Fåglar som har åkt upp i rymden
Rymdfart
Med rymdfart avses framdrivning från människotillverkade objekt inom rymden.
Rymdfart sker tillsammans rymdsonder samt rymdfarkoster uppskjutna tillsammans rymdraketer samt äger sedan sitt eget framdrivningssystem avsett för att nå rymdfarkostens beräknade uppgift.
många från dagens rymdforskning går ut vid för att analysera jorden samt dess miljö. Man genomför undersökning både inom biologiska områden samt inom materialforskning. Rymden ger utrymme på grund av för att producera konstgjord mikrogravitation vilket erbjuder andra möjligheter för att forska än man äger vid jorden tillsammans den gravitation oss människor inom vardagligt liv existerar vana nära.
Rymdfart efter land
[redigera | redigera wikitext]Rymdfart organiseras ofta från statliga alternativt mellanstatliga myndigheter, dock detta finns även mer alternativt mindre privat rymdfart.
Myndigheter
[redigera | redigera wikitext]- NASA existerar rymdmyndighet inom USA.
- ESA existerar enstaka mellanstatlig rymdmyndighet till Belgien, land, land i norden, land i västeuropa, Grekland, Irland, Italien, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Spanien, landet, Schweiz, Storbritannien, Tyskland samt Österrike
- Lista ovan rymdstyrelser
Rymdprogram
[redigera | redigera wikitext]Sverige
[redigera | redigera wikitext]Detta del existerar ett beskrivning från Svensk rymdfart.
Sverige besitter sedan mitten från 1900-talet varit aktiva inom rymden.
Sveriges ledstjärnor inom rymdfart existerar samt äger ständigt varit effektivitet, samarbete samt finans. Detta då budgeten till svenska rymdforskningsprojekt, vilket bestäms från regeringen samt delas ut från Rymdstyrelsen, ständigt varit begränsad inom relation mot andra större länders samt organisationers ekonomi.
landet plats en från dem tio länderna liksom tid 1975 grundade Europeiska rymdorganisationen (ESA) samt detta existerar inom samarbete tillsammans dem liksom dem flesta svenska rymdprojekt genomförs.[1] Samarbete sker dock även tillsammans andra organisationer, således likt amerikanska NASA samt ryska rymdflygstyrelsen.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Se rymdkapplöpningen, Mir, rymdfärja samt Internationella rymdstationen. Rymdkapplöpningen inleddes då Sovjetunionen inom oktober 1957 skickade iväg obemannade farkosten Sputnik 1.[2]
Raketer
[redigera | redigera wikitext]För utforskandet från rymden finns detta en flertal slags raketer liksom används till olika ändamål.
identisk typ från raket förmå användas mot flera olika sorters uppgift. beneath senare tidsperiod besitter man utvecklar raketer tillsammans med bärraketer på grund av för att erhålla större lyftkraft ifrån början samt vid sålunda vis erhålla ut större nyttolaster ut inom rymden. Olika varianter från raketer existerar rymdraketer, sondraketer, månraketer, tillsammans med flera.
Rymdfarkost
[redigera | redigera wikitext]Rymdfarkoster kunna delas in inom tre kategorier - rymdsonder, bemannade rymdfarkoster samt rymdstationer.
Rymdsonder
[redigera | redigera wikitext]En rymdsond existerar enstaka utan personal rymdfarkost likt oftast styrs ifrån enstaka kontrollstation vid jorden.
ett rymdsonds arbetsuppgift existerar (oftast) för att samla in upplysning till forskningsändamål. Forskningsändamålet förmå mot modell existera bevisning från olika teser inom ämnen såsom astronomi samt fysik. Rymdsonder delas in inom tre underkategorier - interplanetära sonder, interstellära sonder samt satelliter. Vilken kategori ett sond hamnar inom beror vid vilken typ från rymdkropp den existerar kompanjon mot.
Interplanetära sonder
[redigera | redigera wikitext]Interplanetära sonder existerar sonder likt skickas mellan olika planeter samt andra rymdobjekt inom solsystemet. Den inledande interplanetariska sonden fanns Lunik 1 likt sändes upp från Sovjetunionen 2 januari1959 tillsammans med destination månen.
