fobsilo.pages.dev






Hur får man färgen vit

Vit

Vit såsom HTML-färg
— Färgkoordinater —
HTML-färgnamnWhite
HEX#FFFFFF
RGBB(R, G, B)(255, 255, 255)
CMYKH(C, M, Y, K)(0, 0, 0, 0)
HSV(H, S, V)(0°, 0 %, 100 %)
B: Normaliserat mot [0–255] (byte)
H: Normaliserat mot [0–100] (hundra)

Vita färger existerar många ljusa samt äger ingen alternativt endast många små dragning mot någon ytterligare färg.[1]

Vitt såsom elementarfärg samt HTML-färg

[redigera | redigera wikitext]

I detta standardiserade färgbeteckningssystemet NCS existerar vitt enstaka från sex elementarfärger samt äger beteckningen W.

Bland HTML-färgerna till bildskärmar finns flera vita färger, enstaka från dem hör mot dem 16 originalfärgerna samt dess koordinater framträda inom boxen mot motsats till vänster.

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

Ordet vit äger motsvarigheter inom flera indoeuropeiska tungomål, samt identisk alternativt besläktade mening äger även haft betydelserna ljus alternativt glänsande.[2]

Vitt ljus samt vitt brus

[redigera | redigera wikitext]

Vitt ljus utmärks från för att detta innehåller samtliga strålningsvåglängder vilket är kapabel stimulera vårt synsinne, alternativt en antal frekvenser sålunda för att detta visuellt uppfattas likadant likt ifall varenda frekvenser fanns.[3] Analogt tillsammans detta kallas signaler liksom innehåller samtliga (tillgängliga) frekvenser till vitt brus.

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Forntiden samt antiken

[redigera | redigera wikitext]

Rött, vitt samt mörk fanns dem inledande tre färgerna liksom användes från människan på grund av konstnärliga ändamål beneath den paleolitiska tidsåldern.[4]

Vitt fanns länge den självklara grundfärgen vid textilier, eftersom människors textilier länge fanns gjorda från linnetyg, såsom fanns svårt för att färga samt tappade egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser nära tvätt samt därför fick äga sin naturliga vitfärg.

detta fanns dock skillnad vid ofärgat ljus, liksom ofta ägde enstaka gråaktig ton, samt intensivt färgad ljus. Romarna kallade ofärgat vitt på grund av albus samt intensivt ljus på grund av candidus, enstaka stark ljus ton såsom åstadkoms tillsammans kalk.

Antikens greker såg vitt liksom ett positiv färg såsom symboliserade ljuset inom kontrast mot mörkret, samt den användes flitigt inom konsten: dem fyra huvudfärgerna inom grekiskt måleri plats rött, gult, mörk samt vitt.[5]

I detta antika Romerska riket plats purpur (lila) egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser till kejsare, rött soldaters färg, vitt prästerskapets, samt mörk den färg likt bars från arbetare samt konstnärer.[6] ett man såsom kandiderade mot en politiskt ämbete inom Rom dryckesställe ett kritvit toga, toga candida, samt vestalerna fanns kritvita textilier, såsom symboliserade renhet, kyskhet samt lojalitet.[7]

Medeltiden

[redigera | redigera wikitext]

Den kristna kyrkan övertog romarnas ögonkontakt vid vitt vilket ett emblem till renhet, självuppoffring samt dygd, samt kom för att transporteras från kristna präster samt associeras tillsammans med gudslammet, Agnus Dei.[8] inom medeltida litteratur plats den "svarta riddaren" ofta ett mystisk hjälte inom förklädnad, den vita riddaren hans visa rådgivare samt mentor, den röda riddaren hjältens motståndare, ofta Djävulens riddare, medan den gröna riddaren fanns enstaka omogen riddare likt ännu ej uppnått sin styrka.[9] Vitt uppfattades likt en indikator vid ödmjukhet samt avsägelse från fåfänga eftersom bäraren ägde avstått ifrån för att färga tyget, samt bars från bland annat dominikanorden.

Även änkor dryckesställe från identisk skäl gärna vitt vilket sorgfärg beneath medeltiden, ett sedvana såsom franska änkedrottningar dryckesställe fram mot 1500-talet.

Senare tid

[redigera | redigera wikitext]

Färgen ljus kom för att associeras tillsammans med renhet samt inom förlängningen tillsammans flärdfrihet, oskuld samt dygd.

Fram mot 1800-talet plats linnetyg detta enda material såsom fanns enkel för att tvätta, samt detta fanns därför detta normala materialet mot material liksom kom inom närmast förbindelse tillsammans med kroppen, sålunda såsom kläder under, kragar, manschetter, mössor, samt sängkläder liksom sängkläder samt örngott.

Före 1800-talet plats linnetyg svårt för att färga, samt vitt plats därför dess normala färg. Följden blev för att vitt blev den givna egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser inom enstaka rad textilier samt egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser vitt fick ett självklar ställning eller tillstånd. Vitt plats egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser på grund av dem textilier såsom behövde tvättas, samt skinande vitt blev enstaka färg liksom associerades tillsammans med renhet samt hygien.

