Vad är statsskick i sverige wikipedia

Svenska staten (i äldre texter ofta benämnd liksom Kronan, alternativt Statsverket vilket finansiell avdelning till den sektion från offentlig förvaltning liksom organiserade beneath Kungl. Maj:t^[2]) existerar den offentliga centralmakten inom land, vars kroppsdel består från statschefen, riksdagen samt regeringen, samt dem domstolar samt förvaltningsmyndigheter såsom lyder beneath dessa.^[3]

Svenska staten existerar enstaka juridisk person^[4] samt existerar internationellt ett folkrättsligt accepterad suveränentitet.

Regler på grund av dess interna aktivitet, bortsett ifrån folkrättsligsedvanerätt, regleras inom inledande grabb från regeringsformen (motsvarande ett bolagsordning), likt existerar ett från Sveriges grundlagar. Regeringsformen kompletteras från andra lagar, förordningar, föreskrifter samt rättsfall inom detta juridiska sektor såsom kallas statsrätt.

Förutom samt utöver staten, består den offentliga sektorn inom land även från kommuner samt regioner (tidigare landsting). Kommuner samt regioner existerar skilda juridiska personer ifrån staten, då kommunalt självstyrelse tillämpas inom Sverige.^[5]

Statens organ

[redigera | redigera wikitext]

Statschefen

[redigera | redigera wikitext]

Den likt i enlighet med Successionsordningen existerar Sveriges monark alternativt regerande drottning existerar landets statschef.

Sedan 1980 tillämpas fullt kognatisk tronföljd inom primogenitur.

Innan 1544 således valdes varenda monark från ständerna, dock sedan Västerås arvförening existerar landet enstaka arvmonarki. Ända sedan enväldets avskaffande 1718-1720 samt mot införandet från allmän rösträtt 1918 ägde den svenska monarken alltmer fråntagits den personliga kungamakten (dvs kungens riktig för att erhålla styra riket efter eget behag), tillsammans med undantag från tiden mellan Gustav III:s statskupp 1772 samt Statskuppen 1809.

Formellt sett ägde monarken avgörande befogenheter ända fram mot utgången från 1974, då nya 1809 års regeringsform upphörde. Torekovskompromissen 1971 plats enstaka sektion från grundlagsberedningens sysselsättning inför beslutet ifall 1974 års regeringsform samt den innebar för att monarkin bestod, dock mot priset från för att monarken fråntogs all formell politisk kraft samt existerar numera helt från ceremoniell samt representativ art.

Regerande monark äger dispositionsrätt mot dem kungliga slotten samt även Kungliga Djurgården inom huvudstaden. Den svenska monarken äger numeriskt värde roller; Sveriges statschef samt överhuvud till detta kungliga huset. Organisationen liksom biträder statschefen heter Kungliga Hovstaterna, samt ansvarig arbetsledare liksom svarar inför kungen existerar riksmarskalken.

Riksdagen

[redigera | redigera wikitext]

Sveriges riksdag existerar landets lagstiftande kyrka samt består från ett kammare tillsammans med 349 riksdagsledamöter, likt väljs i enlighet med en jämnt fördelat valsystem inom allmänna omröstning vart fjärde kalenderår. Riksdagens jobb leds från enstaka talman samt biträds från tre vice talmän.

Riksmötet öppnar den tredjeplats tisdagen inom september varenda kalenderår, utom dem kalenderår allmänt omröstning hålls då detta öppnar några veckor senare. till för att en område bör erhålla område inom riksdagen behövs minimalt fyra andel från rösterna nära en allmänt omröstning alternativt tolv andel från rösterna inom någon valkrets. Mandaten fördelas i enlighet med jämkade uddatalsmetoden.

Riksdagshuset existerar dess säte sedan 1905 samt existerar beläget vid Helgeandsholmen inom huvudstaden.

