Hur blir du av med vanliga vass

Gryningen hänger sig kvar inom en mjukt duggregn. en böljande slättlandskap försvinner inom disig horisont. Vass. en dämpad färg mellan grått och brunt ocean från bladvass.

Några hundra meter ut reser sig enstaka trästör ovan den stilla ytan. vid dess höjdpunkt kurar siluetten från enstaka stenfalk.

denna drar upp axlarna inom vätan samt avvaktar. detta existerar tyst vilket detta bara kunna artikel enstaka morgon inom januari.

Vasshavet existerar Sveriges, ja en från bota Nordeuropas största. Tåkern inom Östergötland. Vassjön. Fågelsjön. Bredvid mig inom fågeltornet riggar Lars Frölich, arbetsledare på grund av länsstyrelsens naturguideverksamhet, tillsammans vana rörelser upp tubkikaren.

Som flera andra fågelsjöar inom land existerar Tåkern vara från 1800-talets ofantliga sjösänkningsprojekt.

Då fanns ej anförande ifall för att lägga igen odlingsmark, tvärtom. ett något som ökar i storlek eller antal befolkning behövde bakverk, samt insatser uppmuntrades vilket skapade fräsch mark för att sätta plogen inom. Tåkern ligger vid äldre lerig botten av havet samt sänktes 1844 tillsammans med nära numeriskt värde meter.

Runtom stort insjövatten blottlades ett bård från fräsch jordbruksmark, tyvärr ej sålunda bördig vilket man ägde hoppats. stort insjövatten blev bas, många bas tillsammans en medeldjup vid 0,7 meter. Starr, säv samt vass fick fotfäste, kunde vandra långt ut samt forma ett tät samt grönskande träskmark, uppbruten denna plats samt plats från laguner samt slingrande kanaler.

en fågelrike ägde skapats.

En plötslig rörelse inom skyn samt Lars Frölich blir ivrig. Riktar in tuben samt uppmanar mig för att titta. enstaka azurblå kärrhök besitter kommit inseglande vid karaktäristiskt v-ställda vingar. Blåhökarna tillbringar vintern på denna plats nära Tåkern samt övernattar inom videbuskar likt finns insprängda inom vassarna.

vid morgonen sveper dem ovan vasshavet vid jaktverksamhet efter morgonmål.

– existerar den ej fin, säger Lars lyriskt. Speciellt dem äldre blir vilket drömvarelser inom en visst ljus …

Kärrhöken blir plötsligt attackerad från enstaka uppflygande mörk siluett – enstaka kråka? en litet upplopp uppstår samt efter några luftkonster retirerar höken ur synfältet.

Stenfalken ruvar vid sin stör.

en jättestort skafferi. ett gigantisk kläckningsanläggning. enstaka dydoftande skandinavisk tät tropisk skog. ett vass förmå existera således många.

Bladvass, Phragmites australis, existerar Sveriges största växttäcke samt förmå bli mer än tre meter högt. Vassplantorna tillväxer beneath vattnet via enstaka jordstam liksom varenda tid skjuter upp nya ny tillväxt ovan vattenytan.

beneath gynnsamma förhållanden förmå enstaka bladvassplanta utöka sin radie tillsammans närmare ett meter per kalenderår. en nog således rejält vassparti kunna ibland bestå från ett enda individ.

I vår tidsperiod äger vass kommit för att betraktas närmast vilket en ogräs likt breder ut sig samt tar all sjöar samt vattendrag inom ägande.

dock bara hundra tid tillbaka inom tiden fanns bilden ett ytterligare. Då fanns vassen ett värdefull naturresurs likt tuktades hårt från människor vilket levde nära vatten.

På sommaren skördades dem gröna årsskotten vilket torkades samt blev näringsrikt foder mot kor samt hästar. då stort insjövatten nedsänkt tillsammans bärig fryst vatten gick man ut samt skar vintervass mot taktäckning, mot för att isolera husväggar tillsammans med samt fästa husfasadernas puts vid, således kallad rörning.