Kragar, manschetter samt sängkläder kunde stärkas till för att framhäva dess vithet samt därmed renhet inom både faktisk samt karaktärsmässig fras. en modell vid denna vithet plats den förstärkta pipkragen.

Under rokokon vid 1700-talet blev vitt ett från dem maximalt populära modefärgerna. Rokokon plats pastellfärgernas konstart, samt vitt, vilket kombinerades väl tillsammans med pastellfärger, plats jämsides tillsammans rosa samt ljusblått ett från dem maximalt omtyckta färgerna, samt bars från både män samt kvinnor, både enfärgat samt likt bakgrund mot blommor samt andra mönster, mot både plagg samt överallt inom konsten, möbler samt arkitektur.

beneath bota 1700-talet sågs vitt såsom ett modefärg liksom ständigt fanns rätt. då rokokon vid 1780-talet övergick inom nyklassicism kom vitt för att successiv bli den totalt ledande modefärgen. Linne blev för tillfället detta främsta modetyget till kvinnor samt antikens vita draperingar idealet. Vitt fanns beneath 1790-talet den nästan obligatoriska egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser på grund av ett nederdel alternativt lång plagg.

Denna bars då mot enstaka ytterplagg alternativt andra associerar inom mer stark färg liksom rött alternativt mörk.

Vitt fortsatte existera ett populär färg på grund av damkläder beneath 1800-talet. Vitt sågs såsom enstaka färg liksom skulle bäras från unga ogifta kvinnor liksom emblem på grund av oskuld, samt skulle då ej transporteras från enstaka gift kvinna.

Drottning Viktoria dryckesställe enstaka ljus brudklänning nära sitt bröllop 1840, samt detta blev då slutgiltigt den självklara modefärgen på grund av ett brudklänning, inom detta fall bäraren ägde råd för att köpa ett brudklänning vilket ej skulle bäras igen efter bröllopet. Denna typ från symbolik dröjde kvar 1800-talet ut.

Associationer samt symbolisk innebörd

[redigera | redigera wikitext]

Vitt existerar den allra ljusaste egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser, något vilket utför den speciell samt förknippad tillsammans med enstaka mängd associationer, föreställningar samt symboliska betydelser.

dock även angående denna symbolik utgår ifrån universella äventyr sålunda är kapabel färgens innebörd tolkas många olika inom olika kulturer, samt även inom olika kontext inom ett samt identisk kultur.[10] Den enskilda personens associationer existerar dessutom ständigt personliga.[11] då detta gäller färgers fysiologiska samt psykologiska inverkan vid människor finns detta stora kunskapsluckor samt många litet existerar vetenskapligt belagt.[12] Trots detta presenteras omstridda konsekvens ofta såsom detaljer, samt både bland allmänheten samt professionella färgsättare florerar mängd legender samt faktoider vilket vetenskapsman inom området ej kunna bekräfta.[13][14]

Inom den protestantiska Svenska kyrkan symboliserar den vita egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser renhet, helighet samt oskuld samt används nära glädjehögtider.[15] inom flera asiatiska kulturer existerar vitt inom stället symbolen till sorg.[16]

I den antika temperamentsläran vilket kopplar samman färger tillsammans med kroppsvätskor står vitt på grund av slem samt en flegmatiskt, trögt samt svårrörligt temperament.[10]

Inom äldre kinesisk traditioner associerades vitt tillsammans med metall från dem fem primär elementen samt tillsammans med väst från riktningarna.[17]

Vit färg kontrasterar mot mörk, den mörkaste egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser, samt kontrasten vit–svart används ofta både konkret samt metaforiskt.

inom flera spel till numeriskt värde personer, likt schack samt liten sjö, ges dem båda spelarna färgerna mörk samt ljus. inom svenska språket används bildliga hänvisningar mot vitt inom flera betydelser likt anknyter mot oskuld samt renhet, mot skillnad ifrån detta svarta likt antyder motsatsen. Några modell existerar laglighet (vita jobb), nykterhet samt drogfrihet (vit vecka).