Riksdagen äger ansvaret på grund av för att fastställa statsbudgeten, detta önskar yttra för att besluta ifall statens utgifter samt inkomster. Regeringen besitter å sin blad korrekt samt även skyldighet för att lägga fram en förslag mot färsk statsbudget, enstaka därför kallad budgetproposition, dock detta existerar riksdagens övning för att ta ställning mot förslaget.

Lagförslag är kapabel framläggas från regeringen alternativt riksdagens ledamöter. Riksdagen existerar organiserad inom sexton riksdagsutskott samt inom EU-nämnden. Krigsdelegationen består från talmannen samt femtio riksdagsledamöter samt liksom nära behov förmå ersätta riksdagen ifall landet skulle existera inom konflikt alternativt krigsfara.

Riksdagen leder sitt ursprung dels ifrån dem gamla alltingen samt dem herredagar alternativt hovdagar förekom beneath 1200-, 1300- samt 1400-talen.

ett datering från riksdagens uppkomst, vilket varit ett många omdiskuterad fråga, blir beroende från hur begreppet definieras. Arboga träff 1435 äger ofta kallats Sveriges inledande riksdag; nära Gustav Vasas numeriskt värde riksmöten inom Västerås 1527 samt 1544 fanns dem fyrastånden: adel, präster, borgare samt bönder representerade. Begreppet "riksdag" kom inom bruk vid 1540-talet, samt 1617 antogs den inledande riksdagsordningen: Ordningen till ständernas sammanträden.

1866 avskaffades ståndsriksdagen (dvs en struktur tillsammans med fyra kammare) samt en struktur tillsammans numeriskt värde kammare: enstaka inledande kammare samt ett andra kammare. tid 1918 infördes kvinnlig rösträtt. Efter den partiella författningsreformen infördes ett kammare tillsammans 350 ledamöter 1971. mot valet 1976 sänktes rösträttsåldern ifrån 20 mot 18 tid.

nära identisk situation ändrades antalet riksdagsledamöter ifrån 350 mot 349. ifrån valet 1994 förlängdes valperioden ifrån tidigare tre mot numera fyra kalenderår.

Myndigheter beneath riksdagen

[redigera | redigera wikitext]

Riksdagen äger flera myndigheter knutna mot sig, vilka inom dem flesta fall besitter mot funktion för att verka till riksdagens kontrollmakt (t.ex.

Justitieombudsmannen samt Riksrevisionen) alternativt intern ledning (t.ex administration för riksdagen samt Riksdagens arvodesnämnd).

Sveriges riksbank existerar även ett myndighet beneath riksdagen; elva ledamöter väljs mot riksbanksfullmäktige såsom utser direktionen. Direktionen ansvarar på grund av penningpolitik, ekonomisk stabilitet, marknadsoperationer, betalningsväsende samt riksbankens ledning samt ekonomisk plan.

Sveriges Riksbank existerar enstaka självständig centralbank vilket innebär för att ingen ytterligare myndighet får lägga sig inom Riksbankens beslut då detta gäller penningpolitik

Regeringen

[redigera | redigera wikitext]

Regeringen (innan 1975 Kungl. Maj:t) existerar Sverigeshögsta verkställandemyndighet^[6] samt består kollektivt från statsråden, sammankallade beneath statsministerns ordförandeskap.

Regeringen existerar ansvarig inför riksdagen samt måste inom enlighet tillsammans med parlamentarismens huvudregel tolereras från riksdagsmajoriteten på grund av för att bestå. Regeringen besitter inom princip ansvar på grund av allting inom staten såsom i enlighet med regeringsformen ej existerar reserverat på grund av riksdagen, vilket riksdagen anförtrott åt annat statligt kroppsdel, alternativt vilket existerar förbjudet i enlighet med team.

Denna behörighet brukar kallas till restkompetensen.

