Vad menas med anknytning sort

Anknytningsteorin existerar en mentalt kunskapsfält liksom äger sitt ursprung inom John Bowlbys samt Mary Ainsworths jobb ifrån 1950-talet samt vidare.

Enligt anknytningsteorin existerar dem nyfödda barnen "genetiskt förprogrammerade" mot för att knyta an mot sina föräldrar.

Detta till detta evolutionära syftet för att skydda barnet ifrån fara samt öka dess överlevnadsmöjligheter. Barnet skriker nära behov samt påkallar därmed sina föräldrar/omvårdnadspersoners uppmärksamhet. Anknytningsutvecklingen går igenom en antal faser var barnet ifrån den inledande tiden ej skiljer ut sina omvårdnadspersoner mot för att detta efter grabb börjar visa preferenser till dem såsom detta haft maximalt förbindelse tillsammans med.

nära en års ålder äger anknytning utvecklats mot strävan för att upprätthålla kroppslig förbindelse tillsammans med dem huvudsakliga anknytningspersonerna.

Barnet utvecklar, då utvecklingen sker vilket den bör, enstaka förmåga för att söka sina föräldrars/omvårdnadspersoners att vara nära något, samt använder dem likt "säker hamn" nära stress samt "trygg bas" nära utforskning från omgivningen.

Hur anknytningen utvecklas kommer för att prägla individens relationer genom all existensen, menar Bowlby samt Ainsworth.^[1] inom senare studier såsom följt individer genom existensen besitter detta varit svårt för att hitta tydliga samband mellan tidig anknytning samt specifika följder samt livshändelser. Anknytning ses då istället likt ett från flera saker likt förmå tänkas påverka utvecklingen.^[2]

Ett bekymmer tillsammans begreppet existerar för att underlaget till för att yttra något angående en anknytningsmönster existerar enstaka individs beteenden inom relationer.

då personens anknytningsstil sedan används på grund av för att förklara varför personen beter sig likt den utför inom relationer sålunda existerar detta en cirkelresonemang: beteendet förklaras tillsammans ett egenskap likt definieras från just detta beteende.^[3]

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Anknytning existerar inom sin psykologiska innebörd en term såsom utvecklats från psykiatern samt psykoanalytikern John Bowlby samt psykologen Mary Ainsworth.

Bowlby samt Ainsworth bedrev bland annat studier vid ungdomar vilket hamnat vid kant tillsammans tillvaron. vilket dem ägde gemensamt fanns många ofta problematiska relationer mot sina mödrar. denne studerade även små människor vilket nära sjukhusinläggning vid 1950-talet lämnades utan förbindelse tillsammans sina föräldrar beneath flera veckor, samt hur detta påverkade dem.

nära denna period fanns den ledande åsikten för att barns relationer mot sina föräldrar fanns enstaka biprodukt från för att dem förknippades tillsammans föda, samt Bowlby / Ainsworth gjorde ett betydelsefull bidrag på grund av för att visa vid betydelsen från barnets unika, oersättliga relationer mot sina omsorgspersoner.^[1]

John Bowlby fanns många energisk inom detta brittiska psykoanalytiska sällskapet beneath 1940- samt 1950-talen.

London fanns nära denna period enstaka från psykoanalysens huvudstäder. Starka spänningar ägde uppstått mellan Anna Freud samt Melanie Klein samt ett tredjeplats "oberoende" samling, vilket ofta benämns såsom "den brittiska objektrelationsskolan" bildades. Hit anslöt sig Bowlby. Hans fokus nedsänkt vid detta motivationssystem liksom nedsänkt på baksidan utvecklingen från relaterade till känslor relationer.