Man släppte sina varelse vid strandängarna samt deras bete samt tramp hindrade vassen ifrån för att klättra upp vid nation.

En bit in vid 1900-talet dog vasslåttern successivt ut. dock beneath andra världskriget kom en sista stort uppsving. detta tidiga fyrtiotalets vintrar plats rekordkalla samt landet drabbades från missväxt tillsammans med åtföljande foderbrist.

inom boken ”Leva nära Tåkern” minns Thore Rosén vid Väversunda gård hur försvarsmakten tog Tåkerns vassar inom ägande sommaren 1941:

En trupp beväringar samt officer ifrån Skåne transporterades mot Östergötland samt fick beställning för att stiga från inom Mjölby. dem kom mot Tåkern den 28 juni 1941 samt pausade mot den 23 september. ingen förmå inom dygn föreställa sig hur många vass vilket skars inom Tåkern beneath dessa månader.

Den totala skörden beneath “stormangreppet” uppgick mot omkring 1 900 ton! Tåkernvassen fraktades mot bota Östergötland, mot Norrland samt Skåne. Vassen ifrån Tåkern blev en oerhört viktigt fodertillskott överallt.

Sextio kalenderår senare existerar detta berättarens son Ulf likt existerar husbonde vid Väversunda gård. till några dagar sedan avslutade denne vinterns resultat från vass inom Väversundaviken.

Ulf Rosén äger länsstyrelsens tillåtelse för att avverka upp mot 50 hektar ifall året inom Tåkern. Avsättningen existerar inget bekymmer, efterfrågan existerar större än resurser hos takläggare inom Skåne samt land.

Nu ligger skörden uppstaplad inom ett upphöjd övertäckt tillsammans med mörk plast likt skydd mot nederbörd samt blåst.

Nästa steg existerar för att sortera den inom rensningsmaskinen. Ulf lossar vid plasten samt drar fram enstaka vassbunt.

– detta existerar bara ettårsvassen såsom duger, redogör denne samt rystar bunten således för att avbrutna strån samt vippor rasar ner vid marken. Äldre strån håller ej måttet.

Vi går eller reser ovan Väversunda gårds ägor ner mot stort insjövatten samt skördeområdet.

oss halkar fram vid ett grävd kanal, övertäckt från en färgblandning av grått och vitt samt blank fryst vatten. Klättrar upp vid strandbanken, rundar enstaka vassrugge samt står plötsligt vid en hygge. ett stubbåker tillsammans med fryst vatten istället på grund av lera inom botten.

Efter för att äga sålt vass vid rötter mot enstaka dansk avverkare beneath några tid köpte Ulf Rosén personlig skördare inom mitten från 1980-talet.

idag står den uppställd inom gårdens maskinhall, ett rödblå skördetröska tillsammans enorma ballongdäck, 125 cm breda samt ungefär lika höga.

– Maskinen flyter tackar vare däcken, redogör Ulf. dock Tåkern existerar på grund av bas, man kör tillsammans med hjulen direkt vid rotmattan vilket existerar en effektivt sätt för att ta kål vid vassen.

Därför är kapabel Tåkernvassen bara skördas då isen existerar tillräckligt tjock på grund av för att bära den tunga skördaren. minimalt tio centimeter kärnis behövs. dem sista år besitter Ulf haft lite otur tillsammans avverkningen, vintrarna äger varit milda tillsammans med dåliga isar samt begränsade slåttermöjligheter. inom kalenderår kom detta blötsnö strax innan skördetid samt knäckte vassen vid trettio, fyrtio centimeters höjd.

– dock jag tycker detta existerar rolig grej för att hålla vid tillsammans, säger Ulf Rosén.

ett slags kulturgärning. samt sålunda sköter naturen detta mesta egen, man behöver varken därför alternativt konstgödsla.

– inom samband tillsammans med för att Tåkern blev reservat gjordes ett sektion studier från hur skörden påverkade vassarna, fortsätter denne. samt vad jag förstår visade sig skörden äga maximalt positiva effekter vilket gäller syretillförsel samt annat.

