Vad gör en förångare i en värmepump
Värmepump
En värmepump existerar enstaka mekanisk anordning likt överför värme ifrån ett kall mot ett varm område. på grund av för att detta bör artikel möjligt måste energi inom någon form eller gestalt tillföras, i enlighet med termodynamikens andra huvudsats.
Den skenbara verkningsgraden (värmefaktorn) inom enstaka värmepump förmå nå upp mot 500 andel. för att komplettera alternativt ersätta direktverkande el (elelement) alternativt elpanna tillsammans enstaka luft-luftvärmepump förmå typiskt minska elkostnaden på grund av enstaka hus tillsammans 20 mot 25 procent.[1]
Tekniken inom ett värmepump existerar inom princip densamma likt inom ett kylanläggning på grund av luftkonditionering.
Den primära skillnaden mellan dessa numeriskt värde existerar användningsområdet; värmepumpar används till uppvärmning, medan kylanläggningar används på grund av kylning.
Energikälla respektive drivkälla
[redigera | redigera wikitext]Energin tas huvudsakligen ur exempelvis den kalla uteluften. Detta sker genom för att energiinnehållet inom den processade kvantiteten uteluft reduceras samt flyttas mot ytterligare lokal, detta önskar yttra inuti (man "kramar" värmeenergin ur uteluften varvid utelufttemperaturen sänks ytterligare).
självklart måste enstaka mindre mängd energi tillföras på grund av för att driva processen. Förhållandet mellan tillförd drivenergi samt utvunnen värmeenergi anges liksom COP-värdet (Coefficient of Performance). på grund av enstaka luftvärmepump existerar COP-värdet ungefär 5. på grund av värmepumpar samt frysar används nästan uteslutande elenergi.
för att sätta igång enstaka kompressor tillsammans med flytande alternativt fasta drivmedel existerar inom princip ett bekvämlighetsfråga, då även möjlig spillvärme kunna tas tillvara nära lokaluppvärming. Absorptionskylskåp tillverkas dock även på grund av gas- alternativt fotogendrift.
Teknik
[redigera | redigera wikitext]Den mekanism man oftast använder inom värmepumpar kallas till kompressorprocessen.
Den existerar uppbyggd från fyra huvudkomponenter: förångare, kompressor, kylare samt strypanordning.[2]Absorptionsprocessen ger inom allmänhet lägre verkningsgrad samt används nästintill enbart på grund av vissa kylskåpstillämpningar, var ljud är kapabel bli störande.
Den kylalstring man eftersträvar inom en matförvaring erhålls genom för att köldmediet (till modell propan, ammoniak alternativt freoner) går ifrån en högt tryck mot en många lägre genom ett strypventil alternativt förträngning.
detta lägre trycket medför var enstaka markant lägre temperatur. Köldmediet passerar sedan förångaren, var detta omvandlas till ånga från värme ifrån omgivningen. Ångorna passerar därefter kompressorn var detta återigen komprimeras mot en högre tryck samt skickas vidare mot kondensorn. nära kondensorn kondenseras detta samt detta förändras sedan mot vätskeform.
nära detta förlopp frigörs värme liksom måste bortföras, detta existerar den värmen vilket används hos värmepumpar.
Köldmediet leds ifrån kondensorn mot förångaren inom en kontrollerat flöde således för att tryckdifferensen upprätthålls tillsammans hjälp från strypanordningen. Strypanordningen existerar inom dem flesta fall ett ventil samt vid mindre anläggningar förmå detta även existera en tunt rör, en således kallat "kapillärrör".
Efter strypventilen existerar vätskan kall samt skickas tillsammans lågt tryck mot förångaren.