Det ägde uppstått oenigheter kring metateorin mellan Bowlby samt dem mer etablerade företrädarna inom psykoanalytiska sällskapet. Bowlbys funderingar kring vilket förluster samt separationer tidigt inom existensen leder mot på grund av olyckliga konsekvenser kom inom konflikt tillsammans med huvudfårans betoning från fantasins effekt. dock även detta för att Bowlby ville ställa högre krav vid den psykoanalytiska teorins antaganden samt utföra dem mer förenliga tillsammans vetenskapliga landvinningar inom angränsande områden såsom framför allt evolutionsbiologi samt kognitiv psykologi blev skiljelinjer.

till sina ställningstaganden kring detta fick denne utstå många bedömning från flera från sina dåtida kollegor. ^[4]

Bowlbys arbetskamrat psykologen Mary Ainsworth bidrog mot anknytningsteorin genom för att vid 1970-talet empiriskt börja analysera olika typer från anknytningsstrategier likt barnet använder, beroende vid relationen mot sina anknytningspersoner.

denna beskrev riktlinjer till för att känna igen typerna "trygg", "otrygg/undvikande" samt "otrygg/ambivalent" anknytning beroende vid barnets beteende gentemot sina föräldrar nära en års ålder inom ett milt stressande situation, den därför kallade strange situation. Detta visade denna även artikel relaterat mot föräldrarnas sensitivitet samt respons vid barnets signaler beneath detta inledande levnadsåret.^[1]

Mary Main samt hennes kollegor utvecklade vid 1980-talet anknytningsforskningen mot för att behandla föräldrars anknytningsförmåga samt anknyta den mot deras omsorgsförmåga.

denna utvecklade enstaka sålunda kallad semistrukturerad samtal, "Adult Attachment Interview" (AAI), såsom avsåg för att behärska avläsa ett förälders förmåga mot vård, grundat vid dennes personlig anknytningshistoria. ^[1] detta besitter demonstrerat sig för att detta existerar den anknytningsstil den vuxne bedöms äga inom dagsläget likt äger en samband tillsammans föräldraskapet, oavsett hur anknytningen såg ut inom barndomen.^[5]

I anknytningsteorin ser man stora följder på grund av människors sätt för att anknyta mot andra människor, ej minimalt inom kamrat- samt kärleksrelationer samt inom omvårdnaden från dem egna barnen, efter personens anknytningshistoria.

Grundat vid anknytningsteori besitter både förebyggande samt behandlade insatser utformats. ett strukturerad överblick gjordes från Bakermans-Kranenburg tillsammans med medarbetare tid 2003^[6] från studier samt undersökningar var man ser enstaka klar genomsnittlig konsekvens vid förekomst från trygg anknytning.^[7]

Anknytning

[redigera | redigera wikitext]

Anknytningsteorin avser huvudsakligen detta lilla barnets söka efter, samt givande från, ett närhets- samt skyddsrelation mot sina föräldrar/vårdare.

Den ursprungliga engelska benämningen existerar "attachment".

Enligt John Bowlby uppstår tidigt anknytningsmönster såsom beneath uppväxten etableras vilket inre arbetsmodeller samt liksom individen sedan små frukter från växter tillsammans sig genom livet.^[1]

Barn knyter an mot sina föräldrar, dock föräldrar knyter ej an mot sina små människor.

Anknytningens funktion existerar för att skydda barnet mot risker såsom riskerar för att hota dess överlevnad. detta existerar denna kritisk definition såsom skiljer ut detta ifrån relationsskapande inom allmänhet. Snarare avses hur små människor samt vuxna utvecklar samt bevarar sin förmåga för att nyttja utvalda personer till sin säkerhet samt sitt beskydd. mot vissa delar inverkar detta struktur vid hur relationer skapas samt vidmakthålls dock bör ej likställas tillsammans sällskaplighet.^[8] Anknytning tycks dessutom existera många föränderligt ovan tid^[9] samt bara fanns ett från flera delar inom den komplexa utvecklingen^[2].

Enligt teorin existerar detta inom människans evolutionära ursprung såsom förklaringarna mot anknytningens uppkomst finns. Anknytningsbeteendet hos detta lilla barnet äger såsom ändamål för att sätta igång förälderns omvårdande funktioner. detta lilla barnet ger signaler, ifrån start huvudsakligen genom för att skrika, senare klänga, anlända krypande, titta ängsligt etcetera.

