Är hett inom geologin korsord

Geologi existerar vetenskapen angående uppkomst, sammansättning samt förändring från jordskorpans berg- samt jordarter. Geologi ingår likt ett sektion inom ämnesområdet geovetenskap. Inom geologin finns flera olika underavdelningar, såsom petrologi, mineralogi, tektonik, sedimentologi, stratigrafi samt paleontologi.

Jordens utvecklingshistoria studeras inom ämnesområdet historisk geologi. Olika bergarters åldrar förmå bestämmas tillsammans hjälp från fossil (biostratigrafi) alternativt olika grundämnens sönderfallshastigheter (geokronologi). Utifrån dessa besitter en tidsschema ovan jordens tillväxt fastställts, ett därför kallad geologisk tidsskala. Den vilket arbetar tillsammans med geologi kallas till geolog.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Vetenskapligt sysselsättning angående jorden samt höjd besitter länge utövats; Peri Lithon (om stenar) från den grekiske vetenskapsmannen Theofrastos (372–287 f.Kr.) fanns en aktat verk inom tusen tid. dock geologin likt självständig vetenskap, samt tillsammans med den innebörd den ges idag kommer ifrån slutet från 1700-talet.

Innan dess ägde geologiska frågeställningar hamnat beneath geografin. Fram mot tidigt 1700-tal ägde Bibelns skapelseberättelse en stort effekt vid föreställningen angående geologiska processer, mot modell ansågs jorden existera ungefär 6 000 kalenderår, i enlighet med beräkningar ifrån händelser inom Bibeln.

Leonardo da Vinci plats ett från dem inledande liksom verkligen kunna kallas geolog.^[1]

Dansken Nicolaus Steno studerade geologiska lagerföljder inom Toscana samt presenterade ett avhandling 1669 ("De solido intra solidum naturaliter contento", 'Om ett fast lekamen såsom vid en naturligt sätt innesluts inom ett ytterligare fast kropp') ^[2] var denne visade hur lagerföljden byggts upp samt brutits ned inom ett kontinuerlig process.

Dessa arbeten utfördes då på grund av för att stödja konceptet för att den globala syndafloden omnämnd inom Bibeln står mot svars på grund av större delen från våra geologiska formationer. Stenos arbeten blev dock ej riktigt uppmärksammade, förrän dem återupptäcktes vid 1800-talet.^[3]

Under 1700-talet började man sålunda sakta upptäcka för att bergskedjorna verkade äga enstaka utdragen samt komplicerad tillkomsthistoria.

Fransmannen Jean-Étienne Guettard upptäckte vid 1750-talet slocknade vulkaner inom Auvergne samt Nicolas Desmarest visade vid 1770-talet för att basalt ägde vulkaniskt ursprung.^[3]

Efter förebild ifrån Carl von Linné började den tyske bergsmannen Abraham Gottlob Werner samla kring sig ett skara lärjungar samt forma ett vetenskaplig utbildning på grund av studiet från olika bergarter, samt klassificerade dem inom grupper efter sitt läge inom berget - mest erfaren "grundberget" alternativt "urberget", därför "övergångsberget" samt "flötsberget" samt yngst "de hopsvämmade bergen".

Werner menade för att varenda bergarter, förutom en mindre antal yngre lavabergarter samt några såsom bildats vid kemisk väg, fanns avsatta liksom sediment inom havet.^[4]

James efternamn lade inom Theory of the Earth, tillsammans undertiteln an Investigation of the Laws Observable in the Composition, Dissolution and Restoration of nation upon the Globe 1785 fram sina plutonistiska teorier vilket gick ut vid för att samtliga bergarter plats vulkaniskt bildade samt råkade var inom konflikt tillsammans med Abraham Gottlob Werner samt hans neptunism vilket inom stället gick ut vid för att bergarterna plats sedimentärt bildade.

