fobsilo.pages.dev






Hur gav man injektion förr 1400-talet

Medicinens historia

Medicinens historia avser medicinvetenskapens saga. Människan äger sedan förhistorisk tidsperiod ägnat sig åt läkekonst inom försök för att påverka samt förstå sig vid omständigheterna kring liv, död samt sjukdomar.

Förhistorisk medicin

[redigera | redigera wikitext]

Eftersom detta ej finns nedskrivna redogörelser ifrån förhistorisk tidsperiod existerar studiet från forntidens läkekonst hänvisat mot artefakter, mänskliga kvarlevor samt naturfolk.[1]Örtmedicin existerar den allra första kända formen från läkekonst, samt föregår all nedskriven saga.

Väggmålningar inom Lascauxgrottan visar vid förekomst från örtmedicin inom förhistoriska kulturer innan 15 000 f.v.t[2]

Sjukdomar besitter ofta setts liksom indikator vid vredgade gudar, grymma demoner alternativt ondskefulla andar. forskare teoretiserar för att trepanering kunna äga använts vilket en sätt för att råda bot vid dessa.[3]

De tidiga civilisationernas medicin

[redigera | redigera wikitext]

Egypten

[redigera | redigera wikitext]

Under forntida Egyptens 3000-åriga bakgrund utvecklades enstaka utdragen, varierad samt belönande medicinsk tradition sofistikerad till sin tidsperiod.

på denna plats utvecklades primär medicinska grenar, såsom kirurgi, vård av tänder, anatomi samt farmakologi. Kunskaperna grundade sig mot viss sektion inom empiriska metoder, dock likt flera andra kulturer vid den tiden plats tron vid för att detta övernaturliga nedsänkt på baksidan krämpor ej ett ovanlig tro. dem egyptiska läkarna ägde en gott rykte liksom sträckte sig utanför landets gränser, samt deras kunskaper ägde stort effekt vid efterkommande medicinska traditioner.[4]

I sina skildringar från Egypten berättade den grekiske historikern Herodotos för att detta fanns enstaka upphöjd grad från specialisering bland egyptiska läkare; vissa fokuserade vid huvudåkommor alternativt magproblem, medan andra plats ögon- alternativt person som behandlar tänder.

denne kallade egypterna "världens hälsosammaste folk", samt tillskrev detta deras avancerade sjukvårdssystem samt torra, oförändrade klimat.[5] Sjukdomar fanns emellertid ingen ovanligt. flera egypter levde samt arbetade nära Nilen, var risken fanns massiv för att erhålla inom sig dödliga parasiter alternativt drabbas från malaria.

Gravfynd tyder vid för att flera led från näringsbrist, trots för att jordbruket ofta producerade föda inom överflöd.[6] Barnadödligheten plats upphöjd, endast enstaka tredjedel från befolkningen nådde myndig ålder. Den förväntade medellivslängden fanns 35 kalenderår på grund av män samt 30 kalenderår på grund av kvinnor.[7]

Kirurgi förekom mot viss sektion.

Verktyg såsom förmå äga använts på grund av kirurgiska ändamål besitter hittats ifrån därför tidigt såsom sjätte dynastin, dock kroppsfynd likt visar indikator vid kirurgiska ingrepp existerar sällsynta. Istället ger medicinska papyrer enstaka insyn ovan hur kirurgi kunna äga utövats inom forntida Egypten. namn Smith-papyrusen, liksom existerar huvudsakligen kirurgisk inom sitt innehåll, beskriver bland annat suturering: "du skall palpera hans sår, (och därefter) dra ihop hans sår tillsammans stygn".

Papyrus Ebers innehåller data ifall kirurgiska snitt, vilket användes på grund av för att öppna varbölder samt ta försvunnen fettumörer. Ortopedläkare lär äga varit efterfrågade inom forntida Egypten, eftersom dem tunga arbetsförhållandena samt dem flera krigen ledde mot för att flera drabbades från frakturer samt urledvridningar. inom både Papyrus Ebers samt namn Smith-papyrusen finns hänvisningar mot enstaka sorts ortos alternativt spjäla.[8]

Egyptiska doktor ägde tämligen god koll vid människans anatomi.

Man kände mot kopplingen mellan pulsen samt hjärtat, samt ägde viss kunskap ifall hjärt- samt kärlsystemet. beneath mumifieringen lärde sig dem egyptiska läkarna många angående människans anatomi, inom samt tillsammans med för att man avlägsnade dem inre organen samt då fick situation för att analysera människan inifrån.[9]

Medicinska papyri

[redigera | redigera wikitext]

År 1822 dechiffrerades Rosettestenen samt gjorde detta möjligt för att tyda fornegyptiska hieroglyfer, samt därmed flera medicinska papyrer.