Föräldern reagerar samt svarar vid dessa signaler, inom detta optimala fallet, samt tar grabb angående barnet vid detta sätt likt barnet behöver.^[1]

Det anknytningsmönster vilket detta lilla barnet efterhand utvecklar kom för att kategoriseras från John Bowlbys arbetskamrat Mary Ainsworth inom trygg respektive otrygg anknytning.

Den trygga anknytningen kännetecknas från närhetssökande mot anknytningspersonen, användandet från anknytningspersonen liksom "säker hamn" nära stress samt likt "trygg bas" nära utforskning. Den otrygga uppvisar tre skilda mönster, vilket benämns otrygg-undvikande, otrygg-ambivalent samt otrygg-desorganiserad.^[10] Mary Ainsworth skapade även den därför kallade främmande-situationen.

detta plats genom denna likt anknytningens standard kunde bedömas.^[1]

Det anknytningsmönster likt förvärvats inom dem tidiga år sätter sin prägel vid personligheten beneath resten från existensen, framför allt inom dem delar såsom berör nära samt intima relationer inom vuxenlivet samt speciellt inom förmågan för att behärska ge samt ta beskydd, en utmärkande inslag inom enstaka operativ kärleksrelation.^[11]

Begreppet kom för att inom vissa avseenden innebära kritisk skillnader inom förhållande mot dem mer etablerade utvecklingsteorierna, framför allt psykoanalytisk samt kognitiv teori, beneath sin framväxt ifrån mitten från 1900-talet samt vidare.

Otrygg anknytning kunna bearbetas samt ett förvärvad trygg anknytning kunna skapas inom myndig ålder.^[12]

Förälderns omvårdnadssystem

[redigera | redigera wikitext]

Att föräldern ej knyter an mot sitt små människor i enlighet med denna teori bör ses såsom för att detta till föräldern existerar enstaka ytterligare betydelsefull funktion likt sätter igång, liksom en svar vid barnets anknytningsbeteendet, nämligen omvårdnadssystemet.

John Bowlby plats många medveten ifall föräldrarnas stora innebörd på grund av utvecklandet från enstaka på grund av barnet trygg anknytning, dock behöll egen sitt fokus vid barnets beteendeuttryck. möjligen påverkades dem omröstning han gjorde från dem förutsättningar vilket gällde var denne då verkade, vilket barnpsykiater nära Tavistockkliniken vid 40-talet.^[13]

Anknytning likt inlärning

[redigera | redigera wikitext]

Anknytning förmå ses vilket ett kombination från operant betingning samt ett medfödd trend hos detta lilla barnet för att söka att vara nära något.

Barnets närhets- samt säkerhetsrelaterade beteenden får föräldrarna för att reagera tillsammans med omvårdnad, samt denna omvårdnad förstärker inom sin tur dessa beteenden sålunda för att dem inom högre utsträckning kommer för att återkomma. Förstärkningen kunna existera positiv inom struktur från att vara nära något, föda samt kontakt alternativt negativ genom för att barnet kommer försvunnen ifrån detta skrämmande alternativt blir från tillsammans med ett fuktig blöja.

ovan period lär sig barnet en mönster från olika beteenden vilket fokuserar vid föräldern samt dennes att vara nära något, detta kunna kallas enstaka organiserad anknytning. mot ett start existerar förälderns att vara nära något detta likt existerar förstärkande på grund av detta lilla barnet, dock senare inom utvecklingen blir detta än mer förstärkande för att äga förälderns uppmärksamhet riktad mot sig.

för att bli upplyft samt tilltalad nära gråt blir således mer förstärkande än för att föräldern bara kommer nära. Beteenden liksom leder mot förälderns uppmärksamhet ökar därför. ^[14]

En separation ifrån den förstärkande föräldern blir aversiv till barnet samt leder därför mot beteenden såsom kunna ett fåtal föräldern för att anlända igen, detta existerar den separationsprotest vilket existerar ett betydande bedömningsgrund inom den främmande situationen.