Jag tror detta existerar nyttigt till stort insjövatten.

Tåkern blev naturreservat 1975. detta fanns nära identisk period såsom oljekrisen ruskade angående oss samt intresset till biobränslen flammade upp. Blickarna vändes bland annat mot landets vassar. Biobränsledebatten initierade flera forskningsprojekt ifall vassarnas biologi samt vilka effekter avverkning inom större skal skulle ett fåtal.

ett från dem vetenskapsman såsom drog vid sig vadarstövlarna samt banade sig väg in inom vassen heter Börje Ekstam. då han dök upp igen hamnade han därför småningom nära universitet eller akademisk institution inom Kalmar. ifrån flera tillförlitliga källor besitter jag begripet för att detta existerar ”Doktor Vass”.

detta tar bara några erhålla minuter för att inse för att detta ej existerar någon överdriven. Via mobil berättar Börje tillsammans med smittande entusiasm ifall existensen inom vassen:

– Ja, detta existerar ju ett udda miljö såsom nästan ingen jäkel ger sig ut inom. dock detta går faktiskt utmärkt för att vandra omkring inom vassar, således länge dem existerar produktiva.

Jordstammarna bildar såsom en bärigt underlag ett halvmeter beneath vattenytan. dock detta existerar uppenbart, trampar man igenom rotfilten samt hamnar inom gyttjelagret därunder, då existerar detta förstås ej sålunda lustigt!

Den undersökning såsom Börje samt hans kolleger bedrev handlade bland annat ifall för att förklara detta myller från småkryp såsom finns bland vasstjälkarna beneath vattenytan.

Främst larver från tofsmyggor samt dagsländor, dock även dykarskalbaggar samt fjädermyggor.När dem öppnas blir dem lättfångad föda mot vassens fåglar samt deras ungar.

– då fjädermyggorna stiger uppåt existerar detta således för att sky förmörkas, detta rör sig ifall astronomiska antal, redogör denne. Börje Ekstam ger Ulf Rosén korrekt inom hans perception angående för att vasskörd besitter enstaka hel sektion positiva effekter:

– Ja, skörden vitaliserar faktiskt vassarna.

Den öppnar upp samt släpper ner solljus samt vindarna kommer åt därför för att syre blandas ner inom vattnet.

Vi lever inom vassens tidsperiod. troligen äger detta inte någonsin funnits därför många vass inom land vilket för tillfället. detta finns fakta vid för att arealen äger flerdubblats dem senaste hundrafemtio år.

på baksidan utvecklingen ligger 1800-talets stora sjösänkningar, för att den storskaliga hävden från vass äger upphört samt för att detta ej längre lönar sig för att äga betesdjur vid stränderna. Några torra somrar inom start från 1930-talet bidrog ytterligare mot vassens framryckning. Vassfrön gror nämligen normalt ej beneath vätska. dock soliga somrar då sjöar samt vattendrag torkar ut blottläggs stränder samt gyttjebottnar, samt var kunna dem ett fåtal fäste samt gro, samt nya plantor slå upp.

Man vet ej säkert hur äldre enstaka vassplanta kunna bli, dock sannolikt existerar ett massiv sektion från Sveriges vassar födda inom start från 1930-talet.

Stora ansträngningar besitter gjorts samt görs inom landet på grund av för att hindra sjöar samt vattendrag ifrån för att växa igen tillsammans med vass. dock således förhåller detta sig ej överallt.

Börje Ekstam berättar hur denne blev mer alternativt mindre utskrattad vid enstaka ”rädda-vassen”-konferens inom Cambridge på grund av några kalenderår sedan.

Forskarna trodde ej sina öron då Börje förklarade för att finansieringen från hans undersökning motiverades från viljan för att hindra vassarnas utbredning.

– inom England mot modell, var existerar stora vassbestånd ett sällsynt miljö, redogör han. detta finns möjligen bara enstaka alternativt numeriskt värde rördrommar inom all riket! Överhuvud taget existerar detta väldigt ont angående vassbundna fågelarter.

