Förklara atomens uppbyggnad även elementarpartiklar
Kemi A/Atomernas byggnad
detta på denna plats avsnittet beskriver atomernas byggnad.
Idén för att all ämne existerar uppbyggd från ett minsta delbar objekt härstammar ifrån antiken. Demokritos antog, utifrån rent filosofiska grundläggande principer eller fundament, för att ingenting förmå delas upp inom allt mindre delar inom all oändlighet.
han kallade dem partiklar likt alltså fanns odelbara på grund av atomer (grekiska: atomos, "odelbar"). detta tog sedan nästan 2 000 tid innan John Dalton utförde experiment vilket visade för att all ämne verkligen existerar uppbyggd från små odelbara enheter. Sedan dess besitter t.ex. atombomber demonstrerat för att atomerna visserligen utgör många starka byggstenar dock för att dem ej existerar odelbara.
såsom oss bör titta inom detta del består atomer inom själva verket från mindre delar. Dessa delar ej bara redogör varför atomerna existerar alltings byggstenar, delarna utgör även dem komponenter likt oss behöver till för att förstå varför olika ämnen beter sig liksom dem utför.
Mänskligheten besitter visserligen lärt sig för att spränga atomer, vilket frigör fantastiska mängder energi, dock inom kemin studera man bara vad likt sker då olika atomer reagerar tillsammans med varandra.
Atomernas inre lämnas tillsammans med andra mening gärna åt sig egen (eller fysikerna) dock atomernas inre existerar från största innebörd till hur dem reagerar tillsammans varandra. på denna plats bör oss alltså titta närmare vid hur atomerna existerar uppbyggda. inom själva verket besitter atomernas inre byggstenar demonstrerat sig många svåra för att förstå sig vid samt ett medvetande till deras egentliga natur hänger ihop tillsammans med förklaringen mot kurera universums uppkomst.
inom detta segment bör oss emellertid begränsa oss mot enstaka förenklad modell från atomen.
| Faktaruta | |
|---|---|
| Lite angående universum samt hur atomerna skapades... | |
| Här saknas information! Hjälp Wikibooks genom för att fyllning inom mer. | |
Atommodell
[redigera]För för att förstå varför vissa ämnen reagerar enklare tillsammans med varandra än andra måste man förstå hur atomerna existerar uppbyggda.
Vår förståelse ifall atomernas inre bygger vid dem upptäckter liksom gjordes från vetenskapsmän före samt efter sekelskiftet 1900. Den förenklade atommodell dem kom fram mot för att existerar den såsom oss bör presentera på denna plats.
| Bilder | |
|---|---|
| Atomkärna (med protoner samt neutroner). | Atom tillsammans med elektronmoln |
| Atommodell från väte | Atommodell från t.ex. natrium |
mot skillnad ifrån vad man länge trodde existerar ej atomerna odelbara. Istället består dem från mindre partiklar såsom kallas elementarpartiklar: Protoner, neutroner samt elektroner.
ett atom består från ett positivt laddad atomkärna såsom innehåller protoner samt neutroner tillsammans kallade nukleoner. Denna kärna omges från negativt laddade elektroner samt deras negativa laddning uppvägs från den positiva laddningen hos protonerna inom atomkärnan. Man säger för att elementarladdningen alternativt enhetsladdningen hos protonerna samt elektroner existerar +1 respektive -1.
Neutronerna saknar laddning.
Protoner samt neutroner balanserar båda ungefär kg medan elektronernas massa existerar mindre. eftersom detta ej existerar därför praktiskt för att mäta elementarpartiklarnas vikt vid detta sätt besitter man hittat vid ett speciell massenhet på grund av dem kallad u (Unified Mass unit).
Atomnummer
[redigera]Ett grundämne existerar en material, ibland kallat en element, likt består från atomer tillsammans identisk antal protoner inom atomkärnan.
Detta antal existerar grundämnets atomnummer. inom detta periodiska systemet existerar grundämnena organiserade efter stigande atomnummer.
(Se Formelsamling/Kemi/Periodiska_systemet).
Masstal
[redigera]Om man på grund av enstaka viss atom beräknar ihop antalet protoner samt neutroner får man atomens masstal. eftersom elektronernas massa existerar försumbar jämfört tillsammans med neuklonernas förmå man bortse ifrån denna samt, eftersom neuklonernas massa existerar ungefär lika tillsammans med 1 u, ligger masstalet många nära atomens vikt.
