fobsilo.pages.dev




Gå längs älven från nol till bohus

Göta älvs ångbåtslinjer

Passagerartrafiken vid Göta flod, Nordre flod samt Trollhätte kanal sköttes ifrån 1830-talet mot 1950-talet från älvbåtar, vilka älvdalens jordbrukare samt fabriker plats beroende från på grund av för att behärska transportera varor samt jordbruksvaror mot götet samt torgen på grund av salg.

Trafiken sårskydd götet tillsammans med Kungälv, Trollhättan samt Vänersborg. Turerna sträckte sig även mot norra Halland, Bohusläns södra kust samt mot orter nära Vänern. detta fanns lokala båtlinjer inom relaterat till göteborg hamn, liksom mellan Bohus samt Kungälv. Säveån trafikerades beneath ett period från ett ångslup likt kallades Kaffebrännaren, den forslade bland annat beväringar mot Kvibergs kaserner.[1] Numer existerar detta endast inom relaterat till göteborg hamn detta kvar finns reguljär turtrafik tillsammans med Älvsnabben.

inom Trollhättan görs turistturer sommartid från rederiet Strömkarlen tillsammans Elfkungen (IV) (motoriserat ångfartyg byggt 1885 liksom Wärsta vid W. Lindbergs Varvs- samt Verkstads AB (Södra varvet) inom Stockholm).[2][3][4].

Innan tågtrafiken vid Bergslagsbanan mellan götet samt Trollhättan började 1877, plats ångbåt detta snabbaste färdmedlet vid sträckan.

Länge efter detta kunde ångbåtarna konkurrera tillsammans lägre kostnader. Mellan 1896 samt 1907 fanns trafiken likt störst, då detta fanns 12 älvbåtar inom drift till 9 rederier. Verksamheten sköttes ifrån götet, Kungälv, Nol, Lödöse, Lilla Edet, Trollhättan samt Vänersborg. Utefter älven fanns detta 24 bryggor vid bohussidan, liksom plats utan järnvägslinje, samt 25 bryggor vid västgötasidan.

enstaka sektion bryggor ägde väntsalar. Dessutom förekom salg från rusdrycker ombord, fram mot 1902 då rätten till utskänkning från rusdrycker upphävdes från länsstyrelsen. detta förekom även för att dem ångfartyg vilket trafikerade Göta kanal angjorde älvens ångbåtsbryggor.

Rederier, båtar, varv samt linjer

[redigera | redigera wikitext]

Ordnade inom kronologisk ordning ifrån verksamhetens start.
  • Ångfartygs AB Särö, Särö:
    • Särö (I), (ångfartyg byggt 1864 vid Keillers Werkstad), 1864-1867 Onsala-Särö-Göteborg-Lilla Edet.[16][17]
  • P.

    Kuylenstierna, Vänersborg:

  • Ångbåts AB Necken, Göteborg:
    • Necken (ångfartyg byggt 1868 vid Lindholmen) 1868-1937 Göteborg-Trollhättan.[19][20]
    • Elfkungen (I) (ångfartyg byggt 1859 vid Keillers Werkstad) 1869-1880 Särö-Göteborg-Trollhättan.[21][22]
    • Elfdrottningen (ångfartyg byggt 1875 vid Lindholmen) 1876-1880 Särö-Göteborg-Trollhättan.[21][23]
  • Nya Ångbåts AB Lilla Edet:
    • Lilla Edet (II) (ångfartyg byggt 1873 vid Keillers Werkstad, omdöpt mot Särö (II) 1901) 1873-1907 Särö-Göteborg-Lilla Edet.[6][24]
    • Elffröken (ångslup byggd 1863 såsom Sjöfröken vid Lindholmen) 1879-1908 Göteborg-Lilla Edet.[21][25]
    • Göta Elf (II) (ångfartyg byggt 1884 vid Torskog) 1884-1908 Göteborg-Lilla Edet, förliste 1908 nära Lilla Bommen, götet, 26 omkomna, bärgades.[5][26]
  • Ångbåts AB Inland, Kungälv (1876-1917):
    • Inland (ångfartyg byggt 1876 vid Lindholmen) 1876-1881 Göteborg-Kungälv-Kornhall-Tjörn.[5][27]
    • Tessin (ångfartyg byggt 1870 vid Lindholmen) 1876-1881 Göteborg-Kungälv-Kornhall.[14][15]
    • Nordre Elf (I) (ångfartyg byggt 1866 vilket Elfkungen (II) vid Lindholmen) 1889-1898 Göteborg-Kungälv-Kornhall.[8][9]
    • Nordre Elf (II) (ångfartyg byggt 1898 vid Torskog) 1898-1917 Göteborg-Kungälv-Kornhall.[28][29]
    • Venern (ångfartyg byggt 1872 inom Vänersborg).
  • Lilla Edets Ångbåtsbolag (J.F.