Studier besitter demonstrerat för att separationsprotesterna ökar då föräldrar reagerar vid dem samt återvänder, något såsom möjligen lyhörda föräldrar fullfölja inom större utsträckning. detta liksom inom främmandesituationen ses vilket en indikator vid trygg anknytning verkar således existera en inlärt beteende såsom indikerar för att barnet tidigare fått önskvärda konsekvenser från denna typ från protest.

konsekvens inom situationen existerar ömsesidig, förälderns beteende för att anlända nära en protesterande ungar förstärks negativt genom för att gråten avslutas, medan barnets protestbeteende förstärks positivt genom förälderns återvändande. ^[14]

Inlärning såsom gjorts inom ett situation kunna generaliseras samt påverka även andra situationer, dock angående personen kunna diskriminera mellan inlärningssituationen samt den nya situationen behöver således ej existera fallet.

detta existerar även fullt möjligt för att gamla beteenden dämpas ut samt för att nya lärs in. ^[3]

Den tidiga anknytningsutvecklingen barnet

[redigera | redigera wikitext]

John Bowlby beskrev utvecklandet från den tidiga anknytningen inom fyra faser. dem tre inledande faserna genomgår barnet beneath sina inledande numeriskt värde tid, den sista avser utvecklingen beneath förskoleålder.

dem tre inledande faserna är:

• Fas 1: Orientering samt signaler liksom ej riktar sig mot enstaka speciell individ (från födseln samt upp mot mellan åtta samt tolv veckor)
• Fas 2: Orientering samt signaler likt existerar riktade mot enstaka alternativt en par specifika personer (från åtta mot tolv veckor samt upp mot mellan sex samt nio månader)
• Fas 3: Upprätthållande från kroppslig att vara nära något mot enstaka alternativt en par specifika personer (från mellan sex samt nio månader mot cirka tre års ålder)^[15]

Främmandesituationen

[redigera | redigera wikitext]

Främmandesituationen existerar en sätt för att värdera vilket anknytningsmönster en litet små människor besitter.

Den går mot därför för att barnet samt föräldern (eller ytterligare först anknytningsperson) kommer mot ett främmande miljö. inom miljön finns leksaker likt existerar tänkta för att uppväcka en utforskande beteende hos barnet, samt barnet vistas inom miljön inom ungefär 20 minuter. beneath denna tidsperiod utsätts barnet på grund av numeriskt värde separationer angående cirka tre minuter ifrån sin mamma/pappa, dels lämnas barnet tillsammans med enstaka främmande myndig samt dels helt ensamt.

Separationerna antas sätta igång barnets anknytningssystem eftersom detta signalerar fara för att bli lämnad från föräldern inom denna obekanta miljö. Utifrån barnets beteende inom denna situation bedöms anknytningen. detta finns tre organiserade anknytningsmönster – trygg, otryggt-undvikande samt otryggt-ambivalent. Utöver detta förmå barnen äga ett desorganiserad anknytning, ett typ från anknytning såsom ej fanns tillsammans inom dem ursprungliga beskrivningarna från främmandesituationen utan tillkommit senare inom teorins utveckling.^[5]

Trygg anknytning (Secure attachment^[16])

[redigera | redigera wikitext]

Barn vilket inom främmandesituationen använder föräldern liksom ett trygg bas inom sitt utforskande, liksom flexibelt växlar mellan närhetssökande samt autonomi, bedöms äga ett trygg anknytning.

dem tryggt anknutna barnen blir ledsna då föräldern går, dock låter sig tröstas då den återvänder samt fortsätter därefter för att utforska miljön. Teorin säger för att dessa ungar äger föräldrar vilket existerar lyhörda på grund av barnets signaler samt känslomässigt tillgängliga. dem tryggt anknutna barnen antas äga ett inlärningshistoria från för att föräldern tillräckligt ofta svarar vid dem behov liksom uttrycks.^[5]

Otrygg-undvikande anknytning (Fearful attachment^[17])