Isotoper
[redigera]
Hos dem flesta grundämnena varierar antalet neutroner inom kärnan. Atomer tillsammans identisk antal protoner dock olika antal neutroner kallas till isotoper. numeriskt värde isotoper äger inom praktiken identiska kemiska attribut dock deras fysiskaliska attribut, smältpunkt, kokpunkt etc, kunna variera mer.
Några isotoper äger egna namn, dem övriga namnges efter temat beteckning samt masstal, t.ex. klor-35, klor-37 var siffran anger antalet protoner + antalet neutroner.
Elektronkonfiguration
[redigera]| Bildserie vid ett atom tillsammans enstaka elektrons rörelse- samt lägesenergi vilket vektorer nära tillförsel från energi. |
| Elektronen "hoppar" mellan elektronskalen då man tillför energi. |
då stabila grundämnen bildas, då protoner samt elektroner förenas, avges energi. Detta beror vid för att dessa atomer innehåller mindre energi än dem fria elementarpartiklarnas sammanlagda energi. dem elektriska laddningarna hos ett atoms protoner samt elektroner balanserar upp varandra således länge antalet protoner samt elektroner existerar lika flera.
Denna balans förmå man dock rucka vid genom för att tillföra atomen energi. angående man önskar skilja protonerna samt elektronerna åt igen, s.k. jonisering, måste man alltså tillföra lika många energi vilket frigjordes då atomen bildades. ett stadig atom förblir alltså stadig endast därför länge dess energimängd understiger en visst bestämt värde.
När man tillför enstaka atom energi existerar detta dess elektroner såsom upptar överskottsenergin.
Den energi likt finns inom enstaka elektron existerar summan från dess kinetisk energi samt den lägesenergi den får från atomkärnans attraktionskraft. Rörelseenergin fullfölja alltså för att elektronerna far runt atomkärnan inom banor. Dessa banor kunna ej beskrivas detaljerad samt elektronernas position kunna därför ej heller bestämmas.
Man brukar därför yttra för att enstaka atomkärna existerar omgiven från en elektronmoln alternativt en elektronhölje. dock även ifall ej elektronernas position förmå bestämmas detaljerad förmå man räkna vid hur sannolikt detta existerar för att ett elektron påträffas inom en visst sektor. då man utför detta ser man för att elektronerna tenderar mot för att befinna sig oftare vid vissa bestämda avstånd ifrån atomkärnan.
Detta beror vid för att atomer bara är kapabel ta emot energi inom vissa bestämda mängder, s.k. energikvanta. Man kallar dessa bestämda avstånd på grund av atomens elektronskal samt betecknar dem K, L, M, N etc.
Den energi man tillför mot enstaka atom upptas alltså från elektronerna inom struktur från kinetisk energi vilket fullfölja för att avståndet mellan kärnan samt elektronen ökar, elektronerna hoppar upp mot nästa skal, man säger för att atomen blir "exciterad".
Exciterade atomer blir sällan långlivade samt elektronerna hoppar snabbt åter mot detta skal detta befann sig inom då atomen plats stadig. då detta sker avges energi tillskottet inom struktur från ljus. ifall man tillför tillräckligt många energi lämnar elektronen atomen samt hoppar t.ex. ovan mot ett ytterligare atom. Resultatet blir ett atom liksom saknar enstaka elektron, dvs ett positivt laddad jon.
| Bildserie vid atommodeller ifrån ämnena inom t.ex. assemblage 1. |
| Atomer tillsammans lika flera valenselektroner äger identiska kemiska samt fysikaliska attribut. |
Hur flera elektroner vilket befinner sig inom dem olika skalen, atomens elektronkonfiguration, avgör atomernas kemiska samt fysikaliska attribut.
inom detta periodiska systemet existerar grundämnena strukturerade således för att varenda grundämnen inom ett samling besitter lika flera elektroner inom sitt yttersta skal, s.k. valenselektroner. Ämnena inom enstaka samling besitter likartade attribut eftersom dem besitter lika flera valenselektroner. eftersom elektronkonfigurationen besitter sålunda massiv innebörd använder man flera typer från formler på grund av för att förklara den.
Elektronformler beskriver antalet valenselektroner hos en grundämne:
Man kunna även förklara elektronkonfigurationen vid formen
- Ar 2-8-8
där siffrorna motsvarar antalet elektroner inom varenda skal.
Sammanfattning
[redigera]
|