Vassarnas utsatta situation inom England, Holland, Tyskland samt andra mellaneuropeiska länder äger delvis sin historiska förklaring, var torrläggningar samt ytterligare mänsklig omvandling från landskap besitter haft massiv innebörd.

Betande grågäss bidrar ytterligare mot för att hålla vassen begränsad, samt eftersom stammarna ökat beneath senare kalenderår äger detta – åtminstone lokalt – lett mot alltför hårt bete från späda årsskott.

Ytterligare ett förklaring existerar övergödningen från sjöar samt vattendrag. inom måttliga mängder förmå den ökade näringstillförseln existera gynnsam till vassen, dock inom kraftigt påverkade vätska förändras sjöarnas bottenkemi därför för att svavelväte samt andra skadliga ämnen bildas.

– detta denna plats är kapabel man titta inom landet även, påpekar Börje Ekstam.

Övergödningen inom våra dricksvatten existerar ej alls från identisk magnitud likt exempelvis inom Tyskland, dock inom nästan varenda större vassjöar finns områden tillsammans med ”kvävda”, utglesade vasspartier.

Regnet äger upphört. oss följer ett spångad led liksom på grund av besökaren rakt ut inom Tåkerns vasshav. Vår samt sommar ger den ett sällsynt tillfälle för att komma vassarnas intensiva liv nära, torrskodd samt utan fara för att vandra vilse.

Då existerar vassen enstaka dydoftande samt fuktig vildmark likt sjuder från liv; ett svirrande, gnäggade samt surrande skandinavisk tät tropisk skog tillsammans med fåglar samt insekter inom hundratusental.

Januari låter vassen egen äga huvudrollen. enkel tilltufsade sticker stråna upp ur den gråvita stöpisen längs spången.

Gummisulornas tramp existerar detta enda vilket hörs, samt detta lätta knirket då träet fjädrar beneath vandrarens vikt.

Vi går inom ett korridor tillsammans gråbruna väggar, fröställningarna flaggar högt ovan våra huvuden. Sikten existerar möjligen 50 meter samt detta existerar ovanligt långt, påpekar Lars Frölich.

– detta kom ett rejält blötsnö på grund av några veckor sedan samt slog ner stora vasspartier.

inom vanliga fall ser man högst några decimeter åt sidorna!

En blåmes lättar någonstans ifrån samt landar vid en vassrör. Koncentrerat börjar denna hacka vid strået – ”nå´n hemma?”

Blåmesen existerar vasskogens hackspett. tillsammans sin starka samt vassa näbb punkterar denna vassrören vid jaktverksamhet efter övervintrande puppor samt larver.

detta existerar dem gamla stråna såsom ger maximalt inkomst på grund av mödan. Årsskotten innehåller färre byten eftersom insekterna äger svårt för att ta sig in inom dem yngre samt segare vasstråna. ett parallell mot skogen var gamla lövträd gömmer dem största insektsförråden.

Men för tillfället existerar detta vintervassens bevingat djur siffra en oss önskar träffa.

tillsammans med spetsade öron går eller reser oss försiktigt vidare. samt plötsligt hörs några avlägsna “tjing tjirriring tjing tjirring tjing tjing”. Lars stannar mot samt nickar – skäggmesar!

Det existerar svårt för att lokalisera från vilket ställe ljudet kommer. oss stirrar ihärdigt dock ser inga fåglar.

–Så denna plats existerar detta ofta, viskar Lars.

Man hör dem några sekunder dock får inte någonsin ögonkontakt eftersom dem håller sig nära marken. Man ser dem bara likt enstaka rörelse vilket går genom vassen då dem hoppar bort.

Vid sidan från fågelart existerar skäggmesen vintervassens talrikaste invånare. Arten existerar ett sentida invandrare inom land, detta plats 1971 denna plats nära Tåkern vilket dem inledande fåglarna observerades.

Därefter besitter skäggmesen spridit sig mot andra vassjöar runt ifall inom landet. Tåkern anses kvar artikel detta starkaste fästet.

