fobsilo.pages.dev




Hur många vindkraft finns det i sverige

Vindkraft inom Sverige

För vindkraft inom allmänhet, titta Vindkraft. För vindkraftverks tekniska uppbyggnad, titta Vindkraftverk.

Vindkraft inom Sverige tillsammans tillväxt från den moderna vindkraften började inom mitten från 1970-talet dock detta dröjde innan den började användas inom större skal.

ursprunglig kalenderår 2007 fanns elproduktionen ovan 1 TWh/år.

Det sker enstaka snabb teknikutveckling. Den tydligaste trenden existerar för att vindkraftverken blir större inom samtliga avseenden såväl då detta gäller installerad inverkan, höjd samt rotordiameter. Sett inom en internationellt perspektiv besitter vindkraftsprojekt inom land förhållandevis höga navhöjder.

detta kunna förklaras tillsammans för att nya vindkraftsparker ofta byggs inom skogslandskap vilket utför detta viktigt för att anlända upp inom höjd till för att minska turbulens samt nå vindar såsom bromsats mindre från skogen. landet existerar indelat inom fyra elområden. Vindkraftens installerade resultat fördelad vid elområdena 2018 ifrån norr mot söder framgår från bilden ovan Installerad resultat per elområde.

färsk produktion lokaliseras inom massiv utsträckning mot dem norra delarna från landet var detta finns utrymme för att bygga stora vindkraftparker.[1]

Större vindkraftverk fanns 2022 inom 180 från landets 290 kommuner. Piteå samhälle äger störst installerad konsekvens ifrån vindkraft tillsammans 1946 MW. Näst störst utfall äger Örnsköldsviks samhälle tillsammans 690 MW.

tredjeplats störst äger Sollefteå samhälle tillsammans med 542 MW vindkraft[2] beneath 2023 installerades 2,0 GW fräsch vindkraft. nära utgången från 2023 fanns 5 506 större vindkraftverk inom land tillsammans med ett sammanlagd utfall 16 251 MW.[3] 75 från vindkraftverken fanns havsbaserade.[2] Vindkraften bidrog 2023 tillsammans 34,5 TWh el vilket fanns 21 % från elproduktionen samt 26 % från elanvändningen.[4] beneath 2024 beräknas i enlighet med tubintillverkarnas orderböcker 1,0 GW fräsch vindkraft installeras inom land.

2026 beräknas elproduktionen inom landet ifrån vindkraft existera 55 TWh.[3]

Svenska kraftnät beräknar inom Långsiktig marknadsanalys 2024 tillsammans mellan 82 samt 120 TWh elproduktion ifrån vindkraft 2035 beroende vid scenariealternativ. Andelen från elanvändningen ifrån vindkraft varierar då mellan 35 samt 45 andel. till 2045 beräknar Svenska kraftnät tillsammans 103–237 TWh vindkraft beroende vid scenariealternativ vilket innebär 40–69 andel från elanvändningen ifrån vindkraft.[5] SWECO analyserade kalenderår 2017 den tekniska potentialen på grund av havsbaserad vindkraft inom svenska farvatten mot cirka 3 000 TWh/år.

[6]

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Inspirerat från den vindkraftsutveckling liksom pågick inom västvärlden föreslog 1951 års statliga Bränsleutredning för att ett försöksanläggning på grund av vindkraft skulle byggas nära Ölands Södra udde.[7] detta skulle dock dröja mot oljekrisen 1973 innan Styrelsen på grund av ingenjörsmässig tillväxt (STU) började undersöka förutsättningarna på grund av vindkraft beneath ledning från tekn.

dr. Olle Ljungström (1918–2013).[8] kommitté på grund av energiproduktionsforskning (NE) tillkom 1975 samt fick mot arbetsuppgift för att genomföra bland annat denna sektion från detta energiforskningsprogram liksom beslutats från riksdagen. inom detta start arbetet ingick tekniska studier, vindprospektering samt för att låta Saab-Scania 1977 bygga en försöksaggregat angående 60 kW nära Kalkugnen nära norra Upplandskusten nära Älvkarleby.

De inledande stora vindkraftverken byggdes på grund av energiforskningsprogrammet från Karlskronavarvet inom Maglarp inom Skåne 1982 (byggherre Sydkraft) samt från KMW nära Näsudden vid Gotland (byggherre Vattenfall) 1983.[9] Den förra fanns inom drift fram mot 1993 samt fanns då detta vindkraftverk inom världen såsom ägde producerat maximalt el.

Efter folkomröstningen angående kärnkraften 1980 avtog detta politiska intresset till förnybar elproduktion, varför den tidigare offensiva vindkraftssatsningen till utdragen tidsperiod gick ovan inom en skede från undersökning, analys samt bevakning. Maglarp-Näsudden slutfördes samt utvärderades. Bland dem forskningssatsningar såsom fortsatte noteras elteknikforskningen nära Chalmers, vilket gjort pionjärinsatser beträffande flera från dem lösningar såsom senare slagit igenom inom branschen.

undersökning angående aerodynamik nära Flygtekniska Försöksanstalten (numera FOI) äger bland annat resulterat inom vingprofiler liksom används inom ett massiv sektion från världens vindkraftverk. vetenskapsman nära Uppsala högskola utvecklade den datormodell till vindkartering.

Ett ökat nyfikenhet till vindkraft började utföra sig gällande inom landet inom start från 1990-talet, inom inledande grabb vilket en konsekvens från dem framgångar vilket vindkraften fått utomlands.

1991 infördes investeringsstöd på grund av vindkraftverk, vilket blev starten till enstaka utbyggnad från vindkraften.[10] Sedan dess äger ökningstakten legat nära inom medelvärde 30 andel per tid. detta ökade intresset ledde även mot fabriksrelaterade utvecklingsprojekt samt försök mot kommersiell etablering.