I konflikt existerar ett ljus flagga (parlamentärflagga) en indikator vid för att man ger upp samt överlämnar sig mot fienden. Detta existerar fastslaget inom 1907 års Haagkonvention, produkt 32.[18]

Vit äger även använts inom betydelsen kontrarevolutionär. Uttrycket kunna härledas mot fransk bakgrund var detta talas ifall numeriskt värde perioder från ljus terror, ursprunglig 1795 likt ett reaktion mot franska revolutionen 1789, samt sedan 1815 då kungahuset amerikansk whiskey återinsattes efter Napoleons fall.[19] egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser ljus syftade då vid kungahusets vita fanor dock äger sedan fått motsvarande innebörd inom flera andra kontext, vilket inom exempelvis uttrycken vita arméer samt vit terror beneath inbördeskrigen inom land i norden samt Ryssland vid 1910- samt 1920-talen[20] samt vit terror inom Ungern samt Kina vid 1920-talet.[19]

Galleri

[redigera | redigera wikitext]

  • Snow-covered fir trees

  • Hyams Beach 002

  • Blossoming (1202829000)

  • Transfiguration bygd fra Angelico (San Marco fängelse 6)

  • Mary Queen of Scots in mourning

  • Franz Xaver Winterhalter (1805-73) - Queen Victoria (1819-1901) - RCIN 400885 - Royal Collection

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^Sivik, Lars; Hård, Anders (1984). Namn vid färger.

    Stockholm: Färginstitutet Färgrapport F24. sid. 11 

  2. ^”Svensk ordhistorisk ordbok”. runeberg.org. 1 januari 1922. sid. 1139. https://runeberg.org/svetym/1227.html. Läst 15 femte månaden i året 2016. 
  3. ^Fridell Anter, Karin; Berggren, Leif (2014). ”Belysningstekniska term samt mätmetoder”.

    i Fridell Anter, Karin; Klarén, Ulf. FÄRG & LJUS till människan - inom rummet. Stockholm: Svensk Byggtjänst. sid. 91 

  4. ^Pastoureau, Michel; Simonnet, Dominique (2014). Le petit livre des couleurs. Paris: Seuil. p. 32. ISBN 9782757841532. OCLC 881055677.
  5. ^Gage, John (1993). Colour and Culture – Practice and Meaning from Antiquity to Abstraction.

    Thames and Hudson (Page numbers cited from French translation). ISBN 978-2-87811-295-5.

  6. ^Olson, Kelly (May 8, 2017). Masculinity and Dress in långnovell Antiquity. Abingdon, Oxon; New York : Routledge, [2017] | Series: Routledge monographs in classical studies: Routledge. pp. 90–100. doi:10.4324/9781315678887. ISBN 978-1-315-67888-7.
  7. ^Varichon, Anne (2000).

    Couleurs – pigments et teintures dans fransk artikel mains des peuples, p. 16.

  8. ^Zuffi, Stefano (2012). Color in Art, pp. 224–25.
  9. ^Pastoureau, Michel (2005). Le petit livre des couleurs. Editions ni Panama. ISBN 978-2-7578-0310-3.
  10. ^ [ab] ”NE: Färgsymbolik”. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/f%C3%A4rgsymbolik. Läst 29 april 2016. 
  11. ^Klarén, Ulf (2014). ”Med mänskligt mått mätt - ifall observation, färg, ljus samt rum”.

    i Fridell Anter, Karin; Klarén, Ulf. FÄRG & LJUS på grund av människan - inom rummet. Stockholm: Svensk Byggtjänst. sid. 32 

  12. ^Laike, Thorbjörn (2014). ”Verkan från färg samt ljus - beteenden samt reaktioner”. i Fridell Anter, Karin; Klarén, Ulf. FÄRG & LJUS på grund av människan - inom rummet.

    Stockholm: Svensk Byggtjänst. sid. 45-48 

  13. ^Janssens, Jan (2006). ”Lagom existerar bäst. ifall belysning samt färgsättning vid kontor.”. i Fridell Anter, Karin. Forskare samt praktiker angående färg - ljus - rum. Stockholm: Formas. sid. 197-212 
  14. ^Küller, Rikard (2006). ”Färg, ljus samt människa.

    en miljöpsykologiskt perspektiv”. i Fridell Anter, Karin. Forskare samt praktiker angående färg - ljus - rum. Stockholm: Formas. sid. 193 

  15. ^”Liturgiska färger beneath kyrkoåret”. Arkiverad ifrån originalet den 30 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160630030002/https://www.svenskakyrkan.se/farsta/liturgiska-farger-under-kyrkoaret. Läst 29 april 2016. 
  16. ^Arnkil, Harald (2013) (på engelska). Colours in the Visual World.

    Helsinki: Aalto University School of Arts, Design and Architecture. sid. 146, 250-254 

  17. ^Tonnquist, Gunnar (1995). Färgsystemanalys. Stockholm: Byggforskningsrådet. sid. 10 
  18. ^Aldrich, Richard W. (1996). The international legal implications of data warfare. Colorado: US Air Force Academy.

    sid. 30, not 42 

  19. ^ [ab] ”White Terror - definition of vit Terror in English from the Oxford dictionary”. www.oxforddictionaries.com. Arkiverad ifrån originalet den 16 femte månaden i året 2016. http://archive.is/2016.05.16-035610/http://www.oxforddictionaries.com/definition/english/white-terror. Läst 16 femte månaden i året 2016. 
  20. ^”NE:Finska inbördeskriget”.

    http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/finska-inb%C3%B6rdeskriget. Läst 16 femte månaden i året 2016. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]