[redigera | redigera wikitext]

De ungar likt genom främmandesituationen ägnade sig åt för att undersöka leksakerna, utan för att mot synes reagera vid för att föräldern gick, bedöms äga ett otryggt-undvikande anknytning.

angående föräldern försökte ta förbindelse efter separationen ignorerade dessa unge detta samt avvisade kontaktförsöken. i enlighet med teorin besitter dessa små människor föräldrar likt avvisat sina barns anknytningsbeteende, ej gett kroppslig förbindelse samt såsom dragit sig undan angående barnet visar ledsenhet. Barnen antas därför äga lärt sig för att formulering från närhetsbehov bestraffas tillsammans för att föräldern försvinner.^[5]

Otrygg-ambivalent anknytning (Avoidant attachment^[16])

[redigera | redigera wikitext]

De unge likt ej alls utforskade utan istället plats oroliga, missnöjda samt ständigt fokuserade vid föräldern bedömdes äga ett otrygg-ambivalent anknytning.

Dessa ungar blev ledsna då föräldern lämnade rummet, dock lät sig ej tröstas nära återföreningen. Teorin redogör detta tillsammans med för att föräldrarna mot dessa unge ej existerar riktigt existerar närvarande även ifall dem existerar fysiskt vid ställe, för att dem svarar vid barnets behov vid en oförutsägbart sätt samt bara existerar tillgängliga ibland.

eftersom samspelet ej utgår ifrån barnets behov anses barnet behöva äga sitt anknytningssystem ständigt påkopplat, även ifall inga indikator vid fara finns.^[5]

Desorganiserad anknytning

[redigera | redigera wikitext]

De unge såsom bedöms äga enstaka desorganiserad anknytning uppvisar inom främmandesituationen motstridiga beteenden liksom följer tätt vid varandra, dem växlar mellan för att närma sig sin mamma/pappa samt för att undvika denne.

dem är kapabel mot modell närma sig föräldern tillsammans utsträcka armar på grund av för att sedan tvärt backa undan. dem är kapabel backa fram mot föräldern, vandra inom cirklar alternativt sitta inom förälderns famn tillsammans med huvudet ständigt bortvänt. andra modell vid beteenden hos dessa ungar är kapabel existera för att plötsligt frysa samtliga rörelser samt stå blickstilla, alternativt falla mot marken samt bli liggande var tillsammans en frånvarande ansiktsuttryck.

Utöver dessa desorganiserade beteenden påminner barnens beteenden ifall dem inom någon från dem organiserade anknytningsstilarna, därför ges enstaka dubbelbeteckning (D-trygg, D-undvikande alternativt D-ambivalent).

Omkring 15 andel från samtliga små människor bedöms äga enstaka desorganiserad anknytning; ett överrepresentation finns inom högriskmiljöer samt kliniska urval.

Teorin redogör anknytningsmönstret tillsammans för att föräldrarna, mot modell vid bas från obearbetade trauman, bemöter barnen tillsammans med antingen skrämmande alternativt skrämda föräldrabeteenden. Dessa beteenden gör rädd barnet, samt då ungar blir skrämda antas barnets anknytningssystem aktiveras samt erhålla barnet för att vilja närma sig sin mamma/pappa samtidigt likt detta önskar undvika den mamma/pappa likt gör rädd.

modell vid föräldrabeteenden vilket antas äga enstaka koppling mot desorganiserad anknytning existerar oförklarligt hotfulla alternativt skrämda beteenden, dissociativa beteenden, sexualiserat beteende samt undergivet alternativt rollomkastande beteende. Utöver dessa beteenden är kapabel föräldern ibland artikel många lyhörd samt inkännande. mot skillnad ifrån övriga anknytningsmönster äger desorganiserad anknytning ett klar koppling mot psykisk ohälsa, detta genom för att detta ökar risken på grund av psykopatologi.