Norsk-svenska Kvaerner Turbin, likt tagit ovan efter Näsudden-leverantören KMW, utvecklade en nytt 3 MW-maskineri, liksom monterades vid detta befintliga Näsudden-tornet.

en systerverk uppfördes inom Tyskland. beneath namnet Näsudden II kom även denna Vattenfallsägda anläggning för att beneath enstaka period inneha världsrekordet inom elproduktion på grund av vindkraftverk. Utvecklingen fortsatte inom detta norsk-svenska Scanwind, likt uppförde en tiotal verk utanför Trondheim. Sedan General Electric övertagit verksamheten byggdes 2012 en 4,1 MW-verk inom relaterat till göteborg hamn kallat Big Glenn tillsammans götet Energi vilket klient.

Typen plats avsedd på grund av havsbasering. GE besitter därefter avvecklat detta övertagna konstruktionskontoret.

Med specialiserad inspiration ifrån Maglarps-projektet uppförde Nordic Windpower 1992 utanför Lysekil vindkraftverket Nordic 400, tillsammans 400 kW inverkan. 1995 tillkom Nordic 1000 (1 MW) vid Gotland, såsom detta inledande från dem EU-stödda projekten på grund av för att förbättra vindkraftverk inom MW-storlek.

landet plats då ännu ej tillsammans med inom EU. Ytterligare tre verk byggdes inom land, tillsammans med Vattenfall samt olika privata företag vilket kunder. Efter olika ägarbyten gick Nordic Windpower inom konkurs 2004. Därefter byggdes inom olika konstellationer 126 Nordic 1000-verk inom USA, Colombia samt Kina, detta sista 2012.

Sverige fanns tidigt engagerat inom havsbaserad vindkraft samt Sydkraft byggde 1990 världens inledande havsbaserade vindkraftverk vid en trebent stålfundament utanför Nogersund inom Blekinge.[11]

Förutsättningar på grund av lokalisering från vindkraft

[redigera | redigera wikitext]

Sverige ligger inom detta sålunda kallade västvindbältet, var den primära energin kommer genom dem ifrån Atlanten invandrande lågtrycken.

Lokalt uppkommande vindsystem liksom sjöbrisen besitter energimässigt mindre innebörd.

Vinden varierar ständigt dock inom en längre tidsperspektiv besitter den tydliga mönster. Mellan olika kalenderår varierar energiinnehållet inom vindarna inom Skandinavien tillsammans storleksordningen ± 10 procent.[13] från årsenergin infaller ⅔ beneath vinterhalvåret, då även nödvändigheten existerar störst.[14] Samtidigt existerar detta beneath just vinterhalvåret likt förekomsten från längre perioder från stiltje inträffar, mot resultat från förlängda högtryck, beneath vilket produktionen ifrån vindkraften är kapabel artikel försumbar inom flera dygn.[15] inom norra Europa samt Östersjöområdet inträffar detta beneath inom medelvärde 50-100h per tid beneath perioden november-januari.[15]

På senare kalenderår äger utbyggnaden dominerat inom inlandets skogsområden, ifrån Småland inom söder mot nordligaste land.

Sveriges samt Europas största landbaserade vindkraftpark byggs för tillfället inom Markbygden väster ifall Piteå. Orsaken existerar resultatet från enstaka grundlig vindkartering från Hans Bergström, professor emeritus nära enheten Meteorologi vid avdelningen på grund av geovetenskaper nära Uppsala högskola. Parken tillsammans enstaka yta vid 450 kvadratkilometer förväntas artikel helt färdigbyggd kring tid 2026.

Vindkraftparken kommer då den existerar färdigbyggd behärska skicka upp mot cirka 12 TWh per kalenderår. Etapp 1 existerar belägen inom den nordöstligaste delen från samt uppdelad inom dem tre delprojekten Skogberget, Ersträsk samt Markbygden en. Etapp 1 omfattar tillåtelse på grund av upp mot totalt 314 vindkraftverk, varav ungefär 275 existerar färdigbyggda.

Etapp 2 ligger utanför Koler samt Långträsk inom områdets västra delar. Enercon äger inom området startat mark- samt anläggningsjobb samt fundament. Inom begränsad anländer själva vindkraftverken. Fram mot slutet från 2021 kommer 160 verk för att äga byggts denna plats. Den tredjeplats samt avslutande etappen existerar uppdelad inom dem numeriskt värde delarna Hästliden samt Önusberget.

vid Önusberget äger markjobb till anläggning från vägar samt kranplaner startat. Byggandet från 700 MW, vilket motsvarar ungefär 130–150 vindkraftverk kommer därefter. Hästliden existerar kvar existerar beneath projektering.[16]

Sveriges högst belägna vindkraftverk finns inom Glötesvålen, såsom byggts vid 1 010 m ö.h.

40 km väster angående Sveg inom Härjedalen.

Till havs existerar vindförhållandena ofta betydligt förbättrad än vid nation, dock kostnaderna till anläggning samt drift existerar högre. Lillgrunds vindkraftpark inom Öresund utanför malm byggdes 2007 samt existerar den största havsbaserade parken. Den äger 48 verk samt 0,3 TWh inom årsproduktion.[17] inom Vänern finns den "insjöbaserade" Vindpark Vänern, tillsammans med 10 vindkraftverk.

Kartering samt mätning

[redigera | redigera wikitext]

I landet besitter inom inledande grabb den vindkartering likt vid uppgift från Energimyndigheten blev tagna fram från Uppsala högskola tillsammans med användning från datorsimulering utgående ifrån den sålunda kallade MIUU-modellen utnyttjats. Karteringen äger uppskattar medelvinden inom ±0,8 m/s tillsammans med 95 andel säkerhet.[18] detta innebär för att produktionen inom en vindkraftverk kunna bestämmas inom ±20 andel nära 7 m/s medelvind.

inom större arbete genomförs även mastmätningar.[19][20]. en års mastmätningar ger okorrigerat även medelvinden tillsammans identisk variation samt säkerhet. Genom för att rätta till den geostrofiska vinden kunna felet reduceras mot ±0,4 m/s alternativt 10 andel inom produktion.[21]

En fräsch europeisk vindatlas presenterades 2020.

Den visar plats dem bästa områdena på grund av fräsch vindkraft finns. Den svenska forskningen äger bidragit tillsammans med nya kunskaper ifall hur skogen påverkar vinden, samt mer specifikation ifall vindens variationer. detta visar sig för att skogen besitter många förbättrad förutsättningar på grund av vindkraft än vad man tidigare trott.

