fobsilo.pages.dev






I vilka enheter mäts energi

Energi

Energi (av grekiskans ἐνέργεια energeia, arbete) existerar ett fysikaliskstorhet liksom beskriver något tillsammans med potential för att medföra rörelse, alltså ej nödvändigtvis jobb. Energi förväxlas ofta tillsammans med exergi, vilket existerar jobb alternativt förmåga mot jobb. Sambandet mellan energi samt exergi framgår från termodynamikens andra huvudsats.

Energi kunna artikel lagrad (till modell liksom lägesenergi) alternativt något liksom överförs. Ibland avses tillsammans med energi helt enkelt utfört arbete.

SI-grundenheten till energi existerar joule (J), dock även enheterna kalori (cal), voltamperesekund (V · A · s), wattimme (W · h) samt elektronvolt (eV) används, maximalt beroende vid för att energi historiskt äger tolkats såsom olika kvantiteter inom olika fysikaliska kontext fram mot 1900-talet.

inom SI (internationella måttenhetssystemet) används definitionen från energi samt inverkan tillsammans tillsammans grundenheten strömstyrka på grund av för att definiera övriga elektriska enheter. Genom detta får man en enhetligt struktur från enheter var detta uppenbart framgår för att elektrisk energi samt mot modell mekanisk energi ej skiljer sig åt mot sin natur.

Den totala energin inom en slutet struktur bevaras ständigt samt är kapabel bara överföras ifrån ett energiform mot enstaka ytterligare samt inte någonsin skapas alternativt förintas. Detta faktum – energins oförstörbarhet – kallas energiprincipen. Energiprincipen kunna dock temporärt brytas vid bas från osäkerhetsprincipen.

Definition

[redigera | redigera wikitext]

Det finns ingen entydig samt sammanfattande definition till energi, utan man använder olika definitioner på grund av olika energiformer. Därför är kapabel man formellt ej yttra för att den mekaniska energin existerar den identisk vilket den elektriska energin, dock detta finns förstås en samband.

inom den mekaniska energin innefattas energiformer såsom kinetisk energi samt lägesenergi. Lägesenergin (potentiella energin) på grund av en objekt mäts relativt enstaka ytterligare energinivå. ett vanlig definition vid lägesenergin existerar arbetet såsom åtgår till för att flytta objektet ifrån oändligheten mot position x.

Energin på grund av initialpositionen förmå väljas godtyckligt, dock ofta används . Arbetet för att flytta objektet ifrån x1 mot x2 kunna då tecknas

En ytterligare vanlig referensnivå existerar för att utgå ifrån x = 0 samt E(0) = 0, beroende vid fysikaliskt bekymmer, randvillkor samt dylikt.

För den mekaniska energin finns även samband mellan kinetisk energi samt lägesenergi nära rörelse inom konservativa kraftfält. en objekt vinner nämligen lika många kinetisk energi likt detta förlorar lägesenergi. Detta är kapabel tecknas

Där T existerar rörelseenergin (kinetiska energin), V existerar lägesenergin (potentiella energin) samt t existerar tiden.

Ett vanligt specialfall från ovanstående existerar rörelse inom gravitationsfält ifrån en massivt objekt, vid stort avstånd ifrån dess masscentrum, då man får

Där v står till hastigheten samt h till höjden. oss besitter rörelseenergin vid vänstra sidan angående likhetstecknet samt lägesenergin vid den högra.

Att uttrycket ovan gäller denna plats existerar på grund av för att just den mekaniska energin existerar bevarad. Detta bevarande från energin kallas till energiprincipen samt ingår inom något likt kallas på grund av bevarandelagarna. Bevarandelagen på grund av den mekaniska energin innefattas då från sambandet

Detta formulering följs direkt från för att sambandet mellan rörelse samt lägesenergin kastas angående (se ovan).

Vänsterledet innefattar den totala energin före transformeringen mot ett ytterligare energiform samt högerledet totala energin efter energiomvandlingen.

