Vad är skillnad mellan ukw och fm
Frekvensband
Radiospektrum indelas inom olika frekvensområden alternativt frekvensband. Förutom olika grundindelningar inom stora områden görs enstaka betydligt finare indelning nära reglering från hur frekvenser får användas. Internationella Teleunionen existerar huvudorgan till detta. inom landet regleras frekvensanvändningen från Post- samt telestyrelsen.
Olika grundindelningar
[redigera | redigera wikitext]Internationella teleunionen (ITU) definierar ett grundindelning tillsammans med standardiserade namn likt VHF mm. Några från dessa namn krockar tyvärr tillsammans med andra svenska term inom radiotekniken. detta finns även namn vilket mellanvåg mm till vissa primär frekvensband, dock var råder oftast olika uppfattningar ifall hur stora frekvensområden dessa namn avser.
Allt detta utreds nedan.
Det finns inga fysikaliska motiv på grund av ett detaljerad gränsdragning mellan dem olika frekvensbanden, dock enstaka rad påtagliga attribut ändras successivt tillsammans med frekvensen. Hit hör vågutbredningsegenskaper, antenners storlek, lämpliga antenntyper samt krav vid teknik då man bygger sändare samt mottagare.
Grundindelning i enlighet med ITU
[redigera | redigera wikitext]ITU:s internationella radioreglemente indelar frekvensspektrum inom nästa primär delar:
| Namn | Frekvens | Våglängd | Benämning | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| VLF | Very Low Frequency | 3–30 | kHz | 100–10 | km | Myriametervåg |
| LF | Low Frequency | 30–300 | kHz | 10–1 | km | Kilometervåg |
| MF | Medium Frequency | 300–3 000 | kHz | 1 000–100 | m | Hektometervåg |
| HF | High Frequency | 3–30 | MHz | 100–10 | m | Dekametervåg |
| VHF | Very High Frequency | 30–300 | MHz | 10–1 | m | Metervåg |
| UHF | Ultra High Frequency | 300–3 000 | MHz | 1 000–100 | mm | Decimetervåg |
| SHF | Super High Frequency | 3–30 | GHz | 100–10 | mm | Centimetervåg |
| EHF | Extremely High Frequency | 30–300 | GHz | 10–1 | mm | Millimetervåg |
| THF | Tremendously High Frequency | 300-3000 | GHz | 1–0,1 | mm | Millimetervåg |
Andra betydelser från beteckningarna HF, MF samt LF
[redigera | redigera wikitext]Förkortningarna LF, MF samt HF äger även ett ytterligare innebörd vid svenska.
då man talar angående enstaka radiomottagares HF-, MF- samt LF-steg menar man:
- HF (högfrekvens) – Radiosignal således likt den mottages inom antennen oavsett frekvensband.
- MF (mellanfrekvens) – Radiosignal efter omvandling inom enstaka superheterodynmottagare.
- LF (lågfrekvens) alternativt AF (audiofrekvens) – Hörbar meddelande, mot modell den ljudsignal vilket enstaka radiosignal förmedlar.
I engelskan används förkortningar såsom ej kolliderar tillsammans ITU:
- RF (radio frequency)
- IF (intermediate frequency)
- AF (audio frequency)
Notera för att ett radiomottagares MF / IF (mellanfrekvensen) ej sällan ligger högre än sändarfrekvensen - titta Superheterodynmottagare.
Namn såsom långvåg, mellanvåg mm
[redigera | redigera wikitext]| Namn | Engelska | Våglängdsområde | Frekvensområde | ITU-band | Rundradio | |
| LV | Långvåg | Long wave | 20–1 km | 15–300 kHz | LF: 30–300 kHz | 148,5–285 kHz |
| MV | Mellanvåg | Medium wave | 1000–150 m | 300–2000 kHz | MF: 300–3000 kHz | 526,5–1 606,5 kHz |
| GV | Gränsvåg | Marine band | 200–100 m | 1,5(1,6)–3 MHz | – | – |
| KV | Kortvåg | Short wave | 150–10 m | 2–30 MHz | HF: 3–30 MHz | 4,3–30 MHz |
| UKV | Ultrakortvåg | (Ultrashort wave) | 10–0,5 m | 30–600 MHz | VHF: 30–300 MHz | 87,5–108 MHz |
| – | Mikrovåg | Microwave | < 50 cm | > 0,6 GHz | UHF+SHF+EHF | – |
Radioteknisk bakgrund mot våglängdsbegreppen
[redigera | redigera wikitext]Den närmare meningen tillsammans dem olika beteckningarna ovan äger ifrån start haft sin bas inom våglängdsområdenas attribut nära vågutbredning:
Långvåg – Markvågsutbredning, relativt upphöjd sändareffekt, tillförlitliga förbindelser dock vid högre frekvenser mindre täckning dagtid.
vid dem lägsta frekvenserna erhålls tillsammans med upphöjd sändareffekt goda, tillförlitliga förbindelser vid stora avstånd (runt all jorden) samt detta stora inträngningsdjupet tillåter även malmprospektering, överföring tillsammans med ubåtar inom undervattensläge etc. vid rundradiobandet liksom ligger vid långvågens högsta frekvenser innebär D-skiktsdämpningen påtagligt reducerad täckning dagtid.