Huttons kompis John Playfair kom 1803 för att popularisera hans teorier, samt beneath 1800-talet kom plutonismen för att ett fåtal allt starkare stöd, samt Werners gamla lärjungar Leopold von Buch samt Alexander von Humboldt gick ovan mot plutonismen, vilket markerade enstaka seger på grund av denna skola.^[4]

Lantmätaren William Smith ägde inom slutet från 1700-talet observerat för att olika bergavlagringar verkade innehålla olika typer från fossil, samt genom William Bucklands insatser inom start från 1800-talet var han jämförde bergarternas lagerföljd inom olika länder, kunde denne hitta samstämmighet inom lagrens ordningsföljd samt bygga enstaka kronologisk serie ovan deras tillkomsttid.^[3]

Någon trygg datering från lagren alternativt fanns ej, samt enstaka ytterligare vetenskaplig strid pågick samtidigt mellan katastrofister likt Buckland samt Georges Cuvier liksom tänkte sig ett rad vid varandra nästa naturkatastrofer likt hastigt förändrat existensen vid jorden samt uniformister såsom tänkte sig för att en långsamt samt uniformt skeende format jorden.^[3] Redan James efternamn ägde anslutit sig mot tanken vid långsamt verkande processer, dock "aktualismteorin" vilket den beneath 1800-talet kom för att kallas samt vilken gick ut vid för att identisk processer likt ännu existerar aktiva ägde format jorden beneath många utdragen period framställdes ursprunglig från Karl Ernst Adolf von Hoff 1822, därefter från Charles Lyell 1833 inom hans viktiga Principles of Geology liksom ifrån mitten från 1800-talet kom för att helt dominera geologin.^[5]

Geologiämnets saga inom land är kapabel läsas här: Geologin inom Sverige

Geologisk tidsskala

[redigera | redigera wikitext]

Den geologiska tidsskalan sträcker sig ovan jordens historia.^[6] Den börjar omkring inledningen mot solsystemets bildande till 4,567 miljarder tid sedan^[7] samt jordens bildande till 4,54 miljarder kalenderår sedan^[8][9] samt sträcker sig mot nutid.

Viktiga milstolpar

[redigera | redigera wikitext]

• 4,567 miljarder tid sedan: Solsystemet bildas^[7]
• 4,54 miljarder tid sedan: Jorden bildas^[8][9]
• c:a 4 miljarder kalenderår sedan: Slutet från Sena tunga bombardemanget, existensen uppstår
• c:a 3,5 miljarder tid sedan: Fotosyntes börjar
• c:a 2,3 miljarder kalenderår sedan: Syresatt atmosfär, inledande snöbollsjorden
• 730–635 miljoner tid sedan: numeriskt värde perioder från snöbollsjord
• 542 ±0,3 miljoner kalenderår sedan: Kambriska explosionen – massiv ökning från fossilbildande livsformer; start mot paleozoikum
• c:a 380 miljoner tid sedan: inledande Ryggradsdjuren vid land
• 250 miljoner kalenderår sedan: Perm–trias-utdöendet – 90 % från varenda landdjur dör.

  Slutet från paleozoikum samt start mot mesozoikum

• 65 miljoner tid sedan: Krita/Tertiär-gränsen – Dinosaurierna dör ut; slutet från mesozoikum samt start mot kenozoikum
• c:a 7 miljoner kalenderår sedan – nutid: Hominider
  • c:a 7 miljoner kalenderår sedan: inledande hominiderna uppträder
  • 3,9 miljoner tid sedan: Australopithecus uppträder, enstaka direkt förfader mot Homo sapiens.
  • 200 000 tid sedan: inledande moderna homo sapiens uppträder inom östra Afrika

Kortfattad tidsskala

[redigera | redigera wikitext]

Den andra samt tredjeplats tidsaxeln existerar extrakt ur föregående axel (markerat tillsammans gröna samt röda asterisker).

Den senaste epoken, holocen existerar till kreditkort på grund av för att behärska framträda klart vid den tredjeplats axeln.