Energibevarande innebär för att ingen energi går förlorad, utan lika massiv mängd energi likt oss får inom nästa inom energiform existerar noggrann lika tillsammans den energimängd liksom oss ägde inom energiformen innan.

detta vilket går tappat bort eller missat existerar inom stället energins arbetsförmåga, dvs dess standard alternativt exergi, från vilket man även förmå titta för att energi ej nödvändigtvis existerar sysselsättning.

Övriga definitioner

[redigera | redigera wikitext]

Energi beräknas ofta liksom produkten från enstaka stark samt extensiv betydelse, mot modell kraft samt sträcka.

Albert Einstein visade tillsammans med sin speciella fysikens teori, för att ämne samt energi existerar ekvivalenta, detta önskar yttra ett viss mängd ämne svarar mot enstaka viss mängd energi samt omvänt. Uttryckt inom energienheter motsvarar varenda massa ett många massiv mängd energi. Relationen existerar

Energikvalitet

[redigera | redigera wikitext]

Energi vilket fysikaliskt term äger inga andra attribut än sin förekomst vilket mängd.

inom praktiska tillämpningar används dock energibegreppet något speciell på grund av olika former från energi såsom existerar olika användbara. mot modell är kapabel nämnas, för att elektrisk energi besitter goda förutsättningar för att driva enstaka automobil längre än motsvarande mängd värmeenergi. Man brukar uttrycka detta således för att elektrisk samt mekanisk energi existerar energi från upphöjd standard, såsom är kapabel omvandlas mot andra energislag tillsammans små förluster, medan mot modell värmemängden inom en objekt (i synnerhet en såsom existerar föga varmare än omgivningen) besitter många lägre energikvalitet (stora omvandlingsförluster).

Det besitter framkastats idéer ifall för att till energiförsörjningen prata angående exergi vilket ett betydelse till ”användbar energimängd” – tillsammans med identisk objekt såsom energi –, dock detta besitter ej fått någon större spridning, vilket säkert bidragit mot detta utbredda missförståndet för att man är kapabel förbruka energi, såsom inom sin tur förmå äga skapat föreställningen för att man även förmå producera energi, bägge omöjliga i enlighet med energiprincipen.

Sådana problem att diskutera behandlas inom termodynamiken, var även begreppet oordning agerar enstaka nödvändig roll.

Energiprincipen

[redigera | redigera wikitext]

Energin lyder beneath den således kallade energiprincipen. i enlighet med denna fysiska team förmå energi varken skapas (produceras) alternativt förintas; den är kapabel bara omvandlas.

De flesta former från energi (där emellertid gravitationsenergi existerar en undantag)[1] existerar även bundna mot lokala bevarandelagar. inom dessa fall kunna energi bara utväxlas mellan numeriskt värde något som ligger nära eller är i närheten objekt alternativt utrymme. detta finns även ett global energiprincip vilket säger för att den totala kvantiteten energi inom universum ej är kapabel förändras; detta blir ett resultat från den lokala lagen, dock ej vice versa.[2][3] Energiprincipen existerar den matematiska följden från ett translationsinvarians inom tiden, vilket svarar mot energins bevarande (se Noethers sats).[4]

Enligt energieffektiviseringslagen därför måste detta totala tillströmning från energi in inom en struktur existera lika tillsammans med detta totala utflödet ifrån systemet, plus förändringen från energi liksom existerar kvar inom systemet.

Energiproduktion

[redigera | redigera wikitext]

Fysikaliskt existerar detta ej precis för att prata ifall energiproduktion, eftersom energin existerar oförstörbar samt bara är kapabel omvandlas mellan olika former i enlighet med energiprincipen samt lagen angående energins bevarande. detta talas ändå ifall detta då energi omvandlas mot enstaka struktur likt existerar enklare för att nyttja på grund av dem olika ändamål man använder den mot, såsom för att driva industrier alternativt till uppvärmning.

inom den politiska debatten existerar dem ekonomiska kostnaderna samt konsekvenserna på grund av miljön från olika typer från energianvändning en ständigt återkommande tema.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Energiformer

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, Energy, tidigare version.

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]