Projektet New europeisk Wind Atlas (NEWA) äger man använt olika modeller på grund av vindkartering från landet samt övriga Europa. Genom för att jämföra samt förbättra modellerna besitter man kunnat minska osäkerheten inom vindkarteringen. Den svenska delen från projektet besitter letts från universitetslektor Stefan Ivanell nära enheten på grund av vindenergi, avdelningen på grund av Geovetenskaper nära Uppsala högskola.

Genom för att nyttja Lantmäteriets laserscanning från svensk skogsområde får man enstaka många upphöjd noggrannhet inom beräkningarna, vilket äger resulterat inom enstaka betydligt förbättrad perception angående vindkraftens potential inom skogen. dem upptäckte för att skogen påverkar mer än oss tidigare trott. dem kunde konstatera för att täckt område tiotals kilometer försvunnen äger innebörd till hur vinden uppför sig.

vid sikt kommer kunskapen angående vindkraften inom täckt område för att höjas ytterligare, dock detta arbete avslutas ursprunglig nära utgången från 2022. [22] 

Buller

[redigera | redigera wikitext]

Svensk rättspraxis, såsom grundar sig vid Naturvårdsverkets samt Socialstyrelsens rekommendationer,[23][24] existerar för att ljud ifrån vindkraftverk ej får överskrida den ekvivalenta ljudnivån 40 dBA nära bostadshus då detta blåser 8 m/s vid 10 meters höjd.

detta innebär för att avståndet ifrån en enstaka vindkraftverk mot närmaste bostadshus behöver artikel omkring 600 m.[25] Förekomst från skogsområde besitter små innebörd till ljudutbredningen.

Enligt Naturvårdsverket bör ljudnivån ifrån vindkraft nära hem ej artikel högre än 40 dBA samt vidare bör ljudnivån artikel 5 dB lägre ifall vindkraftverken ger ifrån sig klart hörbara toner.

inom områden tillsammans med lågt bakgrundsljud samt friluftsområden bör den i enlighet med verket ej överstiga 35 dBA.[26] Yrkanden angående 35 dBA äger hittills ej godtagits från Miljööverdomstolen, vilket skulle behärska ändra rättspraxis.[27] Även ett yttervägg tillsammans med ganska dålig ljudisolering dämpar 25 dB, vilket innebär för att vindkraftsljudet ej hörs inuti ifall vindkraftverket byggts i enlighet med ovanstående riktlinjer.[28][29]

Tillåtet buller ifrån vindkraftverk anges således såsom likvärdig ljudnivå.

detta innebär för att ljudet inom medelvärde ej får artikel högre än angiven nivå. enstaka forskargrupp äger föreslagit skärpningar från kraven således för att nivån ej bör erhålla överskridas beneath 90 andel från tiden samt för att amplitudmodulerat ljud (att ljudnivån varierar periodiskt tillsammans turbinrotationen) bör sänka gränsen tillsammans 5 dB.[30]

För luftfart samt trafik tillåts 55 decibel inom medelvärde.

Den nivån underskrids omedelbart intill tornfoten mot en vindkraftverk inom drift. detta beräknas för att 1,7 miljoner svenskar utsätts till trafikbuller ovan 55 dB. för att därför olika värden tillämpas på grund av vindkraft samt vägtrafik motiveras tillsammans för att bägge värdena ger identisk andel störda, 10–20 andel. ett förklaring existerar för att vindkraften ofta finns inom ett tyst omgivning medan trafiken försiggår var detta existerar bullrigt.

Luftföroreningar

[redigera | redigera wikitext]

Elproduktionen från en vindkraftverk existerar förnybar samt bidrar ej tillsammans några luftföroreningar. Produktionen från vindkraftverk äger även ett begränsad energianvändning, detta fullfölja för att jämfört tillsammans fossilbaserad elproduktion existerar utsläppen ifrån vindkraftverkets livscykel små.

Elproduktion tillsammans kol genererar utsläpp av ämnenofta föroreningar inom storleksordningen 820 gram CO2eq/kWh. Elproduktion tillsammans vindkraft genererar utsläpp av ämnenofta föroreningar inom storleksordningen 12 gram CO2eq/kWh.[31] Vattenfall äger utfört ett livscykelanalys från vindkraftsparken Blakliden/Fäbodberget likt just idag byggs inom Åsele samt Lycksele kommuner.

detta preliminära resultatet visar vid enstaka delning från klimatpåverkan jämfört tillsammans äldre vindkraftverk. Livscykelanalysen på grund av Blakliden/Fäbodberget visar vid 6-7 gram CO2e/kWh. Utvecklingen från större samt effektivare turbiner går läka tiden vidare samt inom takt tillsammans för att vindkraft för tillfället byggs inom stora delar från Europa existerar detta rimligt för att anta för att den totala klimatpåverkan ifrån fräsch vindkraft förmå anlända ner vid dem siffror såsom oss idag ser nära Blakliden/Fäbodberget.

[32]

Andra hälsorisker

[redigera | redigera wikitext]

Det äger föreslagits för att vindkraftverk förmå alstra höga nivåer från infraljud, detta önskar yttra ljud tillsammans därför nedsänkt frekvens för att detta normalt ej kunna uppfattas, samt likt skulle behärska äga enstaka negativ hälsopåverkan.

inom enstaka ”syntesrapport" vilket Naturvårdsverket gett ut angående vindkraftens inverkan vid människors intressen konstateras dock för att dem infraljudsnivåer likt uppmätts ifrån vindkraftverk ej existerar högre än dem infraljudsnivåer likt människor utsätts på grund av dagligen ifrån andra ljudkällor inom omgivningen.[33]

Det finns även teorier angående för att vindkraftverk skulle behärska orsaka andra symptom, innefattande skadlig infraljudspåverkan vid innerörat, ”vibroakustisk sjukdom” samt ”vindkraftssyndrom”.

i enlighet med Naturvårdsverkets syntesrapport besitter inget sådant kunnat beläggas vetenskapligt.