Miljoner år

Datering

[redigera | redigera wikitext]

Geologiska händelser är kapabel antingen anges tillsammans exakta tidpunkter, alternativt inom relation mot andra händelser före samt efter inom tiden.

Inom geologin finns en antal metoder både till helt samt relativ datering.

Relativ datering

[redigera | redigera wikitext]

Metoder på grund av relativ datering utvecklades då geologin började utvecklas mot enstaka formell vetenskap. Geologer använder ännu nästa principer, dock dem är kapabel kompletteras tillsammans med helt datering.

Principen angående intrusiva relationer behandlar inträngande intrusiva kroppar. var ett intrusiv magmatisk bergart skär genom enstaka sedimentär bergart existerar intrusionsbergarten yngre än den sedimentära. detta finns flera olika typer från intrusioner: Lakkoliter, batholiter samt gångar.

Principen ifall genomskäranden behandlar inom huvudsak förkastningar, samt sekvensen dem skär genom.

Förkastningar existerar yngre än berget dem skär genom. angående ett förkastning skär genom vissa lager, dock ej andra sålunda existerar dem genomskurna äldre än förkastningen samt dem ogenomskurna yngre(jämför förkastningarna A samt F tillsammans lager C inom figuren intill).

Principen angående inneslutningar anger för att inom sedimentära bergarter tillsammans inneslutningar från andra bergarter således existerar dem inneslutna bergarterna äldre.

mot modell existerar detta vanligt nära bildning från sedimentära bergarter för att småsten ifrån enstaka äldre bergart rivs upp samt innesluts inom den nya. enstaka liknande situation till magmatiska bergarter existerar Xenoliter.

Principen ifall uniformitarianism anger för att dem processer likt modifierar jordytan idag fungerade liknande inom historien.^[10]

Principen ifall initial horisontalitet anger för att sediment inom huvudsak avlägsnas inom plana sängar.

Studier från moderna sediment ovan samt beneath vätska stödjer denna princip. nära korsvisa sängar avlägsnas ej sedimenten horisontellt, dock all enheten existerar horisontell.^[11]

Principen ifall superponering anger för att en sedimentärt lager inom enstaka lagerföljd såsom existerar opåverkad från tektoniska processer existerar yngre än lagret beneath, samt äldre än lagret ovan.

Logiskt sett förmå ej en yngre lager bildas beneath en liksom redan fanns vid lokal. Utifrån denna princip denne är kapabel betrakta sedimentära lager vilket ett vertikal tidslinje, likt helt alternativt delvis beskriver tiden ifrån detta understa lagret avsatts mot detta översta.^[11]

Principen angående faunans växlingar baseras vid förekomsten från fossil inom sedimentära bergarter.

eftersom organismer finns ungefär samtidigt ovan läka världen kunna deras förekomst alternativt avsaknad användas på grund av för att besluta den relativa ålder vid formationen likt dem existerar inneslutna inom.

Absolut datering

[redigera | redigera wikitext]

Geologer kunna även exakt datera geologiska händelser. Dessa dateringar förmå användas till sig själva alternativt tillsammans tillsammans relativa metoder, alternativt till för att kalibrera dem relativa dateringsmetoderna.

De inledande absoluta dateringsmetoderna bland annat genom mätning från radioaktiva isotoper uppkom inom start vid 1900-talet samt innebar stora framsteg till geologin eftersom dem förändrade samt fördjupade förståelsen till den geologiska tidsskalan. Tidigare ägde geologerna endast kunnat nyttja sig från fossil till för att behärska datera bergarter relativt varandra, dock tillsammans isotopdatering kunde dem fossilbärande bergarterna dateras exakt samt dem äldre relativa fossilsekvenserna kunde uppdateras tillsammans nya absoluta åldrar.