[3]Ett värmepumpsystem innehåller även givare vilket övervakar trycket inom systemet inom struktur från enstaka lågtryckpressostat samt högtryckpressostat. Lågtryckpressostaten besitter uppgiften för att stoppa kompressorn då trycket blir till lågt för att undvika atmosfär kommer in inom struktur ifall ett läcka uppkommer.
alternativt för att avbryta driften då den önskade temperaturen/börvärdet äger nåtts, enstaka därför kallad "pump-down" funktion tillsammans hjälp från enstaka magnetventil såsom sitter mellan köldmedietanken samt strypventilen. Högtryckspressostaten övervakar trycket efter kompressorn på grund av för att undvika ett överhettning vid kondensorsidan.
Valet från köldmedium påverkar vilka tryck liksom uppträder inom systemet samt vilka ämne liksom är kapabel användas.
en många använt köldmedium existerar ammoniak dock vid 1930-talet började man även nyttja freoner vilket existerar halogeneradekolväten. Användningen från detta köldmedium besitter trots allt vid senare period begränsats vid bas från dess effekt vid stratosfärensozonhalt. Ammoniak existerar kvar vanligt inom dem allra största anläggningarna, dem tillsammans hundratals kW kyleffekt.
Andra komponenter liksom kunna inträffa inom enstaka kompressorprocess existerar nästa samt avikande:
- Synglas
- Torkfilter
- Köldmedietank
- Fyrvägsventil (endast till värmepumpar, luftkonditionering, alternativt DX-system)
- Suggasfilter
- Lågtryckpressostat
- Högtryckpressostat
- Pressostat på grund av kondensorfläkt
Torkfilter
[redigera | redigera wikitext]Torkfilter används till för att fånga upp vätska.[4] Torkfiltret existerar enstaka kärl vilket existerar fyllt tillsammans en kurs likt binder fukt inom små porer inom ytan (absorbtion).
Den besitter enstaka övning för att fånga upp vattenpartiklar vilket förmå inträffa tillsammans med påfyllning från köldmedium, alternativt nära installation från en nytt struktur var vakuumsugningen ej besitter fått ut allt. Fukt inuti enstaka kompressorprocess förmå orsaka skador vid kompressorn samt för att bidra mot ett högre hetgastemperatur. dem vanligaste anläggningar såsom är kapabel skadas från fukt existerar dem liksom använder köldmediet R717 (ammoniak), medan anläggningar tillsammans med R12 förmå hantera många fukt.
Suggasfilter förekommer även, vilket kallas "Burn-Out", dessa monteras vid sugsidan inom ett anläggning liksom äger haft en kompressorhaveri.
Filtret existerar inom formen från enstaka cylinder tillsammans enstaka inträde samt enstaka utgång. In- samt utgångarna existerar inom form eller gestalt från gängning alternativt enstaka lödning.
Inuti ligger torkmedlet mellan numeriskt värde filter samt ett filt. dem vanligaste såsom torkmedlet förmå bestå från existerar silicagel alternativt molekular sieves (Zeolit) alternativt ett blandning från dessa.
På marknaden finns detta numeriskt värde varianter från torkfilter; engångsfilter vilket används inom mindre anläggningar, samt inom större anläggningar finns detta filter tillsammans utbytbara insatser.
Byte från torkfilter sker nära ingrepp inom fall från en kompressorhaveri, reparation från ett köldmedieläcka, alternativt konvertering mot en mer miljövänligt köldmedium.
Värmefaktor (COP)
[redigera | redigera wikitext]En värmepumps verkningsgrad mäts inom värmefaktor, även kallad COP (Coefficient Of Performance): hur många värmeenergi liksom produceras per tillförd elenergi.
mot modell från 1 kWh el får man ut 4 kWh värmeenergi, alltså tillsammans ett värmefaktor vid 4 (COP 4).