Hinderljus

[redigera | redigera wikitext]

Av hänsyn mot flyget finns detta krav för att vindkraftverk bör förses med utrustning tillsammans hinderljus.[34] inom landet behövs medelintensivt rött blinkande ljus beneath gryning, mörker samt morgon nära enstaka totalhöjd (höjd mot högsta bladspets) från högst 150 m.

beneath dagen behövs inget ljus, utan detta räcker för att verket existerar målat tillsammans ett "vit" färg. nära enstaka höjd ovan 150 m behövs istället högintensivt blinkande vitt ljus, liksom bör artikel tänt kurera dygnet. på grund av för att minska störningen introduceras utrustning, liksom tänder hinderljusen inledningsvis då något luftfarkost kommer inom närheten.[35][36]

Olyckor kopplade mot svensk vindkraft

[redigera | redigera wikitext]

I femte månaden i året 2022 skriver Svensk Vindenergi ifall 13 vindkraftsolyckor inom landet sedan 2015, varav åtta gäller fallande objekt likt rotorblad.[37][38] inom juli 2022 skriver SVT Nyheter ifall sex vindkraftsolyckor senaste året.[39]

Vindkraften inom svensk opinion

[redigera | redigera wikitext]

SOM-institutet besitter mätt inställningen mot olika energikällor sedan 1999.

inom granskning till kalenderår 2023 ökar dem likt önskar satsa mer vid vindkraft något. vid frågan "Hur många bör oss inom landet satsa vid nedanstående energikällor beneath dem närmaste 5–10 åren?" önskar 77 % satsa mer vid solkraft, 61 % satsa mer vid vindkraft, 45 % satsa mer vid vattenkraft samt vågkraft, 36 % satsa mer vid atomenergi, 30 % satsa mer vid biobränsle, 12 % satsa mer vid naturgas samt 2 andel satsa mer vid olja samt kol.

69 % önskar satsa mer vid havsbaserad vindkraft. inom Sydsverige önskar 75 % satsa mer vid havsbaserad vindkraft. [40]

I ett Sifoundersökning ifrån 2020 anser tre från fyra personer, 73 andel, för att detta vore god för att bygga ut vindkraften således den motsvarar cirka halva elanvändningen. 19 andel anser för att detta vore dåligt.[41]

Enligt enstaka studie utförd från EU 2010 tillsammans 26 000 deltagare ansåg 84 andel från dem svarande för att vindkraft kommer för att äga ett positiv påverkan vid vår livsstil dem kommande 20 år.

atomenergi (39 procent) fanns den teknik såsom ansågs äga minimalt positiv konsekvens bland dem olika tekniker vilket fanns för att välja vid, vilka plats rymdforskning, solenergi, genmodifiering samt nanoteknologi. inom landet tillfrågades 1 000 personer från vilka 86 andel ansåg för att vindkraft besitter enstaka positiv effekt.[42]

Svensk Vindenergi finansiell Förening existerar enstaka branschorganisation på grund av företag liksom arbetar tillsammans vindkraft – samt förnybar energi.[43] Svensk Vindkraftförening existerar öppen på grund av samtliga dock existerar främst ett producentförening.[44]

Vindkraftsmotståndet

[redigera | redigera wikitext]

Vindkraftsmotståndet besitter kanaliserats inom olika lokala föreningar, samt vid riksplanet verkar sedan 1999 Föreningen Svenskt Landskapsskydd samt sedan 2022 Motvind Sverige[45].

enstaka uppmärksammad område folkomröstning hölls inom Dalarna 2020 – folkomröstningen angående vindkraft vid Ripfjället.

Utveckling från vindkraftens kostnader

[redigera | redigera wikitext]

Utbyggnaden inom land från vindkraft tog hastighet några kalenderår in vid 2000-talet. Merparten från dem investeringar vilket gjordes 2005 bestod från enstaka verk tillsammans med enstaka installerad toppeffekt vid 0,8 MW.

sidled tillsammans med utvecklingen från större vindkraftparker besitter vindkraftverken även blivit större. Energimyndigheten bedömde inom sin vindkraftrapport på grund av 2017[1] för att kostnaden till energi ifrån färsk vindkraft sjunka tillsammans med 44 andel ifrån 2008 mot 2016, ifrån 78 öre/kWh mot 43 öre/kWh. inom identisk redovisning konstaterar man samtidigt för att den typiska investeringskostnaden nedsänkt vid runt 10 000 kr/kW tid 2005, ökade mot drygt 16 000 kr/kW kalenderår 2009, på grund av för att därefter sjunka mot 11 000 kr/kW kalenderår 2016 (SEK 2016, reala kostnader).

Anledningen mot denna diskrepans anges mot för att produktionskostnaderna främst sjunka 2008-2016 mot resultat från ökad kapacitetsfaktor samt sjunkande kalkylränta (WACC).[1]

I identisk narrativ beräknas produktionskostnaden på grund av vindkraft tid 2020 för att uppgå mot cirka 36 öre/kWh. detta motsvarar enstaka reduktion vid 16 andel beneath perioden 2016–2020, vilket anses artikel inom linje tillsammans med kostnadsutvecklingen sedan 2008.

beneath dem tolv år 2008-2020 kommer kostnaden till el ifrån fräsch vindkraft inom därför fall äga sjunka tillsammans med nästa 50 procent.[1]

Elpriser

[redigera | redigera wikitext]

Priset till el sätts vid elbörsen Nord Pool. landet existerar indelat inom fyra elområden. vid elbörsen träffas utbud samt efterfrågan samt en kostnad fastställs dagen före till varenda 60 minuter samt varenda zon.

Prissättningen görs genom sålunda kallad prissättning vid marginaler, vilket innebär för att priset bestäms utifrån hur många detta kostar för att producera den sista kilowattimmen liksom behövs på grund av för att möta efterfrågan.[46] Produktionsanläggningar tillsammans lägst budpris antas först.[46] då detta existerar starka vindar trycks elpriset ner från detta stora utbudet från vindkraftsel.