Statsministern väljs från riksdagen efter en riksdagsval, vid talmannens förslag: angående talmannens fyra förslag röstas ned utlyses automatiskt ytterligare val.^[7] Statsministern besitter mot främsta arbetsuppgift för att leda regeringen samt för att utse dess statsråd.

Statsministern besitter befogenhet för att isolerad tillsätta samt avskeda statsråd samt behöver ej riksdagens stöd till detta. Riksdagen förmå dock då vilket helst välja för att avsätta en enskilt statsråd alternativt statsministern. avlägsnas statsministern tvingas även bota regeringen avgå. Statsministern äger sedan 1990-talet sitt officiella residens inom Sagerska huset liksom ligger inom centrala huvudstaden samt besitter ingång mot herrgården Harpsund inom Södermanland, vilken fungerar likt rekreationsbostad.

Till sitt förfogande äger regeringen flera departement, kontor som stödjer statsråd samt Förvaltningsavdelningen liksom tillsammans utgör avdelningar inom Regeringskansliet, såsom besitter sitt säte inom Rosenbad sedan 1981.

Statsförvaltningen (myndigheter beneath regeringen)

[redigera | redigera wikitext]

De allra flesta statliga förvaltningsmyndigheterna sorterar beneath regeringen.

Justitiekanslern samt Försvarsmakten existerar numeriskt värde förvaltningsmyndigheter liksom står beneath regeringen samt såsom uttryckligen omnämns inom regeringsformen. elementär bestämmelser ifall förvaltningsmyndigheterna finns inom 12 kap. regeringsformen.

För verksamheten finns vidare allmänna bestämmelser inom förvaltningslagen. inom myndighetsförordningen (2007:515) finns vissa elementär föreskrifter på grund av förvaltningsmyndigheter beneath regeringen.^[8] var framgår bland annat för att ett myndighet kunna existera enstaka enrådighetsmyndighet, styrelsemyndighet alternativt nämndmyndighet.^[9] Regeringen bestämmer oftast ramarna samt formerna på grund av enstaka myndighets aktivitet inom enstaka myndighetsinstruktion, likt existerar ett förordning tillsammans med bestämmelser angående bland annat sådant vilket myndighetens fakta samt ledningsform (såvida ej ett myndighets aktivitet samt organisation existerar fastställd inom speciell lag).

Regeringen beslutar vidare ifall förutsättningarna till den enskilda myndighetens aktivitet inom årliga regleringsbrev, såsom innehåller fakta ifall myndighetens uppgift samt ekonomiska ramar. Emellertid gäller den begränsningen för att varken riksdagen alternativt regeringen får besluta hur enstaka myndighet bör besluta inom en ärende såsom utgör myndighetsutövning mot enskild alternativt mot samhälle alternativt liksom rör tillämpning från lag.^[10]

Det allmänna myndighetsregistret, såsom omfattar samtliga statliga myndigheter (men inte kommunala myndigheter), förs ifrån 2008 från Statistiska centralbyrån.^[11]

Domstolarna

[redigera | redigera wikitext]

Domstolarna kunna indelas inom tre grupper uppdelade efter vilken typ från uppgift dem dömer inom nämligen dem allmänna domstolarna, dem allmänna förvaltningsdomstolarna samt specialdomstolarna (t.ex.

Arbetsdomstolen). inom dem numeriskt värde inledande grupperna handläggs målen – åtminstone teoretiskt – inom tre instanser mot Högsta domstolen respektive Högsta förvaltningsdomstolen. inom den tredjeplats gruppen varierar möjligheterna för att bestrida.

Domstolsverket existerar ett förvaltningsmyndighet (under regeringen) vilket äger inrättats på grund av för att ge administrativt stöd samt service åt dem allmänna- samt förvaltningsdomstolarna samt till för att ge service åt allmänheten.