För för att jämföra markvärmepumpar från olika fabrikat används standard EN255 nära temperatur ifrån marken vid 0 °C samt 35 °C ut mot radiatorerna. Markvärmepumpar bör ej väljas tillsammans lägre värmefaktor än 4,5.
enstaka nyare standard besitter införts, EN14511, dock den används bara vid dem numeriskt värde frekvensstyrda värmepumpar vilket idag finns vid marknaden (2008). Anledningen mot detta existerar för att EN14511 ger något som är viktigt eller nödvändigt lägre beräknad värmefaktor. Marknadsmässigt existerar detta dock många svårt för att förklara lägre värmefaktor samt därför besitter branschen valt för att ignorera den nya standarden vilket infördes redan sommaren 2004.
dem numeriskt värde frekvensstyrda värmepumparna går ej marknadsföra tillsammans EN255, eftersom dem ej når upp mot godtagbar värmefaktor, därför besitter IVT Värmepumpar samt Nibe valt för att nyttja EN14511 på grund av dessa istället. EN14511 beräknas nära temperaturerna 0 °C ifrån marken samt 45 °C ut mot radiatorerna.
Värmepumpstillverkaren Viessmann anger COP i enlighet med den gällande internationella standarden EN14511, ofta tillsammans med ett små notis ifall för att tillsammans EN255 (0/35°C, 10K spridning) skulle COP bli 5–6 procent högre.
För pumpar för att värma luft används istället värmefaktor beräknad nära 7 °C utomhustemperatur samt 20 °C inomhustemperatur. Detta ger tillsammans med god teknik inom värmepumpen enstaka ganska god värmefaktor, värmefaktor 4,5 existerar ej ovanligt. Skillnaden mot markvärmepumpen existerar för att värmefaktor samt värmeeffekten sjunker drastiskt tillsammans fallande utomhustemperatur.
nära -20 °C existerar värmefaktorn obetydligt ovan 1, alltså obetydligt ovan vad en elelement presterar, samtidigt såsom värmeeffekten mer än halverats.
Svenska elsystemet äger ej bristande vid energi, däremot finns bristande vid påverkan nära riktigt kalla dagar. Mot detta problemet hjälper ej pumpar för att värma luft alls, då fungerar dem nästan såsom en elelement.
enstaka väldimensionerad samt välstyrd markvärmepump tillsammans golvvärme arbetar däremot tillsammans med enstaka värmefaktor överstigande 4 dessa kalla dagar, även tillsammans vanliga radiatorer överstiger värmefaktorn oftast 3. Moderna luft/luftvärmepumpar äger dock ett värmefaktor vid mer än numeriskt värde även nära −15 °C utomhustemperatur.
Värmefaktorn existerar helt beroende från temperaturskillnaden mellan detta man tar värmen ifrån (till modell mark alternativt luft) samt detta man avger värmen tillsammans med (luft alternativt vatten). tillsammans med små temperaturskillnad får man upphöjd värmefaktor samt tillsammans massiv temperaturskillnad får man nedsänkt värmefaktor. nära injustering från värmesystemet skall man alltså eftersträva således nedsänkt temperatur vilket möjligt inom golvet alternativt vid radiatorerna.
enstaka innegivare kopplad mot markvärmepumpen hjälper mot för att spara energi, eftersom den effektivt bromsar värmepumpen ifrån för att trycka ut onödigt upphöjd temperatur mot modell kalla vindstilla dagar. Den ser dessutom mot för att hålla jämnare temperatur inom huset, något såsom existerar omöjligt tillsammans med bara utegivare.
Värmekällor
[redigera | redigera wikitext]Vanliga värmekällor till värmepumpar inom egendomar existerar berggrund, sjövatten alternativt atmosfär. till större värmepumpar ämnade till mot modell fjärrvärmeproduktion förmå kommunalt avloppsvatten, fabriksmässig spillvärme alternativt nät till fjärrkyla användas.
Fastighetsvärmepumpar
[redigera | redigera wikitext]- Frånluftsvärmepump, den enklaste samt billigaste sortens värmepump, vilken går ut vid för att återvinna den värme likt går ut ifrån huset via ventilationen samt återför den mot husets värmesystem.
- Uteluftvärmepump finns detta numeriskt värde typer från, luft-vattenvärmepump samt luft-luftvärmepump.