    Bodén), Lilla Edet:

    • Hebe (ångfartyg byggt 1880 vid Torskog) 1881-1884 Göteborg-Lilla Edet.[5]
  • Ångfartygs AB Elfkungen, Vargön:
    • Elfkungen (I) (ångfartyg byggt 1859 vid Lindholmen) 1881-1886 Särö-Göteborg-Trollhättan.[21][22]
    • Elfkungen (II) (ångfartyg byggt 1866 vid Lindholmen) 1886-1888 Göteborg-Trollhättan.[8][9]
    • Elfkungen (III) (ångfartyg byggt 1881 vilket Blekinge vid Oskarshamns Mekaniska Verkstad) 1888-1937 Göteborg-Trollhättan.[30][31]
  • Marstrands Nya Ångfartygs AB, Marstrand (1875-1951):
    • Tessin (ångfartyg byggt 1870 vid Lindholmen) 1881-1889 Göteborg-Kungälv-Kornhall.[14][15]
  • Nordre Elfs Ångbåts AB:
    • Nordre Elf (I) (ångfartyg byggt 1866 såsom Elfkungen (II) vid Lindholmen) 1888-1889 Göteborg-Kungälv-Kornhall.[8][9]
  • Ångfartygs AB Turisten, Trollhättan (1891-1918):
    • Turisten (I) (ångfartyg byggt 1860 såsom Garibaldi vid Södra varvet, Stockholm) 1891-1908 Göteborg-Trollhättan.[14][37]
    • Turisten (II) (ångfartyg byggt 1908 vid Eriksberg) 1908-1918 Göteborg-Trollhättan.[14][38]
  • Ångbåts AB Karl Gustaf, Nol:
    • Karl Gustaf (ångslup byggd 1866 liksom Lidingö vid Lindholmen) 1891-1897 Göteborg-Nol.[10][39]
  • Kungälfs Nya Ångbåts AB (1895-1930):
    • Vinga (ångfartyg byggt 1891 vid Bergsunds Mekaniska Verkstad) 1896-1930 Göteborg-Kungälv-Kornhall.[40][41]
    • Freja (ångfartyg byggt 1877 likt Kalmarsund N:o 5 vid Motala Verkstad) 1905-1918 Göteborg-Kungälv-Kornhall.[30][42]
  • Ångbåts AB Romeo, Göteborg:
    • Romeo (ångslup byggd 1866 likt Lidingö vid Lindholmen) 1897-1908 Göteborg-Lödöse.[10][39]
  • Knut Kihlman, Västerlanda socken
    • Lilla Edet (III) (ångfartyg byggt 1897 likt Juno (II) inom Karlstad) 1933-1939.[6]
  • Anders Melin Pettersson, Nödinge:
    • Turisten (III) (ångslup byggd 1866 såsom Lidingö vid Lindholmen) 1934-1937.[39]
  • Pandion AB, Göteborg:
    • Elfängen (II) (ångfartyg byggt 1899 vid Eriksberg) 1942-1956 Göteborg-Vänersborg.[30][35]
  • För ospecificerade bolag:
    • Wadman, förliste inom Göteborg.
    • Wettern (I), hjulångare omdöpt 1843 mot Westergötland 1838-.
    • Wettern (II), ångfartyg, Göteborg-Mariestad beneath mitten från 1840-talet, Göteborg-Askersund ifrån mitten från 1850-talet mot mitten från 1860-talet.[45]
    • Wenern (ångfartyg byggt 1853 vid Keillers Werkstad) 1853-1859 Göteborg-Trollhättan-Karlstad.[46]
    • Thorskog (II) (ångslup byggd 1866 likt Kongelf (1866)) 1875-.[10][12]
    • Elfprinsen (ångslup byggd 1866 vilket Kongelf (1866)), kolliderade 1883 tillsammans med ångfartyget Hebe nära Honeröds brygga, Romelanda samt sjönk, bärgades senare.[30][12]
    • Trollhättan, ångslup 1928-1935.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^Yngve Rollof: Sveriges inre vattenvägar sektion 4, sid 47
  2. ^Kjellberg (1990) sid 55
  3. ^WärstaArkiverad 26 april 2012 hämtat ifrån the Wayback Machine., Skärgårdsbåtar.se (läst 17 augusti 2019)