Den reglerbara kraftproduktionen kunna då välja för att minska sin produktion samt spara vid bränsle mot perioder tillsammans mindre vindkraft samt högre elpriser. inom landet görs detta huvudsakligen genom för att vattenkraften sparar vid vätska inom sina publikation, viss reglering görs även tillsammans hjälp från för att kraftvärmeverk samt inom någon mån atomenergi drar ner samt sparar vid bränsle.[47]

Elpriset varierar starkt mellan år beroende vid nederbörd, luftström, temperatur, konjunktur, samt priset vid fossila drivmedel samt utsläppsrätter.

inom elområde 3 var den mesta elen inom land förbrukas fanns genomsnittspriset 58 öre/kWh (2023), 138 öre/kWh (2022), 67,2 öre/kWh (2021), 22,1 öre/kWh (2020), 40,5 öre/kWh (2019), 45,8 öre/kWh (2018), 30,1 öre/kWh (2017), 27,8 öre/kWh (2016), 20,6 öre/kWh (2015), 28,8 öre/kWh (2014), 34,1 öre/kWh (2013), 28,2 öre/kWh (2012).[48]

Under 2003 infördes en struktur tillsammans elcertifikat till för att gynna förnybar el.

Biobränsleeldade kraftvärmeverk, viss vattenkraft, vindkraft, solenergi, geotermisk energi, vågenergi samt torv inom kraftvärmeverk fick korrekt för att tilldelas elcertifikat inom 15 år.[49] Norge gick tillsammans med 2012. Länderna skulle mellan 2012 samt 2020 öka den förnybara elproduktionen tillsammans med tillsammans 28,4 TWh/år[49].

Målet uppnåddes inom förtid. Vindkraften stod på grund av 63 andel från utbyggnaden, vattenkraft till 21 andel samt biokraft på grund av 15 procent.[50] 2017 avgjorde den svenska riksdagen angående en nytt svenskt uppgift på grund av förnybar elproduktion vid 18 TWh mot 2030, sammanlagt 46,4 TWh/år. Utbyggnaden gick många snabbare än planerat.

Målet på grund av 2030 uppnåddes nästan 10 tid inom förtid, mars 2021. Anläggningar liksom tagits inom drift efter 2021 ej får elcertifikat.[51] Certifikatpriserna besitter sjunka beneath dem senaste år samt nedsänkt inom månad 2022 beneath 0,1 öre/kWh.[52]

Fler samt fler företag liksom ej existerar verksamma inom energisektorn dock likt konsumerar stora mängder energi inom sina verksamheter, besitter fått upp ögonen till möjligheterna för att artikel tillsammans samt bidra mot ett miljövänlig produktion från sina produkter samt tjänster genom för att nyttja förnybar el.

Genom för att antingen själva direktinvestera inom vindkraft alternativt genom för att teckna långa elhandelsavtal, tillförs fräsch produktionskapacitet. tillsammans med ett Power Purchase Agreement (PPA) elimineras ett rad möglich risker på grund av den slutlige investeraren. detta utför detta enklare för att attrahera investerare såsom mot modell pensionsbolag. PPA agerar därför ett betydande roll inom finansieringen från elproducerande tillgångar vilket ej ägs från dem traditionell kraftbolagen.

Planering från vindkraftverk

[redigera | redigera wikitext]

Riksdagens planeringsram

[redigera | redigera wikitext]

Riksdagen besitter antagit ett planeringsram till 30 TWh/år vindkraft mot 2020, varav 10 TWh/år mot havs. detta innebär för att detta inom samhällsplaneringen bör skapas förutsättningar på grund av för att bygga ut vindkraften ifrån 10 TWh/år (2013) mot denna omfattning.

i enlighet med Energimyndigheten existerar den viktigaste förutsättningen för att producera ett "one-stop-shop", vilket betyder för att samtliga myndighetskontakter bör behärska ske vid en ställe.[53]

Målet existerar en miljömål samt ett sektion från Sveriges strategi för att nå 50 procent förnybar energi tid 2020. mot övervägande delen finns dagens vindkraftverk vid nation.

på grund av för att målet bör behärska nås behöver detta byggas omkring 2 000 nya vindkraftverk.

Riksintresse på grund av vindbruk

[redigera | redigera wikitext]

Områden liksom existerar särskilt lämpliga till ett viss aktivitet inom land bör i enlighet med Miljöbalken pekas ut likt riksintresse. Exempelvis finns detta riksintresseområden på grund av rörligt friluftsliv, renskötsel samt försvar.

Utpekandet innebär ej enstaka förberedelse för att området faktiskt bör användas till syftet eller målet samt bör inom princip ske utan hänsyn mot konkurrerande intressen. Utpekandet innebär ej heller för att riksintresset existerar bekräftat, utan existerar enstaka meddelande mot domstolar samt myndigheter för att då en ärende blir aktuellt ta ställning mot ifall detta faktiskt föreligger riksintresse, vilket inom sålunda fall ger ökad vikt åt intresset.

Energimyndigheten besitter ansvaret på grund av för att peka ut riksintresseområden på grund av vindbruk. beneath 2010–2013 uppdaterade Energimyndigheten dem. vid nation förutsätts för tillfället ett medelvind ifall minimalt 7,2 m/s vid 100 meters höjd i enlighet med senaste vindkartering, storlek vid plats ifall minimalt 5 km² samt avstånd mot bebyggelse minimalt 800 meter.

mot havs samt inom större sjöar bör vinden artikel minimalt 8,0 m/s, områdets storlek minimalt 15 km² samt vattendjupet högst 35 meter. Undantag görs på grund av nationalparker samt till områden från riksintresse till obruten kust samt fjäll, Natura 2000-områden samt natur- samt kulturreservat.

2013 års riksintresse till vindbruk omfattar 281 områden vid nation samt 29 mot havs samt inom insjöar.

Den totala ytan existerar 7 868 km2 samt utgör drygt 1,5 andel från Sveriges yta inklusive svenskt vatten.[54]

Den kommunala översiktsplaneringen

[redigera | redigera wikitext]

Planmonopolet inom land innebär för att detta existerar kommunerna vilket besitter huvudansvaret till den fysiska planeringen från landet.

till planeringen vid enstaka omfattande nivå existerar översiktsplanerna detta viktigaste redskapet.

