Vad behöver man för att odla vete

Vete, vanligt vete, borstvete alternativt brödvete(Triticum aestivum) existerar ett underart inom familjen växttäcke likt ibland räknas liksom art.^[1] detta existerar den helt viktigaste vetearten inom odling idag, dock historiskt äger andra vetesorter varit viktigare samt då man inom dagligt anförande säger vete finns detta fler arter än T.

aestivum likt kommer ifråga. titta taxonomiavsnittet.

Det finns mer än 35 000 registrerade vetesorter, vilket indelas inom numeriskt värde huvudtyper: Höstvete existerar vete likt sås vid hösten samt kräver enstaka köldperiod till för att växt. Vårvete sås vid våren samt kräver ingen köldperiod till för att växtdel. ett tredjeplats typ existerar kubbvete tillsammans med kompakta ax,^[1] såsom dock vanligen räknas såsom enstaka personlig art inom släktet veten.

Vete existerar ett allohexaploid.

Odling samt användning

[redigera | redigera wikitext]

Vetet existerar ettårigt samt planteras ovan kurera världen inom områden tillsammans temperaturer ifrån 3–32 °C samt 250–1 750 mm nederbörd. Odling sker inom lerjord, helst tillsammans med god kalkhalt. Vete ger god utdelning samt äger förhållandevis god motståndskraft mot växtsjukdomar.

detta växer framförallt på grund av dem stärkelserika frönas skull. Fröna äger flera användningsområden, framförallt likt föda, dock även likt djurfoder samt bränsle. Fröna kunna tjäna likt bränsle genom direkt förbränning, dock även efter jäsning genom förbränning från den utvunna etanolen. såsom föda kunna vetet användas vilket detta existerar, inom mald struktur (vetemjöl) mot bakning samt vilket utvunnet veteprotein.

Vetekornet innehåller gluten.

Vetet ger ifrån 4 400 kg/ha (vårvete) mot 6 300 kg/ha (höstvete) inom resultat inom Sverige.^[2] detta vilket skiljer vår- samt höstvetet åt existerar då vid året detta sås, eftersom vårvetet ej kräver köldperiod. Ofta lämpar sig dock ett samt identisk typ från vete ej på grund av sådd beneath båda perioderna.

Den största delen från världsproduktionen existerar höstvete. Vårvetet besitter dock högre proteinhalt än höstvete.^[1] Typiska skördetidpunkter nära Uppsala inom Svealand är: höstvete 23 augusti – 2 september, vårvete 10–13 september.^[3]

Taxonomi

[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Vetesläktet

Det finns fyra vilda arter från vete, vilket varenda återfinns inom region.

Linné ansåg för att vetet fanns inom fem varianter, något man idag äger reviderat. Dessa var:

Idag anses detta finnas tre varianter från icke-vilt vete. detta finns dessutom numeriskt värde skolor från vetets taxonomi – enstaka baserad vid genetik samt ett traditionell.

Brödvetet uppdelas normalt inom vår- samt höstvete (Tritium aestivum subsp.

vulgare).^[4] Dessutom finns växelvete (även kallade fakultativa veten) såsom förmå planteras både såsom höstvete samt vårvete.^[5]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Vetets odlingshistoria existerar ännu inom mångt samt många okänd, dock vete plats ett huvudfaktor till framväxten från stadsbaserade samhällen.

detta plats nämligen ett från dem inledande odlade växter såsom enkel kunde planteras storskaligt, samt ägde dessutom fördelen för att detta gav enstaka resultat såsom gav utdragen förvaring från föda. Vete äger odlats inom region beneath minimalt 11 000 kalenderår. Den inledande kulturarten uppstod kanske till omkring 9 000 tid sedan genom korsning mellan vilt enkornsvete samt den närstående arten tandat bockvete (Aegilops speltoides), vilket bland annat gav upphov mot emmervete.^[4] test ifrån El Ghâb inom Libanon antyder för att man redan 12 800 tid sedan kultiverade olika grässorter vilket naturligt funnits var tidigare, däribland triticum boeoticum, vildformen från enkorn.

Odlingsspår efter identisk art förekommer inom fynd ifrån nordöstlig Syrien, omkring 11 500 tid gamla.Tritium dicoccum, emmervete besitter påträffats inom såväl Jeriko samt Aswad inom Syrien inom fynd såsom existerar omkring 10 000 kalenderår gamla.^[6]

Från region spred sig veteodlingen mot Syd- samt Mellaneuropa samt odlades nära Atlantkusten omkring 5 000 f Kr.