  4. ^Rederi AB Strömkarlen (läst 17 augusti 2019)
  5. ^ [abcd] Kjellberg (1990) sid 58
  6. ^ [abc] Kjellberg (1990) sid 60
  7. ^Lilla Edet (1859), Skärgårdsbåtar.se (läst 18 augusti 2019)
  8. ^ [abcd] Kjellberg (1990) sid 56f
  9. ^ [abcd] Elfkungen (1866), Skärgårdsbåtar.se (läst 18 augusti 2019)
  10. ^ [abcdef] Kjellberg (1990) sid 59
  11. ^Kongelf (1861), Skärgårdsbåtar.se (läst 18 augusti 2019)
  12. ^ [abc] Kongelf (1866), Skärgårdsbåtar.se (läst 17 augusti 2019)
  13. ^Kongelf (1875), Skärgårdsbåtar.se (läst 18 augusti 2019)
  14. ^ [abcdefg] Kjellberg (1990) sid 63
  15. ^ [abcd] Tessin, Skärgårdsbåtar.se (läst 18 augusti 2019)
  16. ^ [ab] Kjellberg (1990) sid 62
  17. ^Särö (1864), skärgårdsbåtar.se (läst 17 augusti 2019)
  18. ^Wenersborg, Skärgårdsbåtar.se (läst 17 augusti 2019)
  19. ^ [ab] Kjellberg (1990) sid 61
  20. ^Necken, Skärgårdsbåtar.se (läst 18 augusti 2019)
  21. ^ [abcd] Kjellberg (1990) sid 56
  22. ^ [ab] Elfkungen (1859), Skärgårdsbåtar.se (läst 18 augusti 2019)
  23. ^Elfdrottningen, Skärgårdsbåtar.se (läst 18 augusti 2019)
  24. ^Lilla Edet (1873), Skärgårdsbåtar.se (läst 17 augusti 2019)
  25. ^Sjöfröken, Skärgårdsbåtar.se (läst 17 augusti 2019)
  26. ^Göta Elf, Skärgårdsbåtar.se (läst 18 augusti 2019)
  27. ^Inland, Skärgårdsbåtar.se (läst 18 augusti 2019)
  28. ^Kjellberg (1990) sid 61f
  29. ^Nordre Elf, Skärgårdsbåtar.se (läst 18 augusti 2019)
  30. ^ [abcdefg] Kjellberg (1990) sid 57
  31. ^Blekinge, Skärgårdsbåtar.se (läst 18 augusti 2019)
  32. ^Juno, Skärgårdsbåtar.se (läst 17 augusti 2019)
  33. ^Nohl, Skärgårdsbåtar.se (läst 17 augusti 2019)
  34. ^Runan, Skärgårdsbåtar.se (läst 17 augusti 2019)
  35. ^ [ab] Elfängen, Skärgårdsbåtar.se (läst 18 augusti 2019)
  36. ^Ingeborg, Skärgårdsbåtar.se (läst 18 augusti 2019)
  37. ^Garibaldi, Skärgårdsbåtar.se (läst 17 augusti 2019)
  38. ^Turisten, Skärgårdsbåtar.se (läst18/8 2019)
  39. ^ [abc] Lidingö, Skärgårdsbåtar.se (läst 17 augusti 2019)
  40. ^Kjellberg (1990) sid 63f
  41. ^Vinga, Skärgårdsbåtar.se (läst 18 augusti 2019)
  42. ^Kalmarsund, Skärgårdsbåtar.se (läst 18 augusti 2019)
  43. ^Kjellberg (1990) sid 59f
  44. ^Kungälf, Skärgårdsbåtar.se (läst 18 augusti 2019)
  45. ^Sveriges skeppslistor 1837-1885[död länk] (läst 17 augusti 2019)
  46. ^Wenern, Skärgårdsbåtar.se (läst 17 augusti 2019)

Källor

[redigera | redigera wikitext]

  • Kjell-Åke Kjellberg: Älvängen - ängarna nära älven 1823-1990, Älvängen 1990, ISBN 91-630-0157-8
  • Yngve Rollof: Sveriges inre vattenvägar sektion 3 Bohuslän, Dalsland, Trollhätte kanal, huvudstaden 1979, ISBN 9129531802
  • Yngve Rollof: Sveriges inre vattenvägar sektion 4 Västergötland, Östergötland, Göta kanal, huvudstaden 1979, ISBN 9129545234
  • Skärgårdsbåtar.se
  • Sveriges skeppslistor 1837-1885, Demografisk Databas Södra Sverige