Antik kärl romare vin vatten
Handeln beneath antiken: grekerna samt romarna
Sedan den mykenska civilisationen gått beneath omkring 1200 f.Kr kastades Grekland in inom vilket likt kallats "den mörka tidsåldern". dem flesta greker fanns fattiga samt levde vid för att sköta får samt getter. dem grekiska samhällena styrdes från lokala krigsherrar, vilket motsatte sig samtliga reflektioner vid enstaka huvud kraft.
Efter flera hundra kalenderår började små samhällen slå sig samman mot större. vid 900-talet ägde den grekiska världen delats upp inom en antal stadsstater.
Bild: SO-rummet.se
De grekiska fartygen styrdes tillsammans hjälp från ett styråra inom aktern. tillsammans med hjälp från linor kunde seglet vridas, således för att vinden kunde fångas upp även angående den kom ifrån sidan.
De grekiska stadsstaterna
En grekisk stadsstat brukar förenklat beskrivas vilket tre ringar.
Innerst nedsänkt ett fästning vid enstaka höjd. Runt backe nedsänkt andra ringen, själva staden. var utanför nedsänkt den tredjeplats ringen, den landsbygd liksom borgen kontrollerade.
Aten ägde varit ett stadsstat sedan omkring 1000 f.Kr. Då slog flera mindre bosättningar sig samman mot ett ort. Atens skyddade läge nära havet gjorde staden mot en naturligt centrum till handeln inom östra Medelhavet.
Från stadsstaternas centrum kunde arbetet vid ruralt område runtomkring organiseras mer effektivt.
dem grekiska bönderna började alltmer nyttja konstbevattning. detta gav större skördar. då grekerna lagt undan vilket dem behövde på grund av för att behärska förtära sig mätta samt klä sig, blev detta enstaka sektion ovan. detta kunde användas på grund av för att byta mot sig andra produkter. dem grekiska bosättningarna började bli viktiga platser på grund av fenicierna, Medelhavets inflytelserik handelsmän.
Den nya rikedomen förändrade långsamt detta grekiska samhället.
dem rika fick smakförmåga vid lyxvaror, såsom dekorerade krukor, prydnader från guld samt silver, elfenben samt konstfullt gjorda vapen samt rustningar. ett hel sektion kunde tillverkas från lokala arbetare, dock dem flesta ingredienser måste köpas utifrån.
Grekerna blir en handelsfolk
Många greker blev själva handelsmän. Antingen handlade dem tillsammans fenicierna alternativt även skeppade dem produkter själva.
för att grekerna levt sålunda nära havet ägde gjort dem mot duktiga seglare.
Ökat välstånd gjorde för att befolkningen växte. Trots för att jordbruket gav mer samt mer plats detta ont angående jordbruksmark inom Grekland. Grekerna tvingades för att kolonisera nytt nation till för att att ge liv sin något som ökar i storlek eller antal befolkning.
I tävlan tillsammans med fenicierna grundade grekerna ifrån kalenderår 1000 f.Kr mot tid 500 f.Kr kolonier runtom inom Medelhavet.
Grupper från unga greker gav sig ut inom båtar vid jaktverksamhet efter lämpliga områden. ursprunglig slog dem sig ner inom dem obebodda trakterna inom Mindre Asien (ungefär detta plats vilket utgörs från dagens Turkiet). Senare sökte sig resenärerna västerut mot kusterna vid Sicilien samt Italien.
På några hundra tid grundades en nät från grekiska handelsplatser samt jordbruksbosättningar längs samtliga Svarta havets kuster, nära sunden Bosporen samt Dardanellerna (antikens Hellesponten) likt förbinder Svarta havet tillsammans Medelhavet, utmed Egeiska havets nordända samt Afrikas libyska nordkust.
inom Syditalien bodde sålunda flera greker för att detta kallades Storgrekland.
Konkurrens tillsammans fenicierna
Gång vid gång korsades grekernas samt feniciernas intressen. Omkring tid 800 f.Kr byggde greker ifrån Eubea handelsstationen al Mina nära landremsa vid havet inom norra Syrien. detta fanns enstaka direkt konkurrent mot dem feniciska hamnarna inom Libanon.
På ön Ischia inom Neapelbukten utanför Italien grundade greker ifrån Eubea, enstaka ytterligare handelsplats till för att driva metallhandel tillsammans med etruskerna vilket behärskade norra Italien.
ifrån skyterna samt trakerna nära Svarta havet köpte grekerna vete samt metaller samt lämnade föremål gjorda av lera och brända i en ugn samt olivolja. Grekisk fårull byttes mot silver, järn samt slavar.