Under år 2007–2010 kunde kommunerna söka bidrag hos Boverket till för att jobba in vindkraften inom översiktsplanerna. Totalt fanns detta 212 kommuner samt 13 länsstyrelser såsom fick sådant stöd. Resultatet innebär för att beredskapen till för att bygga ut vindkraften blev förbättrad, ej minimalt genom den medvetande vilket den demokratiska processen förhoppningsvis skapar hos medborgarna.[55]

Försvarsmaktens krav

[redigera | redigera wikitext]

Försvarsmakten äger sedan 2010 börjat hävda allt mer grundlig restriktioner mot vindkraftverk.

dem omfattar idag enstaka tredjedel från all landets yta samt hälften från dem södra delarna. enstaka analys genomförd från Försvarets Forskningsinstitut visade för att restriktionerna ej besitter någon motsvarighet inom jämförbara länder.[56] enstaka resultat blir för att utbyggnaden förskjuts mot norr, vilket medför ökade kostnader till kraftledningar samt ledningsförluster.[57] Civilflygets krav existerar inom jämförelse betydligt mindre.

Tillstånd på grund av vindkraftverk

[redigera | redigera wikitext]

För för att bygga vindkraftverk behövs sedan 2009 inom betalkort beskrivning tillåtelse i enlighet med följande:[58]

Inget tillåtelse krävs

  • Fristående vindkraftverk tillsammans med totalhöjd (höjd mot högsta bladspets) beneath 20 m samt rotordiameter beneath 3 m.

    Kallas miniverk.

Bygglov i enlighet med PBL

  • Vindkraftverk i enlighet med ovan såsom monteras vid byggnad.
  • Enstaka fristående vindkraftverk tillsammans totalhöjd 20–50 m. Kallas gårdsverk.

Bygglov plus registrering i enlighet med miljöbalken

  • Vindkraftverk tillsammans med mer än 50 m totalhöjd, dock maximalt en verk tillsammans med mer än 150 m totalhöjd alternativt sex verk tillsammans med 120 m totalhöjd.

    Kallas medelstora anläggningar.

Tillstånd i enlighet med miljöbalken samt tillstyrkan ifrån kommunen

  • Två alternativt flera vindkraftverk, totalhöjd ovan 150 m. Sju alternativt flera vindkraftverk, totalhöjd ovan 120 m. Kallas stora anläggningar.

För samtliga kategorier gäller för att bygglov, registrering i enlighet med miljöbalken samt tillstyrkan hanteras från kommunen.

status i enlighet med miljöbalken ges från länsstyrelsen.

Energimyndigheten äger inom enstaka redogörelse föreslagit för att bestämmelserna beträffande tillstyrkan ifrån kommunen bör ses ovan, eftersom kommunens beslut ej går för att bestrida, detta saknas tillämpningsföreskrifter samt för att detta besitter förekommit krav vid finansiell kompensation vilket saknat stöd inom lagstiftningen.[59]

Under tidsperioden 2014–2018 avslogs totalt 59 från 187 tillståndsansökningar (32 procent).

dem vanligaste anledningarna plats avsaknad från kommunal tillstyrkan, artskyddsfrågor samt försvarsmaktens intressen.

Projektportföljen

[redigera | redigera wikitext]

Svensk Vindenergi äger sammanställt hur läget ser ut inom januari 2024 på grund av kommande projekt.[3]

Land Hav Totalt
Under byggnationUnder byggnation:
Projekt 25 0 25 Alla tillåtelse existerar klara samt turbiner existerar beställda.

Vindkraftverk 471 0 471
Effekt (MW) 1 973 0 1 973
Normalårsproduktion (TWh) 6,5 0 6,5
AviseradeAviserade:
Projekt 11 0 11 Projekt tillsammans tillåtelse samt tydligt tillsammans med investerare,
Vindkraftverk 133 0 133 men var investeringsbeslut ännu ej äger tagits.

Effekt (MW) 853 0 853
Normalårsproduktion (TWh) 2,8 0 2,8
TillståndsgivnaTillståndsgivna:
Projekt 44 4 48 Projekt tillsammans miljötillstånd,
Vindkraftverk 784 167 951 där nätkoncession (tillstånd på grund av elnät) återstår.

Effekt (MW) 4 721 2 279 7 000
Normalårsproduktion (TWh) 15,14 9,77 24,90
TillståndsprövasTillståndsprövas:
Projekt 54 22 76 Projekt likt lämnat in begäran angående miljötillstånd
Vindkraftverk 898 2 708 3 606 till länsstyrelsen alternativt regeringen.

Effekt (MW) 5 977 44 566 50 542
Normalårsproduktion (TWh) 20,32 190,52 210,83
SamrådSamråd:
Projekt 53 28 81 Samrådsförfarandet i enlighet med miljöbalken existerar inlett.

Vindkraftverk 1 206 3 151 4 361
Effekt (MW) 8 418 55 643 64 061
Normalårsproduktion (TWh) 28,18 241,87 270,05

Vindkraft beneath byggnation 2017–2024

[redigera | redigera wikitext]

Informationen ifall projekten existerar hämtade ifrån öppna källor vilket Energimyndighetens marknadsstatistik, pressmeddelanden samt vindkraftföretagens hemsidor.

data angående produktion samt investeringens storlek existerar ej ständigt publika. Därför finns tomma fält inom tabellen nedan. till för att erhålla fram summa besitter uppskattningar gjorts.

Källa: [60]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [abcd] ”Vindkraftsstatistik 2017, Energimyndigheten”.

    https://energimyndigheten.a-w2m.se/FolderContents.mvc/Download?ResourceId=5749. Läst 12 november 2018. 

  2. ^ [ab] ”Vindkraftsstatistik”. Energimyndigheten. 20 april 2023. https://www.energimyndigheten.se/statistik/den-officiella-statistiken/statistikprodukter/vindkraftsstatistik/. Läst 18 femte månaden i året 2023. 
  3. ^ [abc] ”Statistik samt prognos – Q4 2023”.

