När kom momsen till sverige

Bakgrund

Momsen infördes inom landet 1969 samt ersatte då den allmänna varuskatten (omsen) likt ägde funnits sedan 1960.

Sedan införandet 1969 äger momslagstiftningen genomgått grundlig förändringar. Skattereformen 1991 innebar bland annat enstaka avgörande basbreddning således för att fler transaktioner beskattades. Detta ledde mot för att även tjänster kom för att inordnas beneath den generella skatteplikten. land besitter sedan dess haft enstaka generell skatteplikt var dem transaktioner likt existerar momsfria angivits såsom särskilda undantag inom momslagstiftningen.

Med siktet inställt mot en EU-inträde ändrades momsreglerna 1 juli 1994 såväl materiellt såsom formellt.

inom samband tillsammans medlemskapet 1 januari 1995 samt därefter, besitter momslagen inom än högre grad anpassats mot motsvarande regler inom EU, detta därför kallade mervärdesskattedirektivet. på grund av för att överhuvudtaget komma i fråga på grund av en medlemskap inom EU måste en nation äga infört EU:s momssystem. detta innebär för att samtliga 27 EU-länder inom stort sett äger identisk primär regler till hur mervärdesskatt bör tas ut.

Däremot äger medlemsländerna ännu ej harmoniserat skattesatserna.

Utanför EU finns en flertal länder tillsammans momssystem. inom vissa fall existerar systemet designat vilket ett ren konsumtionsskatt såsom endast faktureras inom sista ledet mot konsumenten. OECD kartlägger världens olika skatter samt rapporterar (Consumption tax trends) för att allt fler länder inför en momssystem samt detta ses liksom ett klar skattetrend detta senaste halvseklet.

inom slutet från 1960-talet fanns en momssystem inom färre än tio länder, idag finns detta inom fler än 170 länder. OECD anger för att enstaka från dem viktigaste orsakerna mot för att flera länder använder mervärdesskatt likt intäktskälla existerar för att mervärdesskatt allmänt ses likt enstaka avgift tillsammans med förhållandevis små tillväxthämmande effekter.

Internationella valutafonden IMF (International Monetary Fund) besitter beneath 40 års period varit ett energisk aktör liksom rekommenderat länder för att införa en momssystem. enstaka sådan rekommendation besitter ej minimalt gällt utvecklingsländer. beneath 1990-talet ökade mot modell antalet afrikanska länder tillsammans en momssystem ifrån 2 mot 30.

Momsreglerna existerar numera harmoniserade inom EU samt dem 27 medlemsländerna äger kommit överens angående olika uppgift samt tidsfrister liksom införts inom EU:s mervärdesskattedirektiv.

nära förhandlingarna angående en medlemskap inom EU är kapabel länder äga förhandlat sig mot vissa avsteg ifrån direktivet. detta fullfölja för att detta är kapabel finnas skillnader mellan länders momsregler. Reglerna inom direktivet bör artikel införda inom respektive lands nationella lagstiftning dock länderna får själva avgöra form eller gestalt samt tillvägagångssätt.

inom land återfinns momsreglerna främst inom moms-lag samt mervärdesskatteförordningen dock även mot viss sektion inom skatteförfarandelagen.

I flera fall kunna detta existera nödvändigt för att jämföra ett regel inom mot modell moms-lag tillsammans med utformningen inom EU:s mervärdesskattedirektiv. Man brukar yttra för att man tolkar moms-lag inom ljuset från EU-rätten.

Förutom direktiv samt nationell team finns även EU:s förordning ifall hur direktivet bör tillämpas. mot skillnad ifrån direktivet existerar förordningen bindande samt direkt tillämplig inom varenda medlemsland utan för att bestämmelserna behöver tas in inom nationell team. Förordningen hänvisar mot direktivets föremål eller textstycken samt, från naturliga skäl, ej mot respektive lands nationella regel.

Därför existerar detta viktigt för att uppleva mot fanns inom svensk team samt inom direktivet likt enstaka viss regel behandlas. inom denna läsning återfinns därför beneath rubriken ”Gällande rätt” ett rapport på grund av reglerna inom såväl svensk team likt inom EU-rättsligt direktiv alternativt förordning. detta existerar främst nedanstående rättsakter likt behandlas.

Syfte samt ändamål

EU:s momssystem bygger vid numeriskt värde grundprinciper, dels principen angående för att momsen existerar ett allmän konsumtionsskatt, dels principen ifall skatteneutralitet.

inom EU:s mervärdesskattedirektivs nyhet 1 anges följande:

”Principen angående detta gemensamma systemet till mervärdesskatt innebär tillämpning vid produkter samt tjänster från enstaka allmän avgift vid konsumtion likt existerar precist proportionell mot priset vid varorna samt tjänsterna, oavsett antalet transaktioner likt äger lokal beneath produktions- samt distributionsprocessen före detta led var avgift tas ut.”

I identisk direktiv återfinns principen angående skatteneutralitet.

detta finns olika definitioner från vad neutralitet innebär, enstaka allmän definition existerar för att skatten ej bör påverka mot modell affärs- alternativt konsumtionsbeslut.

I ett forskning beskrivs hur dem svenska momsreglerna besitter utvecklats ifrån 1969 mot 2015 (Professor Pernilla Rendahl, 2015, existerar momsen enstaka konsumtionsskatt alternativt företagsskatt?).

inom denna lärande sammanfattas syftet samt ändamålen tillsammans ett momsbeskattning. Nedan framgår dem identifierade ändamålen:

1. en mervärdesskatt liksom bör möjliggöra beskattning från mervärdet inom varenda led

2. inte leda mot kumulativa effekter alternativt gömd skatt

3. inte verka konkurrenssnedvridande, artikel neutral

4. vara samhällsekonomiskt produktiv, trygga aktivitet, främja produktion

5. anpassad mot EU-rätten

6. vara generell avgift, tillsammans erhålla undantag/särregleringar

7. främja svenskt affärs internationella konkurrenskraft

8. inte leda mot dubbelbeskattning alternativt icke-beskattning

9. leda mot en rationellt beskattningsresultat

10. vara lätt för att tillämpa, praktisk tillämpbar samt kontrollerbar

11. förhindra skatteflykt såsom momsbedrägerier

12. inte fördyra boende, dock belasta privata levnadskostnader

13. inte leda mot likviditetspåfrestningar och

14. på EU-nivå artikel samhällsekonomiskt effektiv.

Studien visar för att syftet eller målet ofta existerar omväg uttryckt inom förarbeten mot nyare svenska momsregler samt för att detta saknas ett samtal ifall eventuella motsättningar mellan olika ändamål.

Detta bidrar mot för att tolkningen från reglerna blir komplicerad samt för att svenska bedömningar förmå avvika ifrån EU-rätten. enstaka granskning från mervärdeskattelagen äger genomförts (SOU 2020:31, prop. 2022:46) samt den nya moms-lag (2023:200) trädde inom kraft 1 juli 2023.