– detta existerar möjligen den maximalt vassanpassade bevingat djur oss besitter, berättar Lars. bota sitt liv lever den inom vassen.

På våren flätar skäggmesen sina små bokorgar samt hänger upp mellan några vassrör, ganska långt ner mot vattenytan.

Upp mot fyra kullar förmå dem hinna tillsammans beneath enstaka enda sommar! Vassens förråd från insekter, spindlar samt kvalster existerar ett outtömlig visthusbod. Vintertid byter fåglarna matlista samt livnär sig uteslutande vid bladvassens pyttesmå frön.

Rovfåglar äger sällan någon chans. Skäggmesarna går ner inom vassen då fara hotar, dem existerar alldeles till smarta på grund av för att flyga upp.

Anfall underifrån förmå existera svårare för att skydda sig mot. Grannarna vattenrall samt rördrom plundrar både oval form samt ungar då dem kommer åt. dem säger ej heller nej mot vuxna fåglar.

–När oss ringmärker måste fångstnäten placeras tillräckligt högt, berättar Lars samt måttar tillsammans handen inom knähöjd. Annars existerar vattenrallen var samt vittjar nätet på grund av oss!

Vi går eller reser vidare.

Lars fullfölja en försök för att locka fram fåglarna. han böjer sig ovan spångens räcke, tar tag ifall ett knippe vass samt ruskar ifall därför för att detta rasslar samt prasslar rejält. Släpper taget samt avvaktar, lyssnar.

Sången börjar någonstans därute samt kommer allt närmare. Plötsligt existerar detta fullt tillsammans nyfikna fåglar såsom klänger omkring inom vassrören framför oss.

Rören gungar upp samt ner, ger ljud från sprickor samt knäpper beneath fåglarnas klor. Deras röster bildar ett dallrande, stigande kör tillsammans med en crescendo likt påminner angående skränet ifrån enstaka flock kajor. Fast tillsammans ett många finare samt mjukare ton.

Skäggmes existerar en missvisande namn. därför denna plats vid nära håll ser man för att herrarna ej små frukter från växter något skägg, dock väl svarta slokmustascher.

Mustascherna samt den långa stjärten ger fågeln en avlångt intryck likt till tanken mot undulater. dem ljusa pastellfärgerna förstärker deras exotiska uppenbarelse.

Skäggmesarnas kör stegras alltmer, såsom angående dem tog sats. dem samlas längs spången samt kastar sig sedan inom små grupper ovan mot andra sidan. dem korta vingarna fladdrar därför för att detta brummar inom luften.

Så försvinner dem försvunnen bland vassrörens skrymslor samt vrår, deras röster hörs allt svagare.

mot slut existerar detta alldeles stilla samt tyst igen. fullbordade från seneftermiddagens sammankomst vänder oss hemåt. Skymningen faller snabbt då oss följer spången mot nation.

Landskapet andas åter ödslighet. Likväl gömmer sig småfåglar inom tusental därute; blåmesar, ett samt ytterligare sävsparv, övervintrande gärdsmygar samt skäggmesar. Inneslutna inom enstaka skyddande famn från vass.

Vi lever inom vassens tidsperiod. Javisst, dock tiden existerar utmätt. Utan hjälpinsats ifrån mänskligt håll kommer Tåkern samt andra vassjöar för att sakta dock säkert växa igen. angående några hundra tid besitter vassarna trängts undan samt växttäcke, vide samt al tagit ovan.

Men ännu existerar detta vassens tidsperiod.

samt skäggmesarnas. Någonstans därute sitter dem för tillfället, möjligen likt Erik Rosenberg skriver inom sin läsning Fåglar inom land “…tätt ihop vid en vågrätt vassrör, hanen tillsammans med sin en vinge ömt omslutande sin hona”.

---

Den på denna plats artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv på grund av föremål eller textstycken likt publicerats inom den tryckta utgåvan från Sveriges Natur mellan 1998 samt 2017.