Lunik 1 missade dock månen tillsammans med 5000 km samt hamnade därefter inom enstaka väg eller spår kring solen.
Den inledande sonden för att nå månen plats Lunik 2 såsom skickades upp 12 september1959. Lunik 2 kraschade inom trakten från Ångornas ocean samt kunde därför ej ge några vilket helst ingenjörsmässig information ifrån månen. Luna 9, även sovjetisk, likt sändes upp 31 januari1966 blev detta inledande människoskapade föremålet liksom mjuklandade vid månen samt sände ingenjörsmässig information tillbaka mot Jorden.
Landningen tillsammans med Luna 9 skedde den 3 månad 1966.
Den inledande landningen vid ett ytterligare planet, venus, genomfördes tillsammans sonden Venera 7 likt skjutits upp den 17 augusti1970. Sonden genomförde den inledande bekräftade landningen den 15 december1970.
NASA sände upp marssonderna Viking 1 samt Viking 2 ifrån Cape Canaveral den 20 augusti respektive den 9 september1975 på grund av utforskning från Mars.
Sonderna gjorde varsin mjuklandning den 20 juli respektive 3 september1976.
Alla planeter inom Solsystemet besitter besökts från rymdsonder. Även Pluto, inom augusti 2006 omklassificerad mot dvärgplanet från IAU,[3] besöktes inom juli 2015 från amerikanska rymdsonden New Horizons.[4]
Interstellära sonder
[redigera | redigera wikitext]Interstellära sonder existerar sonder liksom skickas ut inom den interstellära rymden, detta önskar yttra utanför vårt eget solsystem.
mot dags dato existerar detta endast 4 befintlig sonder såsom besitter skickats ut ifrån vårt solsystem, nämligen pionjär 10 samt pionjär 11 såsom sändes ut inom rymden 3 mars1972 respektive 6 april1973 samt Voyager 1 samt Voyager 2 vilket sändes ut inom rymden beneath 1977. Voyager-sonderna äger sedan tid 2000 sänt igen värdefull resultat ifall heliopausen vilket existerar den yttersta gränsen till hur långt ut inom rymden solen besitter enstaka märkbar effekt.
Satelliter
[redigera | redigera wikitext]Det vilket oss inom dygn existerar maximalt bekanta tillsammans då detta gäller rymdsonder existerar dem satelliter liksom ligger inom väg eller spår runt Jorden. Satelliter runt jorden kallas allmänt på grund av Jordsatelliter. termen satellit betyder kompanjon. detta ryska termen på grund av kompanjon existerar Sputnik.
Jordsatelliterna äger flera olika användningsområden. Dessa satelliter kallas jordresurssatelliter, fjärranalyssatelliter, navigeringssatelliter, spionsatelliter, teleskopsatelliter, kommunikationssatelliter, vädersatelliter, etc.
Bemannade rymdfarkoster
[redigera | redigera wikitext]I enstaka bemannad rymdfarkost färdas levande varelser, inom huvudsak människor.
dem inledande rymdfarkosterna tillsammans med mänsklig bemanning fanns enmansfarkoster likt Vostok samt Mercury. Farkosten äger såsom uppgift för att föra ett individ ifrån enstaka ställe mot ett ytterligare på grund av olika uppgift. Fram mot runt tid 2020 kommer detta huvudsakligen för att röra sig angående transporter från astronauter samt vetenskapsman mot den internationella rymdstationen ISS.
ifrån 2020 finns detta även planer vid för att skicka människor mot Mars.
Rymdstationer
[redigera | redigera wikitext]En rymdstation existerar en objekt inom rymden inom vilken människor bor samt jobbar, ofta beneath enstaka längre tidsperiod. Dessa personer existerar människor liksom forskar inom laboratoriemiljö, utför undersökningar från närmiljön alternativt bedriver annat forskningsarbete.
Hitintills besitter varenda rymdstationer även varit jordsatelliter, dock detta finns inget teoretiskt hinder till andra typer från rymdstationer. dem inledande rymdstationerna plats Saljut samt Skylab, vars fortsättning existerar Mir samt ISS.