Statens budget

[redigera | redigera wikitext]

Budgetpropositionen presenteras från finansministern mot riksdagen senast den 20 september varenda tid, utom valår. beneath valår bör ett färsk statsmakt presentera ett budgetproposition tre veckor efter för att den äger tillträtt. enstaka budgetproposition måste oavsett hur utdragen tidsperiod regeringsskiftet tar lämnas mot riksdagen senast den 15 november.^[12]Vårpropositionen existerar regeringens förslag mot riktlinjer på grund av den ekonomiska politiken samt budgetpolitiken.

Propositionen lämnas senast den 15 april samt startar riksdagens sysselsättning tillsammans med statsbudgeten.

Statens inkomster består framför allt från statliga skatter vid jobb, tillgångar samt konsumtion. Delar från statens inkomster kommer även ifrån återbetalning från lån (t.ex. studielån) samt bidrag ifrån Europeiska unionen (EU).

Statens utgifter indelas inom 27 områden vilket fördelas vid departementen, Kungliga Hovstaterna, bidrag mot kommunerna samt medlemsavgift mot EU.

Det ekonomiska ramverket existerar en antal principer på grund av finanspolitiken, hur budgeten bör titta ut samt hur beslutsprocessen inom Sveriges riksdag går mot. Syftet existerar långsiktig stabilitet inom statens ekonomisk plan tillsammans målet för att förhindra stora budgetunderskott.

Budgetreglerna stramades upp 1996 efter finanskrisen inom landet 1990–1994, efter förslag från Lindbeckkommissionen. Ekonomistyrningsverket (ESV) ansvarar till för att sammanställa samt publicera utfallet på grund av statens ekonomisk plan samt publicerar årligen Årsredovisning på grund av staten.

Statens egendom

[redigera | redigera wikitext]

Statliga företag

[redigera | redigera wikitext]

Med en statligt bolag avses enstaka företagsform, var staten existerar den primära ägaren.

flera tidigare affärsverk, exempelvis Statens järnvägar, äger styckats upp samt omvandlats mot statligt ägda aktiebolag (t.ex SJ AB, Green Cargo & Jernhusen) alternativt besitter privatiserats (t.ex Unigrid, Euromaint, & Nobina).

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källförteckning

[redigera | redigera wikitext]

• Sveriges konstitutionella urkunder. SNS författningsprojekt (Första upplagan). Stockholm: SNS Förlag.

  1999. sid. ss. 9-45. Libris7609882. ISBN 91-7150-778-7 

• Asker, Björn (2007). Hur riket styrdes : förvaltning, politik samt samling 1520-1920. Skrifter utgivna från Riksarkivet, 1402-4705 ; 27. Lund: Riksarkivet. Libris10460883. ISBN 978-91-88366-77-1 
• Bull, Thomas; Fredrik Sterzel (2010). Regeringsformen - enstaka kommentar (Andra upplagan (2:2)).

  Lund: Studentlitteratur. ISBN 978-91-44-09190-7 

• Holmberg, Erik & Stjernquist, Nils (1998). Vår författning (11:e upplagan). Stockholm: Norstedts rättsväsen. ISBN 91-39-20140-6 
• Melin, Stefan (1985). Juridikens begrepp (fjärde upplagan (4:1)). Uppsala: Iustus Förlag.

  ISBN 978-91-7678-747-2 

•  
• Sterzel, Fredrik (2009). Författning inom utveckling : 20 studier kring Sveriges författning. Stiftelsen rättsfonden, 1103-1638 ; 41. Uppsala: Iustus Förlag. ISBN 978-91-7678-736-6 
• Stjernquist, Nils, red (1985). Riksdagen genom tiderna.

  Stockholm: Sveriges riksdag samt Riksbankens Jubileumsfond. ISBN 91-22-00758-X 

• Warnling-Nerep, Wiweka; Annika Lagerqvist Veloz Roca, Jane Reichel (2011). Statsrättens grunder (Fjärde upplagan (4:1)). Stockholm: Norstedts rättsväsen. ISBN 978-91-39-20606-4 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]