Läkare vid universitetet i gießen

Det finns flera modell vid litterära gestaltningar från läkekonst samt medicinsk expert såsom innefattar medicinhistoriska dimensioner. Efter Thomas Manns publicering från romanen »Bergtagen« bröt enstaka häftig diskussion ut inom den tyska läkarkåren [1].

Å en sidan undrade man vem Mann haft liksom förebild mot detta föga smickrande porträttet från chefsläkare Hofrat Behrens vid sanatoriet inom Davos, å andra sidan uppmärksammades medicinska förtjänster samt brister inom Manns detaljer från olika sjukdomsförlopp samt förhållandet mellan medicinsk expert samt patient. Bildningsromanen sägs äga bannlysts vid ett sektion sanatorier inom Alperna [2].

Mann såg sig tvungen för att bemöta läkarkritiken inom essän »Vom Geist der Medizin«, likt inom sin totalitet nådde allmänheten genom dagstidningen Berliner Tageblatt [3].
Georg Büchner (–) äger inom dramat »Woyzeck« skapat ett särdeles kontroversiell läkargestalt, enstaka rollfigur utan namn, doktorn. Den lovande författaren samt läkaren Büchner dog redan nära 24 års ålder inom sviterna från tyfus, dock ägde trots sin ungdom nått framgångar likt dramatiker samt vilket Victor Hugo-översättare.

Dessutom fanns han enstaka tongivande politisk aktivist. Efter för att Büchner skrivit detta sedermera förbjudna flygbladet Der Hessische Landbote, såsom inleds tillsammans revolutionsuppmaningen »Friede den Hütten – Krieg den Palästen!« blev han tvungen för att flyga eller fly undan Tyskland.
vid medicinska fakulteten nära universitetet inom Zürich utnämndes Büchner mot privatdocent en tid tidigare godkändes hans doktorsavhandling »Mémoire sur le systéme nerveux ni barbeau« [4].

Betydligt mer känt existerar hans skådespel »Woyzeck«, liksom inom ljus ofta ingår inom urval från oumbärlig litteratur nära tyska gymna­sieskolor samt högskola. Än inom solens tid ägnar sig vetenskapsman aktivt åt dramafragmentet. Filologer samtalar om vilken ordningsföljd vilket bör gälla till akterna inom »Woyzeck«.
Vetenskapshistoriker jämför /sekelskiftets medicinska undersökning tillsammans med doktorns människoexperiment samt synen vid förhållandet mellan medicinsk expert samt patient [5, 6].

Doktorn låter inom berättelsen enstaka soldat följa ett diet bestående från endast ärtor beneath 90 dagar. Symtomen vilket drabbar soldaten, arytmi, tremor samt hallucinationer, dokumenteras exakt, samt urinanalyser tolkas ständigt inom jaktverksamhet vid nya upptäckter.
inom »Woyzeck« besitter doktorn flera information. inom inledande grabb ser doktorn sig såsom försöksmässig vetenskapsman.

denne förväntar sig nå revolutionerande effekt. Doktorns huvudsakliga syfte existerar för att ställa enstaka vetenskapligt belagd stringent bedömning. Behandlingen existerar däremot ointressant. Ju svårare symtom patienten uppvisar samt ju sämre Woyzeck mår, desto intressantare blir han till doktorn. nära en situation beskriver Woyzeck en nytillkommet symtom [4]:
»Woyzeck: Herr doktor!

Jag darrar.
Doktor: utmärkt Woyzeck, bra! (Doktorn gnuggar sina händer.)«
Doktorns ointresse för att bota alternativt lindra existerar kopplat mot bristande empati. i enlighet med Büchnerkännaren Sabine Kubik förmå detta passiva betraktande från sjukdomsförloppet äga influerats från ett medicinsk teori, den terapeutiska nihilismen, vilket florerade beneath Büchners korta yrkesliv.

Dess upphovsmän Carl von Rokitansky samt Emil Skoda, vilket båda verkade såsom doktor inom Wien, beskriver begreppet [7]:
»Den bästa medicinska behandlingen existerar för att ej utföra något alls, eftersom bara naturens krafter är kapabel all. &#; Naturen helar, samt läkaren stör läkningen.«
Kubik hävdar för att doktorn existerar »dramats maximalt negativa figur«, en »vetenskapens oreflekterande samt själlösa instrument« [7], samt för att han små frukter från växter skulden mot för att den fattige soldaten Woyzeck slutligen, inom svartsjukans samt vansinnets grepp, mördar sin flickvän.

Frågan angående vilken individ Büchner ägde inom tankarna då denne skapade doktorn besitter engagerat många litteraturvetare samt medicinhistoriker.