^[5]

Anknytningsmönstrens stabilitet

[redigera | redigera wikitext]

Det tycks finnas enstaka massiv förändringspotential inom vuxna människors anknytningsstil. inom ett lärande tillsammans med 442 vuxna kvinnor vilket genomgått enstaka abort undersöktes hur anknytningsstilen förändrades vid numeriskt värde tid.

detta visade sig för att endast 54 % ägde identisk anknytningsstil nära detta andra mättillfället. i enlighet med artikelförfattarna existerar ett förändringsnivå vid omkring 30 % för att vänta utifrån tidigare undersökning. Vissa sårbarhetsfaktorer tycktes påverka. dem vilket ägde ett otrygg anknytningsstil nära antingen båda tillfällena alternativt vilket fått ett sådan nära andra tillfället ägde inom högre utsträckning rapporterat enstaka upplevelse från övergrepp inom barndomen alternativt ett bakgrund från nedstämdhet.

De flesta stora livshändelser såsom undersöktes, såsom avslutade alternativt påbörjade romantiska relationer, tycktes ej påverka anknytningen. Däremot tycktes upplevt socialt stöd påverka, dem liksom gick ifrån otrygg mot trygg anknytningsstil upplevde den största ökningen inom socialt stöd medan gruppen såsom gick ifrån trygg mot otrygg upplevde den minsta ökningen.

dem såsom blivit utsatta på grund av övergrepp alternativt våldtäkt fick inom högre utsträckning enstaka otrygg anknytning nära andra tillfället, medan dem såsom upplevt en missfall från någon anledning oftare genomgick enstaka förändring mot trygg anknytning. detta tycks behärska artikel därför för att livserfarenheter förmå ge enstaka nyinlärning liksom påverkar människors anknytningsstil.^[9]

Att påverka anknytningen

[redigera | redigera wikitext]

De tidiga insatser liksom tycks äga störst utfall vid anknytningen existerar dem såsom tillsammans en måttligt antal träffar fokuserar vid för att öka förälderns känslighet.

Detta förmå göras mot modell genom för att nyttja videofeedback på grund av för att lära ut en mer inkännande beteende alternativt genom för att modellera hur föräldern är kapabel ta inom sitt ungar. ^[18] kontakt tycks existera viktigt på grund av spädbarn, detta finns studier såsom tyder vid för att mödrar tillsammans med nedstämdhet genom massageliknande kontakt är kapabel kompensera på grund av dem negativa effekter depressionen besitter vid deras spädbarn.^[14]

I anknytningsterapi på grund av vuxna existerar en syfte ofta för att hjälpa patienten för att integrera dem olika delarna inom existensen mot enstaka sammanhängande allegori.

Anknytning på grund av vuxna mäts ofta tillsammans med Adult Attachment Interview (AAI), var ett trygg anknytning representeras från intervjusvar liksom existerar koherenta samt visar vid enstaka förmåga för att objektivt bedöma både positiva samt negativa relationer samt situationer. dem personer liksom beskriver ett otrygg anknytningshistoria dock fullfölja detta vid detta sammanhängande vis vilket kännetecknar trygg anknytning klassas likt earned secure, förvärvat trygg.

Vuxna tillsammans förvärvad säkerhet får små människor tillsammans med trygg anknytning inom identisk utsträckning såsom dem liksom besitter enstaka trygg anknytning tillsammans positiva anknytningserfarenheter.^[5]

Anknytning inom förskolan

[redigera | redigera wikitext]

John Bowlbys anknytningsteori handlar angående för att människan redan ifrån födseln, utvecklar behov för att knyta an mot sina föräldrar, dock även mot andra personer likt existerar viktiga inom deras att vara nära något ^[19].

ett nödvändig relation till barnen idag existerar dem pedagoger såsom finns inom förskolan, då dem flesta små människor idag existerar inskrivna inom verksamheten. nära ett inskolning vid förskolan existerar detta viktigt för att barnet utvecklar enstaka trygg anknytning mot dem vuxna vilket finns inom verksamheten^[20]. noggrann liksom för att föräldrarna existerar enstaka ”trygg bas” samt ”säker hamn”, behöver barnet enstaka sådan vid förskolan ^[21].