Redan beneath yngre stenåldern fanns även enstaka kortaxig form eller gestalt, kubbvete inom Europa.^[4]

I Norden förekommer såväl emmervete, enkornsvete samt vanligt vete alternativt någon närbesläktad (kornen ifrån triticum aestivum, brödvete samt triticum compactum, kubbvete förmå ej skiljas åt inom förkolnad form) redan beneath tidigneolitikum.

ifrån mellanneolitikum finns speltvete belagt.^[7]

Därefter gick veteodlingen åter, främst mot förmån till korn. beneath äldre järnålder utgör speltveten omkring 5 % från dem påträffade sädeskornen, inom Västsverige omkring 7 %, inom Östsverige omkring 3 % var även omkring 7–8 % brödvete förekommer.

inom Norrland förekommer ej vete alls. beneath yngre järnålder minskade speltvetet mot 1 % från sädesproduktionen, inom Västsverige försvinner vetet helt medan produktionen ännu utgjorde 9 % från sädesproduktionen inom östra Mellansverige var veteproduktionen höll sig kvar likt "finbröd", ofta påträffat inom gravar. Några speltveten förekom dock ej här.^[8]

Under medeltiden förekommer vete ännu främst inom Östsverige, samt då särskilt vid dem stora godsen.

kalenderår 1471 utgjorde höstvete omkring 8 % från sådden nära Tyresö slott, samt förekommer ifrån 1479 inom Billinge, Bondkyrka socken inom ganska massiv mängd. Vårvete förekom 1489 inom odlingen nära Stegeborgs slott. Sammantaget rörde detta sig dock ifall många små andel från den svenska sädesproduktionen, antagligen mindre än 1 %.^[9]

Under 1500-talet introducerades hårdvete inom Europa, nära identisk period börjar även tjockvete för att växer.

beneath 1700-talet ersattes dem äldre enkornsvetet samt emmervetet inom Norden från kavelvete samt kubbvete. beneath 1700- samt 1800-talet började dem engelska formen Squarehead för att introduceras, trots sämre jäsförmåga samt frostbeständighet. Genombrottet kom dock då man inom start från 1900-talet nära Svalöv samt Weibullsholm började förädla vetesorter särskilt anpassade på grund av nordligt klimat – ofta höstveten, bland annat detta sålunda kallade Thulevetet.

Genombrottet till vetet kom vid dem skånska slättbygderna beneath slutet från 1800-talet, samt vid dem östsvenska slättbygderna vid 1920-talet då andelen vete steg ifrån omkring 5 % från sädesproduktionen runt 1900 mot 15 % från sädesproduktionen inom slutet från 1920-talet. detta innebar för att vete kunde börja användas såsom mjöl inom matbröd, mot tidigare främst inom kakor samt andra högtidsbröd.^[4]

Vete började planteras Amerika ursprunglig beneath 1500-talet.

nära mitten från 1800-talet blev den amerikanska veteodlingen många grundlig. eftersom jorden var kunde köpas ytterst billigt samt frakterna mot europeiska hamnar, tackar vare ångbåtarna, sjönk mot enstaka bråkdel mot vad dem förut varit, blev detta vid 1870-talet en prisfall vid vete såsom växte tid till tid ända mot inpå 1890-talet. detta billiga priset vid vete gjorde för att människor allt mer övergick mot för att baka sitt bakverk från detta sädesslag.

Därav följde minskad efterfrågan vid ytterligare spannmål tillsammans åtföljande prisfall även vid denna.^[10]

International Wheat Council (IWC) existerar enstaka internationell organisation liksom hjälper världshandeln från vete, likt existerar många massiv, för att fungera väl. Vetet existerar en många viktigt födoämne.

Vete liksom växt

[redigera | redigera wikitext]

Plantan bildar ursprunglig enstaka lös tuva från långsmala enfärgat gräsgröna växtdel. Efter några månaders tillväxt bildas dem många högre samt blombärande skotten. Blommorna existerar typiska förenklade gräsblommor.

Oftast ser man ej själva blommorna. Fröna existerar nötter, vilket sitter omgivna från högblad, således kallade agnar. dem existerar samlade inom 3–5 småax, vilket existerar samlade inom större ax.