I flera geologiska tillämpningar mäts isotopförhållandet inom enstaka bergart, samt detta är kapabel användas på grund av för att beräkna tiden sedan bergarten passerade sin kristallisationstemperatur samt kristalliserade. Detta eftersom dem radioaktiva isotoperna då binds inom bergartens kristallgitter, samt ej längre förmå diffundera ut samt in inom gittret.^[12][13] Isotopförhållandena används inom geokronologiska samt termokronologiska studier.

Vanliga metoder på grund av isotopdatering existerar Uran-bly-metoden, Argon–argondatering samt uran-thoriumdatering.

Geologiska material

[redigera | redigera wikitext]

Förklaring, material: A. Extrusiva magmatiska bergarter B. Intrusiva magmatiska bergarter C. Magma D. Metamorfa bergarter E. Sedimentära bergarter F. Sediment

Förklaring, processer: Vittring Konsolidering Kristallisering Smältning Metamorfos Litifiering (kompaktion samt cementering) Deposition Transport Exponering

Merparten från den geologiska information vilket finns kommer ifrån undersökning vid fasta jordmaterial, dessa kunna antingen benämnas likt kulle alternativt okonsoliderade ämne, mark.

Bergarter

[redigera | redigera wikitext]

Det finns tre huvudtyper från bergarter: magmatiska, sedimentära samt metamorfa. Bergartscykeln existerar en struktur såsom beskriver hur dessa tre bergartstyper bildas samt ombildas ur varandra samt magma. då ett bergart kristalliserar ifrån ett smälta (magma alternativt lava) existerar detta ett magmatisk bergart.

Denna bergart förmå vittra samt erodera samt sedan sedimentera samt kompakteras mot ett sedimentär bergart. Den är kapabel även genomgå metamorfos vid bas från tryck samt temperatur likt förändrar mineralsammansättningen samt därmed forma enstaka metamorf bergart. Sedimentära bergarter likt utsätts till högt tryck samt temperatur förmå även genomgå metamorfos samt forma metamorfa bergarter.

Metamorfa samt sedimentära bergarter kunna även vittra, erodera, sedimentera samt forma nya sedimentära bergarter. Metamorfa bergarter förmå genomgå ytterligare metamorfos. samtliga tre bergartstyper är kapabel även smälta, samt då detta sker bildas enstaka fräsch magma, ifrån vilken nya magmatiska bergarter förmå bildas.

Okonsoliderade material

[redigera | redigera wikitext]

Geologer studera även okonsoliderade ämne, såsom förmå delas in inom sediment samt jordarter samt oftast existerar nyare än bergarterna.

Studier från dessa kallas kvartärgeologi, eftersom dem sannolikt bildats beneath kvartär, den senaste perioden inom den geologiska tidsskalan. Kvartärgeologin innefattar sediment samt jordarter.

Global uppbyggnad

[redigera | redigera wikitext]

Plattektonik

[redigera | redigera wikitext]

Jordens litosfär existerar uppdelad inom en antal tektoniska plattor vilket rör sig ovanpå den plastiskt deformerande astenosfären.

detta finns en nära samband mellan rörelser hos dem tektoniska plattorna samt mantelkonvektion: rörelser hos oceanplattorna rör sig ständigt inom identisk riktning likt mantelkonvektionen eftersom litosfären inom oceanplattorna består från detta översta, fasta lagret från manteln. Detta samband mellan rörelser hos fasta plattor vid jordens yta samt konvektion inom dess inre kallas plattektonik.

Upptäckten från plattektonik gav förklaringar mot ett rad geologiska fenomen vid jordytan samt botten av havet. Långa raka attribut kunde förklaras liksom plattgränser.^[14]Mittoceanska ryggar, höjdpartier vid botten av havet var hydrotermiska hål samt vulkaner finns kunde förklaras vilket divergenta plattgränser, var numeriskt värde plattor rör sig isär ifrån varandra.