Barnet behöver någon för att erhålla komma igen mot då detta känner sig otryggt alternativt stressat inom sitt utforskande då föräldrarna ej finns mot hands. till för att barnet bör ett fåtal enstaka trygg anknytning inom förskolan existerar detta viktigt hur anknytningen går mot samt vilka förutsättningar detta ges mot för att detta blir tryggt ^[22][23].

till för att behärska producera förutsättningar mot enstaka god anknytning inom förskolan, behövs ett god mentaliseringsförmåga från pedagogerna. dem vuxna behöver behärska förstå barnets yttre beteende tillsammans med hur detta tänker samt känner ^[19]. detta vilket existerar viktigt såsom pedagog för att förstå, existerar för att barnet kunna äga olika pedagoger på grund av olika situationer då detta känner sig tryggt.

nära t.ex. tröst är kapabel barnet välja den pedagog såsom skolat in, dock nära utforskande samt lek kunna ett ytterligare förskollärare existera den likt betyder maximalt på grund av för att uppväcka nyfikenhet. Vilken pedagog barnet än väljer beroende vid situation, existerar detta viktigt för att känna till för att varenda existerar lika viktiga.

Barnet äger en anknytnings- samt utforskandesystem d.v.s. existerar barnet tryggt vågar detta utforska, dock existerar detta otryggt stannar utforskandet, liksom bör artikel inom ”viloläge” ^[24].Trygghet samt utforskande bör existera inom balans på grund av för att ett fåtal ett trygg anknytning ^[23]. ett betydelsefull sektion inom barnets anknytning inom förskolan, existerar för att relationen tillsammans dem vuxna påverkar barnets möjligheter mot utbildning ^[19].

i enlighet med undersökning, visar för att angående barnet existerar tryggt, vågar detta utforska samt leka, samt detta skapas då möjligheter mot lärande^[23] . Detta förmå kopplas mot förskolans uppgift, var verksamheten bör "erbjuda barnen enstaka trygg miljö vilket samtidigt utmanar samt lockar mot lek samt aktivitet" ^[25], både utifrån lag samt enskild individ.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

• 1969 - Bowlby, John.

  Attachment and Loss: Vol. 1: Attachment. New York: Basic Books.

• 1973 - Bowlby, John. Attachment and Loss: Vol. 2: Separation. New York: Basic Books.
• 1980 - Bowlby, John. Attachment and Loss: Vol. 3: Loss. Sadness, and Depression. New York: Basic Books.
• 1999 - Handbook of Attachment: Theory, Research, and Clinical Applications.

  Cassidy, Jude; Shaver, Phillip R. (red.). New York: Guilford Press. fräsch version planeras utkomma 2007.^{[uppföljning saknas]}

• 2006 - Broberg, Anders; Granqvist, Pehr; Ivarsson, Tord; Risholm Mothander, Pia. Anknytningsteori: betydelsen från nära relaterade till känslor relationer (1. utg.).

  Stockholm: Natur samt traditioner. Libris10106036. ISBN 91-27-10975-5 (inb.) 

• 2008 - Broberg, Anders; Risholm Mothander, Pia; Granqvist, Pehr; Ivarsson, Tord. Anknytning inom praktiken: tillämpningar från anknytningsteorin (1. utg.). Stockholm: Natur samt tradition. Libris11179623. ISBN 978-91-27-11484-5 (inb.) 
• 2008 - Josefsson, Dan; Linge Egil, Johansson Susanne. Hemligheten: ifrån ögonkast mot varaktig relation : [hur man startar enstaka relation samt får den för att hålla].

  Stockholm: Natur & traditioner. Libris11010606. ISBN 978-91-27-11521-7 (inb.) 

• 2012 - Broberg, Malin; Hagström Birthe, Broberg Anders. Anknytning inom förskolan: vikten från säkerhet till lek samt lärande (1. uppl.). Stockholm: Natur & traditioner. Libris12594542. ISBN 978-91-27-13312-9