    Svensk Vindenergi. 9 månad 2024. https://svenskvindenergi.org/wp-content/uploads/2024/02/Statistik-och-prognos-Q4-2023-1.pdf. Läst 12 månad 2024. 

  4. ^”Pressmeddelande: Elåret 2023 enstaka prismässig berg- samt dalbana”. Energiföretagen. 31 månad 2022. https://www.energiforetagen.se/pressrum/pressmeddelanden/2023/elaret-2023-en-prismassig-berg--och-dalbana/. Läst 2 januari 2023. 
  5. ^”Långsiktig marknadsanalys”.

    Svenska kraftnät. 26 januari 2024. https://www.svk.se/siteassets/om-oss/rapporter/2024/lma_2024.pdf. Läst 12 månad 2024. 

  6. ^”Havsbaserad vindkraft potential samt kostnader”. Sweco Energuide AB. https://www.energimyndigheten.se/globalassets/fornybart/framjande-av-vindkraft/underlagsrapport-sweco---havsbaserad-vindkraft---potential-och-kostnader.pdf. Läst 3 juli 2020. 
  7. ^ Bränsleförsörjningen inom atomåldern.

    SOU 1956:58 sektion II. Statens offentliga utredningar. 1956 

  8. ^STUs vindkraftgrupp (1974). Ny vindenergiteknik. beskrivning från preliminärstudie angående vindkraftens framtida möjligheter inom landet. STU-utredning nr 30-1974.. Styrelsen på grund av ingenjörsmässig utveckling 
  9. ^ Vindkraft. utfall samt slutsatser ifrån detta svenska vindenergiprogrammet..

    Statens energiverk 1985:1. 1985. sid. 40. Libris7262147. ISBN 91-38-08556-9 

  10. ^ Vindkraft. rättsväsen samt finans. B 1992:5. NUTEK. 1992. sid. 38 
  11. ^Jarl Månsson, Karin (1991). Försöksanläggning till havsbaserad vindkraft inom Nogersund. Sydkraft 
  12. ^”Svensk Vindenergis vindkraftstatistik samt prognos – kvartal 1, 2019”.

    Arkiverad ifrån originalet den 7 femte månaden i året 2019. https://web.archive.org/web/20190507141443/https://svenskvindenergi.org/wp-content/uploads/2019/04/Statistics-and-forecast-Svensk-Vindenergi-20190430.pdf. Läst 24 femte månaden i året 2019. 

  13. ^ Wind Power in Nordel - struktur impact for the year 2008.

    Nordel. 2007. sid. 23 

  14. ^ Vindkraft. effekt samt slutsatser ifrån detta svenska vindenergiprogrammet.. Statens energiverk 1985:1. 1985. sid. 97-99. Libris7262147. ISBN 91-38-08556-9 
  15. ^ [ab] Li, Bowen; Basu, Sukanta; Watson, Simon J.; Russchenberg, Herman W. J. (2021-01). ”A Brief Climatology of Dunkelflaute Events over and Surrounding the North and Baltic Sea Areas” (på engelska). Energies 14 (20): sid. 6508.

    doi:10.3390/en14206508. ISSN1996-1073. https://www.mdpi.com/1996-1073/14/20/6508. Läst 12 juli 2022. 

  16. ^”Svevind: Vindkraftparken Markbygden förväntas artikel färdigbyggd 2026”. Svevind AB. https://www.vainsights.se/articles/682624/2bff5f15-40a7-444a-b175-188becc275d2?utm_campaign=EnergimarknadenÖppnaArtiklar_200422_Vindkraftparken%20Markbygden&utm_medium=email&utm_source=Eloqua&elqTrackId=38fdf9de73854f5f938e984903aa0639&elq=14a373dd5b374233b984e20e0ea3ad67&elqaid=32842&elqat=1&elqCampaignId=23893. Läst 23 april 2020. [död länk]
  17. ^”Lillgrund vindkraftpark - Vattenfall”. corporate.vattenfall.se.

    http://corporate.vattenfall.se/om-oss/var-verksamhet/var-elproduktion/vindkraft/lillgrund-vindkraftpark/. Läst 16 oktober 2015. 

  18. ^H Bergström, S Söderberg (2012). Beräkning från vindklimat inom land tillsammans med 0,25 km2 upplösning tillsammans MIUU-modellen. WeatherTech Scandinavia AB, Uppsala Science Park.

    https://www.energimyndigheten.se/globalassets/fornybart/framjande-av-vindkraft/vindkartering/slutrapport-uppdatering-av-vindkarteringen.pdf 

  19. ^”Vindlov”. Arkiverad ifrån originalet den 12 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130112034934/http://www.vindlov.se/sv/Kartstod/. Läst 7 april 2013. 
  20. ^”Nationell vindkartering”.

    Arkiverad ifrån originalet den 19 juli 2013. https://web.archive.org/web/20130719130255/http://vindatlas.se/. Läst 7 april 2013. 

  21. ^E Nilsson, H Bergström (2009). Från mätt luftström mot vindklimat.. Elforsk 09:03 
  22. ^”Ny Europeisk Vindatlas - NEWA”. Enheten till vindenergi, avdelningen till geovetenskap nära Uppsala högskola Campus Gotland.

    http://www.energimyndigheten.se/arkiv-for-resultat/Resultat/battre-forutsattning-for-vindkraft-med-ny-vindatlas/. Läst 11 femte månaden i året 2020. 

  23. ^”Arkiverade kopian”. Arkiverad ifrån originalet den 10 femte månaden i året 2013. https://web.archive.org/web/20130510171205/http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledning-amnesvis/Buller/Buller-fran-vindkraft/buller-vindkraft-riktvarden/. Läst 1 femte månaden i året 2013.  Naturvårdsverkets riktvärden till ljud ifrån vindkraft
  24. ^Socialstyrelsen, Buller Höga ljudnivåer samt buller inuti Juni 2008Arkiverad 19 juli 2013 hämtat ifrån the Wayback Machine.
  25. ^”Ljud ifrån vindkraftverk.”.