Bågar tillsammans flera vulkaner samt jordbävningar kunde vid identisk sätt identifieras vilket Subduktionszoner, var enstaka skiva tvingas in beneath enstaka ytterligare. Omvandlingsgränser, likt San Andreasförkastningen resulterar inom vidsträckta, kraftfulla jordbävningar. Plattektonik utgör även ett förklaring mot Alfred Wegeners teori ifall kontinentaldrift^[15] var kontinenterna rör sig ovan jordytan.

Plattektonikens styrka ligger inom för att den förmå sammanföra samt förklara varenda dem ovan nämnda fenomenen inom ett samlad teori ifall hur litosfären rör sig vid den konvekterande manteln.

Jordens uppbyggnad

[redigera | redigera wikitext]

Framsteg inom seismologi, datormodellering, mineralogi samt kristallografi nära höga temperaturer samt tryck ger insikt angående den inre sammansättningen samt uppbyggnaden hos jorden.

Seismologer kunna nyttja ankomsttider hos seismiska vågor på grund av för att kartlägga jordens inre. Tidigt kunde man visa för att jorden besitter enstaka flytande yttre kärna (där transversella vågor ej kunde spridas) samt enstaka tät inre kärna. Detta ledde mot för att enstaka lagermodell tillsammans jordskorpa samt litosfär ytterst, manteln beneath samt ett yttre samt ett inre kärna innerst.

vid senare tid äger mer detaljerade mätningar från hur våghastigheter förändras inom jordens inre kunnat utföras. Dessa mätningar besitter lett mot många mer detaljerade modeller från jorden.

Geologisk tillväxt från en område

[redigera | redigera wikitext]

Geologin inom en plats utvecklas allteftersom bergkroppar avlägsnas vid samt tränger in inom befintligt fjäll, samt deformerande processer förändrar deras form eller gestalt samt placering.

Avsättning inträffar då partiklar sedimenterar samt litifierar mot sedimentära bergarter alternativt då lava flyter ut samt täcker den befintliga bergytan. Magmatiska intrusioner såsom batoliter, lakkoliter samt gångar tränger upp inom ovanliggande kulle samt kristalliserar allteftersom dem svalnar. Efter för att bergartssekvensen besitter avsatts är kapabel den deformeras alternativt genomgå metamorfos.

Deformationer uppstår vilket ett konsekvens från för att bergmassan trycks ihop, alternativt dras isär horsontellt alternativt utsätts till skjuvning. Dessa deformationer hänger vanligen samman tillsammans med dem olika plattektoniska avgränsningar.

När bergskroppar utsätts på grund av horisontellt tryck blir dem mindre samt grövre. eftersom volymen ej ändras nämnvärt sker deformationerna huvudsakligen vid numeriskt värde sätt: genom förkastningar samt genom veckning.

inom den övre delen från jordskorpan, var spröda deformationer förmå inträffa bildas reversa förkastningar, samt eftersom bergarter djupare ned ofta existerar äldre (lagen ifall superponering ovan) förmå dessa förkastningar leda mot för att äldre fjäll hamnar ovanpå yngre.

Rörelser längs förkastningar kunna leda till inom veckning antingen eftersom förkastningen ej sker plant alternativt på grund av för att berglagren dras tillsammans med, samt bildar dragveck.

Djupare ned inom jordskorpan uppför sig berggrunden plastiskt samt veckas snarare än för att forma förkastningar. Dessa veck kunna antingen ske därför för att mitten vid vecket böjer uppåt, antiform, alternativt sålunda för att mitten böjer neråt, synform. angående antiformen samt synformen behåller sina riktningar kallas dem antiklin samt synklin, samt angående dem ej fullfölja detta kallas dem omkullvälta.

Högre tryck samt temperaturer inom samband tillsammans horisontell sammanpressning förmå orsaka både veckning samt metamorfos hos bergarterna. Metamorfosen orsakar förändringar inom mineralkompositionen hos bergarterna. Dessa förändringar är kapabel mot modell existera foliation, mineralkornen blir utplattade alternativt för att originalstrukturen försvinner, mot modell skikt hos sedimentära bergarter, flödesmönster ifrån lavor samt kristallmönster hos kristallina bergarter.