Det fanns grekiska kolonister ifrån Megara vilket grundade staden Byzantion, vars strategiska läge skulle utföra den mot ett från världens stora städer beneath namnet Konstantinopel (nuvarande Istanbul).
Västerut spelade andra grekiska stadsstater huvudrollen, framförallt Korint. ifall detta viktiga Sicilien rådde detta hård kamp mellan greker samt fenicier. var byggde båda handelsstationer. Även inom Sydfrankrike samt Spanien slog sig greker ner.
Omkring kalenderår 625 f.Kr uppfann grekernas grannar lyderna, inom Mindre Asien, konsten för att prägla mynt.
dem inledande mynten tillverkades från elektron, enstaka blandning från guld samt silver såsom kunna hittas inom naturen. tid 560 f.Kr började monark Krösus prägla mynt från rent guld alternativt silver. Mynten plats enstaka massiv förändring. stor mängd tillgångar eller förmögenhet plats ej längre bunden inom byggnad, får, oxar alternativt vilket detta för tillfället kunde existera.
Den kunde växlas mot mynt såsom enkel kunde transporteras.
Grekerna vid fastlandet började snabbt nyttja mynt, samt detta bidrog mot detta grekiska alternativt hellenska handelsväldets tillväxt. inom östra Medelhavet blev grekiska handels- samt krigsfartyg enstaka vanlig syn.
Den viktiga järnhandeln
I västra Medelhavet blev grekerna dock inte någonsin lika starka liksom inom öster.
var kom dem inom konflikt tillsammans med den allt starkare feniciska kolonin Kartago, liksom grundades 814 f.Kr. Kartago lyckades ockupera både Sardinien samt Korsika. Därmed fanns dem viktiga handelsvägarna västerut mot Spanien beneath Kartagos övervakning. Kartago fick ensamrätt vid den lönande metallhandeln inom västra Spanien.
Grekerna ägde sina viktigaste handelsvägar inom norra samt östra Medelhavet, kartagerna skötte handeln inom söder samt väster.
Men helt avskurna fanns ej grekerna ifrån västra Medelhavet.
kalenderår 600 f.Kr grundade greker hamnstaden Massilia, dagens Marseille. Därifrån handlade dem via vattendrag Rhônes dal tillsammans med västeuropéerna inom norr. ett allt viktigare handelsvara plats järnet.
Omkring tid 1200 f.Kr ägde konsten för att framställa järn förts vidare ifrån Mindre Asien via handeln ifrån Syriens samt Libanons kust.
ifrån kalenderår 1000 f.Kr besitter flera fynd från järn gjorts inom Grekland. ifrån start fanns järnet dyrare än guld. Omkring kalenderår 600 f.Kr nämns järnet likt enstaka vardagsvara inom assyriska samt babyloniska skrifter. idag börjar detta användas mot svärd, pilspetsar samt verktyg. Genom etruskerna inom norra Italien samt grekerna inom Massilia något som har transporterats eller flyttats järn norrut.
vid 700-talet f.Kr började människor inom Rhônedalen vandra ovan mot vapen från järn istället på grund av från brons.
Greker slåss mot grekerGrekernas handelssystem plats ej en imperium, sammanhållet från ett enda kraft. Grekland plats ju ej ett nation utan bestod från enstaka rad självständiga stadsstater. Invånarna kände sig visserligen likt greker tillsammans identisk tungomål samt gemensam tradition samt tro. dock staterna fanns ofta rivaler samt utkämpade flera konflikt mot varandra. Grekerna införde enstaka information inom krigskonsten: hopliten. detta plats ett tungt beväpnad fotsoldat. Tidigare konflikt bland greker ägde ofta gått mot därför för att soldaterna slagits lite vid måfå mot varandra, samt striden avgjordes mot massiv sektion från enskildas hjältedåd. Diktverket Iliaden, liksom beskriver belägringen från Troja, ger flera modell vid sådan strid. Hopliterna ställde upp sig vid led, vanligen åtta led på baksidan varandra. Sedan ryckte hoplitema, beväpnade tillsammans långa spjut samt stora sköldar, fram samt krossade fienden beneath tyngden från sitt anfall. Grekiska krigare blev ett färsk handelsvara. Hopliterna blev eftersökta ovan läka region liksom sin tids bästa krigare. Handel samt konflikt besitter ständigt gått grabb inom grabb. Handelsmän äger följt arméer inom spåren till för att hitta nya marknader. Gamla handelsvägar behövde skyddas från soldater. Dels på grund av för att inget annat nation skulle ta övervakning ovan den lönande handeln, dels på grund av för att handelsmän ej skulle falla offer på grund av pirater alternativt rövare. Till havs behövdes krigsfartyg, ej minimalt till för att skydda handelsfartygen. Grekerna uppfann triremen, en roddarfartyg tillsammans med tre rader roddare. inom fören satt enstaka kraftig spets från metall. Meningen fanns för att man tillsammans denna skulle köra vid, ramma, en annat ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig, således för att detta skadades. |
Alexander enar grekerna
På 300-talet f.Kr kunde Makedoniens härskare Filip samt hans son Alexander den store en dem grekiska stadsstaterna mot en välde.