Luft-luftvärmepump kallas ofta till komfortvärmepump då den förmå reverseras mot för att fungera vilket luftkonditionering. Komfortvärmepumpen besitter, angående den existerar korrekt dimensionerad, inom princip tillräcklig god verkan på grund av för att behärska värma upp enstaka hus vid cirka 100–150 m². dock detta förutsätter inom praktiken för att huset besitter ett öppen planlösning samt för att utetemperaturen ej faller beneath 20 minusgrader.
Luft-vattenvärmepumpen överför värmen mot detta vattenburna värmesystemet inom huset (det önskar yttra radiatorerna) dock identisk bekymmer gällande utetemperaturer beneath 20 minusgrader. ett negativ inverkan existerar för att utomhusdelen bullrar, vilket varierar olika många beroende vid modeller samt fabrikat. Ytterligare ett nackdel existerar för att uteffekten reducerar då utomhustemperaturen sjunker, detta innebär för att värmepumpen levererar minimalt påverkan då den behövs vilket maximalt, inom likhet tillsammans matförvaring tillsammans med bakvänd effekt.
- Bergvärmepump använder detta cirka fyragradiga en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig vilket finns nere inom berggrunden till värme.
Värmefaktorn till enstaka bergvärmepump existerar ej lika upphöjd såsom inom luftvärmepumpen då detta existerar varmt utomhus dock fungerar tillsammans med identisk värmefaktor samt utfall året runt. till för att behärska utnyttja bergvärmen borrar man en alternativt flera 80–200 meter djupa hål ner inom marken, beroende vid hur nära berget man existerar samt hur massiv konsekvens värmepumpen äger.
detta räcker normalt tillsammans en hål på grund av ett normal villa.
- Ytjordvärmepump nyttjar den värme såsom lagras inom marken. på grund av för att behärska nyttja detta effektivast bör man behärska lägga ut den slang likt bör fånga upp värmen ovan cirka 400–600 m² samt vid en djup från 0,6–1,5 m. Vattenhaltiga mark fungerar bäst till detta.
Denna typ från värmepump lämpar sig bäst på grund av bostad tillsammans upphöjd energiförbrukning.
- Sjövattenvärmepump fungerar vilket enstaka ytjordvärmepump dock kräver för att man äger resurser mot enstaka älv alternativt enstaka vatten liksom ej fryser. Denna typ från värmepump lämpar sig bäst till byggnad tillsammans upphöjd energianvändning.
Ofta används enstaka elpatron inom kombination tillsammans med värmepumpen till dem dagar då pumpen ej räcker mot på grund av för att ett fåtal upp tillräcklig värme.
Dessutom används ständigt någon struktur från varmvattenberedare till tappvarmvatten.
Stora värmepumpar
[redigera | redigera wikitext]För större värmepumpar ämnade på grund av mot modell fjärrvärmeproduktion alternativt industrier används inom huvudsak någon struktur från spillvärme såsom källa till värme. dem bygger vilket regel vid identisk grundteknik liksom berg-, ytjord- samt sjövattenvärmepumpar dock inom många större skal.
- Avloppsvärmepump
- Den värme såsom följer tillsammans med varmvattnet liksom spolas ut inom kommunala avlopp samlas naturligt ihop nära reningsverket samt är kapabel var används vilket värmekälla.
- Industriell spillvärme
- Många industrier, särskilt energiintensiva, får värmeöverskott nära sin produktion inom struktur från uppvärmd atmosfär alternativt vatten.
- Ofta existerar den på grund av sval till för att behärska användas direkt inom fjärrvärmenät dock tillsammans med ett värmepump förmå temperaturen höjas mot användbar nivå.
- En något som ökar i storlek eller antal tillämpning existerar serverhallar.
- Värmepumpar på grund av fjärrkyla
- Allt fler städer får fjärrkylenät vilket genererar överskottsvärme.
- I dessa fall förmå värmepumpen användas till för att samtidigt producera både värme samt kall luft likt sedan levereras mot respektive fjärrnät.