Förlängning får bergkropparna för att bli längre samt tunnare. Detta sker främst genom normalförkastningar samt plastisk utsträckning. vid plateser var bergkroppar glider mot varandra bildas strike-slip-förkastningar nära ytan samt skjuvzoner vid större djup var berget deformeras plastiskt.

Tillkomst från nya bergkroppar både genom deposition samt intrusion, inträffar ofta samtidigt likt deformationer.

Förkastningar samt andra deformationsprocesser resulterar inom topografiska gradienter, liksom får den stigande sidan för att erodera samt deponeras vid den sjunkande sidan. angående förkastningsrörelsen fortsätter bildas mer utrymme till erosionsprodukter för att sedimentera vid. Deformationer hänger ofta ihop tillsammans vulkanism samt magmatisk handling. Vulkanisk rester efter förbränning samt lava ackumuleras vid ytan, samt magmatiska intrusioner tränger in underifrån.

Gångar, vilket existerar långa plana intrusioner fyller år sprickor samt sprickzoner, samt därför finns ofta flera inslag från gångbergarter vid platser var bergsmassan äger deformerats.

Alla processer liksom nämns ovan behöver ej äga lokal vid varenda lokal, samt behöver ej nödvändigtvis inträffa inom ett enda bestämd ordning. Hawaii mot modell består nästan uteslutande från lager från basaltiska lavaflöden.

dem sedimentära lager såsom finns inom centrala USA, likt är kapabel skådas inom Grand Canyon består nästan uteslutande från snart sagt odeformerade lager, likt besitter legat stilla sedan kambrium. andra områden existerar många mer komplexa. inom sydvästra USA besitter sedimentära, vulkaniska samt intrusiva bergkroppar genomgått metamorfos, utsatts till förkastningar samt veckats.

Geologisk metodik

[redigera | redigera wikitext]

Geologer använder sig från en antal fält- laboratorie- samt numeriska modelleringsmetoder på grund av för att tyda jordens bakgrund samt förstå dem processer såsom sker inuti samt vid jordens yta. inom typiska geologiska undersökningar använder geologer främst kunskap relaterad mot petrologi (studier från bergarter), stratigrafi (studier från sedimentära lager) samt strukturgeologi (studier från bergarters förhållanden mot varandra samt deras deformationer).

inom flera fall studeras även moderna jordarter, floder, landskap samt glaciärer samt biogeokemiska vägar samt geofysiska metoder till för att undersöka jorden beneath ytan.

Fältmetoder

[redigera | redigera wikitext]

Geologiskt fältarbete varierar beroende vid vilket likt bör undersökas. Nedan listas metoder liksom används inom vissa situationer.

Laboratoriemetoder

[redigera | redigera wikitext]

Petrologi

[redigera | redigera wikitext]

Petrologer identifierar bergprover inom laboratorium likt en komplement mot fältkartering från bergarter. numeriskt värde från dem primär metoderna till för att känna igen bergarter inom laboratorium existerar genom optiskt mikroskop samt tillsammans elektronmikrosond.

inom ett optisk granskning från mineralen inom bergprov undersöks tunna skivor från provet inom en mikroskop. Mineralen inom provet bestäms tillsammans hjälp från förståelse angående deras attribut inom olika former från polariserat ljus. nära ekektronmikrosondering analyseras den exakta kemiska sammansättningen samt variationer inom varenda genomskinligt mineral hos enstaka sektion från en bergartsprov.^[22] Studier från stabila^[23] samt radioaktiva isotoper^[24] ger förståelse ifall den geokemiska utvecklingen från bergenheter.

Petrologer använder sig från information ifall små bubblor från vätska samt gas såsom inneslutits inom mineralkristaller^[25] samt utför fysiska experiment beneath upphöjd temperatur samt högt tryck^[26] till för att förstå nära vilka tryck samt temperaturer vilket olika mineral bildas samt hur dem förändras genom magmatiska^[27] samt metamorfa processer.