    Naturvårdsverket redogörelse 6241. 2001. sid 25 formel på grund av ljudnivå använd tillsammans källbuller LWA=104 dBA. Arkiverad ifrån originalet den 28 september 2013. https://web.archive.org/web/20130928144646/http://www.gotland.se/41867. Läst 4 femte månaden i året 2013. 

  26. ^Naturvårdsverkets riktvärden till ljud ifrån vindkraftArkiverad 10 femte månaden i året 2013 hämtat ifrån the Wayback Machine.
  27. ^”Arkiverade kopian”.

    Arkiverad ifrån originalet den 28 september 2013. https://web.archive.org/web/20130928023113/http://www.vindlov.se/sv/Lagar--regler/Rattsfall2/Buller/. Läst 24 september 2013. 

  28. ^Boverket:Faktaunderlag – flygbuller inom planeringen (sid 24),December 2009Arkiverad 20 augusti 2010 hämtat ifrån the Wayback Machine.
  29. ^”Konstruktioner samt ljud, Knauf Danogips SE-296 80 Åhus, 2006”.

    Arkiverad ifrån originalet den 27 september 2013. https://web.archive.org/web/20130927075223/http://byggsystem.knaufdanogips.se/physics/ph_sound/constructions/index.html. Läst 5 september 2013. 

  30. ^Conny Larsson: Ljud ifrån vindkraftverk, modellvalidering-mätning. Slutrapport Energimyndigheten plan 32437, Uppsala högskola, 2012-12-30
  31. ^”Lägg ifall växeln, Bilaga 1 – Utsläppsnivåer ifrån olika energislag”.

    Naturskyddsföreningen. Arkiverad ifrån originalet den 16 november 2020. https://web.archive.org/web/20201116201717/https://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/bilaga_1_lagg_om_vaxeln_utslappsnivaer_fran_olika_energislag.pdf. Läst 6 augusti 2020. 

  32. ^”Nya vindkraftverk ger lägre klimatavtryck”.

    Vattenfall. https://group.vattenfall.com/se/nyheter-och-press/nyheter/2019/nya-vindkraftverk-ger-lagre-klimatavtryck. Läst 2 augusti 2021. 

  33. ^”M. Henningsson et al. Vindkraftens konsekvens vid människors intressen. redogörelse 6497. femte månaden i året 2012. Naturvårdsverket.”. https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6497-6.pdf. Läst 16 oktober 2015. 
  34. ^”Transportstyrelsens föreskrifter samt allmänna råd ifall markering från objekt såsom är kapabel utgöra ett fara till luftfarten.

    TSFS 2010:155”. Transportstyrelsen. 2010. Arkiverad ifrån originalet den 23 femte månaden i året 2011. https://web.archive.org/web/20110523191703/http://www.transportstyrelsen.se/publicdocuments/PDF538.pdf. 

  35. ^”OCAS”. Arkiverad ifrån originalet den 26 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150626101518/http://www.ocas-as.no/us/. Läst 9 april 2013. 
  36. ^”Cordina”.

    Arkiverad ifrån originalet den 19 månad 2015. https://web.archive.org/web/20150219123447/http://www.cordina.no/attachments/File/img-OWS-brojyre.pdf. Läst 4 femte månaden i året 2013. 

  37. ^”Ett olycksfall angående året nära vindkraftverk”. Folkbladet.nu. 3 femte månaden i året 2022. https://www.folkbladet.nu/2022-05-03/ett-olycksfall-om-aret-vid-vindkraftverk. Läst 11 augusti 2024. 
  38. ^”Ett olycksfall angående året nära vindkraftverk”.

    Svenska Dagbladet/TT. 3 femte månaden i året 2022. https://www.svd.se/a/7dv929/rotorblad-fran-vindkraftverk-rasade. Läst 11 augusti 2024. 

  39. ^”Olyckor inom vindkraftverk: ”Det existerar ej identisk marginaler liksom då detta handlar ifall flygplan””. SVT.se. 27 juli 2022. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/flera-havererade-vindkraftverk-pa-kort-tid. Läst 11 augusti 2024. 
  40. ^”Svenska folkets åsikter angående olika energikällor 1999–2023, SOM-rapport nr 2024:26”.

    SOM-institutet nära relaterat till göteborg högskola. Framgår ej från rapporten. Arkiverad ifrån originalet den 12 augusti 2013. https://web.archive.org/web/20130812155911/http://c/. Läst 13 juni 2024. 

  41. ^”SIFOUNDERSÖKNING månad 2020”. Svensk Vindenergi. https://svenskvindenergi.org/wp-content/uploads/2020/04/Resultat-av-Sifoundersökning-Utöka-vindkraften-2020-04-14.pdf. Läst 11 femte månaden i året 2020. 
  42. ^ Europeans and biotechnology in 2010.

    EUR 24537 EN. EU Directorate-General for reseach. 2010. sid. 132-133. http://ec.europa.eu/public_opinion/archives/ebs/ebs_341_winds_en.pdf 

  43. ^”Om oss – Vindkraft”. https://svenskvindenergi.org/om-oss. Läst 15 månad 2019. 
  44. ^”Svensk Vindkraftförening | Svensk Vindkraftförening | mottagen mot Svensk Vindkraftförening”. www.svensk-vindkraft.org.

    Arkiverad ifrån originalet den 28 månad 2017. https://web.archive.org/web/20170228182122/http://www.svensk-vindkraft.org/svensk-vindkraftforening/. Läst 15 månad 2019. 

  45. ^Motvind landet – webbplats
  46. ^ [ab] ”Så på denna plats fungerar elmarknaden”. ei.se. https://ei.se/konsument/el/sa-har-fungerar-elmarknaden. Läst 13 juli 2022. 
  47. ^”StackPath”. www.uniper.energy.

    https://www.uniper.energy/sv/sverige/kraftverk-i-sverige/karlshamn. Läst 13 juli 2022. 

  48. ^”Day-ahead prices”. Nord Pool. Arkiverad ifrån originalet den 1 november 2020. https://web.archive.org/web/20201101133625/https://www.nordpoolgroup.com/Market-data1/Dayahead/Area-Prices/ALL1/Yearly/?view=table. Läst 18 januari 2021.