Alexander inledde sedan en fälttåg österut. Perserriket krossades, samt Alexanders arméer nådde ända försvunnen mot Indien. tillsammans med arméerna följde grekiska köpmän. idag nådde den grekiska handeln längre än någonsin.
Men då Alexander dog kalenderår 330 f.Kr, plats dem grekiska staterna starkt försvagade. Kartago kunde utöka sin inflytande alltmer.
Romarna krossar Kartago
Omkring 275 f.Kr ägde Rom samlat all Italien beneath sin styrelse.
Ungefär samtidigt präglade Rom sitt inledande silvermynt. Romarriket ägde blivit enstaka modern stat tillsammans penninghushållning. Då ägde detta gått 425 tid sedan myntet uppfunnits.
Någon sjömakt ägde romarriket ännu ej blivit, även angående detta skaffat sig enstaka hamnstad inom Ostia. Västra Medelhavet dominerades från Kartago, samt detta fanns oundvikligt för att dem båda stormakterna, den gamla samt den nya, skulle braka samman.
Förutom kolonier inom Sicilien, Spanien samt Sardinien handlade Kartago ned Afrikas inre.
detta krävdes flera stora konflikt på grund av för att romarna skulle stå vilket segrare. Krigen brukar kallade dem puniska krigen efter puner, romarnas namn vid fenicierna. tid 146 f.Kr besegrades Kartago slutgiltigt.
Handel tillsammans läka världen
När Rom stod vid sin höjdpunkt kalenderår 100 e.Kr, plats detta ett fåtal gäst liksom ej imponerades.
inom stadens nya marknadshall såldes produkter ifrån läka Medelhavsvärlden. Besökarna kunde vandra inom långa täckta gångar inom fem våningar, fulla från butiker.
Från Italien kom alkoholhaltig, ätbar del, tegelpannor samt tegel, ifrån Sicilien, Afrika samt Egypten kom säd, ifrån Spanien kom olja, bly, silver samt koppar.
Gallien levererade timmer, ull samt hjortkött, ifrån Egypten kom papyrus, ifrån Grekland samt Numidien (område liksom idag utgörs från norra Algeriet) marmor. inom Afrika hämtades elfenben samt inom Britannien tenn. ifrån Östersjökusten kom bärnsten, Syrien levererade kopp, Indien sände kryddor, korall samt juveler samt ifrån Kina kom silke.
På översta våningen inom Roms stora handelsplats såldes levande sjömat likt plaskade runt inom reflektioner fulla antingen tillsammans söt- alternativt saltvatten.
Det viktiga timret
Timmer plats enstaka ytterligare nödvändig existera samt ägde varit därför inom ovan tusen kalenderår.
Timmer fanns nästan detta enda liksom användes mot uppvärmning, matlagning samt mot bränsle inom smältugnarna på grund av metallframställning. Timmer användes nära husbyggen samt mot möbler. Dessutom fanns detta nödvändigt till militärmakten.
Under detta inledande puniska kriget mot Kartago byggde romarna vid 60 dagar ett flotta bestående från 120 skepp från virke.
Fartygen gick åt fort. beneath kriget tillsammans Kartago förlorade romarna 700 galärer tillsammans fem rader åror.
I nation behövde dem romerska arméerna virke på grund av för att bygga broar, försvarsanläggningar samt belägringstorn. en en hög byggnad eller struktur vilket användes nära ett belägring från Rhodos fanns nio våningar högt, samt dess plattform plats 45 meter ovanför marken.
ovan tusen man krävdes på grund av för att flytta tornet.
Romarrikets upplösning
För för att hålla Roms invånare mätta krävdes detta många säd, samt den skulle komma inom tidsperiod. Befolkningen växte. inom start från inledande århundradet e.Kr måste inom medelvärde 6 000 ton säd inom veckan sändas mot Rom. till för att klara detta måste minimalt 800 skeppslaster tillsammans med säd per sju dagar komma mot Ostia, Roms hamnstad, beneath den korta segelsäsongen såsom varade ifrån femte månaden i året mot september.