Dessa studier är kapabel sedan användas till för att förstå metamorfa processer samt kristallisation från magmatiska bergarter.^[28] Studierna förmå även bidra mot för att förklara dem processer liksom sker inuti jorden, mot modell subduktion samt magmakammare.

Strukturgeologi

[redigera | redigera wikitext]

Strukturgeologer utvärderar tunna skivor från geologiska prover på grund av för att hitta den strukturella sammansättningen inom provet såsom ger kunskap angående spänningar inom kristallstrukturen hos bergarten.

dem kombinerar även mätningar vid geologiska strukturer till för att rekonstruera dem historiska bergdeformationerna inom området.

Strukturgeologiska analyser genomförs ofta genom för att riktningen hos olika särdrag plottas inom stereografiska projektioner. ett sådan projektion projicerar enstaka sfär vid en strategi, var program inom sfären blir linjer samt linjer blir punkter.

Dessa projektioner kunna användas på grund av för att hitta veckaxlar, förhållanden mellan förkastningar samt förhållanden mellan andra geologiska strukturer.

Till dem maximalt välkända experimenten inom strukturgeologin hör dem tillsammans med orogena kilar, vilket existerar dem zoner var bergskedjor bildas längs konvergenta tektoniska plattgränser.^[29] inom den analoga utgåvan från sådana experiment dras horisontella sandlager mot en stopp, vilket ger realistiska förkastningsmönster samt bildar ett orogen kil.^[30] Numeriska modeller från orogena kilar fungerar vid identisk sätt, dock existerar mer sofistikerade samt kunna ta hänsyn mot erosionsmönster samt höjningar inom bergskedjan.^[31] Dessa modeller bidrar mot medvetande angående förhållandet mellan erosion samt formen hos ett fjäll.

Stratigrafi

[redigera | redigera wikitext]

I laboratorium undersöker stratigrafer prover från stratigrafier såsom är kapabel samlas in inom fält, mot modell borrkärnor.^[32] Stratigrafer utvärderar även information ifrån geofysiska undersökningar såsom visar stratigrafin beneath markytan.^[33] Geofysiska information samt borrhålsundersökningar kunna kombineras på grund av för att ett fåtal enstaka förbättrad foto från hur detta ser ut beneath markytan.

mot detta används ofta datorprogram såsom arbetar inom tre dimensioner.^[34] Denna information kunna sedan användas till för att rekonstruera uråldriga processer vilket skett vid jordytan,^[35] tolka miljön samt på det sättet lokalisera områden lämpliga till för att utvinna en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, kol, alternativt petroleum.

Biostratigrafer utför även laboratorieanalyser vid fossil inom bergprover ifrån hällar samt borrkärnor.^[32] Dessa fossil bidrar mot medvetande ifall sedimentationsmiljön såsom bergproverna bildats inom. Geokronologer daterar bergarter inom stratigrafin till för att erhålla snävare intervall kring tidsperiod samt hastighet till depositionen.^[36] detta går även för att analysera magnetiska förändringar inom magmatiska bergarter inom borrkärnor.^[32]

Sedimentologi

[redigera | redigera wikitext]

Sedimentologi existerar studier från sediment samt dem processer liksom bildat sedimenten.

Sedimentens kretslopp är kapabel beskrivas i enlighet med följande: vittring, erosion, frakt, avsättning, diagenes samt litifikation. Vittring existerar nedbrytande process från bergarter mot mark alternativt sediment, antingen fysiskt alternativt kemiskt. Erosion förflyttar åtgärda sediment ifrån ett område mot enstaka ytterligare. frakt existerar den primära rörelsen liksom sedimenten utsätts till ifrån för att dem lösgörs ifrån berget tills för att dem hamnar inom havet.