Särskilt utmärkande till långvågen existerar små markvågsdämpning samt ledskiktsutbredning hos allra längsta vågorna.
Kortvåg – God rymdvågsutbredning tillsammans med många utdragen hur långt något sträcker sig eller når redan tillsammans med nedsänkt påverkan dock samtidigt starkt avhängigt radiokonditionerna. tillsammans med ökande frekvens blir jonosfärsreflektionen allt flackare vilket resulterar inom ett alltmer tydlig död zon (skipzon) – detta ringformade region kring sändaren var varken mark- alternativt rymdvåg tillåter förbindelse.
Särskilt utmärkande på grund av kortvågen existerar den redan tillsammans med nedsänkt inverkan beneath gynnsamma konditioner extremt goda räckvidden via rymdvåg (stundom runt bota jorden).
Mellanvåg – Kombinerar egenskaperna hos angränsande delar från lång- samt kortvåg, dvs kraftig interferens mellan rymd- samt markvåg (fädning - eng: fading), tillfälle mot god förbindelse vid korta avstånd via brant reflektion mot jonosfären.
Särskilt utmärkande på grund av mellanvågen existerar för att skipzon saknas samt för att dämpningen inom jonosfärens D-skikt ännu ej existerar särskilt tydlig, dvs förbindelser via rymdvågsutbredning inom korta avstånd angående upp mot 100 à 300 km existerar tänkbara dagtid även beneath perioder tillsammans med kraftig solaktivitet.
Ultrakortvåg – Förbindelser tillsammans med nedsänkt resultat samt små antenner, oberoende från jonosfären dock då endast inom form eller gestalt från fri rymdutbredning, dvs fram mot horisonten samt beneath effekt från terränghinder mm. Särskilt utmärkande på grund av ultrakortvågen existerar för att rymdvåg saknas, markvågsdämpningen (till lands) existerar total samt för att informationsutbyte särskilt vid högre frekvenser därför inom princip bara förmå ske inom fri sikt.
Mer vardaglig användning från våglängdsbegreppen
[redigera | redigera wikitext]Långvåg, mellanvåg samt ultrakortvåg används ibland vilket synonymer mot ITU:s LF, MF samt VHF samt får lika ofta beteckna dem rundradioband vilket ligger inom dessa områden. enstaka förklaring är kapabel existera för att radiomottagare regelmässigt använder namnen även angående apparaterna bara täcker själva rundradiobanden.
detta finns även definitioner var namnen avser en frekvensområde såsom existerar större än rundradiobanden dock ej stämmer tillsammans med ITU:s bandindelning. Begreppet Kortvåg används mer enhetligt. var finns en stort antal rundradioband samt radiomottagarna brukar täcka in flera vid identisk skal.
Gränsvåg existerar en grupp till marin informationsutbyte samt upptar utrymmet mellan rundradiobandet vid mellanvåg samt ned mot 100 meters våglängd.
Då mellanvåg gränsar emot kortvåg, utgör gränsvåg således (i frekvens) övre delen från mellanvågsområdet samt (beroende vid hur kortvåg definieras) nedre delen från kortvågsområdet. Området kallas även fiskevåg (norska: fiskeribølgen, Fb), då detta används från fiskeflottan.
Tropikbanden kortvågsbanden 60, 75, 90 samt 120 meter (2300–5000 kHz) används på grund av rundradio inom tropiska länder.
Övriga namn
[redigera | redigera wikitext]FM betyder frekvensmodulering samt AM betyder am (modulering) samt existerar egentligen sätt för att överföra smalbandig kunskap vilket anförande, melodier etc mot sändarens högfrekventa bärvåg. FM samt AM används inom stora delar från radiofrekvensspektret samt alltså långt ifrån bara vid FM-bandet respektive AM-bandet:
FM-bandet brukar beteckna rundradiobandet 87,5–108 MHz.
AM-bandet existerar vid motsvarande sätt en namn såsom oftast används på grund av rundradiobandet vid mellanvåg. Benämningen blir än mindre betydelsefull inom samt tillsammans för att alltfler rundradiostationer förändras mot sändningar tillsammans med DRM.