Rom började kräva således många från sina provinser för att människor vid ruralt område började erhålla ont ifall föda.
detta stora antalet slavar (se nedan) gjorde detta onödigt för att hitta vid tekniska uppfinningar. Träden höggs ned, samt jorden sögs ut.
I Nordafrika samt Mindre Asien visade den hänsynslösa utsugningen sig äga störst effekter. på denna plats ägde skogar enstaka gång sugit upp vinterregnen samt hållit kvar jordtäcket tillsammans sina rötter.
då träden huggits ned, blåste vinden försvunnen detta tunna jordlagret, samt landet förvandlades mot öken.
Provinserna kunde försörja Rom, dock bara därför länge de olika administrativa områdena i ett land utanför huvudstaden fanns inom romarrikets ägo. detta blev allt dyrare för att försvara dem. tid 220 e.Kr betalade Rom lika många mot hövdingar inom norr vilket lönen mot varenda dem egna soldaterna.
Hövdingarna fick betalt till för att ej angripa romarriket.
Försvarskostnaderna blev ett från dem faktorer liksom mot senaste knäckte den romerska ekonomin. Roms kraft började försvagas. dem åtta stora vattenledningar såsom fört en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig mot Rom torkade igen. Inga ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig flockades längre utanför hamnstaden Ostia till för att skicka säd.
dem vägar var romerska legioner samt handelsmän färdats växte igen. kalenderår 476 avsattes den siste romerske kejsaren. Handeln fick söka sig nya vägar.
Det romerska slavsamhälletKrig samt jordbruk plats detta romerska imperiets numeriskt värde stora motorer samt dem fanns beroende från varandra. dem stora egendomarna inom Italien, Sicilien samt Nordafrika drevs från slavar. dem kom ifrån varenda känd område inom världen samt fanns detta viktigaste krigsbytet. Nakna, kedjade samt märkta tillsammans ljus krita vid fötterna såldes dem vid auktioner. Det anses för att då Rom stod vid sin höjdpunkt utgjorde slavarna upp mot 400 000 från stadens 1 miljon invånare. Inget annat samhälle besitter varit således beroende från slavar likt Rom fanns nära denna tid.De största slavmarknaderna kunde sälja ovan 20 000 slavar angående dagen. Slavarna byggde tempel samt stor byggnad för kungligheter, dem arbetade vid jordegendomarna, samt såsom krukmakare, juvelerare, skräddare samt skomakare. dem flera slavarna innebar för att flera romare egentligen ej ägde något för att utföra. dem fattiga kunde ej ens försörja sig vid för att sälja sin arbetskraft. Vem ville erlägga inkomst då enstaka slav arbetade gratis? |
LÄS MER:Forntidens samt antikens huvudlinjer
LÄS MER:Handelsförbindelser ovan Medelhavet beneath forntiden: minoerna, mykenarna, egyptierna samt fenicierna
LÄS MER:Antikens Grekland
LÄS MER:Antikens Rom - ett världsmetropol
LÄS MER:Myrra samt rökelse plats värdefulla produkter beneath antiken
LÄS MER:Romarriket
LÄS MER:Liv samt död inom Rom
LÄS MER:Mat samt matvanor beneath antiken samt medeltiden
Uppgifter samt frågor
Frågor mot texten:
- Vad menas tillsammans enstaka stadsstat?
- Varför existerar detta fel för att påstå för att Grekland fanns en en enat nation beneath antiken?
- Varför blev detta viktigt på grund av grekerna för att skaffa sig kolonier?
- Nämn några områden runt Medelhavet var detta bodde flera greker.
- Varför blev uppfinningen från myntet sålunda betydelsefull till den grekiska handelns utveckling?
- Berätta kortfattat angående grekernas konkurrens tillsammans fenicierna (Kartago) ifall handeln inom Medelhavet.
- Vad fanns ett hoplit samt hur revolutionerade dem krigskonsten?
- Alexander den stores erövringar gynnande den grekiska handeln.
Motivera.
- Redogör kortfattat på grund av hur romarna besegrade fenicierna (Kartago) samt blev dem nya härskarna inom Medelhavet.
- Romarna bedrev köp tillsammans med läka den då kända världen (sett ur en europeiskt perspektiv). Hur märktes detta inom staden Rom?
- Varför plats timmer enstaka sålunda nödvändig handelsvara på grund av romarna?
- Nämn några orsaker likt nämns inom texten mot för att romarriket gick under.
- Nämn några negativa följder från detta romerska slavsystemet (slavekonomin).
Text: Kaj Hildingson, reporter samt läromedelsförfattare
Senast uppdaterad: 7 juni 2024
Publicerad: 5 juli 2022