Tillämpad geologi

[redigera | redigera wikitext]

Geologisk förståelse existerar mot massiv nytta nära flera olika tillfällen. Upptäckter från nya mineral är kapabel ge upphov mot nya, förbättrad ämne. Inom samhällsplaneringen agerar geologin enstaka massiv roll vid flera olika sätt. ett bergarts mekaniska attribut existerar viktiga på grund av för att man bör behärska avbryta riktig sorts ämne mot ballast på grund av vägar samt järnvägar.

detta existerar viktigt för att man tar reda vid hur geologiskt stabilt en enhet existerar därför för att detta ej finns fara till skred då enstaka lera kommer inom rörelse vid bas från många nederbörd. Spricksystemen inom berggrunden fungerar liksom viktiga transportörer från grundvatten, vilket innebär för att miljöförstöring samt utsläpp av ämnenofta föroreningar såsom når ner mot grundvattnet är kapabel spåras ifall man äger insikt ifall hur vattnet inom en sektor rör sig.

Ekonomisk geologi

[redigera | redigera wikitext]

De geologer vilket arbetar tillsammans med finansiell geologi inriktar sig vid för att hitta samt hantera jordens råvaror. dem tillgångar såsom maximalt sysselsättning riktas mot existerar petroleum samt kol till energiutvinning samt malm till metallutvinning.

Gruvgeologi

[redigera | redigera wikitext]

Gruvgeologi behandlar utvinnande från mineralresurser ur jordskorpan. Några tillgångar från ekonomiskt nyfikenhet existerar ädelstenar, metaller samt flera mineraler, såsom asbest, perlit, glimmer, fosfater, zeoliter, lera, pimpsten, samt även grundämnen likt svavel, klor samt helium.

Petroleumgeologi

[redigera | redigera wikitext]

Petroleumgeologer studera platser inom jordskorpan såsom kunna innehålla kolväten liksom går för att utvinna, främst petroleum samt naturgas. eftersom flera petroleumfynd existerar inom sedimentärbäcken^[37] studera petroleumgeologer även bildandet samt den tektoniska utvecklingen från dessa bäcken.

Geoteknik samt jordmekanik

[redigera | redigera wikitext]

Inom Väg- samt vattenbyggnadsteknik används geologiska principer samt analysmetoder till för att avgöra dem mekaniska egenskaperna på grund av detta ämne vilket byggnader samt andra konstruktioner byggs vid. Detta möjliggör för att tunnlar förmå byggas utan för att rasa; broar samt skyskrapor är kapabel byggas tillsammans kraftig bas samt på grund av byggnader vid lera är kapabel sättningar minimeras.^[38]

Hydrologi samt miljöfrågor

[redigera | redigera wikitext]

Geologi samt geologiska principer är kapabel även tillämpas vid miljöproblem såsom för att återställa flodfåror vars lopp påverkats, alternativt för att sanera gamla industritomter.

Hydrogeologi används till för att hitta grundvatten,^[39] något likt existerar särskilt viktigt till för att förse torra områden tillsammans med oförorenat vatten.^[40] Hydrogeologi förmå även användas till för att övervaka samt förutse utbredningen från föroreningar inom grundvattenbrunnar.^[39][41]

Geologer samlar information genom stratigrafier samt borrhål, var även borrkärnor samt iskärnor är kapabel utvinnas.

Iskärnor^[42] samt sedimentkärnor^[43] används på grund av för att ett fåtal kunskap ifall hur mot modell nederbördsmängder, temperaturen samt havsnivån äger varierat ovan tiden. Dessa information existerar den primära informationskällan ifall den globala klimatförändringen, bortsett ifrån mätdata.^[44]

Naturkatastrofer

[redigera | redigera wikitext]

Geologer samt geofysiker studera naturkatastrofer till för att behärska stadga säkra byggnormer samt varningssystem liksom undviker för att egendom samt liv går mot spillo.^[45] Några modell vid sådana naturfenomen, likt existerar relevanta till geologi är:

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia.Där anges nästa referenser: