, plankton samt alger, vilka samlats inom massiv mängd vid sjö- samt havsbottnar samt var skyddats ifrån kemisk reaktion med syre samt nedbrytning från syrefattigt dricksvatten. ovan många långa tidsrymder äger detta organiska materialet blandats tillsammans med lera samt begravts beneath tunga lager sediment, vilket resulterat inom värme samt högt tryck.
Processen besitter gjort för att detta organiska materialet omvandlats, ursprunglig mot en vaxliknande ämne (kerogen), samt därefter tillsammans högre värme mot vätskeform. (Kol besitter bildats vid identisk sätt, dock inom stället ur förhistoriska växtdelar, främst landväxter.)
Forskare nära Pacific Northwest National Laboratory besitter utvecklat ett teknik såsom är kapabel utföra alger mot olja inom loppet från enstaka 60 minuter.
Algslam hettas upp mot enstaka temperatur från 350 grader Celsius beneath en tryck vid 200 dryckesställe inom lite mindre än 60 minuter. Resultatet blir då enstaka råolja, vilket inom sin tur kunna användas mot för att framställa vanlig bensin, diesel alternativt flygplansbränsle[3].
Historia
[redigera | redigera wikitext]Människan besitter länge, inom tusentals tid, haft uppfattning ifall råoljans existens, dem beskrivs bland annat från Plinius den äldre samt Herodotos.[4] dem inledande oljekällorna borrades inom Kina beneath 300-talet.
Oljan brändes till för att framställa krydda från saltvatten. nära 900-talet byggde man stora rörledningar ifrån oljekällor.
I takt tillsammans med för att utvecklingen gick vidare kunde man nyttja olja till ett mängd ändamål, bland annat inom form eller gestalt från bitumen till försegling från både båtar samt textilier, smörjmedel tillsammans med mera.
Utöver detta använde man råolja likt bränsle på grund av facklor. Sakta dock säkert ökade råoljans användningsområden, ej minimalt beneath renässansen vid 1300- samt 1400-talet, då olja började användas inom medicinen.
1800-talet
[redigera | redigera wikitext]Det plats ursprunglig beneath 1800-talet inom samt tillsammans med den fabriksrelaterade revolutionens framfart vilket enstaka ökad efterfrågan på grund av en billigt, rent samt praktiskt användbart bränsle uppstod.
då enstaka skotskkemist samt geolog nära namn James ung uppfann fotogen 1852, främst på grund av användning såsom bränsle inom belysning, skapades den inledande riktiga oljeprodukten tillsammans med potential till massförsäljning. Följaktligen ledde fotogenupptäckten mot för att man började borra efter råolja eftersom öppna källor alternativt sålunda kallade "yt-källor" ej räckte långt, man ville åt dem stora källorna.
Den inledande lyckade borrningen ägde utrymme inom Tyskland beneath 1850-talet. detta plats dock inledningsvis då namn Drake hittade ett oljekälla inom Oil Creek, Pennsylvania, USA, såsom fotogen började sälja mot den stora massan. beneath identisk decennium kom man fram mot enstaka rad varor likt kunde skapas från råolja varav bensin existerar den maximalt nyttja idag.
1900-talet
[redigera | redigera wikitext]I samt tillsammans med för att inledande världskriget bröt ut 1914 uppkom en stort energibehov. Oljan kunde gott samt väl täcka detta nödvändigheten, samt då väl bilen blev fanns mans egendom vid 1920-talet, främst inom USA, skapades enstaka enorm efterfrågan vid bensin såsom gjorde för att tillväxttakten fullkomligt exploderade inom oljebranschen.
Därmed ägde oljan befäst sin position såsom ett från dem viktigaste råvarorna inom detta moderna samhället.
Det nation såsom ägde kommit längst bort vad gäller både konsumtion samt tillväxt från petroleum fanns USA. var ägde stora oljebolag skapats såsom mot för att börja tillsammans med utvann petroleum enbart inom landet samt inom Mexiko.
Fram mot 1960-talet plats USA sålunda gott vilket självförsörjande, dock då konsumtionen ägde gått förbi produktionen började man bli alltmer beroende från främst region tillsammans med dess enorma tillgångar från petroleum. Både land i västeuropa samt Storbritannien ägde sedan inledande världskriget ett massiv oljeproduktion inom sina kolonier inom region (de fanns kolonier ungefär fram mot 1945).
Därmed ägde man helt samt hållet bundit sig mot en beroende från olja ifrån region.
I flera decennier kunde den industrialiserade världen importera prisvärd olja ifrån region. beneath 1970-talet skedde dock ett rad politiska samt militära händelser likt omöjliggjorde ett fortsatt stadig samt prisvärd oljeimport ifrån området, den sålunda kallade oljekrisen ägde påbörjats.
detta liksom skedde fanns för att dem stora oljeproducerande länderna inom region inom protest mot den israeliska statens militära handlingar beneath Oktoberkriget 1973 slutade sälja utomlands råolja mot västra europa samt USA. således småningom slutade krisen dock ett betydelsefull förändring ägde skett. detta ägde bildats ett kartell bland dem oljeproducerande länderna inom region (Iran, Irak, Kuwait, Qatar, Saudiarabien samt Förenade Arabemiraten) samt Libyen, Venezuela, Algeriet, Nigeria samt land.
Dessa elva länders oljekartell står idag till 40 % från världens råoljeproduktion samt ungefär 75 % från råoljereserverna. Kartellen ägde inom uppgift för att på grund av dessa utvecklingsländer försöka producera ett därför gynnsam handelsplats liksom möjligt genom för att tillsammans kvoter på grund av dem enskilda medlemsländerna försöka göra stabil priset på grund av råolja.
Dessa omvälvande händelser på grund av dem oljeberoende industriländerna bidrog inom många upphöjd grad mot ökade satsningar vid andra energiformer, likt kolkraft, vindkraft samt vattenkraft. Man började även utforska nya platser på grund av oljeutvinning, bland annat inom Nordsjön.
Oljekriserna 1973 samt 1979 påverkade konsumtionsmönstren kraftigt, dock inom mitten från 1980-talet plats råoljeproduktionen åter inom identisk accelererande ökningstakt likt före krisen samt beroendet från petroleum befästes.
vid bas från råoljans ledande roll liksom bränsle till bland annat transporter samt jordbruk besitter den blivit mer alternativt mindre enstaka maktfaktor likt förmå erhålla många stora konsekvenser till den världspolitiska utvecklingen. såsom jämförelse är kapabel nämnas oljans innebörd till hur andra världskriget slutade. Tysklands begränsade resurser mot olja bidrog mot nederlaget 1945.
andra konflikt var olja spelat enstaka nödvändig roll existerar Iran–Irak-kriget, Kuwaitkriget samt Irakkriget. dem flesta länder äger oljereserv inom incident från konflikt alternativt andra kriser.
2000-talet
[redigera | redigera wikitext]I samt tillsammans med införandet från färsk teknologi, därför kallad frackning äger beroendet från uppumpad olja minskat något.
Klassificering
[redigera | redigera wikitext]Petroleumindustrin klassificerar "råolja" efter dess geografiska ursprung (exempelvis West Texas Intermediate, WTI alternativt Brent) samt efter dess relativa vikt alternativt viskositet likt existerar en mått vid vätskans konsistens ("lätt", "mellan" alternativt "tung"); inom branschen brukar man kalla ett viss typ från petroleum på grund av "SÖT" såsom innebär för att detta innehåller relativt lite svavel alternativt "SUR" liksom innebär för att den innehåller avgörande mängder svavel samt därmed behöver raffineras ytterligare på grund av för att tillgodose dem olika produktkvoterna.
De internationella referensfaten är:
- Brent Blend (kallas ofta enbart Brent), består från 15 råoljetyper ifrån fält inom uppbränd samt Ninian-systemen inom East Shetland Basin inom Nordsjön. Petroleum ifrån Europa, Afrika samt region (som säljs mot västvärlden) värdesätts (i regel) inom jämförelse tillsammans Brent Blend-oljan, alltså existerar Brent-oljan ett sålunda kallad referensolja.
- West Texas Intermediate (WTI) på grund av nordamerikansk olja.
- Dubai, används vilket riktlinje på grund av Asien samt Stilla havs-regionen på grund av Middle East Oil
- Tapis, (från Malaysia, används liksom referensolja till enkel Far East-olja)
- Minas, (från land, används liksom referensolja till massiv Far East-olja)
- "OPEC-korgen" består av:
Prissättning
[redigera | redigera wikitext]Priset vid petroleum bestäms mot ett ganska central sektion såsom ett reaktion vid kriser alternativt konjunkturnedgångar inom dem större ekonomierna, eftersom finansiell tillbakagång reducerar efterfrågan vid olja kraftigt.
Sedermera försöker den internationella kartellenOPEC nyttja sitt påverkan ovan resurser vid petroleum på grund av för att göra stabil, höja alternativt sänka priset vid petroleum.
Produktion samt konsumtion
[redigera | redigera wikitext]Uppskattning från den dagliga konsumtionen från petroleum inom dem stater liksom använder upp mest:
| Land | 2002 | 2003 | Andel 2003 | 2008 |
|---|---|---|---|---|
| USA | 19 761 | 20 080 | 25,1 % | 19 497 |
| Kina | 5 379 | 5 982 | 7,6 % | 7 831 |
| Japan | 5 359 | 5 451 | 6,8 % | 4 784 |
| Indien | 2 374 | 2 426 | 3,1 % | 2 962 |
| Ryssland | 2 480 | 2 503 | 3,4 % | 2 916 |
| Tyskland | 2 714 | 2 664 | 3,4 % | 2 569 |
| Brasilien | 1 853 | 1 817 | 2,3 % | 2 485 |
| Saudiarabien | 2 376 | |||
| Kanada | 2 068 | 2 149 | 2,6 % | 2 261 |
| Sydkorea | 2 282 | 2 303 | 2,9 % | 2 174 |
| Mexiko | 1 835 | 1 864 | 2,3 % | 2 128 |
| Frankrike | 1 967 | 1 991 | 2,6 % | 1 986 |
| Iran | 1 741 | |||
| Storbritannien | 1 709 | |||
| Italien | 1 943 | 1 927 | 2,5 % | 1 639 |
| Hela världen | 76 631 | 78 112 | 100,0 % |
Värdena anges inom tusentals tallrik.
1 tallrik = 159 liter.
Konsumtionen per capita existerar hos industriländerna uppenbarligen många högre än hos utvecklingsländerna. mot modell existerar konsumtionen inom USA kalenderår 2003 26,0 tallrik per invånare samt inom Tyskland plats detta ungefär 11,7 tallrik medan förbrukningen inom Kina existerar 1,7 tallrik, Indien 0,8 tallrik samt Bangladesh endast 0,2 tallrik.
USA konsumerar nästan läka sin produktion.[5]
Sverige
[redigera | redigera wikitext]Oljeproduktion inom Sverige
[redigera | redigera wikitext]Redan vid 1930-talet genomförde Skånska Cement AB enstaka borrarbete efter gas nära en samling dokument eller en elektronisk lagring av data Hajdar vid norra Gotland. detta gav dock ej några affärsmässig påverkan.
Detta följdes från provborrningar från SGU beneath 1960-talet. nära borrningarna påträffades spår från olja. 1 augusti 1969 startade Oljeprospektering AB, OPAB, sin aktivitet vid Gotland. Den inledande provborrningen fanns Faludden 1. beneath 241 borrningar genomfördes beneath dem 17 tid vilket OPAB bedrev aktivitet vid Gotland.
Oljeproduktion startade 1974, samt fanns fördelad ovan 12 områden vid norra Gotland samt 6 områden vid södra Gotland. beneath den period likt OPAB bedrev verksamheten utvanns 69 022 m³ vid norra Gotland, samt 9 259 m³ vid södra Gotland, vilket tillsammans motsvarar cirka enstaka halv miljonfat. inom femte månaden i året 1987 tog Gotlandsolja AB ovan verksamheten samt den bedrevs fram mot 1993.
inom Gotlandsolja AB:s regi utfördes 82 borrningar såsom gav 30 000 m³ olja.[6][7]
Oljeleveranser inom Sverige
[redigera | redigera wikitext]Leveranser inom miljoner m³, utan att inkludera leveranser mot utrikessjöfart. Uppgifterna kommer ifrån Svenska Petroleuminstitutet, SPBI Branschfakta 2019:
| Produktgrupp | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 1990 | 1970 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Fordonsgas, (bensinekvivalent) | 0,17 | 0,19 | 0,18 | 0,18 | ||
| Motorbensin | 2,95 | 3,20 | 3,34 | 3,47 | 5,63 | 3,78 |
| E85/ED95 | - | 0,06 | 0,07 | 0,11 | ||
| E85 | 0,07 | |||||
| Ren FAME (B100) | 0,14 | 0,07 | 0,08 | 0,18 | ||
| Ren HVO (HVO100) | 0,46 | 0,56 | 0,26 | 0,03 | ||
| Dieselbränsle | 6,10 | 5,82 | 5,86 | 5,80 | 2,78 | 2,19 |
| Flyg-/övriga bränslen | 1,36 | 1,36 | 1,27 | 1,11 | 1,05 | 0,88 |
| Eldningsolja 1 (låg svavel) | 0,54 | 0,62 | 0,75 | 0,77 | 3,30 | 8,88 |
| Övriga eldningsoljor | 0,57 | 0,15 | 0,19 | 0,18 | 1,80 | 14,64 |
| Summa | 12,35 | 12,02 | 11,99 | 11,84 | 14,56 | 30,37 |
Marknadsandelar 2018 (2017) inom land.
Uppgifterna kommer ifrån Svenska Petroleuminstitutet, SPBI Branschfakta 2019:
| Företag | Motorbensin | Dieselbränsle* | Eldningsolja 1 |
|---|---|---|---|
| OKQ8 | 26,6 % (26,0 %) | 22,6 % (22,5 %) | 26,1 % (22,1 %) |
| Preem | 18,4 % (19,6 %) | 34,5 % (34,4 %) | 52,2 % (57,9 %) |
| Circle K | 34,7 % (33,9 %) | 27,1 % (27,6 %) | 0,0 % (0,0 %) |
| St1 | 19,6 % (19,9 %) | 14,2 % (14,5 %) | 22,7 % (23,5 %) |
| Övriga | 0,6 % (0,6 %) | 1,6 % (1,0 %) | –1,0%(-3,4%) |