Rymdfärder
[redigera | redigera wikitext]Rymdfärder existerar dem färder samt transporter såsom görs från rymdfarkoster uppskjutna mot rymden.
ett rymdfärd räknas ifrån detta rymdfarkosten lämnat startplattan mot dess för att den antingen landar, avslutas för att existera alternativt avslutas för att fungera.
Kastbanefärder sker inom enstaka ballistisk väg eller spår samt varar ofta ej mer än 15-25 minuter. detta existerar dock tillräckligt länge till för att man bör hinna genomföra experiment inom mikrogravitation inom någon alternativt några minuter.
varenda uppskjutningar ifrån Esrange inom norra landet existerar kastbanefärder.
Omloppsbanefärder kallas dem färder tillsammans rymdfarkoster vilket går inom omloppsbana runt jorden. Detta existerar dem färderna såsom man oftast menar tillsammans med rymdfärd.
Månfärder existerar färder liksom görs ifrån jorden mot månen. Människan besitter utfört nio bemannade månfärder, varav sex besitter resulterat inom landningar.
1959 skickade människan den inledande fjärrstyrda rymdsonden mot månen, medan 1969 liksom människor inledande gången landsteg vid månen
En interplanetarisk färd existerar enstaka färd likt sker mellan jorden samt andra planeter inom solsystemet samt dess struktur tillsammans med satelliter. ingen människa besitter ännu slutfört ett sådan rymdfärd. Tekniken går dock fort fram samt kalenderår 2020 existerar ej en helt orealistiskt datum till ett utflykt mot exempelvis Mars.
Interstellära färder existerar färder likt går ifrån solsystemet ut mot den interstellära rymden. inom solens tid finns ingen rimlig chans för att skicka ut människor vid liknande färder, eftersom detta dels skulle ta utdragen period dels äventyra besättningens liv långt innan framkomsten.
Intergalaktiska färder existerar turer liksom sker ut ifrån Vintergatan mot andra galaxer.
noggrann vilket interstellära färder existerar dem inom ljus omöjliga, då dem skulle ta på grund av utdragen period samt existerar på grund av tekniskt krävande. inom science fiction-berättelser existerar däremot dessa rymdfärder vanligt förekommande tillsammans med mer alternativt mindre rimliga anordningar. ifall man bortser ifrån dem maximalt fantasifulla, inses för att dessa turer kräver både någon fortlöpande avtappningsbar energikälla och/eller någon teknik för att tryggt låta besättningen vandra inom ide beneath färden.
dock man kommer för att erhålla skäl för att begrunda tvillingparadoxen.
Rymdbaser
[redigera | redigera wikitext]Rymdbaser existerar rymdstationer såsom placeras vid andra himlakroppar såsom mot modell månen alternativt Mars.
Månbaser
[redigera | redigera wikitext]Under Apolloprogrammets utvecklingsfas planerades detta för att man skulle bygga ett bas vid månen tillsammans ett permanent besättning vid åtta (8) man.
Utvecklingen kom dock ej längre än mot utvecklingsfasen. inom start från 2000-talet visade dock USA nytt nyfikenhet.
Planetbaser
[redigera | redigera wikitext]Den enda bas såsom existerar rimligt för att förlägga mot ett ytterligare planet existerar enstaka bas vid Mars. flera studier besitter gjorts tillsammans med tanke vid ett sådan bas dock inga konkreta planer besitter kunnat göras.
Rymdfarare
[redigera | redigera wikitext]Se även inventering ovan rymdfarare
Genom decennierna besitter flertalet personer åkt upp inom rymden. Den inledande plats Jurij Gagarin vilket tid 1961 blev den inledande människan inom rymden. 1963 blev Valentina Teresjkova den inledande kvinnan inom rymden. Den inledande svensken inom rymden blev Christer Fuglesang vilket inom NASA:s regi åkte upp mot Internationella rymdstationen, ISS kalenderår 2006.
Fler personer likt gjort resor utanför vår atmosfär är kapabel ses inom "Lista ovan rymdfarare".
Statistik
[redigera | redigera wikitext]Se alternativt redigera rådata.