Storleken hos vetestrået existerar mellan 80 centimeter samt enstaka samt enstaka halv meter, medan axet är kapabel bli upp mot 15 centimeter långt.^[1]

Veteaxets nötter är kapabel angripas från enstaka mask, kallad veteål.^[11]

Produktion samt statistik

[redigera | redigera wikitext]

Världsproduktionen

[redigera | redigera wikitext]

Följande tio länder/regioner stod 2015 på grund av den största produktionen från vete:^[13]

1. Europeiska unionen – 157,98 miljoner ton
2. Kina – 130,19
3. Indien – 88,94
4. Ryssland – 61
5. USA – 55,84
6. Kanada – 27,6
7. Ukraina – 27,25
8. Australien – 26
9. Pakistan – 25,48
10. Turkiet – 19,5

Sverige

[redigera | redigera wikitext]

I landet äger sortförädling, växtskyddsmedel samt mineralgödsel inom kombination tillsammans med för att dem minimalt produktiva jordarna tagits ur bruk medfört för att hektarskördarna från vete ökat beneath 1900-talet.

beneath år 1913–1920 nedsänkt avkastningen från höstvete mellan 2 000 samt 3 000 kg per hektar. kalenderår 2009 fanns hektarskörden från höstvete 8 210 kg per hektar inom Skåne län. detta innebar för att flera gårdar inom södra landet bärgade mer än 10 000 kg höstvete per hektar detta året.^[14] vid Jordbruksverkets webbplats publiceras årligen statistik ifall hektar- samt totalskördar inom Statistiskt kommunikation JO 16 SM, resultat från spannmål, trindsäd, oljeväxter, rotfrukt samt slåttervall.

Den areal likt odlats tillsammans med vete inom landet äger, mot skillnad ifrån övriga brödsädsgrödor, ökat beneath 1900-talet. Arealen odlad tillsammans höstvete äger ökat ifrån cirka 111 000 hektar tid 1919 mot cirka 332 000 hektar kalenderår 2010. Arealen odlad tillsammans med vårvete äger ökat ifrån cirka 30 000 hektar mot cirka 68 000 hektar beneath identisk period.^[14] vid Jordbruksverkets webbplats publiceras årligen statistik ifall dem arealer vilket växer tillsammans med vete inom Statistiskt information JO 10 SM, Jordbruksmarkens användning.

inom Eurostats databas publiceras statistik ifall veteskörd samt veteareal inom Europa beneath kategorin Agriculture samt underkategorin Regional Agriculture Statistics. inom FAO:s databas publiceras statistik angående veteskörd samt veteareal inom världen beneath kategorin Production samt underkategorin Crops.

Skadegörare hos vete

[redigera | redigera wikitext]

Vetet besitter flera skadegörare, svampar, insekter, bakterier, nematoder samt virus.

denna plats existerar några vanliga sjukdomar samt skadegörare såsom drabbar vetet:^{[15][16][17][1]}

Vetedvärgsjuka orsakas från en virus likt sprids från den randiga dvärgstriten.

Sädesbladlus, vanlig fritfluga (Oscinella frit), sädesbroddsfly (Agrotis segetum) samt vetemyggor (till modell Contarinia tritici) går vid höstsäd samt åstadkommer periodvis stora skador vid grödan.

på grund av vetemyggan existerar intervallet 10–20 tid.

Mimikry

[redigera | redigera wikitext]

Flera nutida sädesslag besitter utvecklat skyddande likhet tillsammans vete, på grund av för att ej rensas försvunnen likt ogräs. detta existerar ett form eller gestalt från mimikry vilket kallas Vavilovs mimikry.^[18] Bland sädesslagen äger både råg samt havre utvecklats genom Vavilovs mimikry.

Råg, Secale cereale, äger utvecklats ifrån en växttäcke, vildråg, Secale montanum. eftersom råg existerar ett härdigare planta än vete besitter den sedan den skyddande likheten utvecklats mot fullkomligt blivit en utmärkt spannmål för att kultivera var vete ej ger resultat, mot modell inom bergsterräng.^[19] Havre, Avena, besitter vid identisk sätt vilket råg utvecklats ifrån ogräs mot skyddande likhet nära vetet samt kornets blad.

Den nutida havren kommer ursprungligen ifrån arten storhavre, Avena sterilis.^[19]

Bildgalleri

[redigera | redigera wikitext]

• Närbild vid mognande enkornsvete.

• Närbild vid mogna korn från enkornsvete.

• Grönt vete enstaka tidsperiod före skörd.

• Vildvete från arten T. araraticum.

• Skördare nära vetefält inom Idaho, USA.

• Vetekärvar inom Pennsylvania, USA (1943).

• Vetefält inom land i västeuropa, från arten T. aestivum, alltså brödvete.

• Ett svenskt vetefält nära Hågelby gård inom juli 2020.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

• Pasteur, G. (1982). ”A classificatory review of mimicry systems”. Annual Review of Ecology and Systematics 13.

  doi:10.1146/annurev.es.13.110182.001125. 

• Wickler, Wolfgang (1965). ”Mimicry and the evolution of djur communication” (på engelska). Nature 208 (5010). doi:10.1038/208519a0. 
• Wolfgang Wickler (1968) (på engelska). Mimicry in Plants and Animals. McGraw-Hill, New York. ISBN 0-07-070100-8 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]