Ofta nämns tre tänkbara kandidater: Justus von Liebig, Johann B Wilbrand samt Johann C A Clarus []. dem numeriskt värde förstnämnda existerar särskilt intressanta från numeriskt värde skäl. Dels kände Büchner mot dem personligen. dem fanns hans pedagog beneath studieåren nära universitetet inom Gießen (Hessen), var båda plats professorer. Dels personifierar duon den aktuella naturvetenskapliga spännvidden samt ambivalensen mellan naturfilosofin, likt Wilbrand företrädde, samt teleologin, vilket Liebig förespråkade.
Skillnaden mellan dessa numeriskt värde riktningar beskriver Büchner egen inom sin bevarade provföreläsning »Über Schädelnerven« tillsammans tårapparaten såsom modell [8].
Teleologen hävdar, i enlighet med Büchner, för att varenda kroppsdel existerar vid bas från sin funktion.

Således existerar tårkörtelns existens berättigad, eftersom den bland annat håller ögat fuktigt. Naturfilosofen anser för att ögat fuktas eftersom enstaka tårapparat finns, alternativt tillsammans med andra ord: människan äger i enlighet med naturfilosofen ej sker på grund av för att behärska gripa, utan denna griper, eftersom denna besitter sker.

detta existerar emellertid omstritt om dessa synsätt kunna betraktas vilket varandras motsatser. undersökning [5] visar för att flera vetenskapsmän drogs mot båda teorierna – även naturfilosofer genomförde empiriska försök – samt detta finns belägg till för att teleologer sökte filosofiska svar vid nya upptäckter.
Wilbrand, professor inom anatomi, fysiologi samt naturalhistoria nära universitetet Ludoviciana inom Gießen,
ägnade sig åt fenomenet för att ett sektion människor besitter förmågan för att behärska vicka vid öronen.

på grund av detta intresserar sig även doktorn inom »Woyzeck«, då han önskar jämföra soldaten tillsammans med en djur.
Dagens Justus von Liebig-universitet inom Gießen äger fått sitt namn efter den kände kemisten, liksom bland annat vid kemisk väg lyckades framställa fläskextrakt – något såsom än inom dygn används inom enklare soppor på grund av militärer inom fält.

Liebig lät genomföra näringsstudier likt inom många påminner ifall experimentet tillsammans med ärtor inom »Woyzeck«. för att Justus von Liebig tjänade vilket huvudförebild lanserar Hans Winkler inom sin avhandling »Georg Büchners Woyzeck« [9] ifrån , samt tesen stod oemotsagd.
Burghard Dedner visade dock för att Liebigs experiment tillsammans ärtor initierades inledningsvis [6], tre kalenderår efter Georg Büchners död, samt därför aktualiserades frågan vid nytt.

vilket fräsch kandidat nämndes läkaren William Starke. Denne genomförde inom London experiment vid sig egen tillsammans ensidig kost samt dog beneath försöken 29 kalenderår gammal.
Fem decennier senare sökte den amerikanske militärläkaren William Beaumont fräsch insikt angående digestion från olika näringsämnen. mot sin hjälp ägde denne enstaka sålunda egendomligt skottskadad patient för att Beaumont kunde analysera matsmältningen utifrån.

Båda experimenten beskrevs utförligt inom Froriep’s Notizen [10], enstaka tidskrift vilket Büchner hänvisat mot, samt därför förmå dem äga tjänat såsom inspiration.

Woyzecks saga bygger vid den verklige Johann Christian Woyzecks öde, enstaka fattig soldat ifrån Leipzig vilket dömdes mot döden på grund av partnermord Rättegången kom för att leda mot ett häftig diskussion angående inom vilken mån ett gärningsman existerar ansvarig mot förbrytelse ifall han förklaras äga varit mentalt sjuk då brottet begicks.

Att
J C Woyzeck plats nära sina sinnens att vara berusad eller övermättad bruk nära mordets tidpunkt styrktes från läkaren Johann C A Clarus. Därför menar vetenskapsman [6, 7] för att Büchner lät Clarus återspeglas inom doktorn. ett sektion framställningar från doktorn, vilket inom solens tid såväl vilket vid Hippokrates’ period måste betraktas vilket en anti-ideal, kunna anses artikel väl fria samt existerar möjligen snarare för att betrakta vilket övertolkningar.

Exempelvis besitter enstaka forskare jämfört doktorns ärtexperiment tillsammans med den svenske kemisten Jöns Jacob Berzelius’ fynd, nämligen för att kikärtan vilket isolerad flora innehåller fri oxalsyra [6]. »Woyzeck« existerar framför allt en mästerligt teaterpjäs, dock inom dess skugga besitter även enstaka forsknings­etisk argumentation kring människoexperimentet tagit vid.
Dessutom beskriver Georg Büchner inom dramafragmentet medicinska förhållanden tillsammans till tiden rätt medicinsk terminologi samt ger enstaka foto från talets naturvetenskapliga tankar.

Läkartidningen 28/