Kahuni-papyrusen tros artikel den äldsta bevarade medicinska skriften samt tar itu tillsammans kvinnliga hälsoproblem såsom gynekologiska sjukdomar, fertilitet, graviditet, samt prevention. dem behandlingar likt rekommenderas existerar diverse oljor, rökelser samt växter, dock även preparat ifrån djurriket från exempelvis krokodilavföring alternativt mjölk.[10]

Edwin Smith-papyrusen existerar världens äldsta kirurgiska avhandling samt grundar sig vid förhållandevis vetenskapliga metoder; däri finner man redogörelse, bedömning, prognos samt behandling till 48 olika åkommor.[11] Papyrusen tillskrivs ibland Imhotep.[12]

Papyrus Ebers existerar enstaka från dem största samt bäst bevarade skrifterna.

Behandlingarna utgörs från diverse besvärjelser samt preparat.[13]

Indien

[redigera | redigera wikitext]

Ayurveda (आयुर्वेद sanskrit: ayus, "liv", veda, "kunskap"), även ayurvedisk medicin, utgör ett struktur från indisk läkekonst. i enlighet med moderna ayurvediska källor besitter ayurvedas ursprung spårats mot cirka 5000 f.Kr.

samt existerar i enlighet med förespråkarna grundad inom en holistiskt perspektiv samt vediska utgångspunkter.[14][15]

Rekonstruktiv kirurgi utfördes inom Indien ca. 800 f.Kr.[16] från läkaren Sushruta.

Antik medicin

[redigera | redigera wikitext]

Den rådande teorin till sjukdomarnas ursprung fanns länge humoralpatologin var man ansåg för att bristande alternativt överskott från dem fyra kroppsvätskorna (svart galla, citrongul galla, slem samt blod) orsakade olika sjukdomstillstånd.

Utifrån äldre handskrifter sammanställdes dem hippokratiska skrifterna Corpus Hippocraticum omkring 300 f.v.t

En register tillsammans cirka 600 olika medicin sammanställdes från Pedanius Dioskorides omkring kalenderår 80 e.v.t

Dåtidens insikt inom anatomi samt fysiologi sammanställdes från Galenos mot enstaka sammanhängande lära ca 160 e.v.t

Medeltida medicin

[redigera | redigera wikitext]

I medeltidens Europa samt dess närmaste omnejd förhärskade antikens idéer angående hur välbefinnande bibehölls samt återvanns.

Medicinskt kunniga personer plats ofta munkar samt nunnor, vilket förmå exemplifieras från universalgeniet Hildegard från Bingen (1098–1179). Klostren kopierade samt översatte skrivna verk skrivna från greker samt araber, samtidigt vilket man höll dem gamla traditionerna samt kunskaperna nära liv, såsom humoralpatologin. Knappast någon doktor beneath dessa århundraden förnekade för att dem fyra kardinalsafternas harmoni fanns förutsättningen på grund av välbefinnande.

Man menade för att sjukdomar botades genom för att återställa balansen. Åderlåtning gjordes tillsammans med knivliknande verktyg alternativt blodiglar, medan huvuddelen från dem medicin liksom nyttjades plats växtdel, blommor samt rötter från örter, bland annat på grund av urindrivande, laxer- samt kräkmedel.[17][18]

Renässansens medicin

[redigera | redigera wikitext]

Signaturläran utvecklades vid 1500-talet från schweizaren Paracelsus.

Modernare medicin

[redigera | redigera wikitext]

Några nedslag inom historien:

Andreas Vesalius volym De humani corporis fabrica (Om som tillhör människokroppen byggnad) publicerades tid 1543.

Ambroise Paré publicerade sina erfarenheter såsom militärläkare kring sårbehandling samt proteser tid 1545.

William Harvey publicerade upptäckten från blodets kretslopp 1628.

Thomas Sydenham utgav den inledande från sina skrivna verk tillsammans kliniska iakttagelser kalenderår 1666.

Hermann Boerhaave utgav 1708–1709 inom universitet numeriskt värde från sina stora läroböcker, inom vilka han försökte tillämpa detta samtida vetandet vid sjukdomsbehandling.

Giovanni Battista Morgagni lade grunden på grund av den patologiska anatomin tillsammans med "De sedibus et causis morborum" ('Om sjukdomarnas säte samt orsaker') kalenderår 1761.

John Hunter, liksom anses existera den experimentella patologins skapare samt ett från kirurgins främsta, utgav sitt maximalt berömda sysselsättning, "Treatise on the Blood, Inflammation and Gun-shot Wounds" kalenderår 1761.

Edward Jenner presenterade vaccinationsmetoden mot smittkoppor1798 vilket resulterade inom för att sjukdomen utrotades vid 1970-talet.

Rudolf Virchow presenterade läran angående cellerna liksom kroppens byggstenar tid 1858 inom Die Cellularpathologie (Cellpatologin), vilket ledde mot för att humoralpatologin likt haft stort påverkan allt sedan antiken slutligen förkastades.

Ignaz Philipp Semmelweiss framlade sina utfall ifall barnsängsfeberns spridning ifrån obduktionssalarna 1861 vilket gjorde för att hygienens innebörd började uppmärksammas.

Robert Koch påvisade tuberkelbacillen 1882.

År 1896 presenterades den inledande apparaten på grund av röntgenundersökningar.

Sigmund Freud publicerade "Traumdeutung" ('Drömtydning') 1900, ett läsning vilket nedsänkt mot bas till psykoanalysen.

Paul Ehrlich samt Sahachiro Hata presenterade 1910salvarsan såsom en botemedel mot syfilis.

F.G. Banting samt Charles H. Best påvisade 1910 för att diabetes beror vid insulinbrist.

Alexander Fleming framställde 1928penicillin ur mögelsvamp.

James D. Watson, Francis Crick samt Maurice Wilkins tilldelades 1962 nobelpriset till upptäckten från nukleinsyrornas molekylära uppbyggnad.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^”BBC - GCSE Bitesize: Overview”.

    Arkiverad ifrån originalet den 12 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180312235920/http://www.bbc.co.uk/schools/gcsebitesize/history/shp/ancient/prehistoriccivilisationrev1.shtml. Läst 7 april 2016. 

  2. ^Buckle, Jane (2003). Clinical Aromatherapy: Essential Oils in Practice. sid. 3. https://books.google.se/books?id=zODTBQAAQBAJ&dq=lescaux+herbs&lr=&hl=sv&source=gbs_navlinks_s 
  3. ^Osler, Sir William (1922). The evolution of modern medicine; a series of lectures delivered at Yale University on the Silliman Foundation in April, 1913.

    sid. 8. http://catalog.hathitrust.org/Record/011826014 

  4. ^Carrick, Paul (2001). Medical Ethics in the Ancient World. Georgetown University Press. sid. 15-17 
  5. ^Herodotus. An konto of Egypt. övers. G. C. Macaulay. sid. 30 
  6. ^”BBC - History - Ancient History in depth: Health Hazards and Cures in Ancient Egypt”.

    http://www.bbc.co.uk/history/ancient/egyptians/health_01.shtml. Läst 15 femte månaden i året 2016. 

  7. ^Filer (1995) s. 25
  8. ^Sullivan, R. ”The identity and work of the ancient Egyptian surgeon.”. Journal of the Royal kultur of Medicine: sid. 467–473. ISSN0141-0768. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1295891/. 
  9. ^”Ancient Egyptian Medicine: The Study and Practice of medicin in Ancient Egypt”. Ancient History Encyclopedia.

    http://www.ancient.eu/article/50/. Läst 2 femte månaden i året 2016. 

  10. ^”Kahun Medical Papyrus”. www.ucl.ac.uk. http://www.ucl.ac.uk/museums-static/digitalegypt/med/birthpapyrus.html. Läst 15 femte månaden i året 2016. 
  11. ^”An Ancient Medical Treasure at Your Fingertips”. www.nlm.nih.gov.

    https://www.nlm.nih.gov/news/turn_page_egyptian.html. Läst 2 femte månaden i året 2016. 

  12. ^Breasted, J.H (1930). The namn Smith Surgical Papyrus, Volume 1: Hieroglyphic Transliteration, Translation, and Commentary. sid. 11 
  13. ^”Medicine In Ancient Egypt”. Indiana University Bloomington.

    Arkiverad ifrån originalet den 7 femte månaden i året 2017. https://web.archive.org/web/20170507095341/http://www.indiana.edu/~ancmed/egypt.HTM. Läst 15 femte månaden i året 2016. 

  14. ^T.S.S. Dikshith (2008). Safe Use of Chemicals: A Practical Guide. CRC Press. sid. 16 
  15. ^Elizabeth R.

    Mackenzie, Birgit Rakel (2006). Complementary and Alternative medicin for Older Adults: A Guide to Holistic Approaches to Healthy Aging. Springer. sid. 215. ISBN 9780826138064 

  16. ^MSN Encarta (2008). Plastic SurgeryArkiverad 22 september 2008 hämtat ifrån the Wayback Machine..
  17. ^Bruhn, J G: ”Naturliga läkemedel”, 1991, ISBN 91-86274-31-7
  18. ^Bonniers: ”Örtmedicin samt växtmagi”, 1998, ISBN 91-7030-298-7

Källor

[redigera | redigera wikitext]

  • Filer, Joyce (1996). Disease.

    Austin, Texas: University of Texas Press. ISBN 0-292-72498-5 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

  • Medicinhistoria Svensk medicinhistorisk blad tillsammans med artikelsamling, forum samt kalender.